Lyssna

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Om Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Vad är kritiskt tänkande? Och hur tänker man kritiskt? Kritiskt tänkande kan beskrivas som grunden till en befogad slutsats. För att tänka kritiskt behöver vi ha fakta och beakta olika perspektiv. Vi måste våga säga emot men även lyssna på andra. Vi behöver motivera varför vi tänker på ett visst sätt, och ha modet att tänka om. Här får vi ta del av olika personers kritiska tankar, tankar som utmanat och utvecklat sin samtid.

Till första programmet

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen : Ordets maktDela

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ordets makt

Avsnitt 15 av 30

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.

Ämnen:
Samhällskunskap, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Engelsk litteraturhistoria, Engelska författare, Författare, Litteraturvetenskap, Orwell, George, 1903-1950, Samhällskritik
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Bildningsbyrån

Historia
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Marsupproret

Avsnitt 1 av 20

1848 sveper en våg av revolter över Europa. I mars når den Stockholm.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Emigration

Avsnitt 2 av 20

Mellan 1850 och 1920 utvandrade mer än en miljon svenskar till Amerika. Vi besöker Emigranternas hus i Göteborg och träffar Mabel som tillhör den sista generationen emigrantbarn.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Uppfinningen Sverige

Avsnitt 3 av 20

Vad innebär det att vara svensk? Om tre diktare som var med och skapade idén om en svensk identitet under 1800-talet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Att vara barn

Avsnitt 4 av 20

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Ogift, föraktad

Avsnitt 5 av 20

På 1800-talet betraktades en ogift kvinna som en överflödig vara. Vi gör bekantskap med två ensamstående kvinnor som var typiska för sin tid.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Avsnitt 6 av 20

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Darwin eller Gud

Avsnitt 7 av 20

Hur mottogs Darwins utvecklingslära i Sverige?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Orienten - vad var det som lockade?

Avsnitt 8 av 20

I det industrialiserade Europa under 1800-talet var intresset för Orienten enormt. Konsthistorikern Karin Ådahl berättar om den spektakulära Orientalistkongressen som ägde rum i Stockholm år 1889.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

1800-talet - supandets århundrade?

Avsnitt 9 av 20

Under 1800-talet var alkohol en del av vardagen men också den period då den svenska nykterhetsrörelsen växte fram.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Avsnitt 10 av 20

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Människan och könet

Avsnitt 11 av 20

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Skräddaren som blev en rörelse

Avsnitt 12 av 20

Skräddarmästare August Palm var Sveriges första agitator. Hans arbete var starten för en utveckling som ledde till att arbetarrörelsen på bara några år blev en maktfaktor att räkna med.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Avsnitt 13 av 20

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Avsnitt 14 av 20

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Avsnitt 15 av 20

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Feminist och troende
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

I kyrkan kan jag vara riktigt revolutionär

Avsnitt 1 av 3

I kölvattnet efter pedofilskandalerna inom katolska kyrkan tar sig motståndet mot kyrkans manliga dominans allt mer högljudda uttryck. Dominikansystern Madeleine Fredell är en av dem som opponerar sig. Hon visar runt i kommuniteten i Vasastan och berättar hur det går ihop att vara feminist och samtidigt inordna sig en av de mest patriarkala strukturerna i vår tid.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

Avsnitt 2 av 3

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Avsnitt 3 av 3

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Ekonomi
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Adam Smith, moralen och girigheten

Avsnitt 1 av 5

Adam Smith gjorde nationalekonomin till en modern vetenskap med boken "Nationernas välstånd" 1776. Smiths tanke var att om vi alla handlar egennyttigt så kommer det på sikt gynna hela samhället. Men samtidigt förespråkade han högre beskattning av de rika och en statlig industripolitik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Avsnitt 2 av 5

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Avsnitt 3 av 5

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Avsnitt 4 av 5

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Avsnitt 5 av 5

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
EU (2014)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Konjaksförsäljarens frö till EU

Avsnitt 1 av 9

Sändningsår 2014. 1950 föddes tanken som skulle förändra Europa för gott. Den franske tjänstemannen Jean Monnets idé gick ut på att skapa en överstatlig institution som skulle ta över ansvaret för kol- och stålindustrin i några av Europas länder. Detta blev fröet till ett helt nytt politiskt system - den europeiska unionen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Maratondansen

Avsnitt 2 av 9

Sändningsår 2014. På EU:s inre marknad ska varor, tjänster, kapital och människor kunna röra sig fritt. Det leder till ett behov av att standardisera och skapa gemensamma regler på allt fler områden. Var går gränsen för vad EU måste reglera för att den inre marknaden ska fungera?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Plus och minus med fri rörlighet

Avsnitt 3 av 9

Sändningsår 2014. Den fria rörligheten inom EU har gett oss fler tiggare på gatorna men också mer pengar i välfärdssystemen. I Europa rasar nu hätska diskussioner om huruvida begränsningar bör införas.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Euron, en framgångssaga?

Avsnitt 4 av 9

Sändningsår 2014. Eurozonen har fortfarande inte återhämtat sig från den ekonomiska kris som inleddes 2009. Ändå söker sig nya länder till samarbetet. Vi besöker Lettland där man sade adjö till den egna valutan lats den 1 januari 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Gifter känner inga gränser

Avsnitt 5 av 9

Sändningsår 2014. Miljögifter känner inga gränser och ställer stora krav på samarbete inom EU. Hur farliga är egentligen de kemikalier som vi har i våra egna hem?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Vad hände med klimatpolitiken?

Avsnitt 6 av 9

Sändningsår 2014. År 2007 antog EU ett klimatpolitiskt program som slog fast att till år 2020 ska koldioxidutsläppen minska med 20 procent, energikonsumtionen minska med 20 procent och andelen förnybara energikällor öka till 20 procent av den totala konsumtionen. Kommer det gå att nå de målen?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Hur jobbar en parlamentariker?

Avsnitt 7 av 9

Sändningsår 2014. Europaparlamentet består av 766 ledamöter från EU:s medlemsländer. Parlamentarikerna har många lagförslag att ta ställning till och det är svårt att hinna få grepp om allt. Vi träffar bland andra parlamentarikern och piratpartisten Christian Engström.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

28 vägar till jämställdhet?

Avsnitt 8 av 9

Sändningsår 2014. Vad kan EU göra för att förbättra jämställdheten i medlemsländerna? En av de saker som påverkar kvinnors möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden är tillgången till barnomsorg. Men om det är ett område som EU kan och bör lagstifta om är inte självklart.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Federation eller sönderfall?

Avsnitt 9 av 9

Sändningsår 2014. De senaste årens ekonomiska kris har fått många att bli besvikna på EU och på allt fler håll ropas det på nationella lösningar. Vad innebär det för EU:s framtid?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Tyg och otyg
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Älskade fuljeans

Avsnitt 1 av 4

Vi i Sverige älskar jeans och andra produkter av bomull, men vi måste kanske tänka om. Vår planet klarar inte mer bomull, säger Mats Westin som ingår i ett forskningsprogram där det undersöks hur konsumtionen av bomull ska kunna minska. Går det att ta fram nya textila material som kan ersätta bomull?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Smutsiga regnkläder

Avsnitt 2 av 4

Regnklädernas smutsavvisande ämnen har visat sig vara några av vår tids mest spridda miljögifter. Vad är det vi tar på oss när vi är utomhus, och hur hälsosamt är det egentligen?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Avsnitt 3 av 4

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Irriterande färger

Avsnitt 4 av 4

Kläderna vi har på oss har badat i kemikalier för att få färg. Kemikalieinspektionen har hittat 350 ämnen som anses miljö- och hälsofarliga som används vid färgning av textilier. Vi får höra om dåliga arbetsvillkor för textilarbetare och får veta mer om allergier som har uppkommit tack vare ämnen i textilfärgerna i kläder.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Politiska tänkare
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Konservatismen

Avsnitt 1 av 8

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Det fick filosofen Edmund Burke att skriva en bok där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Idag kallar vi Burkes politiska filosofi för konservatism.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Feminismen

Avsnitt 2 av 8

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Liberalismen

Avsnitt 3 av 8

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan. Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Anarkismen

Avsnitt 4 av 8

"Egendom är stöld", skrev den franske typografen Proudhon år 1840. Sen dess har anarkisterna strävat efter ett samhälle med kollektivt ägande och direkt demokrati. På ett bokcafé i Lund träffar vi anarkistveteranen Staffan Jacobsson som menar att anarkismen har rötter i antiken.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Ekologismen

Avsnitt 5 av 8

Under 1840-talet levde Henry David Thoreau eremitliv i Walden Pond i Massachusetts. Han skrev boken ”Skogsliv vid Walden” om människans förhållande till naturen. Thoreau reagerade mot det moderna samhällets frambrytande konsumism och ansåg att man bör leva enklare. För många av sina samtida var han bara en knäppgök. Idag är det fler som förstår honom.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Reformismen

Avsnitt 6 av 8

1920 blev Hjalmar Branting Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Inte mycket i hans överklassbakgrund skvallrade om att han skulle bli socialist. Under 1880-talet möttes han av radikala strömningar på universitetet i Uppsala. Samtidigt förde August Palm den socialistiska rörelsen till Sverige och Branting blev anhängare. Han förde in partiet på en reformistisk väg som betonade samförstånd och breda lösningar. Visionen om en socialistisk omdaning av samhället förpassades till garderoben. I programmet medverkar SSU-ordföranden Ellinor Eriksson och Olle Svenning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Kommunismen

Avsnitt 7 av 8

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Fascismen

Avsnitt 8 av 8

1919 samlades 300 socialister, syndikalister, feminister, konstnärer och stukade krigsveteraner i Milano. De bildade ett nytt parti, fascistpartiet, och till ledare valde de Benito Mussolini. Hur kommer det sig att rörelsen som den bildade vänsterradikalen Mussolini skapade skulle leda människor till gaskamrarna i Auschwitz?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Rasism
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

Avsnitt 1 av 4

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Avsnitt 2 av 4

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Avsnitt 3 av 4

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Avsnitt 4 av 4

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Finans
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Vad är finansmarknaden?

Avsnitt 1 av 12

Finansmarknaden har utvecklats till något som påverkar oss alla, genom våra lån, sparande eller pensioner. För bara 40 år sedan fanns inga kreditkort eller sms-lån. Att få lån överhuvudtaget var svårt. Idag har finansmarknaden har kommit att bli allt större och mer komplicerad.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Spekulationsbubblor

Avsnitt 2 av 12

Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Vi möter även portföljförvaltaren Alf Riple, som arbetar med att placera pengar så att de ger så stor avkastning som möjligt.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Ränta

Avsnitt 3 av 12

Ränta är priset på pengar. Det gäller att köpa pengar billigt och sälja dem dyrt. Det är så bankerna går med vinst. Men vad händer när priset på pengar blir noll, eller om man får betalt för att låna någon annans pengar? Lars Pålsson Syll är professor i statsvetenskap och berättar om hur finansiella system kan fungera. De som har pengar som inte används måste bli lockade att låna dem till banken så att banken kan låna ut pengarna till dem som behöver mot att de betalar ränta till banken. På Riksbanken i Stockholm berättar Christina Nyman som är biträdande chef på Avdelningen för penningpolitik om hur det fungerar när Riksbanken beslutar om räntenivåer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Den uppfinningsrika marknaden

Avsnitt 4 av 12

Handeln på finansmarknaden rör sällan aktier eller valutor, utan så kallade derivat. Här reder forskare och förvaltare ut begrepp och beskriver riskerna med derivathandel för både privatpersoner och samhället i stort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Riskfyllda lån

Avsnitt 5 av 12

Att låna ut pengar är sällan riskfritt. När många låntagare samtidigt inte kan betala tillbaka hamnar det finansiella systemet i kris. När den amerikanska bolånemarknaden kollapsade år 2007 fick även svenska banker problem. Dock inte så mycket här hemma som i Baltikum. Men har de lärt sig av sina misstag?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Skuldtyngda hushåll

Avsnitt 6 av 12

Aldrig tidigare har vi i Sverige varit så skuldsatta som idag. Vad finns det för bakomliggande faktorer, och vilka risker finns det? Det är lätt att bli skuldsatt i dagens Sverige, personer som råkat ut för detta delar med sig av sina erfarenheter. Personer från Riksbanken och Kronofogden ger sin syn på ämnet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Varför räddas bankerna?

Avsnitt 7 av 12

Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga kriser? Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. En stor bankkollaps går nästan inte att hantera. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Evig tillväxt?

Avsnitt 8 av 12

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Kan tillväxten fortsätta för evigt? Här möter vi politiker och ekonomer som delar med sig av sina olika idéer om hur vi måste förhålla oss till tillväxt för att det ska vara hållbart i längden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Statsskulden och marknaden

Avsnitt 9 av 12

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Alternativa banksystem

Avsnitt 10 av 12

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar ofta återuppstår vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Det finns också de som menar att hela systemet måste förändras, att pengarna i sig är problemet. Vilka är alternativen?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Spekulation med pension

Avsnitt 11 av 12

Hemma hos familjen Johansson/Andreasson konstaterar pappa Henrik att han kommer att få cirka 9000 kronor i allmän pension om han pensionerar sig vid 65. Ian Raftell och Per Bäckman på Swedbank Robur säger att det är viktigt att man sätter sig in i fonderna och väljer rätt. Ett dåligt råd, menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten. Det handlar om tur - man kan lika gärna ligga kvar i den statliga fonden, som har gått strålande. Av Roburs 21 fonder har 18 gått sämre än den statliga fonden. Men banken har tjänat över en miljard per år på sina fonder. Före detta generaldirektören KG Scherman var med och tog fram det nya pensionssystemet på 1990-talet. Nu är han kritisk och vill avskaffa premiepensionerna, som han tycker är rena rouletten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Penningpolitik

Avsnitt 12 av 12

Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson vid Lunds universitet hjälper Natacha Lopez att förstå vad penningpolitik är för något. Penningpolitiken påverkar inflationen, men också hur pass villiga bankerna är att låna ut pengar, samt hur villiga privatpersoner och företag är att ta lån. Idag är den svenska penningpolitikens mål att vi ska ha en jämn inflationstakt. Men de senaste åren har det knappt varit någon inflation alls i Sverige och det har lett till en exceptionell penningpolitik.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Civilkurage
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Våga ingripa

Avsnitt 1 av 4

Är civilkurage något medfött, eller går det att påverka? Vi träffar Lisbeth Malm, en riktig kruttant som har stoppat kvinnomisshandlare, fångat tjuvar och gått emellan ett knivbråk medan andra bara tittade på. Vad är det som gör att en del hjälper till i nödsituationer och andra blir åskådare? I forskningen talar man om "The bystander effect". Ju fler vittnen som finns till en händelse, desto mindre benägna är vi att hjälpa till eftersom ansvaret fördelas på alla närvarande. Och om en person själv har försatt sig i en situation upplevs inte ansvaret för att hjälpa lika stort, berättar Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Våga motstånd

Avsnitt 2 av 4

Reportern Lovisa Haag känner sig som Lille Skutt. Hon är ofta rädd och tvivlar på om hon är något att räkna med när det verkligen gäller. Hon skulle gärna bli lite modigare, så hon anmäler sig till en kurs i civilkurage. Kursledaren Per Herngren är känd förespråkare av civil olydnad och ickevåld. Han är med i plogbillsrörelsen och har blivit dömd till fängelse efter att ha brutit sig in på vapenfabriker. Han lär deltagarna hur man bemöter skitsnack, besserwissrar och subtilt förtryck med ickevåld. Men ju längre kursen går desto mer blir det också en kurs i hur man bäst utövar civil olydnad, alltså begår ett brott för ett som man själv tycker "gott syfte".

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Våga vittna

Avsnitt 3 av 4

När 20-åriga Mathildas pojkvän blev svårt misshandlad var hon den enda som såg händelsen. Problemet var att en av de två som utfört misshandeln ingick i hennes kompisgäng. Hennes liv förändrades över en natt när hon bestämde sig för att vittna. Hon blev så trakasserad att hon fick polisskydd och knappt kunde gå utanför dörren. Men trots det höga priset ångrar hon sig inte. Att göra som Mathilda gjorde är dock långt ifrån självklart. Mikael Hiljegren har jobbat som polis i hela sitt liv och specialiserat sig på att få folk att ställa upp och vittna trots att de utsätter sig själva för stora risker. Han förstår dem som tvekar - men om ingen vågade vittna, vad skulle vi få för samhälle då?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Inte våga höja rösten

Avsnitt 4 av 4

Gymnasieläraren Börje Eriksson tvingades sluta sitt jobb sedan skolans ledning och facket utsett honom ensam till syndabock i en långdragen konflikt. Efter avstängningen följde en lång period av utfrysning, trakasserier och ryktesspridning. Kollegorna tystades med hot. Börje Eriksson mådde alltmer dåligt och sjukskrevs, hans självbild rasade samman, samtidigt som vänner och kollegor plötsligt började undvika honom. Till slut tvingades han flytta från orten med sin familj. Börje Eriksson har skrivit en bok, "Bakom leendet", där han beskriver vad som hände. Professor Sven-Axel Månsson är bekymrad över den "tystnadens kultur" som tycks breda ut sig alltmer på svenska arbetsplatser.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Skuldsatt
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

Kronofogdemyndigheten

Avsnitt 1 av 4

Vad händer när du får skulder hos Kronofogden, och hur är det att sälja andra människors hem? Vi följer med Kronofogdens inspektörer Camilla och Anna ute på fältet och får en inblick i en värld som sällan uppmärksammas. Vi möter också Pernilla, höginkomsttagare som levde lyxliv på kredit ända till skilsmässan och sjukskrivningen var ett faktum. Då rasade hennes tillvaro, fordringsbreven vällde in och skulderna hos Kronofogden bara växte. Skulle hon för evigt vara fast i skuldträsket?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

Utblottad

Avsnitt 2 av 4

Emma befann sig i början av en karriär som datakonsult, hon hade två barn i skolåldern och det mesta var på det stora hela ganska bra. Men livet förändrades då hennes mamma dog, den femte i raden av närstående som Emma förlorade på kort tid. Tyngd av sorg får hon tre dagar före sin mammas begravning veta att hon är permitterad från jobbet. Snart fanns inga pengar kvar att betala räkningarna, och hon fick kronofogden och flera inkassoföretag på sig. Det gick så långt att Emma förlorade vårdnaden om sina två barn och hamnade på gatan. Det var inte lätt, men Emma lyckades till slut vända sin nedåtgående spiral. För att klara av att bli av med skulderna helt och hållet fick hon hjälp av en skuldrådgivare i kommunen där hon bor. Idag har hon både jobb, bostad och är helt skuldfri.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

Exekutiv försäljning

Avsnitt 3 av 4

Kronofogden är den statliga myndighet som har till uppgift att hjälpa en fordringsägare att få betalt av en gäldenär, när det av någon anledning inte fungerat som det ska. När utmätning görs av egendom ska den så kallade proportionalitetsprincipen följas, som anger i vilken ordning egendom ska tas. Först pengar i form av kontanter, och i sista hand bostäder. Juristen Björn Henriksson har specialiserat sig på att företräda klienter som hamnat i ekonomisk knipa. Han anser att det är mycket viktigt att överväga alla andra möjligheter att få in pengar på innan gäldenärens bostad säljs av Kronofogden. Vi hör David berätta om hur han upplevde det när hans lägenhet blev såld exekutivt, och så följer vi med när kronoinspektörerna Mona och Katarina visar en skånsk villa.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

En uppväxt utan pengar

Avsnitt 4 av 4

Under hela Marias uppväxt var hennes föräldrar skuldsatta. Om hon skulle få ett par nya byxor eller om det behövdes en ny stekpanna var de tvungna att planera långt i förväg. Maria förstod tidigt att minsta lilla extra utgift var en stor påfrestning för budgeten så hon började ha strategier för att inte belasta hushållskassan, exempelvis genom att äta middag hos kompisar så ofta hon kunde. Marias föräldrar, som aldrig bott tillsammans, har valt två helt olika sätt att prata om skulderna med Maria. Medan mamman varit öppen med allt har pappan inte sagt någonting tills att han inte kunde dölja det längre.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Ordförrådet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Diskurs

Avsnitt 1

Vi förklarar och synar ordet diskurs i sömmarna tillsammans med Henrik Rahm, som är lektor i svenska vid Lunds universitet. Ordet har anor sedan 1500-talet och har blivit populärt på senare år, men alla gillar inte ordet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Struktur

Avsnitt 2

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Kontext

Avsnitt 3

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Intersektionalitet

Avsnitt 4

Intersektionalitet är ett nytt ord som snabbt har fått stort genomslag. Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon berättar att ordet har sitt ursprung i den antirasistiska feminismen i USA. För henne har begreppet varit förlösande, eftersom det breddar bilden av vad som påverkar maktrelationer och vad som bidrar till en persons underordning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Appropriation

Avsnitt 5

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Hegemoni

Avsnitt 6

Ordet hegemoni kommer från grekiskans hegemonia, som betyder ledarskap. Paula Mulinari från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola menar att ordet är bra att ha i ett politiskt sammanhang eller ett forskningssammanhang för den som vill försöka förstå vilka det är som gynnas av det som människor i allmänhet uppfattar som naturligt eller normalt i samhället.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Norm

Avsnitt 7

En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Dikotomi

Avsnitt 8

Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt. Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Han berättar om sin inställning till ordet och hur det används.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Kausalitet

Avsnitt 9

Kausalitet är ett ord som man inom vetenskap och forskning använder för att beskriva orsakssamband eller orsak och verkan. Där någonting, en orsak, ger en verkan på något annat. Ordet kommer från latinets causa, som betyder orsak. Jimmie Kristensson som är lärare och forskare vid sjuksköterskeutbildningen på Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, förklarar kausalitet och hur han använder ordet i sin forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Viktimologi

Avsnitt 10

Viktimologi kommer från det latinska ordet för offer, victima, och är benämningen på det akademiska studiet av brottsdrabbade. Caroline Mellgren som är lärare och forskare vid Institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola berättar om vad ordet betyder för henne och hur viktimologi utvecklats som akademiskt ämne under de senaste åren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Epistemologi

Avsnitt 11

Ordet epistemologi är sammansansatt av två grekiska ord, episteme som betyder kunskap och logos som betyder lära. En svensk synonym är kunskapsteori. Carola Aili, som är lektor i pedagogik vid Sociologiska institutionen på Lund universitet pratar om ordet och dess betydelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Diaspora

Avsnitt 12

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Ontologi

Avsnitt 13

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder läran om det varande. Mats Arvidson som arbetar på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet berättar om hur han använder sig av ordet i sin undervisning och forskning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Hypotes

Avsnitt 14

Hypotes används ibland i vardagligt tal i samma betydelse som ordet antagande. Men i vetenskapliga och akademiska sammanhang är det oftast kopplat till metoden hypotesprövning, och då har det betydelsen av ett antagande som ska prövas i syfte att undersöka om det stämmer. Sara Leckner, lektor i medieteknik på Malmö högskola, ger sin syn på ordet och användningen av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Implosion

Avsnitt 15

En implosion är en inåtexplosion, alltså när materia sprängs och strömmar inåt. Det är ett ord som används bland annat inom fysik och astrofysik. Men det kan också användas i andra sammanhang, exempelvis som en förklaring till en stark känsla. Henrik Hartman vid Malmö högskola förklarar ordet och ger exempel på implosioner.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Paradigm

Avsnitt 16

Paradigm är ett ord som användes redan för tretusen år sedan. Det betyder ursprungligen mönster, ideal, föredöme. Ordet fick sin moderna betydelse när vetenskapshistorikern Thomas Kuhn lanserade det i sin bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" som beteckning för de mönster som styr praxis och tänkande inom vetenskapen. Christina Erneling är professor i psykologi vid Socialhögskolan och något av en expert på ordet paradigm. Här berättar hon om ordets bakgrund och innebörd.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Kina
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Innanför konstnären Ai Weiweis höga mur

Avsnitt 1 av 35

Konstnären Ai Weiwei trotsar förbudet att träffa journalister och släpper in Bildningsbyrån bakom muren som omger hans bostad i Peking. Han ger sin syn på hur konstnärens och aktivistens roller kan samsas i samma kropp och resonerar kring vad han tror att han kan uppnå.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Avsnitt 2 av 35

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konfucius

Avsnitt 3 av 35

Kina har i årtusenden präglats av Konfucius läror. Filosofin avskaffades under Maos tid, men många anser att den mentalitet som konfucianismen skapat var en förutsättning för att hans version av kommunismen skulle kunna genomföras. Si Han, intendent på Östasiatiska museet, som ger sin syn på hur konfucianismen påverkar Kina idag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Bli vuxen och känna sig fri

Avsnitt 4 av 35

I dagens Kina revolterar många unga mot gamla värderingar och traditioner. Hua Ji och Yi Wan är båda födda i slutet av 80-talet och representerar den nya, unga Kina. För Hua Ji stod det tidigt klart att hennes föräldrar helst velat ha en pojke. Nu arbetar hon som dj och driver en bar. Föräldrarnas tjat om giftermål ignoreras - Hua Ji gör som hon vill.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

Avsnitt 5 av 35

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konstdistrikt 798

Avsnitt 6 av 35

Åsikterna om konstdistriktet 798 i Peking är många. En del anser det vara ett himmelrike, andra kallar det Disneyworld. Vi möter konstnärer och gallerister som berättar om möjligheter och begränsningar inom Kinas konstvärld.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Drömmar med förhinder

Avsnitt 7 av 35

Wang Qing, mediechef på Modern Sky Entertainment, marknadsför ung kinesisk musik, film, litteratur och konst. Drömmen är att flytta till New York men hennes hjärtsjuka mor gör det svårt. Som enda barnet förväntas hon stanna och ge sin mamma en trygg ålderdom.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

TKM - Traditionell kinesisk medicin

Avsnitt 8 av 35

Inom den traditionella kinesiska medicinen är de vanligaste behandlingsformerna akupunktur, mat som medicin, massage, qigong och örtmedicin. Den grundar sig på en mångtusenårig filosofi som syftar till att människan ska befinna sig i balans. Idag utövas den ofta parallellt med västerländsk skolmedicin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Växtvärk

Avsnitt 9 av 35

Under kulturrevolutionen tvingades tjänstemän ut på landsbygden för att lära av bönderna. Idag tvingas människor lämna sina hem av andra orsaker. Vi möter bland andra Huo Kai, som måste lämna sin fruktodling och nybyggda hus när militären ska bygga ett industrikomplex.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Avsnitt 10 av 35

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

Avsnitt 11 av 35

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Ett annat liv

Avsnitt 12 av 35

Liu är musiker, Hay arbetar som glasögonförsäljare och tjänar fyra gånger mer än han. De har investerat i två lägenheter i Peking med dess skenande bostadspriser. Men de är egentligen inte så intresserade av pengar. De pratar hellre om att förverkliga sig själva, att må bra och vara kärleksfulla.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Mellan höghus och soptipp

Avsnitt 13 av 35

250 miljoner lågavlönade migrantarbetare har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av det nya, rika Kina. En av dem är Meiling. Hon bor med sin man i ett av Pekings fattiga förortsområden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Både innanför och utanför

Avsnitt 14 av 35

I exilen vinner man himlen men förlorar jorden. Så säger författaren Ma Jian vars böcker är förbjudna i Kina. Både han och den hyllade Yiyun Li har valt att leva utanför hemlandet. De resonerar kring dagens Kina och hur skrivandet påverkas av att se på sitt land på avstånd.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Stad i förändring

Avsnitt 15 av 35

Peking expanderar snabbt vilket kräver noggrann stadsplanering. Arkitekter från Lunds universitet samarbetar med Pekings universitet i ett försök att introducera en mer hållbar utveckling. Arkitekten Peter Siöström tror att Peking kommer vara en grönare stad redan om tio år.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Sex
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Lust och olust

Avsnitt 1 av 22

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Avsnitt 2 av 22

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Lustjakten

Avsnitt 3 av 22

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Avsnitt 4 av 22

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Avsnitt 5 av 22

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Avsnitt 6 av 22

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Avsnitt 7 av 22

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Avsnitt 8 av 22

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Avsnitt 9 av 22

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

En styv lem

Avsnitt 10 av 22

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

Avsnitt 11 av 22

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Avsnitt 12 av 22

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Avsnitt 13 av 22

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Avsnitt 14 av 22

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Avsnitt 15 av 22

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Matematik
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Hur bygger man en trappa?

Avsnitt 1 av 5

Pythagoras och Arkimedes lärde oss att beräkna geometriska figurer. Ska man bygga en svängd trappa bör man till exempel känna till beteckningen pi. Under en resa från ett litet finsnickeri i Malmö till Arkimedes Syrakusa kan man dessutom komma den matematiska oändligheten på spåret.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Varför räknar vi som vi gör?

Avsnitt 2 av 5

Varför räknar vi som vi gör? Idag har det decimala talsystemet störst spridning. Det bygger på siffrorna ett till tio och används över hela jordklotet. Men det finns andra talsystem som vi använder oss av varje dag utan att vi tänker på det. Det babyloniska talsystemet med talbasen 60 lever fortfarande kvar i hur vi mäter tid och vinklar. Ett annat talsystem är det hexadecimala talsystemet som är vanligt inom dataprogrammering. Då används siffrorna 0-9 och bokstäverna A-F.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Talkonst

Avsnitt 3 av 5

Konstnären Karin Broos är övertygad om att det finns matematiska samband som gör att man förstår hennes måleri bättre. Proportionerna i hennes bilder ligger väldigt nära ett förhållande som kan beskrivas med talet 0,62: det gyllene snittet. Matematikhistorikern Staffan Rodhe berättar om hur detta matematiska samband påverkat vår syn på vad som är estetiskt tilltalande. Vi besöker också pianostämmaren Jesper Biesel som berättar att alla pianon måste stämmas lite fel hela vägen. Anledningen är fenomenet Pythagoras komma.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Är Gud matematiker?

Avsnitt 4 av 5

Genom historien har några av de främsta vetenskapsmännen hävdat att allting är matematik. Bildningsbyrån tittar närmare på naturens och fysikens lagar för att utforska vad som menas med det påståendet. Kan verkligen allting beskrivas matematiskt? Och kan artificiell intelligens komma att kopiera det mänskliga psyket? Möt bland andra kognitionsvetaren Christian Balkenius som experimenterar på roboten Epi.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

De mystiska talen

Avsnitt 5 av 5

Måste man förstå matematiken? Det är mattelektion i en klass på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och eleverna klagar på att de inte förstår. Kanske kommer alla till en punkt där det inte längre går att förstå. Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, var professor i matematik men hon kunde inte ens multiplikationstabellen. Matteläraren Åse Hildesson Nisén berättar om vad hon tycker är världens vackraste formel - Eulers identitet. Matematikern Staffan Rodhe berättar om primtal som håller hemligheter, Fibonaccis talserie och om världens roligaste tal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Rymden
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Universums historia

Avsnitt 1 av 16

Var kommer vi ifrån och vart är vi på väg? Vi försöker närma oss svaren genom att rikta blicken mot stjärnhimlen och bakåt i tiden. Vi ser förbi ett ungt dramatiskt universum där stjärnor föds, dör och där galaxer krockar. Vi blickar ännu längre bakåt till den soppa av partiklar ur vilka stjärnor kunde bildas. Slutligen kommer vi fram till början av tiden och rummet: ursmällen, eller Big Bang.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Isaac Newton och gravitationen

Avsnitt 2 av 16

Under några år på 1660-talet satt en drygt 20-årig Isaac Newton på sitt vindsrum och funderade över vad det är som får vårt solsystem att hålla samman. Han lanserade idén att det är samma kraft som får ett äpple att falla till marken som håller kvar planeterna i deras banor. I 250 år var hans lagar och ekvationer grunden för allt vi visste om hur vårt solsystem fungerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

En färd genom rumtiden

Avsnitt 3 av 16

I rymden tycks allt vara möjligt, i alla fall om man har fantasi. Just nu färdas rymdskeppet Spacetraveller One mot stjärnan Betelgeuse som ligger 667 ljusår från jorden. Hur lång tid kommer resan att ta? Och vad händer på vägen? Vi får en direktrapport från besättningen på Spacetraveller One.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Rumtiden och gravitationen

Avsnitt 4 av 16

Rymdskeppet Spacetraveller One är på väg mot Orions stjärnbild. Skeppet färdas med en fart av 99.9 % av ljushastigheten. Per-Axel Janzon är skeppets arkivarie och informatör. Han berättar att han inte känner hastigheten trots att den är så hög. Tillsammans med skeppets vetenskapliga chef Sören Holst diskuterar han Einsteins allmänna relativitetsteori. Den handlar om gravitationen och om hur allt som finns i universum påverkar hur tiden går och hur själva rummet fungerar. Med på skeppet är också Jessica Elevant och Stella Riad som är partikelfysiker. De studerar pyttesmå partiklar i mikrokosmos. Grunden för det de sysslar med kallas kvantfysik eller kvantmekanik.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Varde ljus!

Avsnitt 5 av 16

Ljusets betydelse för människan och vårt universum är oändlig. För att förstå ljusets sanna natur besöker vi en av de platser på jorden där människan kommer närmast stjärnornas ljusstrålar, observatoriet Paranal i Chile. Hernán Julio som är journalist specialiserad på astronomi berättar att ursprungsfolken som en gång bodde här såg så mycket stjärnor att de föreställde sig figurer i de svarta utrymmena mellan stjärnorna. Fysikern Malin Jonsson i Lund berättar vad ljus är. Många tror att ljus är det vi människor kan se, men i själva verket ser vi en väldigt liten del av ljuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Är kometer rymdens storkar?

Avsnitt 6 av 16

Längst ut i vårt solsystem finns kometer i alla möjliga former. De är som frusna smutsbollar, fulla av damm. Vi besöker rymdcampus utan för Kiruna där rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser berättar om sambandet mellan kometer och livets uppkomst på jorden. Ibland händer det att en komet kommer för nära solen. Det är då vi kan se dem från jorden. De får en lång svans efter sig när isen och vattnet börjar smälta. Evolutionsbiologen Jessica Abbott förklarar vad liv är och varför det uppstod på vår planet. Det kan finnas andra livsformer än de vi känner till och det kan finnas liv på andra ställen i universum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Universums alkemister

Avsnitt 7 av 16

I stjärnornas oerhört heta och kompakta inre tillverkas de grundämnen som är helt avgörande för vår existens. Stjärnor är kosmiska laboratorier där atomer kokas ihop för att sedan spridas ut i rymden under stjärnornas dödskamp. Hör historien om universums största kretslopp. Vi är alla gjorda av stjärnstoft!

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Svarta hål

Avsnitt 8 av 16

Svarta hål är ställen där världslinjen slutar, där tiden upphör att existera. De svarta hålen har gått från att vara en teoretisk modell hos Einstein till att nyligen ha bekräftats i och med upptäckten av gravitationsvågor. Kruxet är att svarta hål inte går att se. Så hur studerar man dem? Very Large Telescope ligger i den chilenska öknen och drivs av Europeiska rymdobservatoriet. Henri Boffin från Belgien berättar att man studerar ljuset som når oss från stjärnor och planeter. De nya upptäckterna är som när Galileo vände teleskopet mot skyn för första gången, menar den italienska forskaren Laura Cadonati. Det är början på något nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Vart är vi på väg?

Avsnitt 9 av 16

Sedan de första planeterna utanför vårt solsystem upptäcktes har jakten på jordliknande planeter varit i full gång. Finns det liv på någon av dem? Kan vi ta oss dit? Senast om fem miljarder år måste vi kunna svara ja på de frågorna om vi ska överleva solens död. Men det finns fler hot mot vår existens som ligger närmre i tiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Jordmänniskan i rymden

Avsnitt 10 av 16

Människan är anpassad för att klara livet på jorden men vill ändå ge sig ut i rymden. Vad händer med kroppen när vi tar steget ut i vårt solsystem? Det, och hur astronauters kroppar reagerar på tyngdlöshet, får vi veta mer om. Vi besöker Johnson Space Center i Houston. Där finns en enorm bassäng på vars botten NASA har byggt en exakt kopia av den internationella rymdstationen ISS. I den tränar astronauter iklädda något som liknar rymddräkter. Vi träffar också Martina Johansson som slösurfade och upptäckte projektet Mars One. Martina gick med i det nederländska projektet som handlar om att skicka personer till Mars för att kolonisera planeten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Den oändliga stjärnkartan

Avsnitt 11 av 16

Från stenålderns soltempel till framtidens satelliter, i alla tider har människor mätt himlakropparnas positioner, dimensioner och rörelser på natthimmeln. Genom årtusenden har kartan över universum växt till oändlighetens gräns. Sofia Feltzing är galaxforskare och visar en bild tagen av Hubbleteleskopet som just nu tar bilder av universums avlägsna hörn. Överallt hittar man nya galaxer. Eftersom det tar så lång tid för ljuset att komma fram hit, så ser forskarna också galaxer som är från universums absoluta barndom.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

SF - verklighet eller fiktion?

Avsnitt 12 av 16

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Kvantfysikens mysterium

Avsnitt 13 av 16

Vi tittar på de minsta beståndsdelarna som allt är uppbyggt av. Med upptäckten av teleskopet på 1600-talet kan man säga att människan började förstå universum, men för att förstå universum måste man också förstå de minsta partiklarna. I dag är studier av universum och de minsta partiklarna intimt förknippade med varandra, förklarar författaren och fysikern Helena Granström. Atomfysikern Stefan Kröll berättar om kvantmekanikens egenskaper och hur kvantimekaniska partiklar kan befinna sig på flera ställen samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Vintergatan och solsystemet

Avsnitt 14 av 16

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Det allra mesta är mörkt

Avsnitt 15 av 16

Bara en liten del av allt som finns i universum är stjärnor, planeter och annat vi kan se med blotta ögat. Resten består av mörk materia och mörk energi. Men vad de är för något är det fortfarande ingen som vet. Mörk materia vill klumpa ihop materia medan mörk energi försöker slita isär den. Vad som händer med den mörka energin i framtiden kommer bli avgörande för universums öde. Kommer allt sluta i en kall, oändlig ödslighet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Multiversum

Avsnitt 16 av 16

Lever vi i ett universum där det finns parallella världar? Reportern Per-Axel Janzon träffar fysikprofessor Max Tegmark som har idéer om ett oändlligt antal universum. Enligt honom är allt i grunden matematik och han tror också att det finns parallella världar där allt som skulle kunna hända faktiskt händer. Författaren och vetenskapsjournalisten Helena Granström berättar om vad strängteori handlar om och hur de allra minsta partiklarna är uppbyggda och fungerar. Strängteoretikern Ulf Danielsson tror inte att allt är matematik, utan att den är ett redskap som människan uppfunnit. Han tror inte heller på att det i andra universum kan finnas världar som är exakt som vår.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Tänka mot strömmen
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Att avfrosta tänkandet

Avsnitt 1 av 30

Journalisten Arvid Hallberg undersöker den politiska filosofen Hannah Arendts tankevärld. Arendt ansåg att tänkande är en inre dialog vi för med oss själva, säger Maria Johansen, lektor i idé- och lärdomshistoria. Hon berättar hur Arendt var inspirerad av Sokrates sätt att ifrågasätta och utmana den egna tankeförmågan. Författaren Annika Ruth Person beskriver hur Arendts resonemang om nazismens koncentrationsläger gav oss ett nytt sätt att se på historien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Fri kärlek

Avsnitt 2 av 30

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Det reflekterande livet

Avsnitt 3 av 30

Filosofen Sokrates sägs ha ställt provocerande frågor till sina medmänniskor i det antika Aten. Frågornas syfte var att inspirera till tankar och reflektioner. Sokrates jämförde sig med en barnmorska, i samtal med andra förlöste han tankar och idéer. I modern tid har Sokrates ifrågasättande samtalssätt blivit en lärometod. På Freinetskolan Mimer är sokratisk samtalskonst en del av undervisningen. Journalisten Natacha López diskuterar det sokratiska samtalet med forskaren Anna Pihlgren och elever från Freinetskolan Mimer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Icke-våldsprincipen

Avsnitt 4 av 30

Jag tror att vi behöver återvända till Gandhi. Inte som en halv-gud, utan som en person som med sina fel och brister lade ner en fruktansvärd energi och fokus på ett speciellt sätt att bedriva politik på i konflikter. Det säger Stellan Vinthagen, professor i icke-våld och civil olydnad. Gandhis idéer är ett slags hjärta av vad det innebär att kämpa för de frågor som man betraktar som heliga, viktiga och sanna, i en värld där människor har väldigt olika uppfattningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Striden om Guds existens

Avsnitt 5 av 30

I slutet av 1940-talet drev filosofen Ingemar Hedenius frågan om Guds existens till sin spets. En hetsig religionsdebatt bröt ut i Sverige. Hedenius förde vetenskapens talan medan präster, teologer och biskopar argumenterade för kyrkan. Reporter Mikael Funke undersöker Hedenius liv. Vi får här höra om Hedenius tankar om Gud och dåtidens kristna Sverige. Hur kom det sig att Hedenius utmanade kyrkan? Och hur hanterade Svenska kyrkan debatten om Guds existens?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Saken framför allt

Avsnitt 6 av 30

För hundra år sedan betraktades samer som nomadiserade renskötare. De hade inga juridiska rättigheter och fick inte äga mark. Elsa Laula Renberg var en samisk aktivist och politiker som kämpade för samers rättigheter. I sin dialog med staten var Elsa Laula rationell och påläst med en övertygande argumentation. Reporter Isabella Sundell intervjuar historiker, retoriker och skådespelare om Elsa Laulas livsåskådning och politiska insatser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Att aldrig svika

Avsnitt 7 av 30

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Kärlekens mysterier

Avsnitt 8 av 30

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Den röda jungfrun

Avsnitt 9 av 30

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Nietzsches dubbla ansikte

Avsnitt 10 av 30

Friedrich Nietzsche är filosofen som ofta förknippas med fascism. Men han har också inspirerat feminister och människor på den politiska vänsterkanten. Idag är det många som vill stöpa om Nietzsche och göra honom till sin. Många av Nietzsches idéer är kontroversiella. Han var emot demokrati, han var elitist och föraktade svaghet. Nietzsche-specialisten David Brolin skriver om de olika nyfascistiska grupperingar som växer sig allt starkare i Europa och där Nietzsche är en av förebilderna. Enligt Brolin legitimeras den här typen av rörelser om Nietzsche görs rumsren.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Krig och fred

Avsnitt 11 av 30

Den ryska författaren Leo Tolstoj föddes 1828. Han var kritisk mot historieskrivningen och jagade efter sanningen. Han var pacifist och angrep kyrkan som välsignade soldater som skulle ut i krig. Idéer om att tsaren, hjältar och den egna adeln skulle vara viktigare än andra i historieskrivningen förkastade han. Han bosatte sig med det vanliga folket ute på landet och levde som han lärde. Professor Barbara Lönnqvist och docent i idéhistoria Kristian Petrov berättar om Leo Tolstojs liv, litteratur och idéer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Om att hitta sig själv

Avsnitt 12 av 30

För snart 200 år sedan försökte Søren Kierkegaard få människor att utmana sig själva, lyssna på sig på själva och våga gå mot strömmen. Och hans budskap har sedan dess inspirerat folk i hela världen. Han var inspiratör till existentialismen, tungsint filosof och komisk provokatör. Han kom också att bli utfryst av den danska eliten när han dömde ut kyrkan som falsk och ytlig. Kritik som idag lika gärna skulle kunnat gälla den politiska korrektheten, där folk bara följer strömmen, menar lektor Søren Gosvig Olesen vid Københavns universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bakom slöjan

Avsnitt 13 av 30

Den marockanska sociologen Fatima Mernissi tolkade Koranen feministiskt och blev en ikon för muslimska kvinnors frigörelse. Hon stack också hål på myten om den västerländska kvinnans frihet. Jonas Svensson, professor i islamologi, berättar om hennes tolkning av islam, som skiljer sig rejält från de traditionella tolkningarna. Mikaela Lundahl, doktor i idé- och lärdomshistoria, berättar om boken "Shahrazad reser västerut" som Merinissi skrev efter att hon reagerat på hur västerländska män ser ut när de uttalar ordet harem.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Frihet eller döden

Avsnitt 14 av 30

Harriet Tubman föds i början 1820-talet i slaveriets Maryland. Under hela sitt liv kommer hon att gå mot strömmen. Dels genom att vara en svart kvinna som kämpar emot en rasistisk mansdominerad värld. Men också genom att ha en etisk kompass som inte rubbas av motgångar. För Harriet Tubman handlade frihet om att vara eller inte vara. Ett existentiellt tillstånd som man måste kriga för, oavsett följderna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ordets makt

Avsnitt 15 av 30

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Familjen

Familjeband

Vad är egentligen en familj och hur förtjänar man titeln förälder? Vi besöker några familjer i Upplands Väsby, Kilafors och Skogås, med barn som av olika skäl inte lever med sina biologiska föräldrar. Samtal om föräldraskap, barndom och olika familjekonstellationer med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Författarröster om demokrati

Leif Holmstrand

Leif Holmstrand är konstnär, musiker och författare. Han jobbar med fysiska teman som kroppslighet och avfall. Här läser han sin specialskrivna text "De som borde hålla tyst", om manlig sexualitet och prostitution.

Fråga oss