Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : På väg tillbakaDela
  1. Enligt skollagen har elever rätt till
    utbildning, men alla deltar inte.

  2. Hur får vi tillbaka frånvarande
    elever och hur får vi dem att stanna?

  3. Målet är inte att de
    ska kunna sitta hemma en hel termin-

  4. -utan målet är att få dem tillbaka.

  5. Då gäller det, när de är här, att man
    visar att man vill ha dem här-

  6. -och att man vill att de ska lyckas.

  7. Nytorpsmodellen
    startade i Salems kommun.

  8. Under fem år jobbade vi med ett
    projekt för att få tillbaka elever-

  9. -som hade en långvarig frånvaro.

  10. Projektet syftar till att fundera på
    hur man kan sänka hindren-

  11. -för att eleven ska kunna komma tillbaka
    till undervisningen.

  12. Då var kameran i gång. Genomgången
    handlar om överslagsräkning.

  13. Jag ska inleda med att repetera kort-

  14. -det som sas kring avrundning, och...

  15. I klassrummen har vi kameror i taket-

  16. -som är anslutna till ett system
    där man kan spela in lektioner.

  17. Det började när vi hade elever som
    hade svårt att ta sig till skolan-

  18. -för att de skulle kunna hänga med
    i undervisningen när de var hemma.

  19. Ledningen hittade
    det här kamerasystemet-

  20. -som de kan följa hemifrån-

  21. -så att de är med på lektionerna
    även om de inte är på plats.

  22. Materialet hamnar sedan på en sluten
    Youtube-kanal som våra elever kan se.

  23. Inte bara de som inte är här,
    utan även de som vill titta igen-

  24. -eller repetera inför en examination
    har allt material tillgängligt.

  25. Och vilka tiotal har vi som ligger
    runt 177? Det är 170 och 180.

  26. När elever ser genomgångar på nätet-

  27. -skapar det kontakt med oss på skolan
    om det är våra filmklipp.

  28. Det finns massor med bra filmklipp.

  29. Det går bara att söka på Youtube-

  30. -men för dem som har hög frånvaro-

  31. -finns det en poäng i att det är vi
    som undervisar, som syns i filmerna.

  32. Det skapar en personlig kontakt.

  33. "Det här är min lärare, inte bara den
    som hamnar högst upp på en söklista."

  34. Då skapar det en möjlighet
    att man vill vara med i klassrummet.

  35. Nu har vi avrundat utifrån de strikta
    mattereglerna. Så här gör vi.

  36. Men om man använder det sunda
    förnuftet... Hur ska man tänka då?

  37. För vissa är det känsligt.

  38. Man kanske inte vill
    att nån ska fråga var man har varit.

  39. Andra har kamrater som känner dem väl
    och vet att de inte har varit där-

  40. -och de har lättare att kliva in.

  41. För dem som behöver bli inslussade
    har vi en mindre undervisningsgrupp-

  42. -där de kan sitta enskilt och steg
    för steg komma med ut i klassrummet.

  43. För de elever som är borta finns det
    ofta en anpassad studiegång-

  44. -så ofta kanske de inte
    läser samtliga NO-ämnen.

  45. Jag prioriterar kärnämnena,
    och i mitt fall är det matematik.

  46. Då är det som med alla elever
    - jag behöver möta dem där de är.

  47. Jag kan behöva möta en elev
    i årskurs nio på årskurs sju-nivå.

  48. Om de inte har varit borta så länge
    kan de jobba med vanligt material-

  49. -fast i avskalade former-

  50. -så att de har en chans
    att komma ikapp gruppen.

  51. Det kan ju också vara ett hinder.

  52. "Alla andra jobbar med nåt annat,
    och jag jobbar med det de har gjort."

  53. Då kan man använda uteslutningstänk.
    Om du lägger till nollor...

  54. Man får ju jobba på två olika sätt
    med elever som inte är här.

  55. Dels är det undervisningsbiten-

  56. -och det löser sig genom
    att man kan spela in och se live.

  57. Men det kanske inte hjälper eleven
    att komma tillbaka.

  58. Målet med vår utrustning är inte att
    de ska kunna sitta hemma och titta-

  59. -utan målet är att få tillbaka dem.

  60. Då gäller det att man visar
    att man vill att de ska vara här-

  61. -och bryr sig om att de lyckas.

  62. Bara fortsätt, sen hojtar du till.

  63. Det viktiga i arbetet
    med skolfrånvaro är att det skulle-

  64. -i en stressad vardag, kunna vara så
    att man tappar bort fokus-

  65. -eller tycker att det är föräldrarnas
    ansvar att se till att elever kommer-

  66. -annars är det utanför vår "ram".

  67. Vi får aldrig hamna där.

  68. Vi måste hålla fokus och jobba-

  69. -även om de inte vill komma tillbaka.

  70. Den känslan kan man ju ha,
    men man får se det över tid.

  71. Små steg är viktiga att uppmärksamma.
    Man får inte ha så bråttom.

  72. De utvecklas på vägen också, även om
    det inte är mot betyg i alla ämnen.

  73. De gör en resa genom att ta små steg
    och känna sig trygga.

  74. Det är viktigt att man inte ständigt
    anklagar dem för att inte vara här-

  75. -utan att man visar hur glad man är
    när de är här för en stund.

  76. Jag tänker även på det de uppnår
    även när de inte är här utan hemma-

  77. -och visar via Skype eller Facetime
    eller vad ni använder er av.

  78. Man visar hela tiden de små stegen.

  79. Jag märker att eleverna blir
    otroligt glada när de får feedback-

  80. -och att den inte dröjer.

  81. När de har gjort nånting får de
    en återkoppling, oftast positiv-

  82. -och blir glada och vill vidare.

  83. Nyckeln är att hitta individen-

  84. -och dess personliga
    förhållningssätt-

  85. -och vad som behövs för att nå fram.

  86. Absolut. De ska lita på en.

  87. De ska ha ett förtroende för en.
    Man behöver ett förtroendekapital.

  88. För att bryta långvarig elevfrånvaro
    behövs stödinsatser från olika håll.

  89. När eleven är tillbaka
    måste man arbeta närvarofrämjande-

  90. -med de strukturer som fungerat väl.

  91. Steve Berggren är neuropsykolog
    och har arbetat med Nytorpsmodellen.

  92. Kan du berätta om Nytorpsmodellen?

  93. Nytorpsmodellen var en modell
    som startade i Salems kommun.

  94. Under fem år jobbade vi med ett
    projekt för att få tillbaka elever-

  95. -som hade långvarig skolfrånvaro.

  96. Olika metoder säkerställde
    att de kunde komma tillbaka.

  97. Det är ett tankesätt
    och ett sätt att arbeta-

  98. -som går ut på att se behoven:

  99. Föräldrars behov, pedagogernas behov,
    men med eleven i centrum.

  100. -På vilket sätt hjälpte det?
    -Vi gjorde en utvärdering av det här.

  101. På många sätt
    krävde det en del av skolorna-

  102. -för att anpassa det som krävdes
    för att komma tillbaka.

  103. Vi jobbade nära pedagoger och
    mentorer, men även mot skolledare.

  104. De upplevde det som en belastning-

  105. -men efterhand hittade vi
    gemensamma sätt att jobba.

  106. En lärdom av det här är att olika
    professioner jobbar ihop mycket.

  107. Vi utbildade pedagogerna-

  108. -och hade samtal med föräldrar och
    pedagoger och försökte föra ihop dem.

  109. Det visade sig att många gånger
    hade man liknande svårigheter hemma.

  110. Vi hade handledning med pedagoger-

  111. -och tittade på pedagogiska uppgifter
    och hur man kunde stärka dem.

  112. Du har nämnt vikten av att koordinera
    stödinsatser och vem som gör vad.

  113. -Hur tänker du där?
    -Alltså...

  114. När vi jobbade med modellen
    var vi på många samverkansmöten.

  115. Många föräldrar
    som hade barn med olika NPF-

  116. -hade så otroligt många att träffa.

  117. Man kallade till möte, men där satt
    personer utan mandat att bestämma-

  118. -vilket innebar att man var tvungen
    att ha ett nytt möte.

  119. "Jag måste fråga min chef."

  120. De som sitter i de här mötena måste
    ha mandat att bestämma olika saker.

  121. Vi försökte minimera mötena
    till färre personer, helt enkelt.

  122. Om man väl får tillbaka en elev...
    Hur får man hen att stanna?

  123. Det är viktigt att man upprätthåller-

  124. -den struktur och den miljö
    man har skapat.

  125. Vi har gjort att individen har kommit
    tillbaka. Det är första steget.

  126. Men om man kommer tillbaka
    och märker att allting är sig likt-

  127. -faller ju liksom incitamenten
    för att vara där.

  128. Du har pratat om vikten av dialog-

  129. -mellan vårdnadshavare och skola.
    Vad menar du då?

  130. Det vi såg när vi jobbade med
    Nytorpsmodellen var att det fanns...

  131. Man kastade skit på varandra.

  132. Skolan skulle fixa för ens barn-

  133. -och skolan tyckte att föräldrarnas
    ansvar var att få barnen till skolan.

  134. Vi förde ihop skolan och föräldrarna-

  135. -för att prata om svårigheterna
    med att få barnet till skolan-

  136. -och svårigheterna
    med att möta barnen i skolan.

  137. Sen försökte vi
    hitta olika samarbetsformer-

  138. -som att göra en Googlekalender-

  139. -så att det fanns en tydlig struktur
    och ett tydligt schema-

  140. -så att både skolan och föräldrarna
    hölls informerade om vad som hände.

  141. Inte bara:
    "Nu funkar inte Kalle igen."

  142. Utan också lyfta fram positiva saker
    som faktiskt inträffar.

  143. Det viktigaste ansvaret som rektor
    är att skapa det här utgångsläget-

  144. -där vi sätter oss ner
    med elev och vårdnadshavare-

  145. -så att vi tillsammans kan göra
    en kartläggnings över elevens behov.

  146. De skiljer sig beroende på individ-

  147. -men därför är det så viktigt att få
    individen att delta i det här mötet.

  148. Att få göra sin röst hörd och få
    möjligheten att påverka sin skolgång.

  149. -Det är eleven det handlar om.
    -Vi som jobbar som lärare...

  150. När eleven är tillbaka
    i undervisning i någon form-

  151. -är vårt jobb att hitta anpassningar
    mer knutet till det ämne man läser-

  152. -och eventuella svårigheter och behov
    som man behöver hjälpa dem att klara.

  153. Det som har varit problematiskt
    är när elever inte har velat komma.

  154. Då har det visat sig att de känner
    att man inte har lyssnat på dem-

  155. -utan att man är så ivrig
    att man gör anpassningar-

  156. -som inte är de som eleven har valt.
    Då får man backa.

  157. Man vill ju så mycket
    att man erbjuder en uppsjö av saker-

  158. -och det kan bli för mycket
    så att man skrämmer bort dem.

  159. Därför är det viktigt att lyssna.

  160. Vissa kanske är helt onödiga. "Tror
    de inte att jag klarar det där?"

  161. Man måste lyssna och anpassa sig-

  162. -för det kan vara
    bara en liten grej som behövs-

  163. -för att resten ska gå av sig självt.

  164. Ofta har det inte
    med ämnena att göra-

  165. -utan nyckeln har varit att vi ska
    möta vid dörren och ringa och väcka.

  166. Det är också en bekräftelse
    att vi tänker på dem.

  167. Bara där startar ju dagen positivt.
    Ett sms, att vi ringer och möter...

  168. Det är otroligt viktigt
    för att dagen ska bli lyckad.

  169. Vi har haft föräldrar som har sagt:
    "När ni skickar blir det ny energi."

  170. Även om inte vi ser resultaten så har
    det betydelse. Man får inte ge upp.

  171. När man tänker på utgångspunkten-

  172. -tittar vi på vår liksidiga triangel-

  173. -där vårdnadshavaren, eleven
    och läraren får lika stor roll.

  174. Men kring elever med skolfrånvaro
    måste vi koppla till andra personer.

  175. Där blir det kanske viktigt
    att mentorn är med i mötet-

  176. -men du är nästan alltid knutpunkten-

  177. -för du kan skapa en annan relation.

  178. Ja, lite som en... Vad ska man säga?
    En koordinator.

  179. Jag sammanfattar och ser behoven-

  180. -och ser till så att eleven
    på bästa sätt får det hen ska ha.

  181. Det handlar om att skapa relationer
    till de lärare som eleven behöver-

  182. -men också att sakta men säkert få
    dem att lita på att det ska gå vägen.

  183. Det är ovärderlig hjälp att kunna
    få återkoppling och idéer som du ser-

  184. -som vi kanske inte har tänkt på.
    Det är en jätteviktig roll.

  185. Om man kan koppla ämnen till deras
    intresseområden så underlättar det.

  186. Det är en ingång
    till nåt de tycker om.

  187. Det är viktigt att komma ihåg att de
    kan vara hos oss en hel dag ibland-

  188. -inne hos dig eller på lektionerna
    och allt verkar vara frid och fröjd.

  189. Men det är ju väldigt ömtåligt.

  190. Minsta lilla bakslag kan leda till
    att man är hemma en vecka-

  191. -och där måste man känna av tempen.
    Hur långt kan vi gå just nu?

  192. Jag heter David Heyne
    och är forskare och föreläsare-

  193. -vid psykologiska institutionen på
    universitetet i Leiden i Nederländerna.

  194. Skolprojektet beskrivs som utvecklings-
    psykologisk kognitiv beteendeterapi...

  195. ...för ungdomar som skolvägrar.

  196. Vi började fundera på hur man kan göra
    kognitiv beteendeterapi-

  197. -mer effektivt
    för elever som inte kommer till skolan.

  198. Vi gjorde ett antal saker
    för att förbättra effektiviteten med KBT-

  199. -varav en var en modul
    som fokuserade på depression.

  200. Detta är vanligt förekommande
    bland skolvägrande ungdomar.

  201. Dessutom inkluderade vi en modul
    som fokuserar på kommunikation-

  202. -och problemlösning inom familjen.

  203. Stress inom familjen kan ha samband
    med depression och skolvägran-

  204. -så det är viktigt att lära familjer
    hur man minskar den stressen-

  205. -genom effektiv kommunikation
    och familjeorienterad problemlösning.

  206. Oavsett om ungdomarna
    har ångest eller humörsvängningar-

  207. -vill vi lära dem att bli problemlösare.

  208. De kan lära sig identifiera problemet-

  209. -komma på ett antal olika lösningar
    och därefter välja den effektivaste.

  210. Vi fann att ungdomar
    med ångeststörning och depression-

  211. -efter interventionen, som bestod
    av tolv till fjorton sammankomster...

  212. En stor del av dem, femtio procent,
    återvände till skolan.

  213. Deras ångest och depression minskade-

  214. -och skolnärvaron förbättrades.

  215. Men det var bara femtio procent
    som kom till skolan regelbundet-

  216. -och inte längre led av ångeststörning
    eller depression.

  217. Vi ser en förbättring,
    men vi har fortfarande långt kvar-

  218. -vad gäller hur vi bemöter behoven hos
    skolvägrande elever och deras familjer-

  219. -och hjälper skolan att stötta ungdomar-

  220. -så att de återvänder och stannar kvar.

  221. Det handlar om att sänka hindren-

  222. -så att eleven kan komma tillbaka
    till undervisningen.

  223. Det viktiga när de återvänder, särskilt om
    de har varit borta en längre period-

  224. -är att alla är väl förberedda
    inför återkomsten.

  225. Vi hjälper eleven med strategier-

  226. -hjälper föräldrarna att stötta sitt barn-

  227. -och jobbar för att sänka hindren.

  228. Planen måste förmedlas till all relevant
    personal så att alla är på samma sida-

  229. -och insatta i elevens tidigare svårigheter
    och specifika behov.

  230. Skolans mål
    är att kortsiktigt sänka hindren-

  231. -för att göra det lättare
    att komma tillbaka till skolan.

  232. Det är lättare att behålla eleverna
    än att få dem tillbaka.

  233. När de är tillbaka är det viktigt
    att behålla den plan man har tänkt.

  234. Att inte stressa, att ta små steg
    och att låta eleven ha taktpinnen.

  235. -Och tajt kontakt med hemmet.
    -Och att man är lyhörd.

  236. Och att man kollar med eleven
    och känner av om man är på banan.

  237. Sen är det viktigt från början-

  238. -att man visar en plan.

  239. "De här sakerna vill jag att du gör."

  240. Att man skalar ner det så att det
    inte blir en orsak att inte komma.

  241. -"Det är ingen idé."
    -"Det är för mycket."

  242. Man läser ju inte bara ett ämne,
    men om man visar...

  243. "Det här vill jag att du gör."

  244. Där är er kommunikation viktig.

  245. När det blir bakslag och svårigheter
    som vi inte lyckas möta...

  246. Om eleven hamnar hemma igen måste vi
    visa att det finns en möjlighet-

  247. -att beta av de här bitarna, och där
    blir er kommunikation jätteviktigt.

  248. Vårt arbete i klassrummet
    blir viktigt när det ska presteras.

  249. Det är en sak att sitta med, träna
    på saker och lyssna på genomgångar-

  250. -men att visa vad man har lärt sig...
    Pressen kan orsaka en tillbakagång.

  251. Du har varit inne på att hitta nivån-

  252. -så att inte eleven tror att lärarna
    inte tror att den inte kan nånting.

  253. Ibland kanske de ligger över
    eleverna i samma årskurs-

  254. -för det är inte det som är grejen.

  255. Man behöver bli utmanad även om man
    har svårt att ta sig till skolan.

  256. Vi måste utmana eleverna där de är.

  257. I de flesta fallen är det en elev
    som man vet hur hen ligger till.

  258. Sen har vi också möjligheter, förutom
    att de kan titta live och sånt-

  259. -att använda andra verktyg
    för att kommunicera med eleven.

  260. Man kan använda videosamtal-

  261. -och vi har våra lärplattformar
    där man kan arbeta med eleverna.

  262. Att hitta rätt svårighetsgrad,
    eller vad man ska säga...

  263. Om man tar sig tid att göra arbetet
    så finns verktygen.

  264. Ni är bra på att använda tiden
    även om eleven är kvar hemma.

  265. Om det är elever som vill skola...

  266. Det är inte bara innanför våra väggar
    utan man kan använda hjälpmedel-

  267. -och eleven kan göra uppgifter hemma-

  268. -så att ni hittar nivån
    fast de är borta.

  269. Då ser man att man kan lyckas.

  270. När man får eleven tillbaka gäller
    det att behålla de nya vanorna-

  271. -och få det till att bli goda vanor.
    Det är en utmaning ibland.

  272. Att det inte ska falla tillbaka-

  273. -eller att det blir rutiner
    under tiden hemma som försvårar.

  274. Vad är knepen kring
    att få de goda vanorna att vara kvar?

  275. Att man tillhör ett sammanhang,
    har sin plats och är saknad.

  276. Och att man har satt upp ett mål
    där framme som man vill nå-

  277. -och att vi som vuxna och lärare
    måste förstärka det hos dem.

  278. Vi måste visa om och om igen
    hur viktiga de är.

  279. Förhållningssättet till de här
    eleverna måste gälla alla på skolan.

  280. Som elev med skolfrånvaro måste man
    känna vikten av att man är där.

  281. Sen är det även bemötandet på plats.

  282. Ingen vuxen ska pressa en eller
    ifrågasätta varför man inte var där.

  283. Det handlar om en människosyn.

  284. Skolan är orsaken till varför eleven
    inte har varit i skolan.

  285. Problemet sitter inte hos eleven.
    Vi har inte mött elevens behov.

  286. Det förhållningssättet är det viktigt
    att alla på skolan omfattar.

  287. Samtalet fortsätter på Kringlaskolan.

  288. Du får gärna dela med dig av dina
    tankar på hashtag "lärlabbet".

  289. Vill du se mer
    så finns det på urskola.se. Hej då!

  290. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

På väg tillbaka

Avsnitt 22 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Skolfrånvaro. På Kringlaskolan i Södertälje jobbar man med att vända elevers problematiska frånvaro till närvaro. Hur ser återgången till skolan ut? Vad behöver en elev för att ta steget tillbaka och hur säkerställer skolan fortsatt närvaro? Vi följer läraren Mattias Pihl på hans lektion i matematik, som både bandas och direktsänds. Mattias klass finns i klassrummet men består också av elever som följer lektionen hemifrån. Mattias har dessutom en förinspelad miniversion som eleverna kan titta på före lektionen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Skolk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR-Pedagogernas podcast

Din lärarkollega - Emelie Eriksson

Ett samtal med läraren Emelie Eriksson om läraryrkets utmaningar och glädjeämnen samt hur hennes lärarliv har förändrats över tid, från lärarutbildningen till idag. Samtalet spelades in i november 2016.

Fråga oss