Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Flyktens poesiDela
  1. Nelly Sachs kom att bli
    en poet som skrev om förintelsen-

  2. -men min forskning
    sträcker sig från hennes ungdom-

  3. -fram till att hon hamnar i flykt.

  4. Tack för att ni kom. Det blir lite
    dystert, eftersom vi talar om flykt.

  5. Vi kan ta vid vid politiken.

  6. Våra erfarenheter och vårt synsätt
    speglar sättet vi tolkar världen.

  7. Ett exempel är mänsklighetens minne.

  8. När jag ser på tv om alla
    flyende människor som tar sig hit-

  9. -är min fundering: "Hur kommer det
    att spegla sig i litteraturen?"

  10. Berättelser om uppbrott från länder,
    sönderslitna av krig.

  11. Man försöker ta sig därifrån.
    Det letar sig in i vår litteratur-

  12. -och kommer
    att påverka hur man skriver.

  13. Jag vill inleda med
    att säga nåt om minnet.

  14. Vad gör en litteraturforskare?

  15. Det finns inte
    bara ett sätt att svara på det.

  16. Litteraturens bredd är
    lika lång som litteraturhistorien är.

  17. Ska vi se om vi kan få i gång det?
    Nej...

  18. Då har vi äntligen bilder.

  19. Jag ska prata om
    Nelly Sachs och flyktens poesi.

  20. Jag utgår ifrån
    min avhandling "Tårarnas poetik".

  21. Jag vill säga nåt om...
    Det är ju alltid människor som flyr.

  22. Jag ska säga nåt om Nelly Sachs.

  23. Hon föddes den 10 december 1891,
    i Berlin.

  24. På Nobeldagen. Hon växte upp
    i ett välbärgat judiskt hem.

  25. Hennes ungdom var
    tämligen stillsam och ganska ensam.

  26. Hon levde med sina föräldrar.

  27. Först med båda föräldrarna,
    till 1930, när fadern dog.

  28. Hon levde med modern i Berlin
    till 1940-

  29. -och sen i Stockholm till 1950.

  30. När hon var närmare 60 år kom hon
    för första gången att bo ensam.

  31. Nelly Sachs blev
    en poet som skrev om förintelsen-

  32. -men min forskning
    sträcker sig från hennes ungdom-

  33. -fram till att hon hamnar i flykt.

  34. Hon skrev i 20 år
    innan hon flydde till Sverige.

  35. Men hon skrev på ett annat sätt
    än hon gjorde efter förintelsen.

  36. Då ville hon berätta nåt helt annat.

  37. 1966 fick hon Nobelpriset.
    Då lydde motiveringen:

  38. "För hennes framstående diktning,
    som gripande tolkar Israels öde."

  39. Själv ville hon inte att hennes
    tidiga lyrik skulle publiceras.

  40. Om hon hade fått välja
    hade den helt glömts bort.

  41. Efter andra världskriget tyckte hon
    att den var barnslig och naiv.

  42. Och fram till den här dagen
    lyder man hennes påbud.

  43. För att skriva den här avhandlingen
    fick jag samla alla dikter.

  44. Det innebar en hel del arkivarbete,
    både i Stockholm och i Tyskland.

  45. Det som förändrade henne
    var nazisternas maktövertagande 1933.

  46. Det var tre år efter faderns död.
    När hon...

  47. När hon klassificerades som judinna,
    med de strängare raslagarna...

  48. Då fick hon en plattform-

  49. -inom den judiska pressen
    som uppstod.

  50. Trots hennes negativa värdering
    av den tidiga lyriken-

  51. -finns det nåt där
    som är specifikt Nelly Sachs.

  52. Det är ett förhållningssätt,
    en lyrisk koncentration-

  53. -som förmedlar en känslighet inför
    detaljer i omvärlden och existensen.

  54. Hon drogs till vissa lyriska komplex-

  55. -som tystnad, förlust,
    mörker, natt och död.

  56. En av hennes tidigaste berättelser
    handlar om Chelion.

  57. Den beskriver en flicka
    som lever med sina föräldrar-

  58. -och som kämpar för
    att ge uttryck för sina känslor-

  59. -och för att förstå sin omvärld.

  60. Allt finns i frågan:
    "Varför finns döden?"

  61. Frågan är naivt ställd, fast
    samtidigt fullständigt grundläggande-

  62. -för det sätt vi väljer
    att leva våra liv.

  63. I berättelsen finns en mängd uttryck
    för sorg och försvinnande.

  64. Jag ska citera en kort passage.

  65. "Chelion ser en landsväg, där hon
    en gång vandrade med sin far."

  66. "Äppelträd växte där. Chelion frågade
    fadern varför äpplena grät."

  67. "'Var ser du att deras tårar flyter',
    frågade fadern."

  68. Anledningen till
    att jag valde det här citatet var-

  69. -att jag främst fokuserar på
    tåren som litterärt motiv-

  70. -fram till och med exilen.

  71. Så här såg många av
    Nelly Sachs tidigaste manuskript ut.

  72. De skrevs i ganska intima miljöer-

  73. -och delades ut till vänner.

  74. Jag nämner det för att de som
    skriver hemma inte ska misströsta.

  75. Sachs var över 50 när hon debuterade,
    så det finns tid för oss alla.

  76. Ett fotografi som knyter ihop
    Sachs biografi och litteratur-

  77. -är det här, som påminner om
    den miljö som beskrevs i "Chelion".

  78. Det här är hennes far.
    Vid sidan om honom står ett rådjur.

  79. Djur återkommer i Sachs lyrik.

  80. En av hennes tidigaste dikter
    heter "Die Rehe".

  81. Så där såg hon ut när hon var
    ungefär 35 år och skrev den dikten.

  82. Det var hennes andra dikt
    som blev publicerad.

  83. Jag läser...

  84. "Det är skogens tysta legender,
    där hemligheterna får känsligt slut."

  85. "Trädens,
    nattens doftande blommors legender"-

  86. -"i springkällans öga,
    hinsides ljus."

  87. "Så vandrar de
    långt fjärran från skrämda"-

  88. -"och stryker daggen sakta
    med hovarna."

  89. "Hår rykande av fruktan
    och alltid i fara."

  90. "Där en kula på drömdjupt bete
    plöjer vad som aldrig hann vakna."

  91. "Fuktig smärta
    avtecknar sig i mossan."

  92. "Ett trött blad färgas än i rosa,
    och livet har alltid smakat avsked."

  93. I dikten blir djuret
    bärare av skogens tysta berättelse.

  94. Rådjuret verkar vara
    ett materiellt uttryck-

  95. -för en bakomliggande värld.

  96. Men de förborgar även
    en djupare existentiell kunskap.

  97. I mötet med människan går djuret
    sönder. Jägaren skjuter djuret-

  98. -men nämns inte, och kulan framstår
    som skjuten ur intet.

  99. Den kommer från ett "drömdjupt bete".

  100. Att se orsaken till världens smärta
    som en kraft-

  101. -och inte en konsekvens av
    enskilda subjekts handlande-

  102. -är nåt som följer Sachs
    genom hela författarskapet.

  103. Diktens sista rad lyder:
    "Och livet har alltid smakat avsked."

  104. Det är en god sammanfattning av
    Sachs tidiga lyrik.

  105. Sorgen över skottet
    ställs inte i centrum-

  106. -utan livets och dödens
    naturliga kretslopp.

  107. Hon publicerade 34 dikter
    vid 25 separata tillfällen.

  108. Hon kom främst
    att publicera sig under 30-talet-

  109. -en tid som präglades av
    förföljelse och osäkerhet.

  110. I slutet av 30-talet insåg Sachs
    att hon måste fly-

  111. -men på grund av
    en mängd restriktioner-

  112. -hade hon svårt att hitta ett hem -
    en situation som påminner om dagens.

  113. Tack vare en mängd lyckliga
    omständigheter kom hon till Sverige.

  114. Hon landade på Bromma
    den 16 maj 1940.

  115. Bussen från Bromma
    hade sitt stopp här vid Nybroplan-

  116. -där mor och dotter Sachs klev av
    och började sitt liv.

  117. Författare i exil
    lever i ett slags anakronism.

  118. De är fast
    mellan olika litterära tider-

  119. -olika länder, språk och kulturer.

  120. I det blir främlingskapet
    det enda man har att hålla sig till.

  121. Det är en abstrakt beskrivning
    av exilens villkor-

  122. -men i det individuella perspektivet
    var det mer kritiskt för Sachs.

  123. Hon kom till Sverige som
    en naiv poet, och fortsatte dikta så.

  124. Det var rådjur och höstskymningar
    som dominerade hennes lyrik.

  125. Men kring 1942
    märker man en förändring.

  126. Det har sin historiska bakgrund i
    att förintelsen-

  127. -började ta fart
    och övergick i ett massmord.

  128. Då skrev hon bland annat
    den här texten, som heter...

  129. Det var inte rätt text.

  130. Hon skrev
    "Ängeln är stark i de svaga".

  131. Här börjar en utsatthetsproblematik
    att framträda.

  132. Det framträder tydligt
    i "Ich male die ganze Nacht".

  133. "Jag målar hela natten,
    och har inga färger."

  134. "Jag har tänkt ut färgen längtan
    och målar som de lider."

  135. Så lyder första strofen.
    Sachs har själv beskrivit-

  136. -att hon skapade nattetid. Hon bodde
    med sin mor i en liten etta.

  137. Hon skrev i mörkret.
    Jag kan gå i god för att det stämmer.

  138. Sachs manuskript
    verkar vara skrivna i mörkret-

  139. -för de är emellanåt väldigt svåra
    att läsa.

  140. Dikten fortsätter: "Jag målar
    hela natten, och har inga färger."

  141. Hon skriver att hon tänker fram
    färgen kärlek och färgen död.

  142. Hon försöker hitta en palett-

  143. -med vilken hon kan teckna
    sin omvärld och det egna ödet.

  144. De tre saker som nämns här
    är ärret...

  145. Först har vi såren, sen har vi ärren
    och till sist har vi döden.

  146. Hon kopplar det litterära skapandet
    till människans kropp.

  147. Det är inte en vidareutveckling
    av tidigare lyriska motiv-

  148. -utan det är nåt radikalt nytt.

  149. Inte heller den här
    ville hon publicera.

  150. Man kan läsa det
    som ett slags arbetsdokument.

  151. Vi får träda in i poetens ateljé och
    se de färger hon har försökt skapa.

  152. Men de tre polerna - natten, döden
    och spåret - återkommer i lyriken.

  153. Det här är
    en av hennes skrivmaskiner.

  154. Sen börjar hon långsamt
    sätta samman sin debutsamling.

  155. Hon skriver
    en dikt som handlar om ängeln.

  156. Där beskriver hon ängelns arbete
    som poetens.

  157. "Ängel,
    du samlar med fötterna spåren"-

  158. -"som i sanden mätte kvalen som
    klockor, som dödens långa skrift."

  159. "Lyfte här en gamling sig
    från stegen."

  160. "Att han lidit så djupt
    att det överträffar dödens våg."

  161. Hon ser världen som ett ark-

  162. -där flyktingens fotspår i sanden
    blir en text för poeten att reda ut.

  163. Det är
    ett alfabet som måste översättas-

  164. -och poeten ska samla in
    och läsa världens spår-

  165. -och sätta dem till mänskligt språk.

  166. Hon arbetar med spår
    i dubbel betydelse-

  167. -både spår som fotspår och som rest.

  168. Det är i fotspåret som kroppens tyngd
    lämnar nåt på marken-

  169. -och sen försvinner.
    Det är det hon försöker få att tala.

  170. Hon inser att det är omöjligt att
    vittna för var och en av de flyende-

  171. -och alla de mördade.
    Hon övergår till-

  172. -att skriva gravskrifter för
    individuella personer och sen körer.

  173. Hon skriver om "de räddades kör"-

  174. -som tar upp vad det innebär att vara
    överlevande. Första strofen lyder...

  175. "Vi räddade, ur våra tomma ben
    har döden skurit sina flöjter."

  176. "Över våra senor
    har döden dragit sin stråke."

  177. "Våra kroppar klagar ännu,
    med sin vanställda musik."

  178. Det är konstigt
    att man inte ställer frågan om-

  179. -hur man framgent ska vittna
    när man ser alla dagens flyktingar.

  180. Det är omöjligt att skriva för
    alla de mördade, men Sachs försöker.

  181. Hon börjar med individuella offer,
    och i slutet av författarskapet-

  182. -slutar hon i en allmänmystik.
    Som tåren först var från sorg-

  183. -ser hon i slutet
    att världen gråter av sig själv.

  184. Jag håller på med en uppföljning
    till "Tårarnas poetik"-

  185. -där jag
    skriver författarskapet till slut.

  186. Här är en fin bild på Nelly Sachs-

  187. -som blir extra aktuell på torsdag,
    när Nobelpriset tillkännages.

  188. Det är hon och Samuel Josef Agnon.
    De delade på priset.

  189. Sachs levde sina 30 sista år
    i Stockholm.

  190. Om man vandrar förbi på
    Bergsunds Strand ser man en plakett.

  191. Men alla som är intresserade
    borde besöka det här.

  192. Det är Nelly Sachs lägenhet -
    helt rekonstruerad-

  193. -under Kungliga biblioteket.
    Där kan man se hur det såg ut.

  194. I köket där hon skrev,
    som hon benämnde "kajutan"-

  195. -finns en fotografisk representation
    ut över vattnet.

  196. Nelly Sachs levde fram till 1970.

  197. Hon begravdes här i Sverige,
    och lät förflytta sin far hit.

  198. De vilar på den judiska kyrkogården.

  199. Även där kan man besöka henne.
    Tack så mycket för mig.

  200. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flyktens poesi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Litteraturvetenskap, Sachs, Nelly, 1891-1970, Tysk litteratur, Tysk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans behov av fiktion

Gränsen mellan fiktion och verklighet

Ett samtal om berättelsens betydelse för att vi ska förstå samhället. Med Kerstin Sahlin, Tomas Axelson, Emma Stenström, Maria Lindgren Leavenworth och Jonas Linderoth. Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss