Titta

Big Cities

Big Cities

Om Big Cities

Om hållbar utveckling i storstäder runt om i världen. Konkreta exempel på hur man på individ-nivå och samhällsnivå kan minska miljöbelastning och motverka sociala problem. Vi möter människor ifrån olika länder och deras innovativa idéer som löst flera storstadsproblem. Det handlar bland annat om boendealternativ i Korea, fiskodling mitt i Berlin, hemlösas situation i Malaysia och kulturellt samarbete i Jordanien.

Till första programmet

Big Cities : Övervakad på gott och ontDela
  1. Alla drar för gardinerna på natten
    och vill ha viss avskildhet.

  2. I den bästa av världar skulle kamerorna
    vara färre och mer synliga.

  3. Folk skulle vara mer medvetna om dem
    och om hur informationen används.

  4. Jag heter Keith Spiller
    och är lektor i kriminologi.

  5. Jag forskar om övervakning.

  6. Framför allt om sociala aspekter-

  7. -och övervakningens oavsiktliga följder.

  8. SÄKERHET I EN CIVIL KONTEXT

  9. Kameraövervakningen
    har precis firat 25-årsjubileum.

  10. De första kamerorna sattes upp
    i King's Lynn för att...

  11. Framför allt på lördagskvällar
    ville man stävja antisocialt beteende.

  12. Sen dess har det utvecklats
    till en väldigt populär säkerhetsåtgärd.

  13. Det förekommer dock
    mycket felaktig information.

  14. Det sägs att man i London kan
    bli filmad upp till 400 gånger per dag.

  15. Sannolikheten för det är nog liten.

  16. Det handlar nog om 50-60 gånger,
    men det är en gissning.

  17. Övervakningskamerorna stör mig inte.
    De höjer säkerheten.

  18. Har man inget att skämmas över
    så är de inte ett problem.

  19. De inkräktar på privatlivet
    men gör oss tryggare, så de är bra.

  20. Jag är kriminalinspektör Mick Neville,
    chef för New Scotland Yards bildenhet.

  21. CCTV-kamerorna i Storbritannien
    sattes upp för att förhindra brott.

  22. Man tänkte inte på vad man skulle göra
    när man faktiskt lyckades filma någon.

  23. Jag har satt ihop enheter
    som samlar in materialet.

  24. Sen får enheten här in
    bilderna på den misstänkta.

  25. Vi får in mellan 2 500 och 3 000 bilder
    på misstänkta varje månad.

  26. Vi identifierar ungefär hälften,
    och av dem som åtalas erkänner 83 %.

  27. Vi är ganska framgångsrika.

  28. Effekten på säkerheten
    är antagligen försumbar.

  29. Folk som tänker begå brott gör det
    även om det är en CCTV-kamera där.

  30. Folk är smarta nog för att
    vidta åtgärder för att inte bli filmade.

  31. Argumentet att det skyddar folk
    mot brott är ganska svagt.

  32. Övervakningen förhindrar bara brott
    om brottslingarna vet att de syns.

  33. Sätter man upp en kamera
    och en skylt...

  34. Vissa är onda och bryr sig inte.
    Andra är arga eller påverkade.

  35. De struntar i skyltar och kameror.
    De bara slår sönder något eller någon.

  36. Men har man fängslats på grund av
    CCTV blir man räddare för det.

  37. Det är som en cirkel. Man
    upptäcker brott och förhindrar brott.

  38. Att kameror förhindrar brott
    var ett feltänk i England.

  39. Det gör de inte,
    om inte brottslingarna ser resultatet.

  40. Jag tänker inte på det.
    Nej, jag tänker inte på det.

  41. Ibland är jag medveten om det.

  42. Ser jag en kamera så tänker jag på det-

  43. -men är de dolda så vet man inte
    när man blir övervakad.

  44. Jag tycker att kameraövervakning
    är bra men tror inte att det avskräcker.

  45. Det är användbart efter ett brott.

  46. Det kan användas i rätten
    för att bevisa vad som har hänt.

  47. De flesta har inget emot det. De tänker:

  48. "Jag har inget att dölja,
    så det stör inte mig."

  49. Standardsvaret på det är:

  50. "Alla drar för gardinerna på natten
    och vill ha viss avskildhet."

  51. Det gäller CCTV också.

  52. Det har förekommit att videomaterial
    har används oansvarigt.

  53. Folk känner inte till vad som gäller
    juridiskt för CCTV-inspelningarna.

  54. En ökad medvetenhet om det skulle
    kunna öppna folks ögon för problemen.

  55. Jag menar inte att kameraövervakning
    inte har fördelar. Det har det.

  56. Jag fokuserade på en stad
    i Storbritannien.

  57. Jag gick omkring så att jag blev filmad,
    för att sen be om mitt videomaterial.

  58. Enligt dataskyddslagen
    och artikel 8 i Europakonventionen-

  59. -har jag rätt att se min information
    - inte andras, bara min egen-

  60. -om jag lämnar in en begäran.

  61. Jag lämnade in ett antal sådana-

  62. -för att ta reda på om jag kunde få se
    vad med mig som hade spelats in.

  63. Jag bad sjutton organisationer
    om min data.

  64. Sex stycken gav mig tillgång till datan.
    Elva gjorde det inte, av olika skäl.

  65. Det var ganska dålig lön för mödan.

  66. Det är en ganska krånglig process.

  67. Klagomålen till polisen är inte
    som professor Spillers.

  68. "Jag får inte datan."

  69. Klagomålen är: "Jag blev attackerad vid
    en kamera, och polisen gjorde inget."

  70. "Min väska stals vid en kamera,
    och polisen gjorde inget."

  71. Det är folks invändningar.

  72. På fastlandet är man besatt av privatliv,
    av kulturella och historiska orsaker-

  73. -men inte i Storbritannien.

  74. Här undrar man:

  75. "Varför används inte CCTV ordentligt?"
    Det är vad jag bryr mig om.

  76. Folk begär inte ut sin CCTV-data-

  77. -om de inte har varit med om något,
    som att de utsatts för ett brott.

  78. Det är bara sådana som jag
    som gör en begäran-

  79. -men det ursäktar inte
    att folk inte vet vad de ska göra.

  80. Att bara sex eller sju stycken
    gav mig datan-

  81. -är ett dåligt resultat
    för en sådan begäran.

  82. Vi måste förbättra
    och uppmärksamma-

  83. -hur vissa av de här sakerna fungerar.

  84. Vissa har nog förvånats av
    hur svår informationen är att få tag på.

  85. Vissa har nog förvånats av att det går.

  86. Folk tror nog att det som filmas av
    privata organisationer, som i en butik...

  87. Att den informationen inte tillhör dem.

  88. Faktum är att inspelningarna av en
    tillhör en själv.

  89. Man har rätt att se dem.

  90. Folk lämnar nog inte ut datan eftersom
    de inte är vana vid att få in en begäran.

  91. Möjligen måste informationen
    och rutinerna kring det här förbättras.

  92. Jag är Dan Nesbit,
    forskningschef på Big Brother Watch.

  93. Vi kämpar för privatliv
    och civila rättigheter.

  94. När vi ser lagstiftning som inkräktar
    på det för vi fram motargument.

  95. Vi jobbar med frågor som CCTV
    och övervakningspolitik.

  96. I Storbritannien har man något av en
    nationell besatthet av CCTV-kameror.

  97. Det har blivit svaret på allt från brott
    på parkeringsplatser till trafikförseelser.

  98. Vi menar att det har gått för långt.
    Nyttan med CCTV har överdrivits.

  99. Det avskräcker inte från brott.
    Brottslingar döljer bara ansiktet.

  100. Dataskyddslagen finns
    för att information ska lagras säkert-

  101. -och för att man ska ha tillgång till den.

  102. Det är viktigt att det tas på allvar.

  103. Om folk vill se hur de har spelats in
    av CCTV så ska de kunna det.

  104. Det är bra med övervakningskameror.

  105. Försvunna personer
    kan upptäckas av dem.

  106. Och vid uttagsautomater.

  107. Jag förespråkar det verkligen.
    Man använder CCTV mer och mer.

  108. Fler borde träda fram
    och uttala sig positivt om det.

  109. I slutändan är det där för allas vår skull.

  110. CCTV påverkar människors liv.
    De som är positivt inställda-

  111. -tror att det gör dem säkrare,
    men det gör det inte.

  112. Vi måste se till att övervakningen
    används på rätt sätt och effektivt.

  113. Det ska inte finnas överallt
    - bara på rätt ställen.

  114. Vi skulle vilja att CCTV används
    väldigt transparent och öppet.

  115. När man installerar kameror
    så talar man om det och varför.

  116. Man följer upp användningen
    och hur effektiva kamerorna är.

  117. Är de inte effektiva
    så tar man bort dem.

  118. Man gjorde fel i England.

  119. Man ville förhindra brott med kameror.
    Det fungerar inte.

  120. En ny sak är
    att man måste rättfärdiga kamerorna.

  121. Man kan inte bara sätta upp dem -
    det ska motiveras och utvärderas.

  122. Gör de ingen nytta tas de ner,
    och det är nog klokt.

  123. Det finns olika åsikter
    hos polisen och domarna-

  124. -jämfört med dem
    som bryr sig mer om privatliv.

  125. Jag förstår båda sidorna.

  126. Min inställning
    är att det går att kompromissa.

  127. Övervakningen
    kommer inte att försvinna.

  128. Det ska inte heller
    inkräkta på folks rättigheter.

  129. I den bästa av världar skulle kamerorna
    vara färre och mer synliga.

  130. Folk skulle vara mer medvetna om dem
    och om hur informationen används.

  131. Mycket data används för sekundära
    syften som folk inte känner till.

  132. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Övervakad på gott och ont

Avsnitt 4 av 25

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper, Samhällskunskap > Lag och rätt, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Fotografi, Juridik, Kameraövervakning, Polisväsen, Rättsvetenskap, Storbritannien, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Big Cities

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Ett modernt kollektiv

Avsnitt 1 av 25

70 procent av befolkningen i Seoul i Sydkorea bor i lägenhet. Tre familjer gick ihop och byggde sitt eget drömhus. Det har egna lägenheter men flera sällskapsytor är gemensamma. Familjerna hjälps åt med vardagsbestyr, så som lämning och hämtning på dagis och på helgerna lagar de mat tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En ekoby i staden

Avsnitt 2 av 25

Efter att ha tröttnat på att bo i opersonliga lägenhetskomplex började arkitekten Harald Zenke planera en by med 20 ekologiska hus, en gemensam trädgård och ett samlingshus för aktiviteter. Bostadsprojektet ligger i Rundling i Berlin. Husen är i stor utsträckning självförsörjande på energi och byggda av invånarna själva med förnybara och återvinningsbara material. Alla har sin egen lägenhet, men man umgås, lagar mat och hjälper varandra i vardagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Uppfinnarverkstad för alla

Avsnitt 3 av 25

Allt fler fabriker och mycket produktion av varor flyttas till Asien. Därför har man i Hamburg startat ett fabikslabraorium (Fab Lab) som är öppet för allmänheten. Här finns tillgång till avancerade maskiner och dataprogram, som annars bara finns i fabriker och stora företag, till exempel 3D-skrivare och laserskärare. Här kan besökare bland annat bygga sina egna mobiltelefoner eller andra uppfinningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Övervakad på gott och ont

Avsnitt 4 av 25

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Vulkanens inre kraft

Avsnitt 5 av 25

En passionerad guide berättar om Vesuvius och sin kärlek till vulkanen. Han har jobbat på vulkanen sedan han var liten och bor i närheten. Men vad händer om vulkanen återigen får ett utbrott? Hur snabbt kan staden Neapel, som ligger alldeles i närheten, evakueras?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En stadsdel väcks till liv

Avsnitt 6 av 25

Boyle Heights är en stadsdel i östra Los Angeles som tidigare av många ansetts vara ett ruffigt och opersonligt område med många gängbråk. Nu har invånarna börjat få sin stadsdel att blomma och kännas trygg, bland annat genom kulturella projekt och lokala samlingsplatser. Invånare som brinner för gemenskap och stadsdelens välbefinnande har gjort det möjligt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Cykeltaxin är mitt hem

Avsnitt 7 av 25

George Town är en del av Pinang som utvecklas i snabb takt. Det gör att levnadskostnaderna har ökat markant. Många har därför inte längre råd att betala hyran och blir hemlösa. En utsatt grupp är de som jobbar med cykeltaxi, många av dem bor i sina cyklar. Några engagerade personer har startat ett projekt som kallas Rice & Roses. De delar ut mat och förnödenheter till hemlösa samt erbjuder utbildning till fattiga och hemlösa barn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Porträtt av mångfald

Avsnitt 8 av 25

Toronto är en växande storstad med stor mångfald. Fascinerad av detta faktum har fotografen Colin Shaffer valt att fotografera personer ifrån alla världens länder som nu har Toronto som hemstad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Att bygga broar mellan människor

Avsnitt 9 av 25

En teaterdirektör i Jordanien vill minska klyftan mellan östra och västra Amman genom sin teaterföreställning. Hans teatergrupp består av skådespelare både ifrån östra och västra Amman och de jobbar för en enad stad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Flodbåt på framfart

Avsnitt 10 av 25

Trafikmiljön i Bangkok blir allt sämre och många människor tillbringar flera timmar i rusningstrafik varje dag. Anledningen är att tunnelbana och monorail inte räcker till för alla pendlare. Men floden som rinner genom Bangkok skulle kunna vara ett alternativ. Nu utvecklar man ett projekt med båttrafik och flera knutpunkter för tunnelbanans anslutning till floden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Fiskodling i stan

Avsnitt 11 av 25

Farm market är en ekologisk odling av både grödor och fisk mitt i Berlin. Fisken odlas i noga framtagna tankar, och växter och grönsaker i ett stort växthus. Varorna säljs sedan i Farm markets egen butik eller levereras till lokala restauranger och andra köpare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Kampen för en oas

Avsnitt 12 av 25

På en höjd ovanför Hongkong ligger ett stort grönområde. Området är dock hotat, eftersom det finns planer på att marken ska exploateras för bostadsbyggande. Men lokala politiker och boende i närområdet startar kampanjer och projekt för att rädda sin oas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Färgens kraft

Avsnitt 13 av 25

Boamistura startade i Madrid 2001. Det är en grupp människor med olika utbildningar och bakgrund, t. ex. arkitekter, designers och graffitimålare. Deras arbete går ut på att tillsammans med lokalbefolkningen sätta färg på allmänna platser. De har målat gränder i favelorna i Rio, en stor parkeringsplats i Norge och gråa betonghus i en av Madrids förorter. Målet är att skapa mer välkomnande, glada och färgstarka atmosfärer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Tiggarnas talesman

Avsnitt 14 av 25

Mircea är från Rumänien men bor sedan flera år i Stockholm. Han jobbar för de mest utsatta i samhället. På Stadsmissionen arbetar han med ett projekt som heter Crossroads, ett ställe där tiggare och hemlösa kan få en bit mat, duscha, tvätta med mera. Där finns också kurser för analfabeter och en textilverkstad där de kan erbjudas jobb.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Naturreservatet

Avsnitt 15 av 25

Vissa delar av Buenos Aires har under senare tid drabbats hårt av översvämningar. För att få bukt med problemet har Graciela Capodoglio startat ett arbete med att bevara och vårda ett naturreservat med våtmarker nära staden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nåt måste göras - syntolkat

Starkare tillsammans

Tomas har det senaste året kämpat för att utöka Portalens verksamhet. Och snart öppnar Portalen även i stadsdelen Navestad. Majd och Carole har fått tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader. Natalia på Portalen är frustrerad över den korta tiden. Men för de flesta andra har det gått bra. David har fått jobb på en arkitektbyrå. Fadi har tentat av sfi-kurserna och börjat läsa till fritidsledare. Khaled har fått jobb på ett projekt för nyanlända. Och Mary studerar för att komma in på universitetet. Genom Portalen har deltagarna fått en chans att bli en del av Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ilska

Vad gör dig förbannad? Vad är bra med ilska? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss