Biologi

(760 program)

Djur och naturEvolutionGenetik och genteknikKropp och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Att stärka jaget vid demenssjukdom

När en person får demens påverkas flertalet psykologiska funktioner, så kallade jagfunktioner. Psykologen Birgitta Ingridsdotter berättar här om jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom och ger exempel och handfasta tips och råd när det gäller inställning, agerande och bemötande. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Empatiutmattning

Hur tränar man hjärnan i glädje och trygghet för ökat lugn, fokus och prestation på jobbet? Christina Andersson, doktorand vid Karolinska institutet, berättar om begreppet compassion (självmedkänsla) och om empatiutmattning. Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående? Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

ANDT-strategin nu och i framtiden

Var står alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken idag och vad händer i framtiden? Representanter berättar om myndighetssamverkan som en viktig del i arbetet med ANDT-strategin. Medverkande: Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, Charlotta Rehnman Wigstad, Socialstyrelsen, Susanne Zackrisson, Läkemedelsverket, och Marie Montin, Länsstyrelsen. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Ungdomars utveckling genom tonåren

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Doktoranderna Karin Boson och Sabina Kapetanovic från forskningsprogrammet Lordia (Longitudinal research on development In adolescence) berättar här om sina rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Narkotika och hållbar utveckling

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Jämlik hälsa

Folkhälsan i Sverige är till stora delar god. Däremot är hälsan ojämnt fördelad inom befolkningen. Skillnaden ökar mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta. Ing-Marie Wieselgren, projektchef på Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting, talar här om hur vi kan utforma insatserna för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och utbildningsgrupper för att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Festens arenor och ungdomars drickande

Att festa tillsammans med kompisar innebär för många ungdomar ett avbrott i den vardagliga rutinen. Festens olika arenor innebär olika sorters fester tillsammans med olika kompisar och olika sorters berusningar. Birgitta Ander från Forskarskolan Hälsa och välfärd vid Jönköping University berättar om en studie med 23 ungdomar mellan 16 och 18 år från tre mindre samhällen i södra Sverige. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Kan vi förebygga demens?

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, har studerat demens och riskfaktorer för Alzheimers sjukdom under trettio år. Bland annat leder han H70-studierna i Göteborg där man undersökt och följt upp äldre populationer sedan 1971. Här berättar han om sitt arbete och vad man ska tänka på om man vill försöka förebygga demenssjukdom. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Hur porr påverkar ungas hälsa

Maria Ahlin, grundare av Freethem och författare till boken "Visuell drog", talar om ungas relation till porr utifrån ett folkhälsoperspektiv. På vilket sätt kan porr inverka på barn och ungas hälsa i form av attityder, relationer och sexualitet? Påverkas hjärnan av porrkonsumtion? Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Hur porrindustrin kapat vår sexualitet

Gail Dines, professor i sociologi, talar om pornografins påverkan på samhället och hur den har ändrat den sexuella upplevelsen för unga människor som växer upp med tillgång till internet, sociala medier och porr som en stor del av sin vardag. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Så används CRISPR-tekniken idag

CRISPR/Cas9 är den bästa tekniken för genmodifiering som finns tillgänglig just nu, berättar Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet och avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Tekniken används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael W Young, medicin

2017 års Nobelpristagare i medicin, Michael W. Young, berättar om hur han byggde vidare på sina kollegors upptäckt. Jeffrey Halls och Michael Rosbash upptäckte den gen som ligger bakom dygnsrytmen som allt levande har. De tre forskarna kunde genom försök på bananflugor kartlägga och identifiera generna och mekanismerna som styr det självreglerande urverket i våra celler. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael Rosbash, medicin

Michael Rosbash, en av årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, berättar om sitt forskningsarbete som lett fram till upptäckten av den biologiska klocka som styr sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Hans forskning har bland annat visat på ett starkt samband mellan väl fungerande dygnsrytm och hälsa. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jeffrey C Hall, medicin

Sedan länge har det varit känt att växter, djur och människor har en inre biologisk klocka. Genom experiment på bananflugor har årets tre amerikanska Nobelpristagare kartlagt de gener som ligger bakom och styr vår dygnsrytm. Jeffrey C. Hall berättar om sina upptäckter. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Tjejer med autism/ADHD

Tjejer med autism/adhd missas oftare än killar och de får sällan rätt behandling. Varför finns skillnader och vilka är de? Christian Möller som är specialiserad på utredning och behandling av ungdomar med NP-problematik berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelproblem

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga. Från och med 1 januari 2018 ingår spelmissbruk i socialtjänstlagen på samma sätt som alkohol- och drogmissbruk. På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett kunskapsstöd om spelproblem. Jessika Spångberg från Folkhälsomyndigheten och Christina Högblom från Socialstyrelsen berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Vetenskapliga fakta om ätstörningar

Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst, menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar ur ett syskonperspektiv

Marit Sahlströms systrar drabbades svårt av anorexi. Hon talar om hur hon saknade berättelsen om hur det är att stå bredvid och inte veta hur man hanterar rollen som anhörig. För att fylla det glappet skrev hon själv en bok och är nu ute och föreläser om hur det kan se ut när en hel familj drabbas. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Från evidens till praktiska råd

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar, berättar att kliniken är en av världens största för specialiserad ätstörningsvård med över 130 medarbetare som behandlar både barn och vuxna. Man tar emot över 900 nya patienter per år och för närvarande går fler än 1700 personer i behandling. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

En demensstrategi för Sverige

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett första underlag för en demensstrategi för Sverige. Här redogör Frida Nobel och Christer Neleryd för uppdragets innebörd, hur man arbetat med det, vilka problemområden man sett och vilka som är de viktiga fokusområdena. Moderator: Wilhelmina Hoffman. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Hepatit C-virusets svaga punkt

Peter Sarnow, professor i mikrobiologi och immunologi vid universitet i Stanford, USA, berättar om sin forskning med fokus på patogena RNA-virus. Hur identifierar man de virala akilleshälarna vid infektioner orsakade av flavivirus? Flavivirus är en virusfamilj bestående av RNA-virus som bland annat orsakar TBE, gula febern, hepatit C samt zika- och denguefeber. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriers utökade kommunikation

Nya studier visar att tvåvägskommunikationen mellan bakterierna ständigt pågår som små viskningar även när man inte har en inflammation. Elaine Tuomanen, barnläkare vid St Jude Children's Research hospital, Memphis, USA, berättar här om sin forskning kring hur pneumokocker interagerar med det medfödda immunsvaret. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Fråga oss