Titta

Programmera mera för lärare

Programmera mera för lärare

Om Programmera mera för lärare

För dig som är pedagog för barn i årskurs 1-4. Du som pedagog får förklaringar till begrepp som har med programmering att göra. Du får även konkreta tips på hur du kan arbeta med programmering i undervisningen. Algoritmer, sortering, villkor och logiskt tänkande är några av de ämnen som behandlas. Medverkar gör barn från Birgittaskolan i Örebro, Ann-Louise Lindström och Kristofer Carlsson.

Till första programmet

Programmera mera för lärare : Vad är programmerat?Dela
Stäng

  1. Än så länge har vi saker i vår värld
    som inte är programmerade.

  2. Det är bra att klura på vad det är
    som är programmerat, datastyrt.

  3. I vår värld
    kommer det hela tiden nya saker-

  4. -saker som utvecklas
    och saker som förändras.

  5. Det är viktigt att fundera på hur vi
    vill ta hjälp av datorer i framtiden.

  6. Ett syfte i ämnet teknik
    är att eleverna utvecklar-

  7. -sitt tekniska kunnande
    och sin tekniska medvetenhet.

  8. Det är för att de ska
    kunna orientera sig och agera-

  9. -i dagens teknikintensiva värld.

  10. Vad är då en dator?
    Det är inte helt självklart-

  11. -vad som gör
    ett föremål programmerbart.

  12. En dator kan se ut
    på många olika sätt.

  13. Det finns allt från superdatorer,
    stora som hus-

  14. -till pyttesmå mikroprocessorer.

  15. Om man sitter framför datorn och vill
    att nåt ska hända på skärmen-

  16. -hur ser det ut i själva datorn då?
    Så här.

  17. CPU är en processor
    som hanterar all data.

  18. Det där, det är minnet,
    där alla program och data lagras.

  19. Minnets uppgift är att tala om för
    processorn hur den ska hantera data-

  20. -alltså ettor och nollor.

  21. När processorn har tolkat datan
    skickas informationen till skärmen.

  22. Det kan vara musik,
    film eller nåt annat-

  23. -som användaren
    vill få upp på skärmen.

  24. Ett annat exempel kan vara
    när man sätter på en lampa.

  25. En ljusknapp som inte är programmerad
    är en strömbrytare-

  26. -som öppnar eller stänger av lampan
    fysiskt, på eller av.

  27. Ström på, eller ström av.

  28. Om en lampa är programmerad
    kan den reagera på sensorer.

  29. Då kan ljuset tändas
    när det blir mörkt, till exempel.

  30. Då finns en sensor som mäter ljuset
    och meddelar processorn-

  31. -om det blir mörkt,
    så att den tänder lampan.

  32. I programmet ser vi barnen
    stå framför en hylla med olika saker-

  33. -där de ska välja ut
    tre föremål som är programmerade.

  34. -Okej, vilka är programmerade?
    -Jag tror den här.

  35. Den skickar signaler till tv-spelet.

  36. -Den här boxas man med, så inte den.
    -Ja, man använder kroppen.

  37. Ja, där kunde vi se
    att deltagarna såg skillnad-

  38. -på vad som är programmerat och inte.

  39. Om man vill visa eleverna
    hur små datorer kan se ut-

  40. -kan man använda
    föremål som är programmerade-

  41. -som till exempel en miniräknare.

  42. Då kan man titta på de delar
    som utgör kärnan i en dator.

  43. I dag ska vi jobba
    med programmerade saker.

  44. I många saker runt omkring oss
    sitter det små datorer-

  45. -som vi människor har programmerat
    för att få dem att göra olika saker.

  46. En miniräknare,
    till exempel, är programmerad-

  47. -så att den hjälper oss att räkna.

  48. Ska vi öppna en
    och se hur det ser ut inuti?

  49. Ja.

  50. Så här ser det ut
    inuti en miniräknare.

  51. Det här kallas för kretskort.

  52. Det här...

  53. Det här lilla
    kallas för små motstånd.

  54. -Det ser ut som en fabrik.
    -Ja, det ser ut som en fabrik.

  55. Kolla här, en fjärrkontroll.

  56. Hur är det med den här då?
    Är den programmerad?

  57. -Ja.
    -Ja.

  58. En fjärrkontroll är programmerad.
    Med den byter vi kanaler på tv.

  59. Här har vi många olika saker.

  60. Några är programmerade,
    och andra inte.

  61. Hur är det med en tvättmaskin?
    Är den programmerad?

  62. -Ja, den är programmerad.
    -Det stämmer.

  63. En tandborste då?

  64. Tandborsten är inte programmerad.

  65. Exakt.

  66. Den är inte programmerad.

  67. Eleverna kan även få i läxa-

  68. -att undersöka hur många
    programmerade saker de har hemma.

  69. Jag hoppas att du har fått
    inspiration, tips och idéer-

  70. -till din undervisning.

  71. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna.
Länken till ditt klipp hamnar i rutan under "Dela ditt klipp:".

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är programmerat?

Avsnitt 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristofer berättar hur en dator kan se ut inuti. Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Ann-Louise Lindström och hennes elever vilka programmerade föremål som finns runt omkring oss och hur programmerade föremål kan se ut inuti.

Ämnen:
Information och media, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens, Teckenspråk, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Digital kompetens, Programmering, Teknik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Programmera mera för lärare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Vad är programmerat?

Avsnitt 1

Kristofer berättar hur en dator kan se ut inuti. Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Ann-Louise Lindström och hennes elever vilka programmerade föremål som finns runt omkring oss och hur programmerade föremål kan se ut inuti.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Maskinkod

Avsnitt 2

Kristofer berättar vad maskinkod är för något. Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Ann-Louise Lindström och eleverna med ASCII-tabellen genom att skriva hemliga ord till varandra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Programmeringsspråk

Avsnitt 3

Idag finns tusen olika programmeringsspråk - Kristofer berättar om några av dem. Eleverna får lära sig om programmeringsspråk och själva programmera en fågel som ska fånga en gris med hjälp utav blockprogrammering. Sedan kan eleverna själva se hur det ser ut i JavaScript.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Algoritm

Avsnitt 4

Kristofer förklarar vad en algoritm är för något. Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Ann-Louise Lindström och hennes elever leder en pojke till en skatt med hjälp utav en algoritm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Villkor

Avsnitt 5

Kristofer berättar om villkor i den digitala världen. Datorer programmeras ofta med villkor som de ska följa. Eleverna skapar villkor för ett spel som de sedan spelar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Logiskt tänkande

Avsnitt 6

Kristofer berättar om att logiskt tänkande är en central del i programmering. Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Ann-Louise Lindström och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Styra med programmering

Avsnitt 7

Kristofer går igenom hur man på bäst sätt styr genom programmering. Ann-Louise berättar om vikten av att kunna ge tydliga instruktioner. I klassrummet får eleverna vara robotar och följa en kod. Eleverna får även testa att programmera ett klot.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Mönster

Avsnitt 8

Hur kan vi koppla att kunna se mönster till programmering? Kristofer förklarar. Inom programmering letar vi mönster för att hitta lösningar på problem. I klassrummet får eleverna leta buggar i mönster och jobba med att följa olika mönster. På det viset kan man öva tankesätt som man har nytta av inom programmering.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Loop

Avsnitt 9

Kristofer förklarar att en loop är något som upprepar sig. I klassrummet låter Ann-Louise Lindström eleverna programmera hur en katt ska gå i en loop.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Sortering

Avsnitt 10

Hur kan vi koppla sortering till programmering? Kristofer förklarar. All typ av data som matas in i en dator sorteras på olika sätt. Hur den sorteras bestäms av algoritmer som programmerare skriver. I klassrummet använder eleverna en sorteringsalgoritm och tränar på att sortera som en dator.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Buggar

Avsnitt 11

Kristofer förklarar att fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Begrepp

Avsnitt 12

Kristofer visar hur man tecknar olika begrepp inom programmering.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Programmera mera - lektionstips

Algoritmer

Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Karin Nygårds och hennes elever sätter ihop en algoritm för hur man kan skriva en saga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Digitalkunskap

Hur gör man för att få in digitala kunskaper i skolans ämnen? Och varför? När läraren Karin Nygårds för fem år sedan testade på programmering blev det uppvaknande för henne. "Jag tänkte: varför har jag gått och trott att det här var så svårt?'" Och hon insåg också att de nya kunskaperna gav en förståelse för omvärlden som hennes elever behövde få med sig. Så hon satte ihop ett nytt ämne, "digitalkunskap", där hon lät eleverna få en fördjupad inblick i vårt nya digitala samhälle. Men snabbt insåg hon att det inte räckte. "Det är ju mer än att vi bara kan betala räkningar på internet. Det är sociala aspekter, relationer, juridik, etik och att det faktiskt påverkar samhällsstrukturer. Aspekter som finns i alla ämnen i läroplanen. Och i livet." Så hon tänkte om.

Fråga oss