Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Verkligheten bakom gendopningDela
  1. Det pågår
    över tusen olika genterapistudier-

  2. -bland annat på områden som kan
    intressera dem som vill gendopa sig.

  3. Det är roligt att vara här
    och prata om det Mikael nämnde.

  4. Jag är med i World Anti-Doping
    Agencys gendopningspanel.

  5. Vi håller oss uppdaterade kring
    utvecklingen vad gäller gendopning.

  6. Vi stöder också forskning
    för att upptäcka gendopning.

  7. Det har vi gjort i drygt tio år.

  8. Jag jobbar även med
    att öka allmänhetens fysiska aktivitet-

  9. -som ordförande
    i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet.

  10. Vi har publicerat en vårdhandbok-

  11. -med belägg för hur 32 olika åkommor
    kan påverkas av träning.

  12. Det är en praktiskt inriktad handbok-

  13. -som vårdpersonal kan använda
    för ordinationer och patientstöd.

  14. Den här frågan
    har diskuteras länge nu.

  15. Ur World Anti-Doping Agencys
    perspektiv-

  16. -började det med en konferens
    vid Cold Spring Harbor-institutet 2003.

  17. Den ledde till att man inkluderade
    gendopning på Wada-listan.

  18. Dopningslistan.

  19. Gendopning kan definieras
    som en överföring av gener-

  20. -till en individ-

  21. -som har för avsikt att förbättra
    sin prestation eller kapacitet.

  22. Jag återkommer till hur det går till,
    men gener förs in i vävnad-

  23. -med de mekanismer och metoder
    som används inom genterapi.

  24. Genterapi är inte vanligt-

  25. -men har de senaste 5-10 åren visat
    sig användbart vid vissa diagnoser.

  26. Vissa immunbristsjukdomar,
    ögonsjukdomar o.s.v.

  27. Att det kan fungera är bevisat,
    även om man inte börjat-

  28. -så att säga, behandla
    vanliga, kroniska sjukdomar.

  29. Det används dock, och det pågår
    över tusen olika genterapistudier-

  30. -bland annat på områden som kan
    intressera dem som vill gendopa sig.

  31. Framför allt studier om
    muskelförtvining vid dystrofisjukdomar-

  32. -eller hur man förbättrar blodvärdet-

  33. -vid åkommor som njursjukdomar
    och cancer.

  34. Det finns fler områden,
    som jag kommer in på.

  35. På Wada-listan
    definieras gendopning tämligen brett.

  36. "Följande är förbjudet:"

  37. "Överföring av nukleinsyrepolymerer
    eller -analoger."

  38. "Användning av normala
    eller genmodifierade celler."

  39. Det här är ett tillägg till generna.

  40. Det handlar om gen- och celldopning.

  41. I princip används, som jag antydde...
    Ursäkta.

  42. Normalt använder man vektorer.

  43. De här virusvektorerna
    har under evolutionens gång-

  44. -lärt sig att ta sig in i celler.

  45. Man använder sådana för att
    ta sig in i celler vid genterapi.

  46. Man har också vad vi kan kalla
    den intressanta genen-

  47. -som man vill överföra till patienten
    så att funktionen återställs.

  48. Den här sekvensen illustrerar
    det jag ska säga om upptäckt sen.

  49. Som man kanske förstår
    kan de överförda generna ha effekt-

  50. -genom att kopieras till mRNA:t
    och sen proteinerna i vävnaden-

  51. -eller genom att utsöndras i blodet från
    vävnaden och ha en systemisk effekt.

  52. Båda möjligheterna finns.

  53. En effekt av det här
    är att genterapifältet-

  54. -som hajpades under 80- och 90-talen
    för att sen nästan dö ut-

  55. -efter ett dödsfall
    vid en studie i slutet av 90-talet-

  56. -nu på sätt och vis återuppstått.

  57. Genterapin får i dag in stora pengar.

  58. Finansiärerna tror
    att det här kan leda till något.

  59. Antalet försök ökar tämligen påtagligt-

  60. -men det används inte
    vid någon vanlig sjukdom.

  61. Ett intresseområde
    kan förstås vara muskler.

  62. Man kan möjligtvis uppnå
    ökad muskeltillväxt-

  63. -eller förbättra sin aeroba kapacitet-

  64. -med fler mitokondrier,
    ökad nybildning av blodkärl-

  65. -och genom
    ett flertal olika transportsystem-

  66. -som ökar prestationsförmågan lokalt
    i muskeln.

  67. Man kan också
    vilja påverka benmärgen-

  68. -genom att öka blodcellsbildningen.

  69. Man kan också vilja påverka levern
    och metabolismen där.

  70. Det kan öka tillgången
    till glukos och annat.

  71. Man kan också vilja påverka hjärnan
    - till exempel smärttåligheten.

  72. Det här är bara några exempel.

  73. Bland de gener som har listats
    som de första som behöver tas tag i-

  74. -har vi erytropoetin
    och vaskulär endotelcellstillväxtfaktor-

  75. -som ökar bildandet av kapillärer.

  76. Fler kärl bildas i vävnad,
    t.ex. i hjärtat eller skelettmusklerna.

  77. Många fler gener nämns här.

  78. Vi vet inte om någon
    har försökt gendopa sig än.

  79. Det finns inget bekräftat fall.

  80. Genterapistudier kan dock leda till
    otillåten användning av de teknikerna-

  81. -och kunskap som kan användas
    i de sammanhang där man så önskar.

  82. Det kan ha hänt,
    men det finns inga bevis.

  83. Det har påståtts i nyhetsartiklar-

  84. -men vetenskapligt eller rättsligt
    har inget bekräftats.

  85. Det finns förstås risker
    med genterapi och genöverföring-

  86. -som måste beaktas.

  87. Problem har visat sig kunna uppstå,
    åtminstone på djur.

  88. Risken för cancer ökar
    när man ökar uttrycket-

  89. -eller närvaron
    av vissa tillväxtfaktorer.

  90. Man kan drabbas av infektioner.

  91. Även om det inte tillhör det normala
    med vektorerna-

  92. -så kan de orsaka problem.

  93. Autoimmunitet är vanligare.
    Man kan påverka sin egen vävnad-

  94. -genom att man orsakar
    en reaktion från immunförsvaret-

  95. -i celler som inte längre ser normala ut
    för immunförsvarets T-celler.

  96. Som en följd av t.ex. höjda blodvärden
    kan man få problem-

  97. -med hur hjärtat förses med syre
    via blodomloppet-

  98. -på grund av ökad blodviskositet.

  99. Vi har sett fall av stroke
    på grund av höjda blodvärden-

  100. -genom mekanismer som EPO.

  101. Lokala skador kan förstås uppstå
    vid injektionsstället.

  102. Gendopning kan upptäckas
    på två huvudsakliga sätt.

  103. Den indirekta metoden
    är att titta på DNA-profilering-

  104. -med blod eller möjligen vävnad.

  105. Det är knappast genomförbart att
    börja ta vävnad utöver blod och urin.

  106. I flera studier undersöker man dock
    om man kan se skillnader i profilen-

  107. -vad gäller transkriptom, mRNA-profil,
    proteomik, metabolomik o.s.v.

  108. Det är osäkert om det skulle räcka som
    bevis, så direkta metoder är bättre.

  109. Ett annat sätt är att använda
    gamla bioassay-metoder-

  110. -för att se hur en cellinje
    eller viss vävnad i ett provrör-

  111. -reagerar på urin eller blod från någon.

  112. Sen kan man indirekt försöka se
    vad som har gjorts.

  113. Det kommer tillbaka nu - vårt
    ursprungliga sätt att förstå biologi på.

  114. De direkta metoderna är förstås bättre,
    eftersom de blir bevis.

  115. Man kan antingen se ett läckage
    av olika virusvektorer-

  116. -som inte ska eller kan finnas där
    på naturlig väg.

  117. De har gjorts i labbet.

  118. Närvaron av sådana
    tyder på att någon har gjort något.

  119. Vissa genfragment
    kan läcka från vävnad ut i blodet.

  120. DNA läcker hela tiden.
    Alla har utläckt DNA i blodet-

  121. -men i små doser
    och bara naturligt DNA.

  122. Har man cancer
    så ökar läckaget enormt.

  123. Ett sätt att upptäcka cancer på-

  124. -är att hitta höga nivåer
    av läckt, avvikande DNA.

  125. Vad gäller gendopning
    så kan sådana läckor upptäckas.

  126. Det bygger åtminstone
    de metoder som lanseras nu på.

  127. Kroppsegna och onaturliga proteiner
    skiljer sig också åt-

  128. -på grund av skapade skillnader
    i DNA-sekvensen-

  129. -som sen förändrar proteinsekvensen.

  130. Det kan också uppstå skillnader
    vid glykosylering-

  131. -då glukos tillsätts till proteiner
    för att ändra deras funktion.

  132. Andra modifikationer blir också
    annorlunda på naturlig väg.

  133. EPO, erytropoetin, höjer blodvärdet
    och produceras främst i njurarna.

  134. Den miljön kan glykosylera proteinerna
    annorlunda-

  135. -jämfört med i muskelvävnad.

  136. Där producerar de samma hormon,
    men i en annan miljö.

  137. Det är välbelagt
    att sådant påverkas av vävnaden.

  138. Så kan man se skillnad
    mellan naturligt och onaturligt.

  139. En mer direkt upptäckt
    av specifika genfragment-

  140. -bygger på att i det genförändrade
    DNA:t - så kallat T-DNA-

  141. -som tillförs vid genterapi
    eller dopning-

  142. -finns bara så kallade exoner.

  143. Intronerna mellan de delar
    som används för transkription-

  144. -och sen översättning till protein-

  145. -saknas i artificiella gener.

  146. Om man hittar något
    där intronerna saknas i blodet-

  147. -har det framställts
    och förts in i kroppen.

  148. Det finns inte i kroppen annars.

  149. Det är grundprincipen.

  150. Det här är en rapport
    från OS i Rio de Janeiro-

  151. -som nu lanseras vid olika
    Wada-laboratorier världen över-

  152. -för att se om man kan hitta spår
    av gendopning.

  153. Celldopning är förstås också möjligt,
    i t.ex. stamceller.

  154. Nakna celler kan föras in i vävnad-

  155. -för att öka till exempel muskeltillväxt
    eller återuppbyggnad av senor.

  156. Man kan också föra in celler
    som har ett hölje.

  157. De utsöndrar tillväxtfaktor,
    isolerade från sin omgivning.

  158. Det är också en tänkbar mekanism.

  159. På senare år har genredigering
    börjat se lovande ut inom forskningen.

  160. Det kan öka vår biologiska förståelse,
    men det är också ett dopningshot.

  161. Men redigerar gener på plats
    i cellerna.

  162. Det här har vi redan tagit upp
    i Wadas gendopningspanel.

  163. Med det tackar jag för mig.

  164. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Verkligheten bakom gendopning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Genetik, Genteknik, Genterapi, Humangenetik, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.

Fråga oss