Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Muskelminne - från djurförsök till människaDela
  1. Kan det vara så
    att Arnolds gamla muskler-

  2. -kommer ihåg att de en gång var
    vältränade och stora?

  3. Tack för att jag har fått komma hit.

  4. Vi fick precis höra lite om
    uthållighetsträning och minnet.

  5. Nu ska jag prata om
    om människan har ett muskelminne-

  6. -och det hör mer ihop med
    styrketräning och hypertrofi.

  7. Jag börjar med:
    "Vad är muskelminne?"

  8. Den här killen känner ni nog igen.

  9. På den ena bilden var han ung
    och vältränad med många muskler.

  10. På den andra bilden är han äldre och
    har tappat mycket av muskelmassan.

  11. Kan det vara så
    att Arnolds gamla muskler-

  12. -kommer ihåg att de en gång var
    vältränade och stora?

  13. Så att om de tränas igen,
    svarar de fortare-

  14. -jämfört med muskler som inte har
    genomgått träning och hypertrofi.

  15. Enligt den rådande modellen
    är så inte fallet.

  16. För enligt den modellen...

  17. Ni ser den hypertrofierade muskeln.

  18. När den återgår till mindre storlek-

  19. -förlorar muskeln de cellkärnor
    som den fick under muskeltillväxten.

  20. Så cellkärnornas densitet eller
    koncentration förblir densamma-

  21. -i den hypertrofierade muskeln
    som i den atrofierade muskeln.

  22. Men i den här nya föreslagna
    modellen, kommer det inte att ske-

  23. -för som Maléne visade,
    kommer cellkärnorna att finnas kvar.

  24. De är faktiskt ganska varaktiga,
    vilket har visats i studier av djur.

  25. Så den tränade muskeln har en högre
    densitet av cellkärnor än den otränade.

  26. Den är då mer mottaglig för träning-

  27. -och dess återträning kommer att gå
    snabbare än den otränade muskelns.

  28. Det här är alltså muskelminne.
    Vad har det då för betydelse?

  29. Om vi har ett muskelminne, får det en
    stor inverkan på träningen i framtiden.

  30. Hur kommer det sig?

  31. I så fall bör vi ha livstids avstängning
    för dopade, som Justin Gatlin.

  32. Dessutom bör allmänheten
    tidigt få råd om att styrketräna.

  33. Till exempel bör man i skolorna föra in
    fler aktiviteter som tränar upp styrkan-

  34. -redan vid tidig ålder.

  35. Att ett muskelminne finns har man
    redan sett i djurstudier med möss.

  36. Malénes bild kom från den studien.

  37. Det här är från samma studie, från
    professor Kristian Gundersens grupp-

  38. -vid Universitetet i Oslo.
    Studien publicerades för några år sen.

  39. Här har ni då möss
    som har fått testosteron i kosten.

  40. Och då växer sig mössen fort stora.

  41. På bara två veckor
    ökar muskelmassan markant.

  42. När testosteronet inte längre ges,
    återgår de till ursprunglig storlek.

  43. Här. Sen följer en "wash out"-period.

  44. Sen tränades mössen, eller som
    man säger om möss, överbelastades.

  45. Då såg man att testosteronmössens
    muskeltillväxt skedde mycket fortare.

  46. Här har vi kontrollgruppen med möss-

  47. -som inte hade haft hypertrofierade
    muskler. Skillnaden var alltså stor.

  48. Det hängde ihop med en högre densitet
    cellkärnor i mössens muskler-

  49. -så här ser man en tydlig minneseffekt.

  50. Jag träffade Gundersen här på KI
    när han höll den presentationen.

  51. Efteråt sa jag till honom att det vore
    intressant att testa på människor.

  52. Han sa: "Ja, men då behöver vi några
    som kan göra försök med människor."

  53. Jag berättade att vi gör det på GIH-

  54. -så vi slog ihop våra grupper
    och drog i gång muskelminneprojektet.

  55. Det här är projektets design.

  56. Den här studien påbörjades 2015
    och avslutades 2016.

  57. Sen hade vi mycket att analysera
    från alla biopsier-

  58. -så vi blev faktiskt klara med
    de sista proven nu i somras-

  59. -och har nu de flesta resultaten.

  60. Vad gjorde vi? Vi rekryterade
    20 otränade försökspersoner-

  61. -både män och kvinnor,
    som inte hade tränat alls förut.

  62. Det var viktigt,
    de fick inte redan ha ett muskelminne.

  63. Sen tränade de ett ben i tio veckor.

  64. Övervakad träning tre gånger/vecka.

  65. Sen följde en "wash out"-period
    på fem månader-

  66. -och sen tränade vi båda benen
    under fem veckor.

  67. Vårt mål var det röda strecket där:

  68. En stor ökning av muskelmassa
    i det tränade benet-

  69. -som sen minskar under viloperioden-

  70. -och vi vill förstås se
    en snabbare tillväxt i minnesbenet.

  71. Precis som hos mössen.

  72. Det var alltså vår hypotes.

  73. Vi mätte styrka på många olika sätt.

  74. Det här var ett sätt,
    ensidiga bensparkar.

  75. Vi mätte musklernas tjockhet
    med ultraljud, på vastus lateralis.

  76. På biopsierna
    analyserade vi tvärsnittsareor-

  77. -fibervolym och mängden cellkärnor.

  78. Och här är några av resultaten.

  79. Vi börjar med diagrammet till vänster-

  80. -som visar förändringen i styrka
    vid bensparkar.

  81. Det här är den första träningsperioden,
    före och efter biopsier.

  82. Styrkan ökade med 20 %.

  83. Dessutom fick vi en ökning på 5 %
    på benet som inte tränades.

  84. Det är inte ovanligt
    att helt otränade personer-

  85. -även får en ökad styrka i andra benet.

  86. Det är en så kallad överföringseffekt,
    en neurologisk effekt.

  87. Sen tränade de inte på fem månader.

  88. Som ni ser minskade styrkan,
    men den gick inte tillbaka helt.

  89. Vi blev faktiskt förvånade över hur
    mycket av styrkan som de behöll.

  90. De behöll nästan 65 % av
    den ökade styrkan.

  91. Det är också ett slags minne-

  92. -men mer ett neurologiskt minne,
    vilket inte var vårt mål.

  93. Sen började de träna igen i fem veckor
    och benstyrkan ökade i båda benen.

  94. Med ungefär 10 % i båda benen.

  95. Om vi tittar på muskelmassan,
    eller muskeltjockheten-

  96. -så mättes den med ultraljud i tre
    lägen, på muskeln vastus lateralis.

  97. Det här är ett genomsnittligt resultat.
    Vi hade i snitt en ökning med 10 %.

  98. I kontrollbenet hände det ingenting.

  99. När träningen upphörde återgick
    muskelmassan till den vanliga nivån.

  100. Sen började vi träna igen i fem veckor
    och båda svarade i stort sett likadant.

  101. Vi såg alltså ingen minneseffekt.

  102. Det var muskelns globala nivå,
    nu tittar vi inuti den.

  103. Det här är data från biopsier.

  104. Vi börjar med de två staplarna
    till vänster.

  105. Det är minnesbenet
    före och efter första träningsperioden.

  106. Vi tog inga biopsier på kontrollbenet,
    utan bara på det tränade benet.

  107. Det här är fibervolym, när man tar ut
    enskilda fibrer och mäter deras volym.

  108. De röda bubblorna är olika individer
    och som synes är det stora skillnader.

  109. Vi hade nämligen både stora män
    och små kvinnor.

  110. Vårt kriterium var
    att alla skulle vara helt otränade.

  111. Och det var de också. I hela gruppen
    fick vi 10 % ökning av fibervolymen.

  112. Det såg vi även i analyserna av
    tvärsnittsarean. Liknande resultat.

  113. Så långt var allt bra,
    men när vi mätte cellkärnorna...

  114. Mössens cellkärnor ökade i mängd när
    muskelns volym ökade, men inte här.

  115. Här hände inget med cellkärnorna.

  116. Vi ser på den andra träningsperioden.

  117. De blå bubblorna är kontrollbenet
    som inte hade tränats-

  118. -och de röda är
    det tränade minnesbenet.

  119. Som ni ser har de en liknande volym-

  120. -även efter träningsperioden.
    Faktiskt så händer ingenting.

  121. Fem veckor var för kort tid för
    att nåt ska hända med muskelfibrerna.

  122. Vi hoppades se nåt i minnesbenet-

  123. -men tiden räckte inte
    när man hade tränat tidigare.

  124. Vi såg ingenting där.

  125. Slutsatsen, då...

  126. Jag är hemskt ledsen, men vi kan inte
    besvara den här frågan. Varför inte?

  127. Vi kan inte utesluta ett muskelminne
    för att vi inte kunde framkalla ett.

  128. Det skedde ingen förändring i antalet
    cellkärnor, grunden för muskelminne.

  129. Jag hoppas förstås på
    att det forskas mer i ämnet-

  130. -och jag har några forskningsförslag.

  131. Jag tror att det behövs en mycket
    längre träningsperiod, kanske flera år-

  132. -och det blir en komplicerad studie.

  133. Det kanske är bättre
    att använda medeltränade personer.

  134. De har redan lite muskelminne,
    men det blir en mer homogen grupp.

  135. Och kanske välja bara antingen män
    eller kvinnor.

  136. Som sagt finns det stora skillnader
    mellan försökspersonerna.

  137. Armar i stället för ben.
    Det är nog en bättre modell.

  138. Det är nämligen säkrare
    med ensidig träning av armar-

  139. -till exempel bicepscurls,
    och "wash out"-perioden blir kortare.

  140. Och det bästa sättet att göra på...

  141. Störst effekt får man förstås med
    kombinerad träning och steroider-

  142. -men det är förstås ett etiskt problem.

  143. Det var min presentation.
    Hinner vi med några frågor?

  144. -Javisst. Tack.
    -Tack.

  145. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Muskelminne - från djurförsök till människa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Idrottsfysiologi, Idrottsmedicin, Medicin, Muskler
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss