Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Samtal om framtida träningsmetoderDela
  1. Hur uppmuntrar vi folk till fysisk
    aktivitet? Det är en utmaning-

  2. -för jag tror att vi människor
    är benägna att undvika det.

  3. Så Colins arbete med att få barn
    att börja motionera tidigt är viktigt.

  4. Där måste vi vara kreativa.

  5. Det var science fiction för 20 år sen.

  6. I dag går det, men bara
    för väldigt specifika tillämpningar.

  7. Men hur ser framtiden ut?
    Det ska vi prata om i dag.

  8. Vi har fått höra att de här forskarna-

  9. -gör en massa spännande saker
    med genetik i sina laboratorier.

  10. Men det är ingenting
    man kan använda sig av-

  11. -för i dag finns det ingen grund
    för användandet av genetik-

  12. -för att höja prestationsförmågan
    hos lekmän.

  13. Det är i dag. Hur ser morgondagen ut?
    Hur ser det ut om tio år?

  14. -Jag?
    -Ja.

  15. Om tio år?

  16. Jag tror att tekniken...

  17. Kroppsnära teknik-

  18. -kommer att kunna köpas
    av gemene man-

  19. -och vi kan då övervaka våra rörelser.
    Och det tror jag...

  20. När stegräknaren uppfanns var
    avsikten att mäta stegmängden-

  21. -men i dag är det nånting som är ägnat
    att öka den fysiska aktiviteten.

  22. Så kroppsnära teknik-

  23. -kommer att hjälpa oss att öka-

  24. -vår fysiska aktivitet.

  25. Hur ser det ut om tio år?

  26. Tio år känns ganska nära i tiden.

  27. Det första som kommer att hända,
    och det har redan sagts...

  28. Informationen som vi i dag
    samlar in från människor i snabb takt-

  29. -är inte genetisk, utan den kommer
    från ny teknik, och det kommer att...

  30. Om man mest
    håller på med viss aktivitet-

  31. -så kommer vi att försöka få dig att
    göra andra saker. Vad det nu kan vara.

  32. Och det kommer att gagna
    genetiken och genomiken.

  33. I dag kan vi utföra
    genomsekvenseringar-

  34. -men ofta hindras dessa studier
    av kvaliteten på fenotypdatan-

  35. -som vi måste koppla
    till den genetiska informationen.

  36. Det var du
    som pratade om övervakning.

  37. -Nej, det var inte jag.
    -Om tio år.

  38. Vi idrottsfysiologer har en stor fördel.

  39. Fenotypbestämningen av elitidrottare
    ger mycket mer än vanlig patientdata-

  40. -och vi kan dra fördel av läkekonstens
    lärdomar och hoppa framåt.

  41. Det som tog femton år för dem
    kanske tar fem år för idrottsfysiologin.

  42. Om vi är öppna och använder tekniken,
    kunskapen och algoritmerna-

  43. -som redan finns.

  44. -Carl Johan, vad säger du?
    -Datasamordning är nyckeln.

  45. Som Euan visade så samlar man in
    enorma mängder information-

  46. -men för att förstå sig på den krävs
    väldigt komplexa analysmetoder-

  47. -och den måste bl.a. samordnas
    med annan biologisk information.

  48. Så fenotyperna är viktiga,
    både inom vården och inom idrotten.

  49. Man följer inte bara deras beteende,
    utan även hur de upplever det.

  50. Nyckeln till all förståelse inom vården
    är patientens anamnes.

  51. Den inhämtas inte på rätt sätt i dag.

  52. Det sker på en rad olika sätt.
    Det borde också datoriseras.

  53. Låt patienterna själva förse
    programmen med information.

  54. Samma sak med idrottare. Man måste
    få reda på mer om deras upplevelse-

  55. -i förhållande till beteende,
    och sen biologi.

  56. Jag håller med, och där tror jag att
    vi kan följa läkekonstens exempel.

  57. När vi studerade kransartärsjukdom
    studerade vi några tusen människor-

  58. -och visst hittade vi skillnader,
    men de var inte särskilt användbara.

  59. När vi slog ihop studier, så att vi fick
    ett urval på upp till 100 000 människor-

  60. -så började det gå lite bättre.

  61. I dagens studier har vi upp till 400 000
    människor, och nu kan vi använda-

  62. -dessa enbaspolymorfier
    för att hitta predikatorer-

  63. -som är lika bra
    som rökning, diabetes och fetma.

  64. Hur många
    har Iphone-appen "My Heart"?

  65. Inte så många. Några stycken.

  66. Några hackare. Den finns inte...

  67. Den går inte att köpa i Sverige, för
    det är inte klart med det juridiska här.

  68. Inte ens den första versionen?

  69. Nej. Vi måste ta ett land i taget
    och betala advokaterna för allt jobb.

  70. Vi gjorde USA, Storbritannien,
    Hong Kong och några andra.

  71. -Men vi borde göra Sverige snart.
    -Nu vill jag att ni spekulerar lite.

  72. Hur kommer apparna
    att se ut om tio år?

  73. Vi kallar dem nog inte appar. Vi åker
    till jobbet i självstyrande bilar.

  74. Vi kanske inte ens behöver åka till
    jobbet - vi har VR-glasögon i stället.

  75. Hur uppmuntrar vi folk
    till fysisk aktivitet?

  76. Det är en utmaning, för jag tror att vi
    människor är benägna att undvika det.

  77. Så Colins arbete med att få barn
    att börja motionera tidigt är viktigt.

  78. Där måste vi vara kreativa.
    Barn älskar teknik-

  79. -så jag vill gärna höra
    hur du ser på teknik för...

  80. -För barn?
    -Ja, för att få dem att röra på sig.

  81. I vår studie har vi fått tillstånd
    att följa barnen efter lågstadiet.

  82. Det handlar om barn i åldrarna 4-11 år.

  83. Sen hamnar de i olika skolor, det blir
    svårt att få dem att göra samma sak-

  84. -men vi ska följa dem,
    och vår kanske omöjliga förhoppning-

  85. -är att vi kan ingjuta
    det här med fysisk aktivitet i dem-

  86. -och göra det till en naturlig del
    av deras vardag-

  87. -så att de fortsätter att vara
    mer aktiva även efter studien.

  88. Huruvida appar
    kan användas i den åldersgruppen...

  89. Det kan vi ta senare.

  90. Nu pratar vi om framtiden för apparna
    eller vad man nu kallar dem om tio år.

  91. -Carl Johan?
    -Svenska studier visar...

  92. ...att sen de smarta telefonerna kom
    så har den spontana aktiviteten-

  93. -under rasterna minskat drastiskt.

  94. Så jag tycker att man ska ta ifrån dem
    telefonerna under skoldagen.

  95. Stoppa dem i en låda, för de är
    de spontana rörelsernas fiende.

  96. Här måste vi tänka till. När hjälper
    tekniken oss, och när stjälper den oss?

  97. Men appar som "My Heart"
    kan väl hjälpa vuxna?

  98. Vi hoppas att det blir en stor studie,
    i så många länder som möjligt.

  99. Vi vill att miljontals människor
    bidrar med sina data.

  100. De kan dela med sig av genotypdata
    från studier som Elite eller 23andMe-

  101. -som sen kan göras tillgänglig
    i hela världen-

  102. -och alla forskare
    kan då använda sig av den.

  103. Det är så studierna och apparna
    borde se ut i framtiden-

  104. -för datasamordning är ett måste -
    vi behöver större underlag.

  105. Teknikföretagen framsteg inom "deep
    learning" och artificiell intelligens-

  106. -kommer ur
    stora mängder klassificerad data-

  107. -som möjliggör
    röstigenkänning och liknande.

  108. Apropå appar inom idrotten, så är det
    bra om det är enkelt att dela med sig.

  109. Det är lättare
    att få frågorna på en telefon-

  110. -så att man slipper kontakta forskaren
    eller tränaren för att göra det.

  111. Om det är lättare att göra
    så kommer fler att göra det-

  112. -och folk skickar faktiskt in datan
    som behövs.

  113. Min kusin var en riktig soffpotatis-

  114. -men det förändrades när telefonen sa
    åt honom att gå 10 000 steg per dag.

  115. En stegräknare var inte tillräckligt
    "high tech", men det var hans Iphone.

  116. De sociala medierna är också viktiga.
    Det tillför ett tävlingsmoment.

  117. -Det är en fördel.
    -Vi ska prata om motivation.

  118. Det har varit mycket prat om gener,
    muskeltjocklek-

  119. -muskelfibrer och så vidare, men det
    hjälper inte om folk inte rör på sig.

  120. De måste ju faktiskt röra på sig-

  121. -och många rör inte alls på sig.

  122. Hur får man dem att röra på sig?

  123. Jag tror att fysisk aktivitet-

  124. -har stor makt-

  125. -när det gäller att öka
    den fysiska aktiviteten så här.

  126. Det kommer att påverka-

  127. -antalet träningstillfällen.

  128. Det är det första.
    Och sen rekommenderar vi-

  129. -olika sorters aktivitet,
    som till exempel Tabata-träning.

  130. Självklart.

  131. Hur motiveras jag att röra på mig?

  132. Det finns en stark socioekonomisk
    gradient över vilka som motionerar.

  133. Om vi vill vända oss
    till dem som inte rör på sig-

  134. -så måste vi höja medvetenheten,
    skapa hälsolitteracitet och så vidare.

  135. Vi har projekt i missgynnade
    socioekonomiska områden-

  136. -i Sverige, Uganda, Sydafrika och
    Vietnam, och fenomenet återkommer.

  137. Det krävs både att man höjer
    förståelsen, även om det inte räcker-

  138. -och så måste man
    diskutera frågan öppet-

  139. -och framhäva att folk dör i förtid
    på grund av sin livsstil.

  140. Det är ett postkodlotteri.

  141. Vi som är här i dag är intresserade,
    motiverade och gillar appar och sånt-

  142. -men vi representerar inte
    den delen av befolkningen-

  143. -som dör 10-15 år i förtid.
    Så det här måste vi ta itu med-

  144. -både politiskt och på andra sätt.

  145. Det skulle kunna vara skäl
    för en något radikalare lösning.

  146. Vi sätter våra fyraåringar,
    eller något äldre i Sverige, i skolan-

  147. -och vi lär dem att sitta still
    hela dagarna och lyssna.

  148. De är inte så bra på det,
    för de gillar att röra sig.

  149. Här kanske det krävs
    en radikal förändring-

  150. -både i skolor och på kontor, och göra
    det lättare för folk att röra på sig.

  151. Till och med i hörsalen
    under en hälsokonferens.

  152. Ja, ni sitter ner hela dagen.

  153. Men har ni
    nåt mer högteknologiskt för framtiden?

  154. Varför vill du ha det?

  155. Utbildning känns så gammaldags.
    "Ut och prata med folk."

  156. Ny forskning är minst intressant.
    Tiden får utvisa vad som håller.

  157. Ny forskning har antagligen fel, och
    forskningens reproducerbarhet är låg.

  158. -Håller du med?
    -Ja, även om jag gillar ny teknik.

  159. Grunden för all forskning är
    reproducerbarhet, så det är viktigt.

  160. Vi pratade tidigare om genförändringar
    i embryon med genkniven Crispr-

  161. -och nu krävs att andra
    reproducerar den forskningen-

  162. -innan vi kan tro på det.
    Det är det som är forskning.

  163. Men jag är ändå optimistiskt inställd
    till teknikens potential-

  164. -och jag tror
    att den kan ha en påvisbar effekt.

  165. Vår hypotes är att olika människor
    svarar olika på olika påstötningar.

  166. Att hitta rätt sorts påstötning kommer
    att vara det som hjälper en mest.

  167. Kan du vara lite mer konkret?

  168. Företagen har olika lösningar
    för att få oss att göra mer.

  169. Och det har de bara tagit ur luften.

  170. Det här med tiotusen steg
    kom väl bara från ett företag-

  171. -som tillverkade en stegräknare.

  172. Ofta ligger det inte några stora
    datamängder bakom dessa idéer.

  173. Så vi testade några olika sätt. En var
    att om man har suttit i en timme-

  174. -så påminns man om att ställa sig upp.
    Det finns skrivbord som påminner en.

  175. Det hänger ihop med vår hypotes
    om övergångstillstånd.

  176. Det är viktigare med många över-
    gångar mellan sittande och stående-

  177. -än en stor mängd total motion.

  178. Det är ett exempel. Och bara att
    informera folk tror man är viktigt.

  179. -Men det kanske inte fungerar för alla.
    -Mikael?

  180. Det är faktiskt en ny,
    samhällsbaserad lösning på gång.

  181. Det handlar om att få välja
    mellan olika sorters motion-

  182. -och man kanske behöver hjälp
    om man aldrig har motionerat förut.

  183. En sorts motion
    kanske inte passar alla.

  184. Men dagens rekommendationer
    låter alltid likadant.

  185. "Gör si och så många minuter
    med denna intensitet." Det är allt.

  186. Det är faktiskt ett läkemedelsföretag,
    tro det eller ej-

  187. -som har påbörjat
    ett samarbete med Landstingen-

  188. -för att erbjuda patienter ett
    smörgåsbord av motionsformer-

  189. -som man kan få på recept.

  190. -Till exempel?
    -Vissa kanske gillar Tabata-intervaller.

  191. Andra kanske föredrar långpromenader
    utomhus-

  192. -medan andra gillar
    att paddla kajak i medelhögt tempo.

  193. I grupp eller individuellt,
    eller hemma, med en app-

  194. -som hjälper en
    att utföra rörelserna rätt.

  195. Man kan köpa en spegel
    med en inbyggd kamera-

  196. -så att man kan se sina egna rörelser
    och se om man gjorde rätt.

  197. Det kan fungera för vissa.

  198. Man får en rad olika saker att välja
    mellan, för att hitta just sin grej.

  199. Och gör man en sak så kanske
    man borde göra lite sånt här också.

  200. Sverige är nog först med det.

  201. Det är relativt lätt
    att få med sig hela befolkningen här.

  202. Vi pratade tidigare om städers
    promenadvänlighet och stadsplanering.

  203. Det tänker vi inte alltid på, men man
    har samlat in data från olika länder-

  204. -och mätt promenadvänligheten,
    och ju promenadvänligare en stad är...

  205. Det kom en studie
    för några veckor sen. Berätta om den.

  206. En kollega på Stanford
    har jobbat med det här.

  207. Stanfords Mobilize Center
    använder data från Azumio-

  208. -en app som har laddats ner av
    miljontals människor världen över.

  209. De studerade en del
    grundläggande motionsmönster.

  210. När var folk aktiva? Man jämförde män
    och kvinnor och olika nationaliteter.

  211. Och förekomsten av fetma i städerna.

  212. Jag tror att det kan ge nya insikter
    och nya hypoteser som vi kan testa.

  213. De skapade ett promenadvänlighets-
    mått för städer - ett viktigt bidrag.

  214. Så om folk kan gå, så gör de det.

  215. Om man inte kommer fram på gatorna
    så kommer fetman att öka.

  216. Många här inne
    känner nog till appen Strava.

  217. Det är ett socialt nätverk för motion,
    där man tävlar mot andra människor.

  218. Det motiverar
    många tävlingsinriktade människor-

  219. -medan andra inte bryr sig om sånt.

  220. Men det här träningsföretaget-

  221. -säljer vidare sina data
    till stadsplanerare-

  222. -som då kan se att folk
    faktiskt cyklar på den här gatan.

  223. "Här borde man anlägga en cykelbana
    för att underlätta för dem."

  224. "På den här gatan cyklar ingen,
    så här behövs ingen cykelbana."

  225. -Stadsplanering är alltså en viktig del?
    -Ja, jag tror det.

  226. Det hör verkligen framtiden till.

  227. Det där om att Strava
    låter en tävla mot andra...

  228. Det lockar inte alla, men resultat
    från beteendeforskningen-

  229. -visar att åtgärder som involverar en
    familj eller en grupp fungerar bättre.

  230. Att med hjälp av sociala nätverk få se
    hur det går för ens familjemedlemmar-

  231. -under mindre tävlingsinriktade former,
    kan också fungera.

  232. Ja, man får en tumme upp av
    vännerna för att man tog en promenad.

  233. Man kanske inte träffar dem, och kan
    inte säga att man var ute och sprang-

  234. -men man kan logga motionen
    och ändå få stöd från omgivningen.

  235. Vissa vill tävla mot vänner och familj-

  236. -medan andra
    bara vill vara en del av en gemenskap.

  237. Säg att jag jobbar
    som personlig tränare i dag.

  238. Hur förändras min arbetssituation
    på tio år på grund av er forskning?

  239. Bra fråga. Hur kommer den personliga
    träningen att se ut om tio år?

  240. Det finns nog
    en del personliga tränare här inne.

  241. Vad får de med sig för budskap?
    Vad har er forskning att erbjuda dem?

  242. Frågan är om tio år räcker till för att
    genetiken ska vara till nån hjälp.

  243. Men nån gång i framtiden
    kommer genetiken...

  244. -Då har de gått i pension.
    -Vi får snabba på.

  245. Men redan nu finns andra dataflöden,
    så tekniken kommer att bli viktigare.

  246. Hur kommer ni att förenkla deras jobb?
    Om ni får anslag i tio år till.

  247. En sak ligger ganska nära. Många
    olympiska kommittéer och elittränare-

  248. -försöker ta fram hjälpmedel-

  249. -eller nånting som kan ge dem råd-

  250. -och sen lägger man till
    tränarens kunskaper.

  251. Man ser till att man inte missar nåt.

  252. När det gäller idrottare kan det handla
    om flera olika dataflöden.

  253. Det kan handla om träning, sömn,
    näring, och sen lägger man ihop allt-

  254. -och med rätt teknik
    kan man i alla fall få en röd flagga.

  255. Tränaren får reda på att nåt är fel,
    så att denne kan utreda saken.

  256. Men det gäller elittränare.

  257. Man skulle kunna göra samma sak
    med appen "My Heart Counts"-

  258. -så en personlig tränare
    blir nog bättre utrustad i framtiden.

  259. Man får all information, och sen
    tar man beslut om dagens träning.

  260. För det tar mer än tio år innan...

  261. Men elittränare gör väl det redan i dag?

  262. Jag tror att det intensiva mätandet
    som sker inom elitidrotten i dag-

  263. -kommer att bli tillgängligt för alla,
    med t.ex. automatisk övervakning.

  264. Var konkret.
    Vilken sorts övervakning pratar vi om?

  265. Pulsen. I dag finns det klockor
    som mäter pulsen-

  266. -och i en studie från en kollega...

  267. Han mäter alla sina värden sen flera
    år, och har sekvenserat sitt genom.

  268. En dag såg han att hans puls
    låg tio slag över det normala.

  269. Han satt på ett plan, och hans
    syremättnad var lägre än vanligt.

  270. Han trodde sig ha fått en fästing
    och trodde att han hade borrelia.

  271. Han sekvenserade provet som togs
    före resan, utan att hitta organismen-

  272. -men efter resan var den där.

  273. Han varnades om en möjlig infektion av
    kroppsnära teknik.

  274. Det är en ovanlig situation,
    men det motsvarar på sätt och vis-

  275. -alla mätningar på elitidrottare, som så
    småningom blir allmänt tillgängliga.

  276. Tillverkarna kommer att inse att om
    man har på sig en klocka hela tiden-

  277. -så kan de bygga in en funktion
    som säger till om pulsen är förhöjd.

  278. Kreditkortsföretagen övervakar vårt
    beteende för att motverka bedrägerier.

  279. De vet att du köper kaffe på morgonen
    och bantningsprodukter i januari.

  280. Om man avviker från sitt beteende
    får man en varning på telefonen.

  281. Såna applikationer
    får vi nog snart se för vanligt folk.

  282. Jag håller med, för inom vården
    använder man appar i egenvården-

  283. -som baseras på forskning
    och godkända instrument-

  284. -där patienten matar in
    vissa enklare symptom-

  285. -varpå appen
    kommer med olika förslag.

  286. Vid större problem ringer en sjuksköt-
    erska upp. Eller en personlig tränare.

  287. Så det finns olika nivåer. Och det
    får vi nog se inom idrotten också.

  288. Man får mer individuell coachning
    mellan träningstillfällena.

  289. -Micke?
    -Dagens klockor kan mäta pulsen...

  290. ...så steget är inte långt till att
    även låta den mäta syremättnad.

  291. Och samma sak med glukosnivåer.

  292. Idrottare inom uthållighetssporter
    skulle kunna mäta laktatnivåer.

  293. Det är inte heller omöjligt.
    Och så kan man mäta alla parametrar-

  294. -som kan vara intressanta-

  295. -för folk på alla nivåer.

  296. Glukosnivåer kan vara till nytta
    för folk med prediabetes...

  297. -Kommer vi att mäta mycket mer?
    -Och rapportera. Mäta är en sak...

  298. Men temat i dag
    är individanpassad fysisk aktivitet.

  299. När vi har gjort dessa mätningar,
    hur förändrar vi personens träning?

  300. -Baserat på alla mätningar.
    -Om pulsen är för hög...

  301. ...så kanske man har en infektion
    i blodet, och borde avstå träning.

  302. Eller så har man varit frisk i några
    dagar, så nu kan man ta i ordentligt.

  303. Att undvika överträning är nåt som
    både elitidrottare och motionärer-

  304. -kan dra fördel av.
    Skaderisken är en viktig faktor.

  305. Man måste även utvärdera individens
    motivation och personlighet.

  306. Vi kommer att närma oss psykologin,
    kanske genom appar-

  307. -för att kartlägga och förstå
    vad som får igång en viss individ.

  308. Sen kan man erbjuda olika alternativ -
    "testa det här och det här" .

  309. Vi måste titta på motivationen,
    förutom att mäta biologiska värden.

  310. -Från muskelfibrer till psykologi?
    -Man kommer nog att göra både och.

  311. Det är ett bygge, och den genetiska
    profilen är bara en kunskapsbas.

  312. Mängden fysisk aktivitet
    är bara en bas.

  313. Vad man borde göra är nåt helt annat.
    Det är nästa nivå.

  314. Det är en pryl,
    eller nåt som motiverar en.

  315. Att veta vad som ger bäst resultat är
    svårare än att mäta biologiska värden.

  316. Det är sjutton år sen som Bill Clinton
    och Tony Blair höll en presskonferens-

  317. -om den första genomsekvenseringen
    av en människa. Sjutton år sen.

  318. För några år sen
    sekvenserades en hel familj.

  319. Nu gör man genomsekvenseringar
    på tiotusentals människor.

  320. Våra kunder om tio år,
    som personliga tränare...

  321. -Kommer deras dna att sekvenseras?
    -Det är mycket möjligt.

  322. Det beror på nyttan med det
    i relation till deras träningsintresse.

  323. Det kan hända att de blir sekvenserade
    ur ett mer generellt hälsoperspektiv.

  324. Hos hundra sekvenserade människor
    hittar man hos 3-4 av dem problem-

  325. -som man skulle kunna göra nåt åt.

  326. Eller är det deras hjärnor som borde
    kontrolleras? Deras mentala förmågor?

  327. Jag vet inte om... Ofta finns det bättre
    lösningar än en genomsekvensering.

  328. Om det gäller psykologi så fungerar
    det nog bättre med en enkät.

  329. -Till och med om 10-15 år?
    -Ja, jag tror det.

  330. Man kommer att integrera
    alla dessa dataflöden.

  331. Håller ni med?

  332. Hur skapar man den där
    positiva inställningen till motion?

  333. Vi har studerat data från UK Biobank
    och genetiken bakom aktivitetsnivåer-

  334. -och det som avgör huruvida
    en person är mer aktiv än andra-

  335. -handlar inte om musklerna,
    utan om hjärnan.

  336. Folk som mår bra när de tränar
    tränar ofta mer.

  337. Det hjälper inte människorna
    som inte tränar lika mycket-

  338. -men det är välbefinnandet
    som får folk att vilja träna mer.

  339. Människor med större endorfinpåslag
    tränar troligtvis oftare.

  340. Men den kunskapen kan hjälpa oss.

  341. -Fler idéer?
    -En kombination av personlig träning...

  342. ...från en personlig tränare eller
    från vården och tekniska hjälpmedel.

  343. Man måste studera individen för
    att veta hur man ska motivera dem.

  344. Vissa gillar teknik -
    spelifiering och så vidare-

  345. -så det finns inte bara
    en enda lösning till det här.

  346. Vad säger du? Hur motiverar vi folk?

  347. Jag tror att skolan är väldigt viktig-

  348. -när det gäller att skapa
    en positiv bild av motion.

  349. Så jag tror att-

  350. -man måste betona vikten
    av goda upplevelser i skolan.

  351. Utbildning är väldigt viktigt.

  352. Hur kan motionen i skolan
    individualiseras?

  353. När jag gick i skolan spelade vi nåt som
    kallades för gränsbrännboll.

  354. Det gick ut på
    att de stora och starka flickorna-

  355. -kastade hårda bollar
    på små flickor, som jag.

  356. Det var en smärtsam upplevelse - jag
    tappade intresset för idrott i många år.

  357. Hur kan träningen i skolan
    bli mer individualiserad?

  358. En del är nog att vi måste skilja
    på fysisk aktivitet och idrott.

  359. Det du beskriver är idrott,
    vilket många ogillar-

  360. -men det finns andra sätt
    att röra på sig och må bra.

  361. Vi kan motivera människor
    att vara fysiskt aktiva-

  362. - å mindre tävlingsinriktade sätt,
    t.ex. via olika sociala grupper.

  363. Vi behöver... Som nån sa
    så finns det många olika svar-

  364. -och vi måste lista ut hur man får varje
    grupp av människor att gilla motion.

  365. Vad gillar de? Vad gillar de inte?

  366. För att förstå det måste vi samla in
    en massa data och gå igenom den.

  367. Och testa olika metoder.

  368. Klockan är nu tjugo över tolv.
    - Mikael, du organiserade konferensen.

  369. Vad har du för slutord?

  370. Mina slutord... Det har varit
    en bra och intressant dag.

  371. Vi har pratat
    om en mängd olika ämnen.

  372. Vi tog inte upp tekniken. Euan nämnde
    det, men det finns mer att prata om.

  373. Och vi skulle kunna prata mer
    om det här, för vi har mer att säga.

  374. Det är bra för oss forskare.
    Vi är inte klara.

  375. Vi kan inte gå hem och sätta oss,
    utan vi måste jobba på.

  376. Framtiden ser lovande ut-

  377. -och vi kommer nog att få se
    stora framsteg ganska snart.

  378. Det är upplivande.

  379. Okej.

  380. Tack så mycket. Jag tror
    att vi nöjer oss med det i dag.

  381. Tack för att ni kom.
    Jag hoppas att ni gillade det-

  382. -och att konferensen gav er nåt.

  383. Hörsalen är fylld av en mängd olika
    yrkesgrupper med olika intressen-

  384. -men jag hoppas
    att alla fick med sig nåt.

  385. Vi är kvar i några minuter,
    om ni har några specifika frågor.

  386. Det är inte alla som gillar
    att ställa frågor inför en stor publik.

  387. Tack ska ni ha, och ha en bra kväll.

  388. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal om framtida träningsmetoder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Genetik, Genetisk screening, Humangenetik, Idrottsfysiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.

Fråga oss