Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Närstudier av muskler för optimal träningDela
  1. Mekanistisk kunskap om muskler
    är viktig-

  2. -för att kunna utforma
    optimala träningsprogram.

  3. Min presentation heter-

  4. -"Att kombinera träningsformer -
    gör det nytta eller skada?"

  5. Vi ska titta på de mekanismer
    som reglerar träningsanpassning.

  6. Min forskning går ut på
    att studera skelettmuskulaturen.

  7. Jag är ju partisk, men jag ser det som
    kroppens mest fascinerande organ-

  8. -på grund av den extrema plasticiteten.

  9. Den kan ändra på sin fenotyp
    helt på grund av yttre stimuli.

  10. Det kan vara styrketräning-

  11. -vilket vi vet skapar muskeltillväxt
    och styrka.

  12. Uthållighetsträning
    skapar inte muskeltillväxt-

  13. -men det ökar
    muskelns oxidativa kapacitet.

  14. Det beror på att muskelns proteiner
    hela tiden syntetiseras och bryts ner.

  15. Det möjliggör remodellering.

  16. Jag studerar och försöker ta reda på-

  17. -vilka faktorer och mekanismer som
    ligger bakom träningsanpassningen.

  18. Vilka mekanismer orsakar förändringar
    i syntes och nedbrytning-

  19. -och möjliggör muskelns anpassning?

  20. Jag ska prata om cellsignalering.

  21. För vissa är det helt nytt,
    och för andra är det självklarheter.

  22. I korthet så kontrollerar mekanismer
    för cellsignalering olika anpassningar.

  23. Styrketräning karakteriseras av att
    det stimulerar mTORC-signaleringen.

  24. Den kontrollerar proteinsyntesen
    i muskeln och möjliggör muskeltillväxt.

  25. Uthållighetsträning aktiverar
    AMPK-signalering - kalmodulinkinas-

  26. -och utlöser en PGC-1-alfa-reaktion
    som reglerar mitokondriebiogenesen.

  27. Vilken roll PGC-1-alfa spelar är oklart-

  28. -men vi mäter det ändå eftersom
    det är en av de bästa markörerna.

  29. Det här är en enkel sammanfattning.
    Det är mycket mer komplicerat.

  30. Som ännu ett lager
    har vi nedbrytning av protein.

  31. Sådant som autofagi och
    proteasomnedbrytning bidrar också-

  32. -men jag går inte in på det i dag.

  33. Det här är ganska enkelt
    om man tittar på en enda sorts träning-

  34. -alltså enbart styrka eller uthållighet.

  35. Men så ser inte verkligheten ut.

  36. De flesta, framför allt idrottare, måste
    träna både uthållighet och styrka-

  37. -för att kunna prestera i sin idrott
    och i vardagen.

  38. Min fråga är:
    Vad händer med mekanismerna nu?

  39. Hur svarar muskeln på det här?

  40. Studier på celler och djur har visat-

  41. -att om vi aktiverar den
    energikänsliga AMPK-signaleringen-

  42. -så stoppar vi mTORC-signaleringen
    för proteinsyntes och muskeltillväxt.

  43. Det tyder på att de här två
    träningsformerna inte kan kombineras.

  44. De orsakar olika reaktioner,
    som hämmar varandra.

  45. Studier på människor har dock visat-

  46. -att styrketräning kan aktivera AMPK
    och främja mitokondriell biogenes-

  47. -och att uthållighetsträning kan främja
    mTORC-signalering och muskeltillväxt.

  48. Det finns gemensamma mekanismer.

  49. Målet med min doktorsavhandling-

  50. -var att studera reaktionen
    på kombinerad träning-

  51. -och fokusera på förhållandet
    mellan AMPK och mTORC.

  52. Jag ska i korthet gå igenom
    några försök som vi genomförde.

  53. Vi tittar på den omedelbara reaktionen,
    timmarna efter träning, i muskeln.

  54. I den första studien
    jämförde vi tung styrketräning-

  55. -med samma styrketräning
    plus 30 minuters uthållighetsträning.

  56. Vi såg ingen skillnad i stimuleringen
    av mTORC - ingen hämmande effekt.

  57. Vi såg dock ingen ökad AMPK och
    kunde inte dra några säkra slutsatser.

  58. Uttrycket för PGC-1-alfa-markören för
    mitokondriell biogenes ökade däremot-

  59. -vid den kombinerade träningen.

  60. Sen gick vi ett steg till.

  61. Vi bytte ordning på träningen
    - uthållighet före styrka.

  62. Vi ökade också intensiteten.

  63. Vi jämförde tung styrketräning
    med kombinerad träning.

  64. Det här gjordes under samma pass,
    med bara tio minuters vila.

  65. Inte heller nu såg vi någon skillnad
    i stimulering av mTORC-signalering-

  66. -eller i stimulering av proteinsyntes.

  67. Vi fick faktiskt
    en ordentlig ökning av AMPK-

  68. -vilket visar att det i fysiologiska
    sammanhang inte verkar stämma-

  69. -att det skulle vara hämmande.

