Titta

Musikliv - syntolkat

Musikliv - syntolkat

Om Musikliv - syntolkat

Kvinnliga musiker berättar om sina individuella sätt att arbeta med och relatera till musik. Med syfte att inspirera ungdomar att arbeta inom musikbranschen berättar artister om arbetsprocessen när de skriver låtar. Vi får höra hur musiker skapar ljud och om vad som krävs för att man som artist ska kunna leva på sin musik.

Till första programmet

Musikliv - syntolkat : Lita på dig själv!Dela
  1. Jag tycker att musiken är ett språk.
    Man kan förmedla väldigt mycket.

  2. Kommersiell musik är ett redskap
    för att få ut ett budskap.

  3. Inga idéer är dumma, inget är fånigt
    att säga och man måste våga ta plats.

  4. Jag tycker att man kan hitta musik
    i allt. Så känns det.

  5. Om man lyssnar på det sättet.

  6. Man kan höra en konstig tuta ute
    glider in i musiken du lyssnar på.

  7. Jag hör musik i vindrutetorkarna,
    som går i takt med en annan grej.

  8. Det är musik överallt egentligen.

  9. För mig är ljuddesign
    att skapa världar-

  10. -för nåt att växa i,
    en text eller rörelse.

  11. Man skapar stämningar.

  12. "Vi vet att du kan tänka.
    Du tänker och tänker i din tystnad."

  13. "Du observerar och tänker
    och suger ur mig olika berättelser"-

  14. -"som du sen använder själv
    därinne i din tystnad."

  15. "Vad i helvete håller du på med,
    din lilla vidriga krympling?!"

  16. När jag jobbar med en teater
    så får jag en text som är färdig.

  17. Jag får höra skådespelarna
    läsa den texten.

  18. Det är väldigt viktigt det momentet,
    då hör jag hela...

  19. Var det är för intensitet.

  20. "Själen är en fågel
    och den har en kropp."

  21. "En fågelkropp som kan flyga
    högt upp under molnen..."

  22. Det är som om jag letar efter...

  23. ...undertoner.
    Finns det nån existentiell fråga-

  24. -i hela manuset? Finns det nån kärna?
    Vad är det för känsla i manuset?

  25. Jag letar efter såna nycklar.
    Finns det några element-

  26. -som skulle kunna följa med
    hela vägen?

  27. Vad är det för slags ljudvärld?

  28. "Kan du förlåta mig, snälla?"

  29. -Tack för i dag.
    -Tack, det var jättekul.

  30. Men den mesta tiden går åt till att
    sitta själv och spela in grejer-

  31. -och testa sig fram.
    Det är mycket ensamt också.

  32. Man kan använda den till...

  33. Det blir lite mystiskt.

  34. Man kan använda den
    som en skev underton.

  35. Jag brukar leta efter nåt
    som jag kan spela in utifrån världen.

  36. Nåt som jag kan ha med
    i föreställningen-

  37. -så att det finns ett ljud
    som man känner igen i musiken.

  38. Det beror på hur stor spiken är
    och hur långt nedhamrad den är.

  39. Det här tycker jag är roligt-

  40. -konstiga toner
    som låter lite fult och rått.

  41. Jag tycker också om den konstiga
    strängen som är bara...

  42. Den är så enkel.
    Jag är lite fascinerad.

  43. Om det är en ljus känsla ska det
    också finnas ett frågetecken.

  44. Det finns en ton
    som säger nåt annat, under.

  45. Och om det är nåt mörkt och hemskt
    så finns det nåt ljust också.

  46. Musik drar fram allt
    man känner på insidan.

  47. Via musiken kan man ventilera.

  48. Klassisk musik kräver mycket
    disciplin om man ska bli-

  49. -en bra klassisk musiker på hög nivå.

  50. Livet är för kort
    för att inte äta kakor.

  51. Det är så skönt
    att ha den andra sidan också-

  52. -och bara få vara barnslig
    och "laja".

  53. Hjälp!

  54. Avslöja alla hemligheter...

  55. Alla människor lyssnar på musik
    och känner med musik.

  56. Det blir lite extra kraftfullt-

  57. -att kunna få blotta sig
    via ett instrument.

  58. Jag har världens bästa grannar här.

  59. Vi har frågat: "Går det bra att vi
    spelar ibland? Om inte, säg till."

  60. Men alla tycker att det är så
    trevligt när vi spelar.

  61. Vi har lov dagtid.

  62. När jag bodde i Wien, då hade jag
    en tant som stod med kvasten-

  63. -och bankade i väggen.
    Då la jag av för att vara schyst.

  64. Men här går det bra.

  65. Jag insåg att jag måste öva varje dag
    för att jag skulle bli nåt.

  66. Det var aldrig att jag hängde med
    kompisar efter skolan.

  67. Det gjorde jag aldrig.

  68. Det har varit
    jättemycket övning hela livet.

  69. Mycket studier, mycket...
    Det har varit ett ganska hårt arbete-

  70. -för att kunna livnära sig på det,
    som jag gör.

  71. Det har det varit värt,
    det har varit en kul resa.

  72. Jag har lagt ner många ensamma timmar
    i övningsrum.

  73. Jag har tagit många fiollektioner
    i mitt liv.

  74. Jag är här och gör musik på ett camp.

  75. Det är en massa låtskrivare
    som samlas.

  76. Man har ett gemensamt fokus, vi ska
    skriva till en artist under en vecka.

  77. Eller skriver man till sig själv
    eller nån annan.

  78. I dag ska vi till mig.

  79. Om jag kommer på en melodi
    så kommer kanske ord också.

  80. Inte fulla meningar,
    men om jag tänker...

  81. "You wonder when I'm falling",
    nåt sånt. Det betyder ingenting.

  82. Men det blir lite mystiskt.

  83. Om vi hittar nåt fett behöver vi inte
    säga: "Det låter inte smart."

  84. Då kan man väl bara göra det.
    Vi gör det som känns bra.

  85. Det blir så lätt att man fastnar i
    fastetsade ordgångarna.

  86. "Of all the places I've been to",
    bla, bla, bla.

  87. "Of all the people I'm into"...
    Bla, bla, bla.

  88. Sen säger man "I live in no man's
    land" andra rundan. Det känns mer...

  89. Det kommer igen eller i andra rundan?

  90. Vi skrev "Lush Life" för 1,5 år sen.

  91. Då var jag ganska nervös, jag hade
    aldrig skrivit åt nån annan.

  92. Jag tyckte det var lite läskigt.
    Vi lyssnade på låtar-

  93. -som referenser.

  94. Då började man slappna av lite, vi
    kände att vi har samma referenser.

  95. Vi lyssnade på "Trick me" med Kelis.

  96. Vi lyssnade på Rihanna.
    "Det är nåt sånt vi ska göra."

  97. Vi bara satte igång och gjorde en låt
    som gick förvånansvärt lätt.

  98. -"I'm not willing to fight."
    -Nånting sånt.

  99. Fast så att det passar.

  100. "You look me out"?

  101. "You knock me out without a fight."
    Det kan vara snyggt.

  102. Jag försöker tänka på
    att alltid få en kärna.

  103. Även om man skriver en partylåt,
    så behöver det inte vara hjärndött.

  104. Man kan få in nån form
    av värde i texten.

  105. För några veckor sen var jag med
    några som ville skriva:

  106. "Jag vet att du är redo för mig."

  107. "Jag känner dina händer
    på min kropp."

  108. Jag sa: "Måste vi hamna där?"

  109. "Kan man inte hitta ett annat sätt
    utan att tjejen är sexigt byte?"

  110. Det är viktigt för mig som
    låtskrivare, att bidra på det sättet.

  111. "Och jag kämpar med att ta hand
    om dig" bla, bla, bla.

  112. Sen kan man säga
    "I'm torn between..."

  113. Du är snäll men också elak.
    "I live in no man's land."

  114. Om jag lyckas förändra
    några få ord...

  115. ...bara kan ändra
    karaktären på låten-

  116. -så kan det också ändra
    sättet alla lyssnarna påverkas.

  117. Jag har haft ett behov
    av att uttrycka mig på nåt mer sätt-

  118. -än bara tal.

  119. Jag spelade mycket fotboll
    och höll på med musik.

  120. Det var mellan de två det stod.

  121. Det fysiska uttrycket,
    att röra sig på nåt sätt-

  122. -det intresserade mig.

  123. Många vågar inte välja musik-

  124. -för de bedömer
    att de inte har en grundbegåvning-

  125. -som man tror krävs för att kunna
    livnära sig som musiker.

  126. Det är synd om nån slutar p.g.a. det.

  127. Jag menar att talangen
    inte är det primära-

  128. -utan det är att aldrig,
    aldrig ge upp.

  129. Jag har varit hundra procent
    fokuserad på mitt mål.

  130. Jag har aldrig gett vika
    eller tvekat.

  131. Jag har bara vetat vart jag ska.
    Det är det absolut viktigaste.

  132. Min bild av trummor var länge
    att det var ett häftigt instrument.

  133. Det var ett stort instrument.
    Fysiskt, men även i en större bild.

  134. Tyvärr hade jag en bild
    av att det inte var för mig.

  135. De kvinnor som jag kom i kontakt med-

  136. -var de som sjöng
    eller spelade piano.

  137. Om jag hade sett en tjej
    bakom ett trumset när jag var ung-

  138. -då hade jag förstått
    att den platsen också var för mig.

  139. Att jag kunde välja den vägen.

  140. Trumset är nåt
    som även tjejer får spela.

  141. Det här är Mats Persson
    som jag har utsett till min mentor.

  142. -Min trum- och slagverksmentor.
    -Det tackar vi för.

  143. Jag kan ringa och säga: "Jag ska
    spela ett vispkomp. Hur gör man det?"

  144. Då säger Mats:
    "Jag kommer förbi och visar."

  145. Det gläder mig. Det är en ära.

  146. Tja!

  147. Vilka ska vi börja med?
    Det finns många brokiga och rytmiska.

  148. Jag har sorterat det i
    mjuka och gnälliga-

  149. -och kuttriga och snuskiga.

  150. Här är en ringduva.

  151. Jag jobbar med en föreställning
    som heter "Language fools"-

  152. -som jag gör med en koreograf,
    Björn Säfsten.

  153. I föreställningen
    jobbar vi med olika språk.

  154. Vi gillar idén att många fåglar
    bara har ett läte hela livet.

  155. De har ett begränsat språkutrymme
    som de måste uttrycka allt med.

  156. Vi leker med tanken att varje
    performer har ett fågelljud.

  157. Det är det enda ljudet de har
    under föreställningen.

  158. Våra samarbeten
    känns väldigt undersökande.

  159. Det börjar i en utgångspunkt,
    som nu i språket.

  160. Där börjar man undersöka
    olika ingångar.

  161. Du kan ha både den och...
    Vilken hade du, Sanna?

  162. Då vet man inte var man landar,
    utan man slänger sig in och testar.

  163. Sen kommer göken.

  164. -Göken är väldigt hemsk.
    -Man känner igen den för mycket.

  165. Den uppfostrar aldrig
    sina egna ungar.

  166. Om ni känner nån identifikation
    med nån, satsa på den känslan.

  167. Det var svårt i början. Jag lånade
    mycket pengar för att komma igång.

  168. De första jobben var via folk, det
    går ju inte att söka såna här jobb.

  169. De finns inte
    på Arbetsförmedlingens hemsida.

  170. Det ska vara mest ljud från dansarna,
    i hela föreställningen.

  171. Även andra ljud i föreställningen
    är ljud som de gör.

  172. Sen mixar jag ihop det så att det
    inte finns några instrument.

  173. Musiken kommer bara
    att bygga på röster.

  174. Det är ett flummigt yrke och ämne.
    Det är så abstrakt.

  175. Nu vet jag inte vad jag håller på
    med. Jag provar och ser vad det blir.

  176. Ett, två, tre!

  177. Jag fick barn när jag var 23 år.

  178. Det var inte jätteplanerat.

  179. Det blir en jätteförändring
    när man får barn, det vet alla.

  180. Det var nåt år
    när man skulle komma in i den rollen.

  181. Jag tog spelledigt från fiolen-

  182. -i fyra-fem månader.

  183. Den la jag åt sidan, nu var det
    det här jag skulle fokusera på.

  184. Jag var inte så spelsugen.

  185. Det var väldigt omtumlande
    på många sätt.

  186. Ser du vem det är?
    Kan du gissa vem det är?

  187. -Du.
    -Ja, det är jag.

  188. Jag funderade inte på att lägga av,
    jag behövde bara...

  189. ...en liten paus, tror jag.
    Dels för att man är trött-

  190. -och man är ändå mammaledig.
    Jag hade inte så mycket energi över-

  191. -för att öva just då.

  192. Det var aldrig nåt snack om att lägga
    av, jag behövde bara lite andrum.

  193. Det är viktigt
    att hitta en bra lärare-

  194. -och pedagoger som lär en
    hur man ska öva för att bli bättre.

  195. Man kan spela i många timmar
    utan att man blir bättre.

  196. Man måste lära sig hur man ska öva.

  197. Det är bra att försöka hitta
    och ta hjälp-

  198. -av en lärare
    som kan hjälpa en med det.

  199. Och sen att spela med andra.
    Det sociala är väldigt kul.

  200. Det gör att man vill fortsätta.

  201. Spela tillsammans och öva ordentligt-

  202. -så tar man sig en bit.

  203. Det är premiär 6 maj, om en vecka.

  204. Det är spännande.

  205. Det kan fortfarande bli förändringar,
    de kan jag inte än.

  206. Men det känns som om jag kan
    det mesta. Jag känner mig inte rädd.

  207. Rebecca är en härlig trummis
    för hon spelar hårt-

  208. -och taktfast och svängigt.

  209. Jag gillar trummisar som spelar hårt.

  210. Det är kul att det är roliga kläder.
    Det finns en plan i det-

  211. -det är skojigt.

  212. Det är kedjor
    och ett par fräcka brallor.

  213. Så här ser de ut.

  214. Det är strumpeband där.

  215. Det är ett par stövelsubstitut här.

  216. Vågar man bara vara bra hela tiden
    så blir man rädd för att misslyckas.

  217. Det är ingen skön egenskap att ha
    om man ska livnära sig som musiker.

  218. Alla gör vi fel eller misstag
    på en scen-

  219. -vi är ju människor. Det är viktigt
    att våga vara dålig och göra misstag-

  220. -och bjuda på sig själv. Det är
    en del av utvecklingen att bli bra.

  221. De har ordnat nåt utsug
    så att det ska bli rimligt-

  222. -men det är varmt här inne,
    helt klart.

  223. Jag har varit så hundra procent
    fokuserad på musik.

  224. Det har varit i fokus för mig.

  225. Jag har jättemycket kollegor och man
    träffar massor med folk hela tiden.

  226. Jag har en jättestor familj.
    Trots att jag bor själv-

  227. -så har jag en otroligt stor familj.

  228. När allt
    känns fel

  229. och när världen
    är satt ur spel

  230. Jag tror på att våga drömma stort.

  231. Jag drömmer så stort jag bara orkar
    och försöker tro på det på alla sätt.

  232. Jag tänker
    att jag ska gå min egen väg.

  233. Jag ska våga, helt enkelt.

  234. Det tror jag på, att gå sin egen väg
    och lita på att det funkar.

  235. Inga idéer är dumma,
    inget är fånigt, allt kan man göra.

  236. Man måste våga ta plats.

  237. Den här gillar jag, den är snygg.

  238. Drömmen är att bli ekonomiskt
    oberoende genom att göra musik.

  239. Om man tänker för mycket på det
    så blir man hitdriven.

  240. "Jag ska skriva en hit
    så att jag får pengar."

  241. Då gör du inte musik
    av rätt anledning.

  242. Jag vill inte tänka på det,
    men det är nåt jag hoppas på.

  243. Ja, verkligen. Asfett.

  244. Vad tycker du om melodierna,
    att bryggan är samma som refrängen?

  245. Man kanske vill tänka om
    på refrängen?

  246. Man ska må bra av det man skriver
    och man ska se till det inte-

  247. -skadar nån annan.

  248. Inte så Eurovision,
    kanske lite mer...

  249. Allt att vara med folk man kan
    skratta med, det är det bästa.

  250. Då kan man göra feta låtar.

  251. Det här är jag. Fem, sex, sju, åtta!

  252. Det är inga problem!

  253. Jag tänkte att jag inte hade
    nån chans på jobbet.

  254. Vi testar ljudet.

  255. Jag har klippt in massor
    från tunnelbanan.

  256. När tunnelbanan åker,
    när den stannar, dörrar som öppnas.

  257. Jag sitter med tio kanaler,
    uppklippt och volymåkningar.

  258. Tarantino...

  259. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lita på dig själv!

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ljuddesignern och kompositören Anna Sóley Tryggvadóttir berättar om sitt arbete med allt från teater till dans, och hur hon bygger musik av ljud som finns omkring oss. Trummisen Rebecca Meiselbach har premiär med musikalen "Hedwig and the angry inch" och violinisten Daniela Bonfiglioli talar om hur det är att spela klassisk musik.

Ämnen:
Musik > Musikskapande, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kreativitet i musiken, Kvinnliga musiker, Ljudkonst, Musik, Musikbranschen, Musiker
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Musikliv - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMusikliv - syntolkat

Skapa musik!

Avsnitt 1 av 3

Iman Conta Hultén åker på ett låtskrivarläger och basisten Julia pratar om sin turnépremiär. Artisten Mary N'Diaye visar oss sina musikvideor och uppträder i Kungsträdgården med bandet Blacknuss. Möt kvinnor i musikbranschen som berättar om hur de skapar musik, övervinner karriärhinder och vad som krävs för att bli professionell musiker.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMusikliv - syntolkat

Lita på dig själv!

Avsnitt 2 av 3

Ljuddesignern och kompositören Anna Sóley Tryggvadóttir berättar om sitt arbete med allt från teater till dans, och hur hon bygger musik av ljud som finns omkring oss. Trummisen Rebecca Meiselbach har premiär med musikalen "Hedwig and the angry inch" och violinisten Daniela Bonfiglioli talar om hur det är att spela klassisk musik.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMusikliv - syntolkat

Våga ta plats!

Avsnitt 3 av 3

Filmmusikkompositören och producenten Katharina Nuttall berättar om sitt arbete med musiken till Åsa Sandzéns film "Heartfelt". Vi besöker ljudteknikern Linn Fijal, får se hennes gedigna mixerbord och följa med runt på Fijals arbetsplats, Rixmixningsverket. Ljuddesignern Anna Sóley Tryggvadóttir tar med oss på arbetet med en dansworkshop och beskriver prestationsångest som en del av sin arbetsprocess.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Låtarna som förändrade musiken

Paranoid

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Dramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss