Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Föreläsningar av 2017 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2017.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017 : Michael Rosbash, medicinDela
  1. Jag ser vetenskapen
    som ett väldigt romantiskt yrke.

  2. Man vet aldrig vad man ska upptäcka.
    Varje dag är ett äventyr.

  3. Det är verkligen
    ett privilegium och en glädje.

  4. Det är ett nöje och en ära att vara här.

  5. Allt det som har hänt-

  6. -sen den 2 oktober
    klockan 05.10, Boston-tid-

  7. -har gjort mig mållös.

  8. Men att vara mållös
    passar sig inte riktigt här-

  9. -så jag får försöka fatta mod
    och försöka säga nåt.

  10. Låt mig börja med att försöka ge er
    en liten introduktion-

  11. -om cirkadiska rytmer.

  12. Och först vill jag inte glömma
    att tacka mitt nuvarande labb-

  13. -för deras nuvarande forskning.

  14. Jag ska försöka berätta lite om det
    i slutet, om jag hinner.

  15. Jag ska tänka på tiden.

  16. Och särskilt Kate Abruzzi,
    som har varit med mig i sexton år-

  17. -och har rest hit
    för att fira med oss alla.

  18. Cirkadiska rytmer-

  19. -är en biokemisk, fysiologisk
    och beteendemässig anpassning-

  20. -till jordens rotation.

  21. Det finns två syften med det.
    Det ena är att föregripa.

  22. "Morgonfågeln fångar masken"-

  23. -och morgonmasken undviker
    att bli uppäten av fågeln.

  24. Det andra är att klockan lyckas skapa
    en inre överensstämmelse-

  25. -så att exempelvis olika faser
    i metabolismen sker i ordning-

  26. -och inte på en och samma gång.

  27. Oxidations- och reduktionsreaktioner
    trivs bäst om de skiljs åt i tid.

  28. Cirkadiska rytmer
    uppstod för längesen-

  29. -i respons till jordens rotation.

  30. Jordens rotation pågick
    långt innan det fanns näring-

  31. -som var i närheten av det som finns
    tillgängligt på planeten i dag-

  32. -och långt innan atmosfären bestod
    av de gaser som den gör i dag.

  33. Den äldsta klockan vi känner till,
    klockan i cyanobakterier-

  34. -bidrog till att syresätta atmosfären.

  35. För två miljarder år sen
    minskade atmosfären på jorden-

  36. -och det var cyanobakterier, med hjälp
    av sin klocka, som producerade syret-

  37. -som möjliggjorde uppkomsten
    av liv så som det ser ut i dag.

  38. Så klockor existerar i olika riken-

  39. -inte bara i bakterier,
    som jag nyss nämnde-

  40. -utan även i växter och djur,
    vilket jag ska fokusera på.

  41. Och det är sannolikt att dessa klockor
    uppstod oberoende av varandra.

  42. Det finns inte mycket
    som tyder på ett samband-

  43. -särskilt mellan cyanobakteriernas
    och djurens klocka.

  44. Antagligen uppstod
    till och med växternas klocka för sig.

  45. Det är ett så effektivt bidrag
    till livsduglighet-

  46. -att de alla uppstod var för sig.

  47. En enkel översikt
    över cirkadiska klockor-

  48. -ett så kallat Eskinogram,
    efter pionjären Arnold Eskin-

  49. -kan vi se här.

  50. Det visar helt enkelt-

  51. -att det finns stimulerande signaler,
    främst ljus men även temperatur-

  52. -som synkroniserar klockan.
    Klockan följer inte exakt 24 timmar.

  53. Människans inre period är exempelvis
    12-15 minuter för lång.

  54. Det är ljuset som varje dag
    återställer klockan till 24 timmar.

  55. Sen finns det effekter, allt sånt
    som vi brukar mäta. Klockans visare.

  56. Själva klockan är kugghjulen inuti.

  57. Visarna bara reagerar
    på klockan vid olika tidpunkter.

  58. Och det är urverkets karaktär-

  59. -som det här föredraget
    ska handla om-

  60. -och som priset handlar om.

