Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Gentest räddar barns livDela
  1. Några ord om-

  2. -hur vi fastställer om genvariationen
    är patogen eller inte.

  3. Vi kan inte säga att ert barn har en
    mutation som orsakar en sjukdom-

  4. -om vi inte är 100 % säkra.

  5. Jag ska prata om hur vi använder-

  6. -genetiska tester ute på klinikerna-

  7. -och lite om hur vi forskar
    för att kunna fastställa-

  8. -om genvariationer orsakar sjukdomar
    och är patogena.

  9. Jag har lånat den här bilden
    från NIH:s hemsida.

  10. Den visar hur vi använder
    kliniska tester på kliniker.

  11. Förlåt, genetiska tester...

  12. Vi kan använda dem
    för att ställa diagnoser.

  13. Vi kan också använda dem
    för att optimera vården av patienten.

  14. Vi kan också undersöka personer-

  15. -som vet att de har
    genetiska avvikelser i släkten.

  16. Vi tittar lite närmare.

  17. Vi har en patient,
    i mitt fall ett barn-

  18. -som misstänks ha
    en genetiskt orsakad sjukdom.

  19. Vi kan med genetiska tester
    ställa en diagnos.

  20. Det kan vara sickelcell-sjukdomar
    eller talassemi.

  21. Vi kan också försöka hitta
    genetiska orsaker-

  22. -till vissa sjukdomar.

  23. En patient kan ha kardiomyopati
    vilket påverkar hjärtmuskeln.

  24. Flera olika gener
    kan orsaka kardiomyopati.

  25. Vi kan kolla efter mutationer
    i dessa gener-

  26. -för att hitta den genetiska orsaken.

  27. Vi kan också använda genetik för att
    välja rätt medicin till patienten.

  28. Vi kan använda genetik
    för att optimera-

  29. -hur stor dos av en specifik medicin
    vi ska ge en patient.

  30. Vi kan också använda gentester-

  31. -för att identifiera mutationer
    som finns hos familjemedlemmar.

  32. Ett område där vi använder gentester
    är hos nyfödda.

  33. Vi undersöker alla nyfödda i Finland
    för sjukdomar vi kan behandla.

  34. Det görs med blodprov.

  35. Är provsvaret positivt
    gentestar vi patienten.

  36. Testerna räddar liv,
    för sjukdomarna går att behandla.

  37. Men får man inte en diagnos
    innan allvarliga symptom dyker upp-

  38. -kan sjukdomarna leda till döden
    eller bestående men.

  39. Jag ska ge er några exempel-

  40. -på hur vi testar.

  41. Har vi en sjukdom
    vars genetiska orsak är känd-

  42. -kan vi testa enskilda gener.

  43. Vi testar bara genen i fråga-

  44. -och de specifika områden
    som orsakar sjukdomen.

  45. Jag nämnde kardiomyopati.

  46. Det finns sjukdomar-

  47. -där vi vet att genetiska faktorer
    spelar in ibland.

  48. Då kan vi testa flera olika gener som
    är kopplade till dessa åkommor.

  49. Vi kan göra en microarray-

  50. -där vi tittar efter
    större insertioner eller deletioner-

  51. -i genomet.

  52. Hundratusentals baspar kan ha
    fallit bort eller lagts till generna-

  53. -och dessa är ofta kopplade
    till olika syndrom eller avvikelser.

  54. Sen kan vi bredda
    våra undersökningar.

  55. Vi kan sekvensera hela exomet,
    vilket är 1 % av hela genomet-

  56. -och titta efter variationer i koden.

  57. Vi kan också sekvensera hela genom
    där vi alltså sekvenserar allt.

  58. Sen kommer några kliniska exempel-

  59. -som vi stöter på inom pediatriken.

  60. Svår kombinerad immunbrist
    är en immunsjukdom-

  61. -där immunförsvaret inte fungerar
    av genetiska orsaker.

  62. Dessa barn
    drar lättare på sig infektioner-

  63. -och i de värsta fallen-

  64. -saknar de helt förmåga
    att bekämpa bakterier och virus-

  65. -och dör
    inom de första sex månaderna.

  66. I de värsta varianterna-

  67. -är barnen redan för sjuka för
    att behandlas när de får diagnosen.

  68. Det enda som hjälper
    är benmärgstransplantation.

  69. När såna här barn föds
    förlorar man det oftast-

  70. -men man kan göra genetiska tester.

  71. Vi kollar efter vissa gener
    hos patienten.

  72. Vi använder vanligtvis
    en särskild genpanel.

  73. Vi får då reda på att barnet-

  74. -har ärvt två avvikelser
    som kopplas till sjukdomar-

  75. -en från vardera förälder.

  76. I recessiva fall-

  77. -har varje förälder bara en felande
    allel och då får de inte sjukdomen.

  78. Men när barnet ärver
    båda allelerna får de sjukdomen.

  79. Vad kan vi göra
    med den informationen?

  80. Om paret vill ha fler barn-

  81. -löper de 25 % risk att nästa barn
    också får sjukdomen.

  82. I såna fall har vi några alternativ.

  83. Vi kan göra preimplantatorisk
    genetisk diagnostik där vi föreslår-

  84. -att föräldrarna skaffar barn
    genom provrörsbefruktning.

  85. Då kan vi testa embryona
    innan de implanteras-

  86. -och välja ett som saknar mutationen.
    Men alla familjer gillar inte det.

  87. Vi kan även testa fostret i livmodern
    eller direkt efter födseln.

  88. I fråga om SCID-sjukdomar...

  89. Om barnet
    visar sig ha en sådan sjukdom-

  90. -kan vi behandla med antibiotika
    så att bebisen inte blir sjuk-

  91. -och sen göra
    benmärgstransplantationen-

  92. -för att bota barnet.

  93. Vi gör även genetiska tester
    för att se hur läkemedel tas upp.

  94. Jag jobbar på canceravdelningen
    på Helsingfors barnsjukhus.

  95. När barn får cancer-

  96. -få de en rad olika cancermediciner.

  97. Dessa mediciner är giftiga-

  98. -men nödvändiga
    för att bota sjukdomen.

  99. Vissa av läkemedlen
    kan sammankopplas-

  100. -med allvarliga biverkningar.

  101. Vinkristin är ett exempel-

  102. -där vissa barn får negativa
    biverkningar, men vi vet inte vilka.

  103. Vi väljer en dosering och påbörjar
    behandling under observation.

  104. Vinkristin kan orsaka nervsjukdomar
    som kan leda till förlamning.

  105. Om vi ser att barnet
    börjar uppleva såna problem-

  106. -gör vi en elektromyografi.

  107. Barnen som visar symptom
    får en lägre dos.

  108. Är de symptomfria
    fortsätter vi med samma dos.

  109. Det här
    är naturligtvis inte optimalt.

  110. De neurologiska effekterna
    kan bli bestående.

  111. För vissa mediciner
    kan vi göra genetiska tester-

  112. -som kan hjälpa oss
    hitta rätt dosering.

  113. TPMT är ett enzym-

  114. -som bryter ner tiopuriner.

  115. 0,3 % av alla människor
    har en mutation i den här genen-

  116. -som gör TPMT ineffektivt.

  117. Det betyder att när en sån individ
    får tiopuriner-

  118. -ackumuleras medicinen i benmärgen
    och orsakar förgiftning.

  119. Men innan vi ger tiopuriner kollar vi
    om patienterna har den mutationen.

  120. Har de det, tar vi en lägre dos
    och då slipper de förgiftningen.

  121. Vi hoppas på att kunna göra fler
    tester för att optimera behandlingen.

  122. Här har jag ett exempel
    från Stanford-

  123. -där James Priest
    och Euan Ashley med kollegor-

  124. -studerade snabb DNA-sekvensering
    av barn med genetiska avvikelser-

  125. -direkt efter födseln.

  126. Det här barnet
    diagnostiserades före födseln.

  127. Läkarna märkte att barnet
    hade lägre puls än förväntat.

  128. Barnet föddes i 38:e veckan.

  129. När läkarna studerade EKG-

  130. -såg de en oregelbunden hjärtrytm.

  131. Barnet fick diagnosen
    långt QT-syndrom.

  132. Barnet fick medicin mot det här-

  133. -och fick en pacemaker.

  134. Läkarna ville veta den genetiska
    orsaken till den här sjukdomen-

  135. -och gjorde en snabb sekvensering.

  136. På tio dagar sekvenserade de hela
    genomet. Det är väldigt snabbt.

  137. Vanligtvis får man resultaten
    efter veckor eller månader.

  138. De hittade ganska snabbt
    genen som orsakade det här.

  139. Det är KCNH2.

  140. När de fick veta att den var orsaken-

  141. -slutade de med en av medicinerna
    som kunde ha skadliga effekter-

  142. -då den inte har nån verkan om
    mutationen ligger bakom sjukdomen.

  143. Här kunde de individanpassa
    behandlingen snabbt-

  144. -för att optimera vården och minimera
    medicinernas skadliga biverkningar.

  145. Vi stöter naturligtvis på problem
    när vi gör gentesterna.

  146. Ibland
    hittar vi saker vi inte letar efter-

  147. -som kan påverka barnets hälsa.

  148. Vi gör alltid så smala tester vi kan.

  149. Vi måste ha föräldrarnas godkännande
    för att göra det här.

  150. Vi rapporterar bara upptäckterna
    med föräldrarnas godkännande-

  151. -och om de är kliniskt relevanta.

  152. Vi hittar även variationer som vi
    inte vet om orsakar sjukdomar.

  153. Vi har alla egna
    genetiska variationer-

  154. -som kan se allvarliga ut
    vid undersökning-

  155. -men som är harmlösa.

  156. I dessa fall får vi
    fler frågor än svar-

  157. -när vi gör testerna.

  158. När man testar hela familjen-

  159. -ser man ibland att pappan
    inte är den riktiga pappan-

  160. -vilket kan leda
    till tråkiga situationer.

  161. Det bör man tänka på vid gentester.

  162. Några ord om-

  163. -hur vi fastställer om genvarianten
    är patogen eller inte.

  164. Vi kan inte säga att ert barn har en
    mutation som orsakar en sjukdom-

  165. -om vi inte är 100 % säkra.

  166. Vi berättar bara för föräldrarna
    och bedömer varianten som patogen-

  167. -om det finns
    bra vetenskapligt stöd för det.

  168. Vi kan också göra egna experiment.

  169. I kliniska situationer
    är det inte ekonomiskt möjligt-

  170. -och vi saknar resurserna-

  171. -men där kommer forskningen in.

  172. Nu ska jag prata om min forskning-

  173. -på att identifiera nya gener
    som kan kopplas till sjukdomar-

  174. -som tidigare inte har associerats
    med genetiska avvikelser.

  175. Jag forskar
    på medfödda hjärtsjukdomar.

  176. Det är strukturella fel på hjärtat.

  177. Vi har i Finland samlat in-

  178. -ett antal barn med medfödda hjärtfel
    och en frisk kontrollgrupp.

  179. Vi gör exom-sekvensering på dem-

  180. -och tittar om de sjuka patienterna-

  181. -har genvariationer
    som de friska patienterna inte har.

  182. Vi studerar gener vi vet är viktiga
    för hjärtats utveckling-

  183. -och gener som inte har kopplats
    till dessa sjukdomar tidigare.

  184. När vi hittar
    intressanta genvariationer-

  185. -som vi tror kan orsaka sjukdomar-

  186. -tar vi hudceller eller fibroblaster
    från patienten-

  187. -och jämför med kontrollgruppen.

  188. Stjärnan betecknar
    den variant vi tror är patogen.

  189. Vi tar fram inducerade pluripotenta
    stamceller av hudcellerna.

  190. Inducerade pluripotenta stamceller-

  191. -kan man sen skapa
    olika typer av vävnad av.

  192. I det här fallet
    gör vi kardiomyocyter - hjärtceller.

  193. Sen jämför vi kardiomyocyter
    från en frisk person-

  194. -med kardiomyocyter från patienten.

  195. Vi försöker hitta skillnader-

  196. -i hur cellernas signalsystem
    fungerar.

  197. Om vi hittar
    intressanta skillnader här-

  198. -kan vi använda gentekniker-

  199. -som exempelvis CRISPR/Cas9-

  200. -där vi fixar patientens celler
    så att variationen försvinner.

  201. Sen fortsätter vi med-

  202. -att differentiera de fixade cellerna
    till kardiomyocyter.

  203. Om vi ser att vi har botat problemet
    i de sjuka cellerna-

  204. -kan vi fastställa
    att genvarianten vi fixade-

  205. -är den som orsakar sjukdomen.

  206. Det är inte så enkelt som det låter
    men det går att göra.

  207. Här är en bild på kardiomyocyterna.

  208. Här ser ni en cellodling
    från hudceller.

  209. Det är ganska häftigt.
    De lever och frodas på skålen.

  210. Vi använder gentester
    för att ställa diagnoser-

  211. -och optimera individuell behandling
    för att nå bättre resultat.

  212. Vi använder gentester
    för prenatal rådgivning.

  213. Vi hoppas att forskningen-

  214. -ska ge oss mer information
    om genetiska avvikelser.

  215. Vi hoppas att vi kan ge
    mer individanpassade behandlingar.

  216. Man forskar vidare
    på genterapi och genteknik-

  217. -för behandling av vissa sjukdomar.

  218. Det var min presentation. Tack.

  219. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gentest räddar barns liv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Genetik, Genetisk screening, Humangenetik, Medicin, Medicinsk genetik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss