Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Specialdesignad träning för hjärtatDela
  1. Vi vet inte om det har med
    miljö eller genetik att göra-

  2. -men vi har hypoteser
    som vi ska försöka publicera.

  3. God eftermiddag. Ett stort tack
    för att jag har fått komma hit.

  4. Det är en ära att få vara här
    på ett så berömt institut.

  5. Jag ska berätta om våra erfarenheter
    av hjärtträning.

  6. Jag vill börja med att visa er
    var vi håller till.

  7. Vi finns i Porto Alegre, "glada hamnen"
    på portugisiska, i södra Brasilien.

  8. Vi har inte de vackra ljusa nätterna
    som ni har här-

  9. -men vi har en flerfärgad solnedgång.

  10. Och så är vi kända för vår churrasco,
    som betyder grillning.

  11. Vi är gauchos från Brasilien.

  12. Som ni kanske vet är Brasilien
    inte bara samba, utan även fotboll.

  13. Och även korruption. Tyvärr.

  14. Det här är Internacionals arena
    i Porto Alegre, de röda. Mitt lag.

  15. Och våra rivaler Grémio.

  16. Båda två har vunnit FIFA:s
    världsmästerskap för klubblag i Japan.

  17. I går kväll under middagen
    frågade doktor Fuku mig:

  18. "Vad ska du prata om? Vad jobbar du
    med? Vilken är din forskningslinje?"

  19. Jag svarade: "Jag är en bläckfisk."

  20. Varför det? Jo, för just nu arbetar jag
    inom många olika kunskapsområden-

  21. -och det känns
    som om jag har tentakler.

  22. Och som bläckfisk
    måste jag visa er den här personen.

  23. Det här är Jorge Pinto Ribeiro, min
    mentor, som läste vid KI på 70-talet.

  24. Jag skulle vilja hylla honom här i dag.

  25. Jag vill tillägna honom min föreläsning.
    Han finns i mitt hjärta.

  26. Nu pratar vi om elektrofysiologiska
    förändringar hos idrottare.

  27. I en studie som vi gjorde på 90-talet-

  28. -utförde vi elektrokardiogram,
    vilo-elektrokardiogram-

  29. -och ett Holter-EKG under 24 timmar.

  30. Vi använde även en sån här
    på våra idrottare.

  31. Det här är faktiskt ett tortyrredskap-

  32. Vi sätter in nåt i deras näsborrar,
    retar matstrupen och chockar hjärtat.

  33. Med hjälp av det förfarandet
    försökte vi slå hål på en dogm.

  34. Vad då för dogm? Jo, den här.

  35. Att vagal överaktivitet är
    orsaken till de förändringar som sker-

  36. -i hjärtats retledningssystem
    hos uthållighetsidrottare.

  37. Den dogmen lever fortfarande.

  38. Vi gjorde en mer raffinerad studie
    som publicerades i JACC.

  39. Studien gjordes på
    tio topprankade idrottare-

  40. -och tio vanliga människor.

  41. Elektrofysiologiska undersökningar-

  42. -med dubbla blockerare
    med propranolol och atropin.

  43. Det var en svår studie att göra.
    Så vad kunde vi då visa med den?

  44. Jo, att idrottarna
    fick minskad automaticitet i förmaken-

  45. -samt fördröjd
    atrioventrikulär överledning.

  46. Med andra ord kunde vi då visa-

  47. -att icke-autonom påverkan-

  48. -var det som främst orsakade
    bradykardi hos uthållighetsidrottare.

  49. Inte vagus.

  50. Inandningsmuskelträning är nåt som
    vi studerade hos hjärtsviktspatienter-

  51. -som hade svag inandningsmuskulatur.

  52. 2006 randomiserade vi
    en grupp patienter.

  53. En gren fick inandningsmuskelträning
    med motstånd med en s.k. Threshold-

  54. -30 minuter/dag i tre månader.

  55. Kontrollgruppen använde Threshold,
    men utan motstånd.

  56. Vi visade att två veckor
    efter det att försöket påbörjades-

  57. -förbättrades inandningstrycket
    markant på tre månader-

  58. -hos de patienter som hade fått
    använda Threshold med motstånd.

  59. Två år senare
    beslöt vi oss för att vi ville visa-

  60. -mekanismen som låg bakom det.

  61. Vi gjorde en annan studie, en mycket
    komplicerad studie, men jättefin-

  62. -där vi lyckades visa-

  63. -att inandningsmuskelträning
    hos hjärtsviktspatienter-

  64. -förbättrade deras flöde vid vila-

  65. -och även förbättrade flödet vid träning
    vid samma inandningsmotstånd.

  66. Doktor Eliane Winkelmann
    var en av mina första elever.

  67. Hon gjorde en studie
    där hon randomiserade patienterna-

  68. -till en grupp som utförde aerobics
    utöver inandningsmuskelträningen.

  69. Grupp två tränade bara aerobics.

  70. Med experimentet visade hon
    att på tre veckor, bara tre veckor-

  71. -så ökade inandningstrycket-

  72. -hos gruppen som tränade aerobics
    och även inandningsmuskelträning.

  73. Jag har även samarbetat med
    Matthew Wheeler och Euan Ashley.

  74. Tillsammans publicerade vi
    en forskningsrapport 2012.

  75. Under de senaste sju åren har jag
    arbetat med en grupp kardiologer-

  76. -och träningsfysiologer inom området.

  77. Och i år...

  78. ...publicerades en forskningsrapport
    i tre olika vetenskapliga tidskrifter.

  79. Den handlade om
    internationella rekommendationer-

  80. -för elektrokardiografisk tolkning
    av idrottare.

  81. Frågan var så viktig, i alla fall
    enligt mig och enligt redaktörerna-

  82. -att artikeln publicerades i tre av
    de största vetenskapliga tidskrifterna.

  83. Men vad gör vi då på det här området?

  84. Vi studerar svarta fotbollsspelare
    från Angola.

  85. Jo då, det finns fotbollsspelare
    i Angola.

  86. 20 % av de här killarnas
    elektrokardiogram uppvisade...

  87. Hoppsan, ursäkta.

  88. De uppvisade en ST-höjning
    och en T-vågsinversion i V1-V4.

  89. Doktor Sharma
    och hans medarbetare har visat-

  90. -att hos svarta idrottare från
    Afrika och Västindien är det normalt.

  91. Intressant nog är det mindre än 2 %
    av brasilianska svarta idrottare-

  92. -som uppvisar samma mönster.

  93. Vi vet inte om det har med
    miljö eller genetik att göra-

  94. -men vi har några hypoteser
    som vi ska försöka publicera framöver.

  95. En fråga som alla ni... Även de av er
    som sover nu, kommer att vakna till.

  96. Varför det? Jo, jag ska prata om
    sexuell aktivitet hos hjärtpatienter.

  97. Ja, de kan ha sex.
    De är inte döda. De lever.

  98. Jag ombads skriva en överblicksartikel
    för Canadian Journal of Cardiology.

  99. Jag bjöd Aline Sardinha och Claudio Gil
    S. Araújo att skriva den med mig.

  100. Vi hade möjligheten att ge upphov till
    någonting, nämligen "kitomi".

  101. "Kitomi" är inget japanskt ord.

  102. "Kitomi" är
    en evidensbaserad rekommendation-

  103. -vad gäller sexuell aktivitet
    för hjärtpatienter. Jag är inte galen!

  104. Begreppet inbegriper kyssar, beröring...

  105. ...oralsex, onani...

  106. ...och samlag.

  107. Med de här tre akronymerna-

  108. -och efter att ha granskat
    169 rapporter eller riktlinjer-

  109. -gjorde vi ett beslutsträd
    för sexuell aktivitet.

  110. Vi gjorde en uppdelning enligt
    rekommendationer och evidensgrader-

  111. -klinisk och sexuell bakgrund, fysisk
    undersökning och sexualrådgivning.

  112. Vi delade upp patienterna i grupperna:
    låg risk, medelhög risk och hög risk.

  113. Alla tror att högriskspatienter
    bör undvika sexuell aktivitet-

  114. -men vi har visat att kyssar, beröring,
    oralsex, onani och till och med samlag-

  115. -kan utföras av lågriskpatienter
    utan att några tester behövs.

  116. Patienterna med medelhög risk
    kan undvika samlag-

  117. -men oralsex, beröring och onani
    är bevisat acceptabelt.

  118. Och de patienter
    som befinner sig i högriskgruppen-

  119. -och troligast får symtom vid samlag-

  120. -kan också ägna sig åt kyssar och
    beröring, även under intensivvården.

  121. Det här är viktig information
    även för lekmän-

  122. -och icke-vetenskapliga tidskrifter
    hänvisade till "kitome" 260 gånger-

  123. -dagen efter den här publicerades.

  124. Vi gör även systematisk granskning
    och metaanalys av sportkardiologi.

  125. Det här är den senaste. Det här är
    César da Silva, min magisterstudent.

  126. Vi studerade kompressionsplagg
    för ben under träning-

  127. -vad gäller prestation och fysiologiska
    svar hos idrottare och fysiskt aktiva.

  128. Vi har visat att kompressionsplaggen
    för ben-

  129. -inte förändrade prestationen,
    samt de här andra parametrarna.

  130. Vi har skickat in artikeln
    och den håller nu på att granskas.

  131. Olika slags träning för hjärtpatienter.

  132. Taijiquan är
    en överkomlig träningsform-

  133. -efter en komplicerad hjärtinfarkt.

  134. Vi har visat att den maximala
    syreupptagningsförmågan ökar 14 %-

  135. -lika mycket som
    vid rehabilitetsträning-

  136. -hos patienter som har gjort taijiquan.

  137. Snart kommer forskning
    som är gjord av Anderson Donelli:

  138. Kan högintensiv intervallträning vara
    mer effektiv än kontinuerlig träning-

  139. -för att öka syreupptagningsförmågan-

  140. -hos patienter med hjärtsvikt
    med bevarad ejektionsfraktion? Ja.

  141. Syreupptagningsförmågan förbättras
    mer med HIIT än kontinuerlig träning.

  142. Dessutom förbättras
    den diastoliska funktionen.

  143. Mrs Raquel Bühler presenterade
    en annan intressant studie:

  144. Blodtrycket vid ischemisk hjärtsjukdom
    när patienter får se på komedifilm.

  145. Här är patienterna. Vi filmade dem.

  146. 63 plus-minus 31 genuina skratt
    under komedifilmen.

  147. Blodtrycket under komedifilmen-

  148. -minskade med mer än 10 mm Hg.

  149. Till sist har vi en randomiserad
    klinisk prövning, en skrattstudie.

  150. Skratterapi som hjärtrehabilitering för
    patienter med ischemisk hjärtsjukdom.

  151. Just nu har vi tolv patienter
    i grenen för komedi, under tolv veckor-

  152. -och tio i grenen neural dokumentär.

  153. I dag gick jag från
    en åttaarmad bläckfisk till en nioarmad.

  154. Jag började nämligen prövningen
    på idrottare.

  155. Jag har en tentakel till att studera,
    och den är mycket viktig.

  156. Till sist:

  157. Dogmen att vagal överaktivitet orsakar
    bradykardi hos idrottare har förklarats.

  158. Att kompressionsplagg kan användas
    för att höja prestationen bör omprövas.

  159. Och högintensiv intervallträning-

  160. -vid hjärtsvikt med bevarad ejektions-
    fraktion ökar maximal syreförbrukning-

  161. -och är bättre än kontinuerlig träning
    för att förbättra funktionskapaciteten.

  162. Det här är mitt labbs första generation
    som jag är mycket tacksam för.

  163. Nu har vi en ny generation.

  164. Vi är få
    och vi har mycket lite ekonomiskt stöd.

  165. Men vi svettas och vi gör väsen av oss.

  166. Tack så mycket.

  167. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Specialdesignad träning för hjärtat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Fysisk träning, Hjärta, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.

Fråga oss