Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Högintensiv träning och profileringDela
  1. De flesta tjänar på att inte individ-
    anpassa utan träna mer mångsidigt.

  2. Det finns många fördelar med både
    styrketräning och uthållighetsträning.

  3. Allmänheten borde träna på olika sätt.

  4. Det ger störst nytta.

  5. Välkomna till panelen, allihop.

  6. Jag är framför allt väldigt glad över
    att få träffa dr Tabata i verkligheten.

  7. Jag bor på ett berg -
    kanske det högsta i Stockholm.

  8. Jag cyklar varje dag där hemma.

  9. För tio år sen
    kunde jag inte cykla hela vägen upp.

  10. Jag fick kliva av och leda cykeln-

  11. -trots att jag joggade mycket.

  12. Ibland upp till 10 km.

  13. Nu för tiden kan jag cykla
    hela vägen upp utan problem.

  14. Det beror på att jag tränar tabata
    tre gånger i veckan.

  15. Hade jag kommit ihåg min Ipad
    skulle jag visat min app-

  16. -men det är jätteeffektivt.
    Jag har aldrig varit i bättre form.

  17. Borde alla ägna sig åt-

  18. -högintensiv intermittent träning
    som tabata?

  19. Borde alla fokusera på det?

  20. Ska vi hoppa över uthållighetslöpandet,
    som tar sådan tid?

  21. Ur mitt perspektiv skulle jag säga...

  22. Många studerar träningsanpassning,
    men jag har nutritionsbakgrund.

  23. Ser man till energiförbränning-

  24. -så behöver man träna under
    lite längre tid för att bränna kalorier.

  25. Det är en fördel med att träna längre
    än sex gånger tjugo sekunder.

  26. -Så om man vill tappa vikt...
    -Ja, det handlar om kaloribalansen.

  27. Jag räknar inte med
    den högintensiva träningens Epoc-

  28. -men det går inte att jämföra
    med 60 minuter medelintensiv träning.

  29. Det är en aspekt.

  30. Finns det andra anledningar
    att inte använda tabatametoden?

  31. Det handlar inte om att träna tabata
    eller att inte träna tabata.

  32. Det handlar om att träna,
    som han påpekade i morse.

  33. Jag minns en artikel av
    Claude Bouchard med flera från 2009.

  34. Rubriken var: "Att sitta ner för länge
    tar död på dig."

  35. Det handlar inte bara om träning.
    Fysisk aktivitet är mer än träning.

  36. Träning är en del
    av den fysiska aktiviteten.

  37. När det gäller risken att dö
    skulle jag säga att man kan träna-

  38. -men man bör vara fysiskt aktiv
    i sin vardag-

  39. -som vi såg i en tidigare presentation.

  40. Jag vet inte om tabata tre dagar
    i veckan och stillasittande i övrigt-

  41. -är hälsosamt.
    Man bör göra tabata eller annat-

  42. -och vakna och göra sådant här.

  43. Det är viktigt.

  44. Vad tror du? Bör vi göra annat
    än högintensiv träning...

  45. ...för att träna?

  46. Jag tror att träning är bättre
    eftersom...

  47. Man ska lita på sig själv
    när man väljer träning.

  48. Man kanske väljer idrott eller tabata.

  49. Det beror på vad man vill.

  50. Ska det bygga på personlig smak
    eller på andra egenskaper?

  51. Det bör bygga på ens intuition.

  52. Intuition? Okej.

  53. Högintensiv träning är viktigt.

  54. Med uthållighetsidrottare
    kombinerar vi förstås.

  55. Långa pass med aerob träning
    och högintensiv träning.

  56. Jag tror att en sak vi gör som fungerar
    och blir som ett substitut-

  57. -är högintensiv träning
    i form av långlöpning-

  58. -när man blir väldigt trött
    och ändå fortsätter.

  59. Det blir som träning till utmattning,
    nästan som under tävling.

  60. Det känns likadant,
    och effekten blir liknande.

  61. Träning tar tid.

  62. Med högintensiv träning
    kan amatörer spara tid.

  63. De kan få tid över till annat.

  64. Det är en av fördelarna
    med den sortens träning.

  65. Dr Tabata, finns det skäl att träna
    på andra sätt än högintensivt?

  66. Jag jobbar på universitetet.

  67. Jag kan forska om
    vilken sorts träningsform som helst.

  68. När jag jobbade på National Institute
    of Health and Nutrition-

  69. -blev jag rekommenderad
    att ta promenader.

  70. Jag rekommenderade också...

  71. ...aktivitet under vardagen.

  72. Det kan handla om...

  73. ...att flytta saker eller
    hur man tar sig till och från jobbet.

  74. Vi upptäckte att en timmes
    fysisk aktivitet på väldigt låg nivå-

  75. -ungefär som en rask promenad...

  76. ...förebygger
    livsstilsrelaterade sjukdomar.

  77. Två gånger trettio minuter träning-

  78. -i fyra- eller femminutersintervaller-

  79. -är lika förebyggande-

  80. -mot livsstilsrelaterade sjukdomar.

  81. Vad gäller... Det stämmer.

  82. Vad gäller epidemiologiska belägg
    så har vi inga...

  83. Vi har inga sådana belägg
    när det gäller högintensiv träning.

  84. Både medel- och lågintensiv träning
    är väldigt värdefullt-

  85. -för att förebygga
    livsstilsrelaterade sjukdomar.

  86. Vi pratar om att träna.

  87. Grundprincipen för träning,
    som jag ser det-

  88. -är att man ska göra
    det man tycker om.

  89. Om jag rekommenderar
    att någon ska göra vattengymnastik...

  90. Någon med stort hår som måste
    duscha i en timme har inte tid med det.

  91. Det blir ett hinder.

  92. Vi som hälsoarbetare
    borde minska hindren.

  93. Pratar jag med någon om uthållighets-
    träning, också med sjuka personer-

  94. -försöker jag ta reda på
    vad personen gillar.

  95. Jag försöker att närma mig det hela-

  96. -genom att erbjuda personen
    något genomförbart. Det är viktigt.

  97. Två faktorer påverkar alltså våra val.

  98. Att vilja gå ner i vikt är en av dem.

  99. Om man är fet och behöver...

  100. Och intuition, som du säger.
    - Du säger personligt val.

  101. Vad man gillar.

  102. Vilka ytterligare faktorer
    ska påverka ens val av träningsform?

  103. -Det handlar om vilka mål man har.
    -Självklart.

  104. Om det är av hälsoskäl
    eller av idrottsliga skäl.

  105. Det har mycket med det att göra,
    framför allt.

  106. I framtiden kan vi kanske säga "gener".

  107. Kanske, men vad kan du säga i dag?

  108. Jag pratar för mycket.

  109. Vill någon spinna vidare på det där?

  110. Ska mina gener...
    Jag verkar svara väldigt bra på tabata.

  111. Beror det på mina gener
    eller är det så för alla?

  112. Jag vet inte.
    - Någon av er.

  113. Svitlana.

  114. Jag kan prata
    om mina egna erfarenheter.

  115. När jag var ung
    höll jag på med längdhopp.

  116. Jag blev aldrig särskilt framgångsrik-

  117. -men när jag började studera gener-

  118. -upptäckte jag
    att uthållighetsträning passar mig.

  119. Jag började med uthållighetsträning,
    och det faller sig naturligt för mig.

  120. Jag fick inte så bra resultat-

  121. -eftersom jag är så upptagen-

  122. -men med lite ihärdighet skulle jag nog
    kunna uppnå bra resultat.

  123. Kanske kan vi använda vår kunskap-

  124. -när vi tränar för att bli friskare
    och mer vältränade.

  125. Vi pratar om att bli vältränad.

  126. Det kan handla om
    att vilja gå ner i vikt, personliga val-

  127. -och i framtiden
    kanske genetiska förutsättningar.

  128. Hur långt fram i tiden ligger det?

  129. Efter Elite-studien. Resultaten från den
    kommer att hjälpa oss.

  130. Hur många år är det?

  131. På tal om att svara på träning
    så har jag egna erfarenheter.

  132. Jag minns när vi tränade på allvar
    på en idrottsarena.

  133. Vi var två pojkar som
    löptränade likadant i flera månader.

  134. Det var intervallträning,
    och det avslutades med en tävling.

  135. Jag kom först och han sist.

  136. Vi hade tränat likadant,
    så jag blev förvånad.

  137. Nyligen sa han: "Jag saknade
    motivation för att träna och tävla."

  138. Resultatet kan förstås variera
    på grund av ens genotyp-

  139. -men också
    på grund av andra faktorer-

  140. -som livsstil och hängivenhet.

  141. Både för idrottare
    och i hälsosammanhang.

  142. Tränar man mycket och festar
    på nätterna blir resultatet annorlunda.

  143. Lever man hälsosamt överlag,
    där träning är en del-

  144. -så blir det helt annorlunda.

  145. I publiken
    har vi nog många personliga tränare-

  146. -och idrottstränare av olika slag.

  147. Vad ska de leta efter när de
    ska skräddarsy träningen för någon?

  148. -Vi kan prata lite om idrott.
    -Ja.

  149. Jag tänkte på en sak
    när du frågade om tabataträning.

  150. Jag vet inte om tabata är lika bra
    för fotboll som för skridsko...

  151. -...löpning.
    -Skridskolöpning.

  152. Bangsbo föreslog yoyo-träning
    för fotboll, eftersom det var testat.

  153. Man använder olika sorters träning
    inom fotbollen.

  154. Olika förutsättningar leder sannolikt
    till olika tillvägagångssätt.

  155. De kan vara olika bra,
    men det borde studeras.

  156. Vi har länge sett att intervallträning,
    eller intermittent träning-

  157. -kan fungera för elitidrottare.

  158. Vi forskar för att testa hypoteser.

  159. Framtiden är lite av en gråzon
    i vissa fall.

  160. -Hur menar du?
    -Vi vet inte hur det är.

  161. Vi måste studera det.

  162. Det är därför
    vi har sådana här konferenser.

  163. Publiken vill säkert veta
    vilka resultat ni redan har-

  164. -så att de kan den använda kunskapen
    i sitt yrkesutövande.

  165. Vi gjorde en studie där vi undersökte
    alfa-aktinin-3 i olika genotyp-grupper.

  166. Det var ansträngande träning för
    uthållighetsidrottare och allmänheten.

  167. Återhämtningstiden för musklerna
    verkar skilja sig åt mellan grupperna.

  168. En preliminär slutsats var-

  169. -att en grupp kan gynnas
    av att träna oftare än den andra.

  170. Det bör studeras vidare...

  171. Hur såg ni vem som gynnas
    av att träna mer eller mindre ofta?

  172. Vi tittade bara på en gen -
    den som kodar för alfa-aktinin-3.

  173. Återhämtningen för grupperna skilde
    sig åt efter krävande hoppträning.

  174. Det är förstås inte samma sak
    som maratonlöpning-

  175. -men det är en faktor
    som kan påverka träningsstil eller...

  176. -Träningsstil?
    -Träningsprogrammet.

  177. -Träningsstil, ja.
    -Hur ofta man tränar, till exempel.

  178. Du pratade om mål.
    Kan du utveckla det?

  179. Självklart. För att spinna vidare
    på den förra frågan så tror jag...

  180. Eftersom vi inte kan ordinera
    individanpassad träning än-

  181. -tycker jag att vi ska fokusera mer
    på att följa upp och korrigera.

  182. Man provar ett träningsprogram,
    utvärderar resultatet och ändrar på det.

  183. Även om man får
    ett personligt träningsprogram-

  184. -så kanske det inte fungerar.

  185. Nyckeln till det hela
    är att prova och följa upp.

  186. Det är långt kvar till att man kan få
    ett personligt program-

  187. -som garanterat fungerar.

  188. Om jag förstod Svitlana rätt
    så kan man följa sin intuition.

  189. -Är det roligt så är det bra för en.
    -Ja.

  190. Jag menar att intuition
    är en komplex känsla.

  191. Våra känslor bygger på våra gener.

  192. Generna avgör nivåerna av hormoner,
    mediatorer-

  193. -receptorer, transmittorer
    och neurotransmittorer.

  194. Allt hänger på generna,
    men vi förstår...

  195. Det är en komplex känsla.

  196. Jag kallar det intuition.

  197. Jag har en kollega som hatar träning.

  198. Enligt hennes intuition ska hon inte
    träna, och vi andra säger till henne:

  199. "Din intuition är felaktig.
    Du borde träna på något sätt."

  200. Du känner nog till McArdles sjukdom.

  201. Det är mutationer i generna
    som är ansvariga för enzymer-

  202. -som gör att vi kan använda glykogen
    från musklerna.

  203. Med mutationen
    kan man inte använda glykogen.

  204. Man får ont och förstår inte
    varför man inte gillar träning.

  205. -Vad hette sjukdomen?
    -McArdles sjukdom.

  206. Det handlar alltid om intuition.

  207. Ska de personerna inte träna?

  208. De kan träna-

  209. -men bara lågintensiv
    uthållighetsträning.

  210. Inte anaerob träning.

  211. På tal om intuition och din vän:

  212. Hennes intuition sover nog.

  213. Ibland säger människor:
    "Jag hatar träning."

  214. Man pratar med dem
    och får dem att börja träna.

  215. Efter några månader
    springer personen 3 km, och sen 5 km.

  216. Sen: "Jag ska springa 10 km."
    Och sen ultramaraton.

  217. Det kan slå över i galenskap-

  218. -men den här tanken
    att man inte gillar träning-

  219. -kan gå att diskutera.

  220. -Kanske har de inte kommit i kontakt...
    -...med rätt sak.

  221. Fler kommentarer?

  222. Vad ska vi göra med dem
    som inte svarar på träning?

  223. Som vi har sett finns det vissa
    som inte svarar alls på träning.

  224. Varken aerob eller anaerob.

  225. -Vad ska de göra?
    -Åtminstone fysisk aktivitet.

  226. De borde gå eller göra något annat.

  227. Jag såg i en artikel
    som publicerades för några år sen-

  228. -att 30 % av alla människor
    är för stillasittande.

  229. Jag tvivlar på att det inte är fler.

  230. Framför allt bland fattiga och kvinnor.

  231. Vi borde göra något åt det.
    Det är en sjukdom.

  232. Stillasittande dödar
    fler än 5 miljoner människor om året.

  233. Det är ett hälsoproblem.

  234. Vi pratar om träning,
    och jag pratar om folkhälsan.

  235. När det gäller träning svarar vissa inte
    på den stimulansen.

  236. Den stimulansen tillförs antagligen
    av fel orsak.

  237. För dem som inte svarar på träning
    håller jag med.

  238. Fokus på att förbättra VO2-max
    och sådant handlar främst om idrott-

  239. -men många kan få
    positiva hälsoeffekter av att träna.

  240. Svarar man inte på uthållighetsträning-

  241. -så kanske man svarar
    på styrketräning.

  242. Gör något som du tycker om
    och känner att du utvecklas av.

  243. Ja. Svarar man inte
    så får man titta på livsstilen också.

  244. Välj någon annan sorts träning
    och se om är där problemet ligger.

  245. Som? Vad ska man byta till?

  246. Någon annan sorts träning.

  247. Om löpning inte passar en-

  248. -så kan man simma, brottas
    eller något annat.

  249. Andra idrotter eller annan träning,
    som styrketräning.

  250. Du pratade om olika grupper.

  251. Människor i Angola och Brasilien.

  252. -Du försökte dela upp dem i hudfärg.
    -Nej, alla var svarta.

  253. Jag delade upp dem efter fenotyp
    och med elektrokardiogram.

  254. De svarar sannolikt annorlunda,
    enligt undersökningen.

  255. Angolanerna har en genetisk variation
    som inte finns hos brasilianarna.

  256. Den kan förklaras av flera saker-

  257. -men båda länderna
    var portugisiska kolonier.

  258. Något hände däremellan-

  259. -som gör angolanska fotbollsspelares
    elektrokardiogram-

  260. -mer lika svarta västindiers
    än brasilianares.

  261. Om det är något mer än genetik
    vet jag inte.

  262. Vissa, till och med
    vissa forskningsfinansiärer i USA-

  263. -tror att man kan dela upp människor
    utifrån hudfärg.

  264. Håller du med?

  265. Man delar upp dem i olika syften -
    kanske träningstyp i det här fallet.

  266. I studier som finansieras i USA
    måste man tala om-

  267. -om människor är "latinamerikaner",
    "kaukasier" - vita, antar jag-

  268. -asiater eller afrikaner.

  269. Det handlar nog inte om rasism.
    Titta på basketspelare.

  270. I USA brukar de bästa vara svarta.

  271. Det finna anledningar till
    att de ofta är bra på basket.

  272. Hamnar de i en swimmingpool
    så kanske de inte simmar bra.

  273. Jag tycker inte
    att det handlar om rasism.

  274. De presterar bättre i vissa idrotter.

  275. I Brasilien är Neymar och Pelé svarta-

  276. -men det finns många duktiga
    vita spelare.

  277. I vissa idrotter,
    och det har du bättre koll på än jag...

  278. -...är svarta bättre än vita.
    -Att svarta är...?

  279. -De dominerar i vissa idrotter.
    -Svarta i USA, Karibien eller Somalia?

  280. -Vilken sorts svarta?
    -Där de bor.

  281. I Europa också.

  282. I långdistanslöpning dominerar de.

  283. En anledning är goda möjligheter
    till löpning men inte simning.

  284. En annan anledning kan vara
    att man i Östafrika-

  285. -har sådana traditioner.

  286. En annan faktor är exempel på...

  287. ...framgångsrika idrottare från landet.

  288. VI väljer idrotter
    som vi tror blir lönsamma för oss-

  289. -och som vi tror att vi kommer lyckas i.

  290. Vi kan få fram till exempel
    duktiga cyklister i Vilnius-

  291. -men vi måste
    ge dem bra förutsättningar.

  292. Samma sak gäller simning.

  293. Pengar spelar också roll.

  294. Basket och boxning kan locka folk
    med stora pengar.

  295. Simning är inte lika lönsamt.

  296. Pengar kan spela en roll.

  297. Men hudfärg är en väldigt liten del
    av genomiken.

  298. Det säger väldigt lite om fysiologin.

  299. Ja, annat spelar också roll.

  300. Det finns en sak
    som vi borde ta i beaktande.

  301. Här har ni inte så många orienterare.

  302. -I Brasilien har vi inga längdåkare.
    -Det finns ingen snö.

  303. Man anpassar sig
    efter verkligheten runt en, antar jag.

  304. I Kenya flydde de nog från lejon
    för många år sen.

  305. De försökte överleva.

  306. De sprang nog i skolsystemet
    som britterna införde.

  307. Det är nog därför
    det är så stort i Kenya.

  308. Är etnicitet en faktor man ska räkna in-

  309. -när man utformar träning för någon?

  310. Inte i nuläget.

  311. Det finns data som visar skillnader
    i sjukdomsmottaglighet-

  312. -men jag tycker inte att man ska
    utforma träningsprogram utifrån det.

  313. Inte i nuläget.

  314. Inte etnicitet, alltså.

  315. -Sjukdomar? Du nämnde det.
    -Hur menar du?

  316. Ska sjukdomar tas i beaktande
    när man väljer träningsprogram?

  317. Matthew Wheeler visade en bild-

  318. -angående Drezner och hans kollegor.

  319. I en av dem...
    Kimberly Harmon var huvudförfattare.

  320. Hon visade att bland collegeidrottare
    i USA-

  321. -hade svarta basketspelare tre...

  322. Risken var 1 på 3 000, när de spelade
    i högstaligan, för plötslig hjärtdöd.

  323. Vissa individer löper större risk
    att drabbas av vissa sjukdomar.

  324. Jag skulle inte få för mig
    att säga till en frisk person:

  325. "Spela inte basket i högstaligan
    om du är svart."

  326. "Enligt forskningen är du i riskzonen."

  327. Däremot tycker jag
    att de ska screenas.

  328. Människor med olika bakgrund?

  329. För kardiomyopati, till exempel.

  330. Tycker du
    att man ska screena idrottare?

  331. Jag förespråkar
    den italienska screeningmodellen-

  332. -med sjukdomshistoria,
    fysisk undersökning och EKG.

  333. Också med bra sjukdomshistoria...

  334. Får jag gul flagg
    så skulle jag göra fler undersökningar.

  335. Har vi andra åsikter?

  336. Borde idrottare screenas
    för sjukdomar?

  337. Obligatorisk screening är bra
    när det gäller idrottare-

  338. -men jag kan ibland,
    när det gäller allmänheten...

  339. I vissa länder, som mitt,
    kan undersökningarna bli ett hinder.

  340. Undersökningen ska göras om två år,
    och personen säger:

  341. "Jag har inte börjat träna
    eftersom jag ska undersökas."

  342. "Jag blev stillasittande i två år..."

  343. -De ville inte...
    -Vi måste känna till det här.

  344. Kan ni ge andra rekommendationer
    med dagens kunskap-

  345. -som publiken kan ta med sig
    till sina klienter?

  346. Hur kan träning individanpassas
    med hjälp av forskningen?

  347. Jag tycker att idrottaren själv
    ska följa utvecklingen.

  348. Psykologiskt, först och främst.

  349. Viljan att träna och tävla-

  350. -om man ska delta i en tävling
    eller ett lopp.

  351. Regelbundna medicinska
    undersökningar hos läkare.

  352. Följ utvecklingen. Det är viktigt.

  353. Prova olika träningsprogram
    och se vad som fungerar bäst.

  354. Undvik skador och monoton träning.

  355. Ha roligt under träningen,
    och pressa inte på för hårt.

  356. Många idrottare säger att det blir
    lite som ett tvångsbeteende.

  357. De mår dåligt om de missar en träning-

  358. -eller inte ger 100 % varje gång.

  359. Vi rekommenderar att man inte tar i
    för mycket och tar det lugnt ibland.

  360. Efter tävlingssäsongen
    ska man vila upp sig.

  361. Många idrottare gör inte det.

  362. De blir övertränade och utbrända.
    Ibland tar de i för mycket.

  363. Det bygger på uppföljning, inte
    på de här nya upptäckterna om gener.

  364. -Gammal hederlig uppföljning.
    -Man kan kombinera metoder.

  365. Det är bara ett sätt
    att individanpassa på.

  366. Jag anser att det i nuläget är fel-

  367. -att bara använda genetisk information.

  368. Vi bör kombinera fysiologisk
    och medicinsk data-

  369. -med pedagogiska metoder.

  370. Fokuserar vi på allmänheten
    och inte idrottare-

  371. -borde de flesta inte individanpassa
    utan snarare träna mångsidigt.

  372. Det finns fördelar med både styrke-
    och uthållighetsträning.

  373. Allmänheten borde träna på olika sätt.

  374. Det ger störst nytta.

  375. På vilken nivå
    gör det nytta att individanpassa?

  376. Det är svårt att säga.

  377. Elitidrottare måste göra så-

  378. -men om målet inte är idrottsliga
    prestationer så tänk inte på det.

  379. Jag tror också att personer
    som springer maraton för nöjes skull-

  380. -kan tjäna på mångsidig träning.

  381. Att lägga till styrketräning
    och så vidare.

  382. Om målet inte är prestation-

  383. -tror jag att man tjänar mer
    på att vara mångsidig än specifik.

  384. På tal om risker...

  385. Risken är att bli stillasittande,
    oavsett sammanhang.

  386. Du nämnde maraton. Någon kan säga:

  387. "Maratonlopp är farliga.
    Folk dör hela tiden."

  388. Det är inte sant. Aaron Baggish
    publicerade en studie för några år sen.

  389. Han visade att risken
    för att få en hjärtattack eller hjärt...

  390. -Komplikationer?
    -Risken är liten.

  391. Råkar man ut för det
    så är det sannolikt på slutet.

  392. 50 % av händelserna inträffar
    under den sista 1,6 kilometern.

  393. Det gjordes en observationsstudie-

  394. -inne i en stad under en söndag.

  395. Det var ingen trafik
    på grund av ett maratonlopp.

  396. Antalet dödsfall bland ickelöpare-

  397. -blir färre
    än om loppet inte arrangerats.

  398. Maratonlopp räddar alltså liv
    bland dem som inte deltar.

  399. Forskningen visar det.

  400. Hur är det med ålder, om vi tänker
    på äldre som tränar av hälsoskäl?

  401. Kan människor göra det
    under hela livet, dr Tabata?

  402. Kan människor träna
    tills de är väldigt gamla?

  403. Kan man träna högintensivt
    efter att man fyllt sjuttio och åttio?

  404. Jag tror inte
    att de behöver högintensiv träning.

  405. Det finns olika sorters hög intensitet.

  406. Nu för tiden definieras högintensivt
    som 70-80 % av VO2-max.

  407. De kallar vår träning
    för sprinterträning.

  408. Det finns många sorters träning.

  409. Japanska forskare har upptäckt-

  410. -att intervallträning för äldre...

  411. Att få upp pulsen lite högre än normalt-

  412. -är väldigt effektivt
    för att förebygga hjärtsjukdomar-

  413. -och sänka kolesterolvärdet.

  414. Det har många positiva hälsoeffekter.

  415. Finns det något test som kan visa
    vilken sorts träning man svarar på-

  416. -förutom gentester,
    som inte finns i nuläget?

  417. Det är en fantastisk fråga, men mina
    kollegor kan nog besvara den bättre.

  418. Några förslag.

  419. Det är svårt att svara på,
    men tränare genomför tester på plats.

  420. Längdhopp, stående längdhopp,
    höjdhopp eller löpning.

  421. De försöker se
    vilka barn som är snabba.

  422. Sen har vi grundläggande träning
    och ser hur de svarar på den-

  423. -och hur deras löptider
    eller hopplängder förändras.

  424. Vissa kan få prova uthållighetsträning
    för att se om de svarar bättre på det.

  425. Vid vårt universitet har vi olika
    musarter, som får träna uthållighet.

  426. Några grupper utformades
    bland de olika musarterna.

  427. Vissa svarade bättre.

  428. De hade bra utgångsvärden
    för uthållighet.

  429. Andra hade sämre utgångsläge
    men svarade också-

  430. -medan andra varken var bra i början
    eller svarade bra.

  431. Genetiken är relevant, men det är svårt
    att säga vilka gener man ska titta på.

  432. Tränare vet inte, men de har
    egna erfarenheter och uppfattningar.

  433. De ser idrottarnas fenotyp
    och iakttar idrottarna.

  434. När man väljer ut talanger tittar man
    förstås på naturliga förutsättningar.

  435. Är utgångsläget bra tror man
    att de sannolikt svarar bra på träning.

  436. Man får fram elitidrottare.

  437. Så man ska titta på klienten
    och följa upp noggrant?

  438. Ja. Man följer utvecklingen.

  439. -En sista replik.
    -Uthållighet är lättare att utveckla.

  440. Vi kan förbättra uthålligheten
    på flera olika sätt.

  441. Många olika gener
    påverkar den utvecklingen.

  442. Vi kan utveckla det
    och hitta våra svagheter.

  443. Man kan ha en brist på ett enzym,
    till exempel.

  444. Vi kan använda
    den här sortens information.

  445. Har man polymorfism i en gen
    som ansvarar för fettomsättning-

  446. -så kan vi öka nivån
    på det genuttrycket-

  447. -med vissa tillskott.

  448. Vi borde skaffa oss
    den här informationen, men...

  449. Ja.
    Resultatet beror inte bara på genetik.

  450. Det är en helhet.

  451. Det var det panelsamtalet. Tack.

  452. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Högintensiv träning och profilering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Fysisk kondition, Fysisk träning, Hälsa, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.

Fråga oss