Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : På jakt efter ett muskelminneDela
  1. Det är skillnad på mäns
    och kvinnors skelettmuskulatur.

  2. Det är förstås relevant för att förstå
    hur man svarar på träning-

  3. -och varför vi svarar olika på träning.

  4. Jag ska prata om mitt doktorandarbete
    här på Karolinska institutet.

  5. Nu forskar jag på Stanford
    med professor Euan Ashley-

  6. -men andra ska prata om arbetet
    jag är involverad i där senare i dag.

  7. Inledningsvis: Vad är träningsgenomik
    och funktionell träningsgenomik?

  8. För att kunna studera
    träningsgenomik-

  9. -börjar vi förstås med genomet.

  10. De fyra bokstäverna - A, C, T och G -
    som vi alla får lära oss om i skolan.

  11. Det finns fördelar och utmaningar.

  12. Utmaningen är att genomet är likadant
    i alla celler.

  13. När ägget och spermien
    smälter samman bestäms genomet.

  14. Sen delar och specialiserar sig cellerna
    till skelettmuskler, hud och så vidare.

  15. Trots de stora funktionella skillnaderna
    mellan kroppens celler-

  16. -är genomet detsamma.

  17. Fördelen är att genetiska prestations-
    tester kan göras med valfri vävnad.

  18. Vi använder ofta blod eller saliv,
    som är lättåtkomligt.

  19. Men för att kunna fastslå-

  20. -var en viss genetisk variant
    faktiskt har påverkan-

  21. -måste vi titta på specifik vävnad.
    Däri ligger utmaningen.

  22. Skelettmuskulatur
    är förstås en viktig sorts vävnad-

  23. -när det gäller träning och prestation.

  24. Vi börjar med att titta på-

  25. -vilka delar av genomet som
    faktiskt uttrycks i skelettmuskulaturen.

  26. Vi använder drygt hälften de protein-
    kodande generna i skelettmusklerna.

  27. Här ser vi några klassificeringar
    utifrån funktion av de här generna.

  28. Vilka gener som transkriberas
    vid ett tillfälle i en viss cell-

  29. -styrs främst av epigenetik.

  30. Det är vad jag fokuserar på
    i min doktorsavhandling.

  31. Lite information om epigenetik,
    för er som inte läst så mycket om det.

  32. Det betyder "ovanför genetik"
    och har tre huvudsakliga mekanismer.

  33. Den mest studerade
    är DNA-metylering.

  34. Det handlar om små metylgrupper-

  35. -som oftast befinner sig
    på cytosinbaser i genomet.

  36. Ofta hör cytosiner ihop med guaniner
    - vi använder förkortningen CpG.

  37. Metylerat cytosin kan bindas
    av metylbindande proteiner.

  38. De förhindrar bindning
    av transkriptionsfaktorer.

  39. Metylering brukar ses som något
    som hämmar transkription.

  40. Det hämmar genaktiviteten.

  41. Det här beror dock på var i genomet
    metyleringen inträffar.

  42. Det finns även histonmodifikation.
    Histoner är proteiner insvepta i DNA.

  43. Det visas här i form av rosa bollar
    med blått DNA runt sig.

  44. Histonerna styr
    hur lätt DNA:t kan transkriberas.

  45. Om DNA:t sitter hårt runt proteinerna
    försvåras transkriptionen.

  46. DNA:t blir inaktivt.

  47. Om bindningen är lösare är det lättare
    för transkriptionsfaktorer att nå DNA:t-

  48. -och aktivera genen för transkription.

  49. Det finns många histonmodifikationer.

  50. Acetylering är vanligt
    och gör den här bindningen lösare-

  51. -vilket ökar transkriptionsnivån.

  52. Vårt enda genom är väldigt viktigt-

  53. -för att förstå hur vi svarar på träning
    och presterar-

  54. -men för att förstå
    den genetiska variationens följder-

  55. -måste vi studera aktiviteten i våra
    gener genom våra olika epigenom-

  56. -och det otal transkriptom
    som vi har i våra celler.

  57. Angående epigenomet
    så finns det belägg för-

  58. -att det påverkas av ens livsstil.

  59. Tidiga studier visade att epigenetiken
    hos enäggstvillingar-

  60. -som ju har identiska genom...

  61. Det epigenetiska mönstret
    är liknande hos treåriga tvillingar-

  62. -men mycket mer olika
    hos 50-åriga tvillingar.

  63. Det gäller för både DNA-metylering-

  64. -och två olika histonmodifikationer.

  65. Det hänger samman med skillnader
    i genuttryck i skelettmuskler-

  66. -och annan vävnad.

  67. En annan studie visade
    att fettrik kost för unga män-

  68. -påverkar metyleringsmönstret
    i skelettmuskulaturen.

  69. De här studierna visade att livsstilen
    påverkar våra metyleringsmönster.

  70. Det gäller olika sorters vävnad,
    men jag studerar skelettmuskulatur.

  71. Samma sak har sen dess påvisats
    i flera studier med djur och människor.

  72. Träning då, som den här konferensen
    ju handlar om?

  73. Man har sett
    att en timmes uthållighetsträning-

  74. -minskar metyleringen
    i skelettmuskulaturen.

  75. Man vet även att vissa metabola gener,
    som ni kanske vet...

  76. Det här är viktiga metabola gener,
    till exempel citratsyntas-

  77. -vilket är ett mitokondriellt enzym
    för metabolism.

  78. De minskar med metylering, vilket
    hör ihop med uttrycksförändringar.

  79. Med ett enda träningspass kan vi
    förändra våra geners metylering.

  80. Vad gäller histonmodifikation
    så ökar en timmes cykling-

  81. -acetyleringen av lysin-36 - histon 3.

  82. Det är en del av histonsvansarna
    som sticker ut från histonerna.

  83. Som jag sa
    ökar acetyleringen uttrycket.

  84. Det här ses ofta i promotorer och vid
    gentranskriptionens initieringsställen.

  85. Det hör samman med elongering.

  86. Det här är en positiv markör
    för transkription-

  87. -även om studien inte visade
    vilka specifika gener som aktiverades-

  88. -av den här förändringen.

  89. Vid träning under längre perioder
    har vi sett-

  90. -cirka 5 000 förändringar i metylering
    i genomet vid uthållighetsträning.

  91. Det här gäller träning under längre tid,
    till skillnad från de andra studierna.

  92. Vi såg att de flesta förändringarna inte
    inträffade i faktiska gener-

  93. -utan snarare i reglerande områden-

  94. -som mer avlägsna
    genetiska förstärkare och annat...

  95. ...intergenetiskt DNA.

  96. Vi kunde dock koppla samman
    de här epigenetiska förändringarna-

  97. -med olika processer som är viktiga för
    skelettmusklernas träningsanpassning.

  98. Jag beklagar att det är svårläst-

  99. -men vi såg samband
    med strukturella muskelförändringar-

  100. -och olika energiskapande signalbanor
    som är viktiga för träningsanpassning.

  101. Vi såg att ungefär 4 000 gener
    - alltså cirka 20 % av alla vi har-

  102. -förändrades i uttryck.

  103. Det här är DNA-metylering igen.

  104. De blå prickarna är före träning.

  105. De är sammankopplade
    med resultatet efter träning i rött.

  106. Vi ser den övergripande förändringen
    i metylering-

  107. -mellan före och efter träning
    för varje individ.

  108. Som ni ser
    har vi två väldigt tydliga grupper.

  109. Det visade sig vara skillnaderna
    mellan könen.

  110. Det här är samma diagram
    med annan färgläggning.

  111. Männen är gröna och kvinnorna lila.

  112. Det finns en tydlig skillnad
    mellan könen-

  113. -i både metylering och genuttryck
    i mänsklig skelettmuskulatur.

  114. Skillnaden är medfödd
    och syns redan före träning.

  115. Det finns en medfödd skillnad
    i skelettmuskulatur.

  116. Det här är förstås relevant
    för att förstå hur vi svarar på träning-

  117. -och hur vi svarar olika på träning-

  118. -liksom vad som sätter gränsen
    för vår maximala kapacitet.

  119. Den genetiska aktiviteten avgör förstås
    till stor del cellfunktionen.

  120. Minne och uthållighetsträning.

  121. Då nästan 20 % av generna förändras
    av träning-

  122. -är det uppenbarligen en viktig
    mekanism för träningsanpassning.

  123. Epigenetik har länge antagits
    vara viktigt för cellminnet.

  124. Vi utformade en studie
    där personer fick träna ett ben-

  125. -i 45 minuter fyra gånger i veckan
    i tre månader.

  126. Det är mycket för ett ben.

  127. Tänk er att ha en vikt fastsatt
    på benet-

  128. -och sitta och sparka
    60 gånger i minuten i 45 minuter.

  129. Det blir mycket träning.

  130. Deltagarna fick vänta i nio månader
    efter träningen-

  131. -och kom sen tillbaka.

  132. Då hade de ett tidigare vältränat
    och ett otränat ben.

  133. Nu fick samma personer
    träna båda benen i 45 minuter-

  134. -fyra gånger i veckan i tre månader.

  135. Vi tog skelettmuskelbiopsier
    före och efter träningsperioderna.

  136. Det vi såg... Det här är... Nej.

  137. Här är en principalkomponentanalys-

  138. -som visar resultatet före träning
    från den andra perioden.

  139. De hade ett tidigare vältränat
    och ett otränat ben.

  140. Principalkomponentanalysen visar att...

  141. Ju närmare varandra prickarna är,
    desto mer lika är de.

  142. Vi såg ingen skillnad mellan benen
    före träning.

  143. Hur blev då resultatet
    av den andra träningsperioden-

  144. -för det tidigare otränade
    och det tränade benet?

  145. Det tränade benet är blått och grönt här
    och det otränade är rött och rosa.

  146. Som ni ser är prestationsnivån
    väldigt liknande.

  147. Det här citratsyntas-enzymet
    i TCA-cykeln.

  148. Väldigt liknande.

  149. Man kan se en viss skillnad här,
    men ingen signifikant avvikelse.

  150. Överlag såg vi ingen
    uppenbar skillnad i prestation.

  151. Det här gällde i stort
    även transkriptomen.

  152. Vi studerade
    det övergripande transkriptomet.

  153. De flesta av genförändringarna gällde
    båda perioderna och i båda benen.

  154. De få gener som var specifika
    för en viss träningsperiod-

  155. -var inte signifikanta efter justeringar
    utifrån flera testtillfällen.

  156. Andra studier har dock påvisat
    någon sorts minne i skelettmuskler.

  157. Användning av anabola steroider
    ökar antalet muskelcellkärnor.

  158. Effekten har visat sig dröja kvar...

  159. ...långt efter avslutat bruk.

  160. Överträning för möss
    ökar antalet muskelcellkärnor.

  161. Denerverar man fibern
    så blir muskelcellkärnorna kvar länge.

  162. Någon sorts minne existerar-

  163. -och nästa talare ska prata
    om uthållighetsträning och minne.

  164. Vi får se vad han säger.

  165. Sammanfattningsvis är det tydligt-

  166. -att epigenetik är en viktig mekanism-

  167. -för träningsanpassning
    i skelettmuskulaturen.

  168. Det saknas dock studier
    om hur träningstyp och -intensitet-

  169. -påverkar epigenetik
    och gentranskription.

  170. Det behövs
    om vi vill använda kunskapen-

  171. -för att optimera träningsprogram
    och för att...

  172. ...förbättra individuella prestationer
    och individanpassa träningen.

  173. Vi såg inga belägg för ett muskelminne
    som skapats av uthållighetsträning.

  174. Det här är dock bara en studie
    med få deltagare-

  175. -så jag kan inte säga
    att det inte finns.

  176. Jag kan säga att vi inte hittade
    några belägg med det här upplägget.

  177. Resultatet kan förstås tolkas positivt.

  178. Även om du inte tränat som ung-

  179. -är utgångsläget
    i din skelettmuskulatur lika bra-

  180. -som hos någon
    som har tränat tidigare.

  181. Med det vill jag tacka er-

  182. -och professor Carl Johan Sundberg
    som ansvarade för studierna-

  183. -liksom våra finansiärer.
    Tack så mycket.

  184. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

På jakt efter ett muskelminne

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Idrottsfysiologi, Idrottsmedicin, Medicin, Muskler
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Forskaren Helle Wijk berättar om vilka faktorer i vårdmiljön som är viktiga för att vi skall må bra och tillfriskna snabbt. Även de som jobbar i en sjukhusmiljö påverkas av hur det ser ut och sänder signaler patienten. Inspelat december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.

Fråga oss