  61. Som Jeff var inne på
    var början på det här problemet...

  62. Nu menar jag för oss, inte början
    av all forskning om cirkadiska rytmer.

  63. Den moderna forskningen
    började med Konopka och Benzer.

  64. Det här är inte i början, då Ron var
    student, utan vid en senare intervju.

  65. Det var Konopka som kom med
    det cirkadiska problemet till Benzer.

  66. Under sin studietid intresserade sig
    Konopka för cirkadiska rytmer-

  67. -och föreslog att man skulle tillämpa
    det genetiska kunnandet-

  68. -på det här biologiska problemet
    hos bananflugan.

  69. De isolerade tre alleler
    av en gen som de gav namnet "period".

  70. Dessa tre var en variant som
    eliminerade rytmer helt och hållet-

  71. -en variant med korta perioder
    och variant en med långa perioder.

  72. Allelerna fick namnen
    per0perS och perL.

  73. Och anmärkningsvärt nog hade
    dessa alleler exakt samma effekt-

  74. -på två helt olika rytmiska fenomen-

  75. -nämligen när den vuxna flugan
    lämnar puppan, till vänster-

  76. -och rytmer för lokomotorisk aktivitet,
    när bananflugan springer omkring.

  77. Cykeln för aktivet och vila.
    I dag talar vi om sömn och vakenhet.

  78. Denna var antingen obefintlig,
    kort eller lång-

  79. -precis som man kunde förutse-

  80. -utifrån kläckningsrytmerna.

  81. Detta var ett lysande bidrag.

  82. För er som försöker skriva
    uppmärksammade artiklar-

  83. -och kanske är detta en annan vinkel
    på Jeffs historia om Ed Lewis:

  84. Under de första tio åren
    efter sin publikation-

  85. -hänvisades artikeln till tio gånger.

  86. Så uppmärksammade artiklar-

  87. -är inte alltid de
    som har varaktig inverkan.

  88. Vid Brandeis
    slog Jeff och jag ihop våra labb-

  89. -och Mike Young arbetade
    för sig vid Rockefeller-

  90. -för att klona genen,
    i hybrid-DNA-teknikens barndom.

  91. Det här är ett foto av gruppen
    som gjorde detta.

  92. Will Zehring, Tony James,
    killen i mitten...

  93. Jeff Hall!

  94. Pranitha Reddy.
    Det där är jag, tro det eller ej.

  95. Och Dave Wheeler.

  96. Det var den gruppen-

  97. -och ytterligare en grupp i mitt labb,
    som jag ska fokusera på.

  98. Andra jobbade i Jeffs labb,
    men jag vill se till att erkänna-

  99. -dem i mitt labb som bidrog
    till det här: Pranitha har jag nämnt.

  100. Qiang Yu, Xin Liu och Yoav Citri-

  101. -som tyvärr har gått bort.

  102. Den gruppen bidrog verkligen till att
    klona och sekvensera period-genen-

  103. -tidigt under mitten av 80-talet.

  104. Resultatet blev
    att det här var ett "pionjärprotein".

  105. Det innebär att det var så tidigt-

  106. -att sekvensen saknade
    släktingar i databasen.

  107. Antalet sekvenserade proteiner
    var så litet-

  108. -att sannolikheten att man skulle stöta
    på en gen med liknande sekvens-

  109. -som kunde säga nåt om proteinets
    funktion, den var obefintlig.

  110. I flera år kämpade vi för att försöka...

  111. ...finna det förlovade landet
    från öknen.

  112. En ledtråd för oss var en artikel av
    Qiang Yu 1987, som tycktes visa-

  113. -att en spännande
    återkommande proteinsekvens-

  114. -inte behövdes för cirkadisk funktion.

  115. Vi kunde ta DNA:et
    som kodade för till PER-proteinet-

  116. -transformera det till ett arytmiskt
    djur och få god cirkadisk funktion-

  117. -utan denna sekvens.

  118. Det tydde på
    att vi borde leta på annat håll.

  119. Som så ofta sker inom vetenskapen-

  120. -började litteraturen ge oss ledtrådar
    om var vi skulle leta.

  121. Den här artikeln publicerades
    strax efter Qiangs artikel-

  122. -av Stephen Crews
    och Corey Goodman.

  123. De klonade en bananfluge-gen
    vid namn single-minded.

  124. Ett nukleärt protein, som senare
    visade sig vara en transkriptionsfaktor.

  125. Det var homologt med period-proteinet.

  126. Vi var inte längre pionjärerna.

  127. Single-minded var det nya proteinet,
    och de hade nytta av att vi fanns.

  128. Men vi visste inte vad vårt protein
    gjorde. Det var inte till nån nytta-

  129. -förutom som ett uppmärksammat
    samband med deras artikel.

  130. Men single-mindeds
    nukleära lokalisering-

  131. -tydde på att genuttryck
    på nåt sätt kunde vara relevant-

  132. -för period-proteinets funktion.

  133. Kort därefter producerade Paul Hardin,
    en postdoktoral medarbetare-

  134. -det som nog kan sägas vara den
    viktigaste artikeln från mitt labb:

  135. Periods genprodukt, proteinet,
    var aktivt i en återkopplingsmekanism-

  136. -som reglerade oscillationerna
    hos dess egna budbärar-RNA.

  137. Här har vi en kvantifiering
    av dessa data.

  138. Här finns två viktiga saker:

  139. Att mRNA-profilen
    ser ut så här över tid-

  140. -och det är 24 timmar mellan topparna.

  141. Men om experimentet
    görs med perS-

  142. -då det är en aminosyras skillnad
    jämfört med vildtypen-

  143. -och avståndet mellan topparna
    är nitton eller tjugo timmar-

  144. -i stället för 24 timmar,
    vilket exakt motsvarar beteendet.

  145. Så vi lade fram idén
    att detta måste vara väldigt viktigt-

  146. -och kanske centralt för tidstyrning.

  147. Men som jag snart ska försöka förklara
    krävdes det lite mer arbete-

  148. -med att ta fram
    en mer avgränsad modell.

  149. Det här är en present som Paul
    gav mig för mindre än en månad sen.

  150. Det är den ursprungliga gelen
    som visar oscillationerna-

  151. -och originalartikeln under glas...

  152. Det var en inramad present.

  153. Jag sätter stort värde på
    den här gåvan. Tack, Paul.

  154. Det var inte alls enkelt, av två skäl:

  155. Det ena är att när man använde
    hela flugor syntes inga oscillationer.

  156. Man fick använda huvuden,
    vilket var hans idé.

  157. I kroppen finns det mycket vävnad
    som inte oscillerar-

  158. -och det dämpade signalen.

  159. Inom vetenskapen är det ofta
    en liten förändring som betyder allt.

  160. För det andra är det här innan PCR.

  161. Analyserna gjordes med RNAse
    protection, vilket är en historia i sig.

  162. Just den här gelen
    gav upphov till en modell.

  163. Jag kallar det en "försiktig modell".
    Här är den sista figuren i artikeln.

  164. Det jag vill att ni ska förstå är
    att det inte stod nåt om transkription-

  165. -i titeln eller sammanfattningen.

  166. Återkopplingsmekanismen nämndes,
    men det stod inget om transkription.

  167. Vi föreställde oss att det kunde
    fungera på posttranskriptionell nivå.

  168. Kanske var det mRNA:ets
    halveringstid som reglerades-

  169. -och inte transkriptionen.

  170. Det kunde också vara indirekt.

  171. Antingen kunde period-proteinet
    påverka de här sakerna direkt-

  172. -eller påverka ett annat protein,
    som är den direkta regulatorn.

  173. Det mest indirekta sättet-

  174. -vore om period-proteinet
    påverkade beteendet-

  175. -som sen återkopplade och påverkade
    de molekylära oscillationerna.

  176. Så att beteendet skulle komma före
    och inte efter oscillationerna.

  177. Så vi var väldigt försiktiga-

  178. -och det visade sig att under
    de kommande två, tre åren-

  179. -skulle det komma fyra artiklar
    som mitt labb producerade.

  180. Den första var också om Pauls arbete.

  181. Den befäste återkopplingsmodellen
    och betonade transkription.

  182. Den första artikeln
    publicerades i PNAS.

  183. Det är intressant att nämna
    att det var svårt att få den publicerad.

  184. Alla antog att det var transkription-

  185. -men halva mitt labb hade jobbat med
    posttranskriptionell reglering i jäst-

  186. -så jag visste mycket väl
    att det inte behövde vara transkription.

  187. Den här artikeln visade-

  188. -att pre-mRNA,
    intronen som innehöll RNA-

  189. -också var underkastad cirkadiska
    oscillationer på i princip samma sätt.

  190. Dessutom kunde man ta
    genens promotorsekvens-

  191. -och placera den
    framför en rapportörgen-

  192. -i det här fallet
    kloramfenikolacetyltransferas, CAT-

  193. -och detta regulatoriska DNA-

  194. -oscillerade...

  195. Rapportör-RNA:et oscillerade på
    precis samma sätt som per-RNA:et.

  196. Man behövde bara DNA:et uppströms-

  197. -vilket verkligen visade
    att det troligtvis var transkription.

  198. Så modellen talade för transkription.

  199. Och under de kommande åren
    bekräftades modellen i tre artiklar.

  200. Den ena är vårt enda samarbete
    med Seymour Benzer

  201. Här användes
    immunelektronmikroskopi-

  202. -för att visa att period-proteinet
    verkligen fanns i cellkärnan.

  203. Om vi kontinuerligt
    överuttrycker proteinet...

  204. Det här gjordes av Huang Zeng-

  205. -som i dag är vetenskaplig ledare
    på Ellen Institute.

  206. Då förblev mRNA:et på väldigt
    låga nivåer och oscillerade inte-

  207. -vilket stämde överens
    med repressorfunktionen.

  208. Och slutligen
    har vi den homologa sekvensen-

  209. -mellan single-minded,
    period och ett tredje protein-

  210. -som kallades PAS-domänen.

  211. Det visade sig vara
    en dimeriseringsdomän.

  212. Det kunde förklara
    hur period fungerade som repressor-

  213. -genom att samverka med
    en positiv transkriptionsfaktor-

  214. -som innehöll en PAS-domän.

  215. Studien leddes av Josh Huang-

  216. -som också är
    en framstående neuroforskare i dag.

  217. Det ledde oss till modellen
    med negativ återkoppling-

  218. -på transkriptionsnivå.

  219. Kort innan det här vann jag ett vad
    mot Mike Young om en middag.

  220. Jag slog vad om att proteinets funktion
    skulle handla om genuttryck.

  221. Han betalade sin skuld,
    och det blev en underbar middag.

  222. Det var då som däggdjuren
    kom in i bilden-

  223. -när Joseph Takahashi
    och medarbetare-

  224. -genomförde en riktigt heroisk
    genetisk undersökning av möss-

  225. -som omfattade Konopka och Benzers
    ursprungliga forskning-

  226. -plus kloning, genetisk återställning
    och sekvensering av proteinet.

  227. De fick fram en mutant-

  228. -som kraftigt påverkade
    cirkadiska rytmer.

  229. Lyckligtvis för dem
    var den 25:e musen-

  230. -flera standardavvikelser från
    medelvärdet, den normala perioden.

  231. Här är vildtypen,
    och här är den muterade musen.

  232. De gav genen namnet Clock.

  233. Den visade sig vara en transkriptions-
    faktor innehållande en PAS-domän-

  234. -vilket spelar en roll
    i den här berättelsen.

  235. Samtidigt i mitt labb gjorde
    Ravi Alada och Joan Rutila-

  236. -en utdragen genetisk screening-

  237. -för att försöka hitta andra mutanter
    med cirkadisk funktion.

  238. Vi kände till Young-labbets
    fantastiska arbete-

  239. -och ville inte också leta efter
    mutationer som påverkar dygnsrytmen-

  240. -så vi tittade på arytmiska mutationer-

  241. -och de visade sig vara väldigt lätta
    att hitta, vi hade fler än fyrtio-

  242. -men det är väldigt svårt att veta
    vilka som är intressanta.

  243. Så vi gjorde en andra undersökning-

  244. -och tittade på vilka av mutanterna-

  245. -som hade icke-cykliska och låga
    nivåer av PER och TIM.

  246. Tanken var att om vi hade stött på
    vår positiva transkriptionsfaktor-

  247. -X:et i vårt diagram-

  248. -då borde vi se avsaknad
    av cykler samt låga nivåer.

  249. Vi hittade bara tre mutantstammar-

  250. -som uppfyllde kriterierna.
    Två av dem var alleler av Cycle-

  251. -eller Bmal, ortologen hos däggdjur-

  252. -och en var en allel av Clock.

  253. Vi hade alltså slutit cirkeln,
    om man så vill-

  254. -och lyckats identifiera
    den positiva transkriptionsfaktorn-

  255. -heterodimeren
    som ger upphov till PER och TIM-

  256. -vilket undertrycker CLK/CYC-

  257. -och tre av dessa fyra proteiner
    fungerar på samma sätt hos däggdjur.

  258. Detta har bevarats
    under 550 miljoner år av evolution-

  259. -sen flugor och däggdjur
    gick åt skilda håll.

  260. De finns i den gemensamma
    förfadern som levde för länge sen.

  261. Nu fokuserar jag förstås
    på transkriptionell reglering-

  262. -men det finns en hel värld
    av posttranskriptionell reglering-

  263. -som Mike kommer att ta upp-

  264. -till exempel funktionen
    hos timeless och doubletime-

  265. -gener som isolerades i hans labb.

  266. Det här är nu ett vanligt tema,
    som ni redan har hört...

  267. ...bland cirkadiska oscillatorer
    - Neurospora, växter, möss...

  268. En aktivator ger upphov till
    syntes av en repressor-

  269. -som sen ökar i koncentration.

  270. Sen återkopplar repressorn
    till aktivatorn i cellkärnan-

  271. -och slår av syntesen av repressorn.

  272. Budbärar-RNA:et och proteinerna
    sönderfaller-

  273. -och hela systemet börjar om på nytt.

  274. Jag ska bara
    snabbt nämna nåt samtida-

  275. -bara för att visa
    att det finns mer att utforska här...

  276. Det här är
    en ChIP-sekvenseringsdiagram.

  277. ...för eventuella aktiva forskare
    i publiken.

  278. Den visar sex perioder-

  279. -från morgonen
    genom dagen till kvällen.

  280. Och här har vi samverkan
    av TIM eller PER-

  281. -med DNA:ets uppströms region,
    med så kallade E-boxar.

  282. Här samverkar repressorerna.

  283. De svarta pilarna visar tiden
    då Clock, eller den positiva faktorn-

  284. -påverkar samma regioner.
    Det finns förstås en fördröjning-

  285. -mellan interaktionen med aktivatorn
    och sen med repressorerna.

  286. Dessa ökar i antal och interagerar sen
    för att slå av transkriptionen.

  287. Och det visar sig vara
    väldigt intressant-

  288. -att om man gör
    precis samma sorts analys-

  289. -men använder masspektrometri
    för att identifiera proteinerna-

  290. -som är associerade med
    CLK/CYC-komplexet på kromatin-

  291. -att det finns en mycket mer diskret
    interaktion med PER och TIM-

  292. -vid maximal repression.

  293. Så vid ChIP-sekvensering interagerar
    proteinerna kontinuerligt-

  294. -och med masspektrometri finns det
    en mycket mer diskret interaktion.

  295. Så det händer nåt väldigt annorlunda
    vid en särskild tid på kromatin-

  296. -som har att göra
    med detta repressionssteg.

  297. Jag ville bara säga lite
    om den här sortens analys.

  298. Utöver återkopplingsmekanismen...

  299. Jag vill bara tala kort om-

  300. -att vi och andra
    har försökt ta itu med-

  301. -frågan om hur mycket oscillation
    som egentligen förekommer.

  302. I en artikel från 2001
    gjorde vi två fynd.

  303. Det ena är att det finns en stor mängd
    cykliska RNA i flughuvuden-

  304. -långt utöver den här begränsade
    återkopplingsmekanismen.

  305. Det andra är att inga
    av dessa oscillationer av RNA-

  306. -sker utan
    ett funktionellt CLK/CYC-komplex.

  307. Återkopplingen befinner sig alltså
    verkligen högst upp i en hierarki-

  308. -som ger upphov till
    ett stort antal oscillerande transkript.

  309. Den rådande synen, om man ska
    förklara det med en teckning-

  310. -är att för återkopplingsmekanismen
    som reglerar tiden-

  311. -finns det ett litet eller kanske stort
    antal direkta målgener.

  312. Däribland finns
    andra transkriptionsfaktorer-

  313. -och dessa leder till-

  314. -oscillation hos sekundära målgener-

  315. -och yttre effekter.

  316. Det är den här idén-

  317. -ihop med att det hos däggdjur,
    och även flugor-

  318. -finns klockor i all vävnad...

  319. Det är inte bara i hjärnan,
    utan i levern, njurarna, binjurarna-

  320. -bukspottskörteln, huden, lungorna,
    hjärtat och så vidare.

  321. Det är det faktum
    att det finns klockor överallt...

  322. Det är nog Ueli Schibler
    som ska ha det mesta av äran-

  323. -för att han visade detta
    i ett inflytelserikt experiment.

  324. Och kombinationen
    av dessa många oscillatorer-

  325. -som återkopplingsmekanismen
    producerar-

  326. -och de många olika vävnader
    i vilka detta förekommer-

  327. -ger upphov till följande faktum:

  328. I hela däggdjursorganismen-

  329. -styr cirkadiska rytmer mer
    än 50 procent av alla genuttryck.

  330. Så hälften
    av de 25 000 gener som vi tillverkar-

  331. -regleras av den cirkadiska klockan.
    Det är på grund av detta-

  332. -som den här bilden
    faktiskt är vettig.

  333. Alla möjliga fenomen
    som intresserar oss-

  334. -däribland sömn,
    som Mike Young ska berätta om-

  335. -metabolism och allt möjligt-

  336. -regleras av den cirkadiska klockan.

  337. Jag ska bara säga,
    vilket nämndes i presentationen-

  338. -att mitt nuvarande intresse
    är de 75 nervceller-

  339. -som är aktiva i flughjärnan,
    de röda nervcellerna här-

  340. -i vilka samma cirkadiska
    återkopplingsmekanism är synkad.

  341. Frågan som vi är fokuserade på-

  342. -är hur dessa nervceller ger upphov till
    detta väldigt komplicerade beteende-

  343. -som kännetecknar bananflugan
    och många andra insekter:

  344. En aktivitetstopp på förmiddagen
    och siesta mitt på dagen.

  345. Som Jeff var inne på
    är bananflugorna väldigt smarta.

  346. Sen en aktivitetstopp på kvällen
    och sömn på natten.

  347. Hela beteendeprofilen styrs
    av dessa 75 nervceller.

  348. Jag har också blivit
    pseudo-neuroforskare.

  349. Vi är intresserade av
    hur vi ska analysera-

  350. -aktiviteten i diskreta nervceller-

  351. -när flugorna är vakna,
    springer omkring och gör saker.

  352. Hur kan man analysera aktiviteten
    under dessa obundna förhållanden?

  353. Aktiviteten hos väldigt
    diskreta grupper av neuroner.

  354. Jag ska ägna de sista minuterna-

  355. -åt några filosofiska kommentarer-

  356. -och försöka prata om varför jag får
    det här fantastiska priset.

  357. Vad har jag egentligen bidragit med?

  358. Som Jeff sa är det de "faktiska
    forskarna" som egentligen gör arbetet.

  359. En forskningsledare
    som är det minsta introspektiv-

  360. -frågar sig detta emellanåt,
    och särskilt vid tillfällen som detta.

  361. Jag är ihärdig, utan tvekan.
    Det är en egenskap som jag besitter.

  362. I många år jobbade jag med jäst
    och posttranskriptionell reglering.

  363. Men jag hade inte två labb,
    utan ett labb med två teman-

  364. -och människorna blandades.

  365. Att känna till neukleinsyror
    var till stor nytta för vår forskning-

  366. -dels experimentellt sett-

  367. -som vid RNAse protection-analyse-
    som Paul Hardin gjorde.

  368. -och dels har vi min utbildning.

  369. Frågan om cirkadiska rytmer hade
    dominerats av neurovetenskapen-

  370. -och neuroforskare intresserar sig
    för händelser på millisekundnivå-

  371. -men det verkade orimligt för fenomen
    som följer 24-timmarscykler.

  372. Däremot är halveringstiden för RNA
    och proteiner rimliga kandidater.

  373. Och det var med den kunskapen
    som en del av detta arbete gjordes.

  374. Sen var jag förstås smart nog-

  375. -att låta
    begåvade människor vara i fred-

  376. -så att de kunde göra framsteg.

  377. Det krävs mycket tur-

  378. -både i arbetet och i livet.

  379. Min attaché den här veckan
    heter otroligt nog Per.

  380. När han presenterade sig sa jag:

  381. "Jag lever ett mirakulöst liv!
    Det här kan omöjligen vara sant."

  382. Det är alltså smeknamnet
    för genen som vi jobbade på.

  383. Lite mer konkret:

  384. Vid Brandeis kom jag i kontant
    med genetiken.

  385. Jag var inte genetiker.

  386. Jeff var en av flera personer där
    som var intresserade av genetik.

  387. Hybrid-DNA-teknik kom
    precis vid rätt tid för vår karriär.

  388. Till filmfantasterna här,
    och Jeff kom med den här metaforen-

  389. -kan jag säga
    att hybrid-DNA var vår Ingrid Bergman.

  390. Och för att ta ett citat ur Casablanca:

  391. "Av alla barer i alla städer i världen
    promenerade hon i på vår."

  392. Bröderna Epstein,
    som skrev manuset till "Casablanca"-

  393. -hade två olika slut.

  394. I ett av dem går Rick Blaine ombord
    planet med Ingrid Bergman-

  395. -och vi är i Stockholm,
    så vi fick det lyckliga slutet.

  396. Återkopplingsmekanismen var
    korrekt och generell.

  397. Det kunde man inte veta.

  398. Det finns massor av cyklisk RNA.

  399. Det mesta av djurs fysiologi står under
    cirkadisk kontroll. Vem kunde ana det?

  400. Vem kunde ana
    att det skulle visa sig vara så.

  401. Jag hade turen att få finansiering av
    fantastiska framsynta organisationer:

  402. HHMI, NIH... Mitt universitet
    är en underbar meritokrati-

  403. -liksom de här organisationerna,
    och min omgivning var fantastisk.

  404. Jag har redan nämnt att det är
    medarbetarna som gör jobbet.

  405. Och förstås vänskap och samarbete
    med Jeff Hall under en lång tid.

  406. Därför kunde vi slå ihop våra labb.

  407. Jag fick arbeta med Ralf Stanewsky
    och John Ewer från hans labb-

  408. -och var mentor åt John.

  409. Patrick Emery i mitt labb
    samarbetade med Ralf-

  410. -när de klonade kryptokrom.

  411. Sen finns det ett starkt inslag
    av vänskap.

  412. Vi har stora olikheter
    i våra personligheter, skulle jag säga-

  413. -men vi bejakar dem.

  414. Det har nog varit en tillgång
    i vårt arbete-

  415. -och har utan tvekan berikat mitt liv.

  416. Ralph Greenspan säger att vi
    påminner om Gilbert och Sullivan-

  417. -som kan vara musikens
    mest produktiva duo-

  418. -och de drev varandra till vansinne
    när de samarbetade.

  419. Här är en lista
    över dem som jag har arbetat med.

  420. Jag vill särskilt nämna
    Ravi, Isaac, Patrick, Josh Huang-

  421. -Xin, Pranitha...
    Dessa var med i början.

  422. Joan Rutila, Wei-Qing, Qiang,
    Hongkui och Larry Zwiebel.

  423. De bidrog till den tidiga delen
    av den här berättelsen.

  424. Jag hade som sagt ett jästlabb.

  425. Många av dem har blivit berömda, och
    de var avgörande för mina framgångar.

  426. En av jästmänniskorna blev min fru,
    Nadja Abovich.

  427. Här har vi Nadja och mig
    med våra två döttrar.

  428. Som en del vänner till mig
    tycker om att säga:

  429. Utan dem hade jag inte bara
    inte stått här, utan jag vore död.

  430. Slutligen ska jag använda Nadja
    som övergång för att säga-

  431. -att jag ser vetenskapen
    som ett väldigt romantiskt yrke.

  432. Man vet aldrig vad man ska upptäcka.
    Varje dag är ett äventyr.

  433. Det är verkligen ett privilegium
    och en glädje. En kärlekshistoria.

  434. Jag ska avsluta i den andan
    med en kort dikt-

  435. -som finns i Ralph Greenspans bok
    "Fly Pushing"-

  436. -och är skriven av hans fru Dani.

  437. "O genotyp, O fenotyp.
    Han henne en kyss i hast ger"

  438. "och skyndar till sin andra kärlek,
    Drosophila melanogaster"

  439. Tack så mycket!

  440. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Michael Rosbash, medicin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Michael Rosbash, en av årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, berättar om sitt forskningsarbete som lett fram till upptäckten av den biologiska klocka som styr sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Hans forskning har bland annat visat på ett starkt samband mellan väl fungerande dygnsrytm och hälsa. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi
Ämnesord:
Biologi, Fysiologi, Medicin, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Nobelföreläsning i litteratur 2017

Hur skulle den skrivna skönlitteraturen ha en chans att mäta sig med filmens och televisionens slagkraft om den inte kunde erbjuda något unikt, något som andra gestaltningar inte kunde ge? Detta frågade sig Kazuo Ishiguro tidigt i sitt författarskap. Hör 2017 års Nobelpristagare i litteratur berätta om hur han inspirerades att skriva romaner som "Återstoden av dagen", "Never Let Me Go" och "Begravd jätte". Sara Danius introducerar. Inspelat på Svenska Akademien i Stockholm den 7 december 2017. Arrangör: Nobelstiftelsen och Svenska Akademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jeffrey C Hall, medicin

Sedan länge har det varit känt att växter, djur och människor har en inre biologisk klocka. Genom experiment på bananflugor har årets tre amerikanska Nobelpristagare kartlagt de gener som ligger bakom och styr vår dygnsrytm. Jeffrey C. Hall berättar om sina upptäckter. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael Rosbash, medicin

Michael Rosbash, en av årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, berättar om sitt forskningsarbete som lett fram till upptäckten av den biologiska klocka som styr sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Hans forskning har bland annat visat på ett starkt samband mellan väl fungerande dygnsrytm och hälsa. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael W Young, medicin

2017 års Nobelpristagare i medicin, Michael W. Young, berättar om hur han byggde vidare på sina kollegors upptäckt. Jeffrey Halls och Michael Rosbash upptäckte den gen som ligger bakom dygnsrytmen som allt levande har. De tre forskarna kunde genom försök på bananflugor kartlägga och identifiera generna och mekanismerna som styr det självreglerande urverket i våra celler. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Rainer Weiss, fysik

Rainer Weiss berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Barry C Barish, fysik

Barry C. Barish berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Kip S Thorne, fysik

Kip S. Thorne berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Richard Henderson, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Richard Henderson om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jacques Dubochet, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Jacques Dubochet om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Joachim Frank, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Joachim Frank om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss