Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Fördelarna med träningDela
  1. Vilka är riskerna?

  2. Man måste vara smart.
    Det finns risker med att inte träna.

  3. Här är en amerikansk soffpotatis.

  4. Tack för inbjudan till Sverige.

  5. Jag ska påpeka att Johan faktiskt
    är ansvarig för det här projektet.

  6. Jag är Watson om han är House
    - eller hans Sherlock.

  7. I dag rycker jag in för en annan
    kardiolog som inte kunde komma.

  8. Jag ska prata om träning och hjärtat,
    men först lite frågesport.

  9. Vilken idrottare har världsrekordet
    i VO2-max och hur högt är värdet?

  10. Ni försöker förstås komma på
    någon skandinav, precis som jag.

  11. Då har ni fel.

  12. Det är en amerikan.

  13. Secretariat är idrottaren
    som innehar världsrekordet i VO2-max.

  14. Han var inte oslagbar.

  15. Han var bara den näst bästa hästen
    det förra århundradet-

  16. -men vid Belmont vann han
    med imponerande 31 hästlängder.

  17. Här är hans hjärta.
    Vilopulsen var 22 slag i minuten.

  18. Hjärtat vägde 10 kg.

  19. Hans maximala hjärtminutvolym
    var 500 liter.

  20. Det är lika mycket
    som ett stort sherryfat.

  21. Hans VO2-max var 225 ml/kg/min.

  22. Det är som ett barrique-vinfat
    i minuten.

  23. Framför allt var hans hjärta bra
    på något annat - han fick 663 barn.

  24. Nyttan med träning.

  25. Vi känner till den, men jag tänkte
    att jag skulle översätta det till något-

  26. -som är lätt att relatera till
    på andra sidan havet.

  27. Vissa hälsoproblem, psykisk ohälsa,
    diabetes och allmän hälsa.

  28. När man blir mer aktiv
    minskar risken för sådana problemen.

  29. Träning är bra för hjärtat.
    Här är några anledningar:

  30. Minskad risk för hjärtattack, stroke,
    fetma och diabetes-

  31. -bättre kolesterolvärden
    och sänkt blodtryck-

  32. -och bättre endotelfunktion -
    funktionen i kroppens största organ.

  33. Hur mycket räcker? Här är data
    från vår kollega John Myers.

  34. Personer med högre träningskapacitet
    löper mindre risk att dö.

  35. Generellt sett är döden bra att undvika.

  36. Det är nyttan, men vad är riskerna?

  37. Man måste vara smart.
    Det finns risker med att inte träna.

  38. Här är en amerikansk soffpotatis
    från Idaho, uppvuxen framför tv:n.

  39. Det här är 1990.

  40. Som ni kanske ser påminner flaggan
    om våra finska vänner.

  41. 19 % av dem har fetma.

  42. På den tiden var genomsnittet i USA
    ungefär 12 %.

  43. Sen blev vi tydligen mer som Sverige,
    med gult och blått.

  44. Det är en ny, gul färg på kartan.

  45. 20 % eller fler av personerna
    i de delstaterna-

  46. -hade fetma.

  47. Det var för 17 år sen.
    Vi tar en titt på vad som har hänt.

  48. Sverige var med
    om en anmärkningsvärd....

  49. ...händelse de senaste 18 månaderna.
    Nu är fler än 50 % överviktiga.

  50. Förhoppningsvis ingen av er.
    Alla är ju bättre än genomsnittet.

  51. 2010 blev vi mer som tyskarna.

  52. Vi har en ny, svart kategori.

  53. Över 30 % har fetma i de delstaterna.

  54. 23 % av tyskarna har i nuläget fetma,
    alltså ett BMI över 30.

  55. Nu är det 2017,
    och vi har någon ny flagga där.

  56. I USA har över 38 % fetma.

  57. Det ska nog vara USA:s flagga,
    men den ser rysk ut.

  58. Väldigt förvirrande.

  59. Där befinner vi oss nu.

  60. Det beror på brist på aktivitet
    och kosten i USA.

  61. Det är risken med att inte träna.

  62. Vad är risken med att träna?
    Här är några personer-

  63. -som var intensivt tränande
    elitidrottare och dog i förtid.

  64. De led av hypertrofisk kardiomyopati
    eller andra sjukdomar.

  65. Fall liknande deras finns omnämnda
    i forskningen och media.

  66. Men hur ser den faktiska risken ut?

  67. Det finns ett antal olika källor
    att titta på.

  68. Det här är en av de mest djupgående.

  69. Man har studerat 900 fall
    av oväntad plötslig hjärtdöd-

  70. -i en grupp som man hade
    gjort undersökningar på.

  71. Som vi kan se
    råkade personer över trettiofem-

  72. -främst ut för kranskärlssjukdomar
    eller åderförkalkning.

  73. Bland de yngre vet vi oftast inte
    vad dödsorsaken var.

  74. Det här är närbesläktat med mitt arbete
    med Undiagnosed Diseases Network.

  75. Det nästa vanligaste
    var åderförkalkning-

  76. -kanske till följd av ändrade kost-
    och träningsvanor bland våra unga.

  77. Hypertrofisk kardiomyopati
    är nu på tredje plats.

  78. Hur vanligt är då det här?

  79. Jag har ägnat mycket tid
    som forskare på Stanford-

  80. -åt att försöka få ordning på siffrorna.

  81. Sen dess har personer från ert institut-

  82. -bidragit med mer data.

  83. Det beror på hur man definierar det,
    vem man är och vad man gör.

  84. Data från vår kollega Jon Drezner
    vid University of Washington i Seattle-

  85. -pekar på att siffran bland
    de bästa collegeidrottarna i USA-

  86. -ligger på ungefär 1 på 43 000
    per idrottare och år.

  87. Kvinnor är skyddade. Det är ett av
    många sätt kvinnor har bättre hälsa på.

  88. Man löper större risk som afroamerikan
    inom vissa idrotter-

  89. -som basket och amerikansk fotboll.

  90. Beroende på hur man ser på datan...

  91. Tittar man på alla svenskar
    mellan 15 och 35 år och dödsorsaker...

  92. Dr Wistens data pekar på
    att siffran är 1 på 107 000.

  93. Tittar man bara under faktisk träning
    sjunker siffran-

  94. -som dr Östman-Smith visade
    med data från Sverige.

  95. Tittar vi närmare
    på collegeidrottare i USA så ser vi-

  96. -att även om plötslig hjärtdöd
    är en risk med att idrotta-

  97. -så utgör olyckor en större risk.

  98. Fokus i USA ligger nu på att
    förebygga hjärnskakningar och skador.

  99. Jag skulle säga att det är rimligt,
    med tanke på den här statistiken.

  100. Många som spelar amerikansk fotboll-

  101. -har omkommit
    till följd av huvud- eller nackskador.

  102. Andra risker hör samman
    med att vara ung och lättpåverkad.

  103. Överdoser och liknande är en faktor.

  104. Sådant är nog underrepresenterat
    vad gäller faktisk risk.

  105. Vi tittar på dödsfallen här.

  106. Det är i det här spannet - mindre
    än 1 på 100 000 per idrottare och år.

  107. Det varierar dock beroende på etnicitet-

  108. -och intensiteten
    i den aktivitet som utövas.

  109. Det finns en träningsparadox.

  110. Man löper viss risk
    när man går in på gymmet.

  111. Det är lite säkrare
    att ta rulltrappan upp till gymmet.

  112. Risken är dock låg i absoluta tal.

  113. Vi har sett i studier av fall
    av hjärtattack eller plötslig hjärtdöd-

  114. -att risken för sådana händelser
    ökar under träning-

  115. -men att risken är relativt liten.

  116. Dessutom är den viktigaste riskfaktorn-

  117. -fortfarande saker
    som ofta går att mäta-

  118. -som kolesterol, blodtryck, mediciner
    och hur bra man valde sina föräldrar.

  119. Sådana saker.

  120. Om man tränar regelbundet
    så löper man mindre risk-

  121. -än om man är helg-, månads-
    eller semestertränare-

  122. -och bara tränar någon gång om året
    för att sen försöka spela basket.

  123. Budskapet är
    att det som dominerar riskbilden-

  124. -är att de kardiovaskulära händelserna
    blir färre av regelbunden träning.

  125. Minskningen är upp till 50 %
    enligt vissa studier-

  126. -inklusive några som gjordes
    vid vår institution vid Stanford.

  127. Vi har pratat om en liten
    men inte obefintlig risk.

  128. Hur hanterar vi risken?
    Vi kan jobba med screening.

  129. En annan metod är att bara
    hålla för ögonen och ignorera allt.

  130. Det har föreslagits
    av vissa av våra kollegor.

  131. Annars kan man försöka upptäcka
    saker som inte är vad de verkar vara.

  132. Två exempel är hypertrofisk
    och dilaterad kardiomyopati.

  133. Hjärtat går igenom
    en sorts träningsanpassning-

  134. -som många av er
    säkert har läst mycket om.

  135. Det vi definierar som hypertrofisk
    eller dilaterad kardiomyopati-

  136. -överlappar
    den normala träningsanpassningen.

  137. Vi kan screena genom att ställa frågor,
    se på släktens sjukdomshistoria-

  138. -eller låta folk fylla i frågeformulär.

  139. I Europa rekommenderas screening
    med det här korta frågeformuläret-

  140. -som ni säkert kan utantill-

  141. -tillsammans med 12-avlednings-EKG
    och riktade fysiska undersökningar.

  142. Vi tog fram data för de olika modellerna
    för ett antal år sen-

  143. -som tyder på att det
    europeiska tillvägagångssättet är bäst.

  144. Även nyare data tyder på-

  145. -att screening med EKG är både
    mer effektivt och kostnadseffektivt.

  146. Under dagen har vi pratat en del-

  147. -om högriskgrupper
    när det gäller sjukdomar.

  148. Vi ville förena de två ämnena-

  149. -och prata om träning
    och sjukdomsrisk.

  150. Jag utgår från vårt arbete med
    hypertrofisk kardiomyopati-patienter.

  151. I forskningen har det hetat
    att de inte ska träna.

  152. På sin höjd spela golf eller promenera.

  153. Vi utmanade den rådande sanningen
    med vår träningsstudie Reset-HCM.

  154. Frågan var:

  155. Kan medelintensiv träning för personer
    med hypertrofisk kardiomyopati-

  156. -förbättra träningskapaciteten
    och göra nytta?

  157. Skulle det orsaka någon skada?

  158. Studien involverade 136 patienter
    med hypertrofisk kardiomyopati.

  159. Jämnstora grupper
    fick leva som vanligt eller börja träna.

  160. De fick ett 16-veckorsprogram
    med hemmaträning.

  161. Det utgick från personens hjärt-
    frekvensreserv, mätt med arbets-EKG.

  162. De skulle utföra medelintensiv träning,
    som varierade beroende på ålder.

  163. Gång, löpning, cykling
    eller träningsmaskin.

  164. Målet var att de skulle
    hålla sig till programmet i 16 veckor.

  165. Vi fick amerikaner att träna.

  166. Vi fick en ökning i antalet dagar
    med träning per vecka-

  167. -och en betydande ökning
    av antalet träningsminuter per vecka.

  168. Vi nådde det önskade resultatet att
    öka maximal syreupptagningsförmåga-

  169. -hos den genomsnittliga deltagaren.

  170. Vi letade efter biverkningar
    men hittade inga större sådana.

  171. Vi såg icke-signifikanta förändringar-

  172. -och vissa mindre hjärtrytmrubbningar.

  173. Två patienter råkade ut för svimningar-

  174. -men det var inte
    statistiskt signifikant.

  175. Vår slutsats var
    att medelintensiv träning-

  176. -var möjlig för den här riskgruppen.

  177. Vi såg inga större biverkningar
    eller skillnader vad gäller arytmier-

  178. -men fler studier behövs
    för att utvärdera andra aktiviteter-

  179. -som är mer idrottsinriktade.

  180. Avslutningsvis har jag visat data som
    tyder på att fetmaepidemin existerar.

  181. Ser ni inte upp
    kan ni få se oförutsedda följder-

  182. -i ett politiskt val nära er.

  183. Träning är hälsosamt, som vi alla vet.

  184. Risken för plötslig död är låg
    men inte obefintlig under träning.

  185. Vi borde screena unga idrottare,
    och det kan vara kostnadseffektivt.

  186. Individanpassad träning för hjärtsjuka
    kan vara säker och ha verkan.

  187. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fördelarna med träning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Fysisk träning, Hjärta, Idrottsfysiologi, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Förebygg nu

Narkotika och hållbar utveckling

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Fråga oss