  70. Vi såg också ett högre uttryck
    av PGC-1-alfa-

  71. -med det här träningsupplägget.

  72. Ett annat fynd var ett högre uttryck
    av markörer för proteinnedbrytning-

  73. -med kombinerad träning.

  74. Vi vet dock inte vad det innebär än.

  75. Tittar man på verkligheten
    så undviker de flesta-

  76. -att träna både uthållighet och styrka
    i benen under samma pass.

  77. Det är väldigt jobbigt
    och ingen bra metod.

  78. Kombinationen brukar bli benstyrka
    och överkroppsuthållighet eller omvänt.

  79. Man delar upp träningen
    på olika muskelgrupper.

  80. Vi ville utforska det här i en studie.

  81. Upplägget var som i den förra studien-

  82. -men nu bytte vi muskelgrupper.

  83. Vi lät dem träna armstyrka
    och tog muskelbiopsier-

  84. -och för benen blev det cykling.

  85. Vi såg en liten minskning
    av mTORC-signalering här-

  86. -tidigt under återhämtningen.

  87. Det orsakade dock ingen skillnad
    i proteinsyntesen.

  88. Det verkligt intressanta här-

  89. -är att vi såg ett högre uttryck
    av PGC-1-alfa-

  90. -med den kombinerade träningen,
    i armarna.

  91. Samma mängd styrketräning...

  92. Att inleda med intervallträning på cykel
    orsakar någon reaktion i blodet-

  93. -som ökar PGC-1-alfa-uttrycket
    i armarna.

  94. Detsamma gällde dessutom
    markörerna för proteinnedbrytning.

  95. Något i uthållighetsträningen
    orsakar något i blodet-

  96. -som påverkar genuttrycket i armarna.

  97. Frågan är: Vilken eller vilka faktorer-

  98. -ligger bakom
    den här systemiska effekten?

  99. Det här har lett
    till mina nuvarande forskningsprojekt.

  100. Jag vill undersöka
    vilka fysiologiska faktorer-

  101. -som faktiskt kontrollerar
    träningsanpassningen.

  102. Här är några som har visat sig ha
    med träningsanpassning att göra.

  103. Det är både generella
    och separata mekanismer.

  104. Hormoner och cytokiner
    kan ha en effekt.

  105. Vid styrketräning är stretch av muskeln
    under belastning möjligen viktigt-

  106. -liksom energistress
    vid uthållighetsträning.

  107. Gemensamma faktorer är ansamling
    av laktat i muskeln, syrebrist-

  108. -pH-sänkningar, ökat kalciumflöde,
    cellsvullnad och metabol stress.

  109. Jag fokuserar nu på reaktionen
    på metabol stress.

  110. Jag vill mer specifikt
    studera vilken roll laktat spelar här.

  111. In vitro-studier har visat att
    om muskelceller behandlas med laktat-

  112. -påverkas genuttryck
    och cellsignalering.

  113. Jag vill studera det hos människor-

  114. -liksom effekterna av syrebrist
    och metabol stress.

  115. För att sammanfatta våra resultat
    och ge några riktlinjer...

  116. Den omedelbara reaktionen
    på kombinerad träning-

  117. -verkar anabolt sett okej för måttligt
    tränade och otränade personligt.

  118. Vi har inte undersökt
    väldigt vältränade personer.

  119. Det verkar också vara okej eller bra-

  120. -för en ökad oxidativ reaktion
    eller mitokondriell biogenes.

  121. Det kan öka nedbrytningen av protein-

  122. -men vi vet inte
    om det är en katabol reaktion-

  123. -eller en positiv remodellering
    som möjliggör träningsanpassning.

  124. Det är viktigt att tänka på-

  125. -att maximera träningsprestationen
    under varje pass-

  126. -och inte fuska med det.

  127. Slutligen: Hur kan vi tillämpa
    den här forskningen i framtiden?

  128. Det kan uttryckas ganska enkelt.

  129. Mekanistisk kunskap om muskler
    är viktig-

  130. -för att kunna utforma
    optimala träningsprogram.

  131. Kan vi dessutom identifiera
    de viktigaste fysiologiska faktorerna-

  132. -bakom träningsanpassning
    så kan vi mäta dem.

  133. Rent tekniskt
    kan vi mäta i princip allt.

  134. Laktat, syresättning av muskler,
    hormoner och så vidare.

  135. Om vi vet vilka faktorer som är viktiga-

  136. -kan vi mäta dem och se
    hur olika individer svarar på träning.

  137. Ingen streckkod, men mätningar
    för att möjliggöra individanpassning.

  138. Det är vad min forskning kan bidra med
    till framtidens träning.

  139. Avslutningsvis vill jag tacka
    tidigare och nuvarande kollegor.

  140. Tack för att ni lyssnade.

  141. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Närstudier av muskler för optimal träning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Fysisk träning, Medicin, Muskler, Myologi, Osteologi, Rörelseapparaten, Skelett
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss