Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Föreläsningar och samtal från Stockholm Literature 2016. Inspelat den 29-30 oktober 2016 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016 : Hélène Cixous & Mats EkDela
  1. Jag skriver fysiskt, med hela kroppen.
    Det är en mycket atletisk verksamhet.

  2. Om jag är trött skriver jag inte, för då
    hoppar jag inte så högt som jag vill-

  3. -och jag får inte
    så många vingar som jag vill ha.

  4. Vi ska inte be-

  5. -Hèléne Cixous och Mats Ek
    komma in på scenen än.

  6. Först blir det en prolog.

  7. Under några minuter kommer lokalen
    att förvandlas till en biograf.

  8. Vi går direkt till den första prologen,
    som är en film.

  9. Det är en 20 minuter lång film
    från 1991, av Mats Ek.

  10. Den heter "Gammal och dörr".

  11. På engelska...

  12. ...kan man ge "dörr" en liten knorr,
    så blir det dies.

  13. "Gammal och dörr"...

  14. Förste dansare är Birgit Cullberg.

  15. Filmen spelades in
    när hon var 83 år gammal.

  16. Ni får även se ett yngre par,
    Ana Laguna och Yvan Auzeli.

  17. Vi kommer inte att visa hela filmen-

  18. -utan ett 8-9 minuter långt utdrag.

  19. Det finns fyra böcker på svenska
    av Hèléne Cixous.

  20. Den här pjäsen, "Bilder av Dora"-

  21. -"Inuti" - "Dedans" -
    romanen från 1969-

  22. -"Medusas skratt" från 1975.

  23. Hèléne Cixous har blivit en legend
    bland intellektuella-

  24. -i och med sina seminarier i Paris,
    som grundare av Université Paris 8-

  25. -och som författare
    och litteraturkritiker.

  26. Jag berättar mer senare.

  27. Mats Ek är koreograf och inspicient-

  28. -och internationellt verksam
    sedan ett antal decennier.

  29. Ni såg ett exempel på hans verk.
    Han har gjort flera baletter för tv.

  30. Han har gjort helt nya verk
    och även tolkat klassiker-

  31. -som "Svansjön" och "Giselle".

  32. Jag slutar där och ber Hélène Cixous
    och Mats Ek göra oss sällskap.

  33. Hélène, varsågod.

  34. Mats.

  35. Det är 40 år
    sen "Porträtt av Dora" hade premiär.

  36. Vad försökte du göra i den här pjäsen?

  37. Jag försökte nog inte
    göra någonting alls.

  38. Jag försökte...

  39. ...nå in i teaterns mystiska värld.

  40. Och så här i efterhand...

  41. Jag fick se Mats fantastiska film
    för andra gången.

  42. Det slog mig att...

  43. ...ett av de hemliga målen
    med mitt skrivande-

  44. -troligen har varit utforskandet,
    eller begrundandet-

  45. -av ungdomens och åldrandets gåtor.

  46. Särskilt hos kvinnor.

  47. För kvinnor.
    Men självfallet inte utan män.

  48. Det finns alltid en scen.

  49. Vi spelar alla våra roller
    på den här scenen.

  50. Det var bara jag
    som tog mina första steg-

  51. -på den här eviga scenen
    med konflikter och kärlek-

  52. -mellan män och kvinnor.

  53. Men nu har de ordens betydelse
    utvidgats något enormt-

  54. -och ger många nya möjligheter
    till utbyten, förvandlingar-

  55. -och skapande av nya identiteter.
    Andra kön, till exempel.

  56. Jag lärde mig något nytt
    när jag gick på toaletten här.

  57. Jag upptäckte att man i Sverige försöker
    neutralisera-

  58. -den här stora och eviga konflikten.

  59. Mats.
    "Gammal och dörr", hur väcktes idén?

  60. Som du nämnde...

  61. -På engelska.
    -Oj, förlåt!

  62. Som du nämnde... - Hej, allihop.

  63. Birgit var 83 år och hade nyligen...

  64. Hon blev inte utkastad, men lämnade
    ensemblen som hon grundat 1967.

  65. Det var ganska dramatiskt.
    Hon fick gå, eller...

  66. ...tog sina saker och gick.

  67. Det här var mitt försök att försöka
    fånga henne innan det var för sent.

  68. Hon hade inte bara lämnat ensemblen,
    som jag hade bett henne göra.

  69. Hon började även åldras.

  70. Drygt ett halvår i förväg...

  71. Jag visste att jag ville göra saker
    - ni såg en tredjedel av filmen-

  72. -som kunde vara känsliga för henne,
    så jag bad jag om hennes tillåtelse.

  73. Hon fick ett detaljerat koncept
    ett halvår i förväg.

  74. Hon fick sommaren på sig
    att läsa och lyssna på musiken-

  75. -så att hon skulle ha ett hum
    om vad som väntade henne.

  76. Hon sa ja, utan att tveka.

  77. Vi filmade i två veckor och hon tittade
    när filmen var färdigklippt.

  78. Hon tyckte om den och hon sa:
    "Men vad handlade den om?"

  79. Det fångar
    en del av min egen erfarenhet.

  80. Jag trodde att jag skulle kunna
    närma mig Birgit genom verket.

  81. Vi delade visserligen en ny erfarenhet,
    men jag lärde inte känna henne bättre.

  82. Mats,
    jag vet att när du skapar koreografi-

  83. -så utför du själv rörelserna
    med din egen kropp-

  84. -innan du låter dansarna utföra dem.

  85. Betyder det att du även
    utförde Birgits rörelser först?

  86. Jag visste inte vad hon skulle komma
    ihåg. Hon hade problem med minnet.

  87. Det var inte Alzheimers,
    men hennes minne försämrades.

  88. Jag utförde bara stegen. Men i slutet,
    som ni faktiskt såg, sa jag:

  89. "Birgit, här får du improvisera."

  90. Hon började förbereda sig
    men blev väldigt frustrerad-

  91. -för hon mindes inte början
    när hon kom till slutet.

  92. Hon blev upprörd,
    men jag spelade in och hon fortsatte.

  93. Det var det ni såg, men annars
    förberedde jag i princip allt.

  94. Hélène, hur reagerade du
    när du såg dvd:n?

  95. Jag blev rörd till tårar,
    och blev det nu igen.

  96. Det är det mest fascinerande
    jag har sett-

  97. -bortsett från de sista åren
    med min egen mor.

  98. Hon dog när hon var 103 år.

  99. Jag gjorde henne sällskap
    på hennes resa-

  100. -mot vad jag kallar Antarktis.

  101. Hon gick före mig och utforskade
    en trakt där vi aldrig har varit-

  102. -men dit våra mödrar ofta går före oss.

  103. Det är en kall och helt okänd trakt.

  104. Jag följde efter henne och antecknade-

  105. -för hon undervisade mig hela tiden,
    om än mot sin vilja.

  106. Jag besökte en annan värld
    med henne-

  107. -ända tills hon tynade bort.

  108. Men hon väntade på mig på andra sidan
    dörren. Dörren är ju viktig.

  109. När jag såg den här
    fantastiska kärleksförklaringen...

  110. ...gav du mig en ledtråd,
    för jag anade inte hur det var gjort.

  111. Hon är så otroligt vacker.

  112. Jag tyckte också...om du ursäktar,
    vi har ju inte träffats tidigare...

  113. ...att det plötsligt blev uppenbart...

  114. ...att du har din mors ögon och leende.

  115. Och du gjorde henne, som du nyss sa.

  116. Hon ledde dig och följde dig
    på samma gång.

  117. Det är något vi alla upplever,
    även om vi inte alla av oss inser-

  118. -att vi bör glädjas åt det.

  119. Med sorg, och med glädje.

  120. Det är beundransvärt, för konsten...

  121. ...får inte kraften att röra oss-

  122. -till vare sig skratt eller gråt-

  123. -om inte kärleken finns där.

  124. Kärleken i form av
    en sorts överlägsen intelligens...

  125. ...som han besitter.

  126. Hélène, du nämnde att du följde
    din mamma under hennes sista år.

  127. Du skrev en bok, "Homère est morte".

  128. Homère är Homeros,
    men morte är femininum av mort.

  129. -Går det att översätta till svenska?
    -Jag vet inte.

  130. På norska heter den
    "Mor Homer er død".

  131. Homère blir ju o, mère - "å, mor".

  132. Men i boken börjar du med att säga:

  133. "Min mor skrev den tidigare."

  134. Ni står båda som författare,
    Ève Cixous och Hélène Cixous.

  135. Det är ju hennes verk.
    Jag kopierade det bara.

  136. Homère... Jag har alltid tyckt,
    eller anade det under de sista åren-

  137. -att min mor var min Homeros.
    Hon var...

  138. Homeros.

  139. Det anspelar på franskans Homère-

  140. -som när det uttalas på franska
    låter som "å, mor".

  141. Det är förstås även en anspelning
    på kön. Homeros är ju maskulin.

  142. Han ska ha varit en manlig diktare,
    även om vi inte vet.

  143. Homère följt av
    femininumformen av "död".

  144. Men som alla vet så är Homère
    - Homeros - odödlig.

  145. Jag iakttog den dödliga odödligheten-

  146. -eller den odödliga dödligheten,
    hos min mor.

  147. Jag klarade av att följa henne
    genom att skriva.

  148. Annars hade varit outhärdligt.

  149. Hon var Eurydike och jag var...

  150. Eurydike gick före Orfeus. Jag kröp
    bakom henne och antecknade-

  151. -för jag ville inte gå miste om en enda
    minut av det här stora äventyret.

  152. Det är oöversättbart. Och självklart...

  153. ...är det hennes verk, inuti mig.
    Inuti oss.

  154. Du nämnde Eurydike.

  155. Jag och Ana Laguna
    planerar att återuppföra-

  156. -en av Birgit Cullbergs sista baletter-

  157. -till Cullbergbalettens 50-årsjubileum.

  158. Jag hoppas att alla kommer och tittar.
    Det blir i april nästa år.

  159. 50 år för en modern ensemble-

  160. -är inget man snyter ur näsan.
    Det är en stor grej.

  161. För att fira det tänker vi uppföra
    ett av hennes bästa sena verk-

  162. -och det är "Eurydike är död".

  163. En helt oväntad koppling.

  164. Jag är inte överraskad.

  165. När man ser på det här fragmentet
    av hela visionen...

  166. ...ser man
    hur ekonomiskt Mats har arbetat.

  167. Om man skrev det här skulle det ta
    150 eller 250 sidor bara för att...

  168. ...nå den punkt där man ser-

  169. -hur den unga kvinnan
    är levande och dansar-

  170. -in och ut ur den gamla kvinnan...

  171. ...och hur dörren är porten
    till alla våra erfarenheter.

  172. Det finns faktiskt en dörr
    i "Bilder av Dora"

  173. I pjäsen står Dora
    alltid framför en dörr.

  174. Hon står alltid framför en dörr i Wien-

  175. -och hon vet inte
    hur hon ska ta sig igenom dörren.

  176. Hur hon ska komma in,
    hur hon ska bli insläppt.

  177. Det är ett huvudtema för mig,
    och jag såg det omedelbart i Mats verk.

  178. Jag vet inte hur du klarar det,
    men det såg ut som om-

  179. -din mor skickade dig bilder
    och budskap, som min mor gjorde.

  180. O ja! Hon gav mig många budskap.

  181. Varje ögonblick -
    med kniven, fisken och det lilla tältet-

  182. -är en gåva.

  183. -Från henne.
    -Och även från dig till henne.

  184. Du har ju tagit emot dem.

  185. Men filmen är faktiskt inte tänkt
    som ett porträtt av henne.

  186. Filmen utgår från henne,
    men den är inget porträtt.

  187. Men jag tror inte på porträtt.
    Man kan faktiskt inte göra ett porträtt.

  188. Porträttet undflyr dig
    så fort du tror dig ha fångat det.

  189. Porträtt existerar bara när de dansas,
    som hon gör.

  190. Ni har båda tillbringat
    en stor del av era liv-

  191. -i repetitionsrum och på teatrar.

  192. Vad har scenen betytt för er?

  193. Scenen som sådan är en födelseplats.

  194. Jag föreställer mig att jag ser den
    som en författare-

  195. -som börjar skriva på en tom sida-

  196. -eller som en målare
    som sitter framför en vit duk.

  197. Sidan och duken är tvådimensionella,
    men de fyller nog samma funktion-

  198. -som en scen gör för mig.

  199. En scen är ju annars tredimensionell.

  200. Det är en kub av luft-

  201. -och i varje givet ögonblick definierar
    förstås varje teater sin egen scen.

  202. Den kan vara lång eller kort,
    grund eller bred, och så vidare.

  203. Men det är ett särskilt rum
    där något ska utspela sig.

  204. Den definitionen av en scen-

  205. -innebär samtidigt en begränsning.

  206. Men det är en begränsning
    som skapar sina egna förutsättningar-

  207. -som är spännande och krävande
    för mig, och senare för dansarna.

  208. Vi måste lyssna på förutsättningarna,
    och använda och samverka med dem.

  209. Till exempel så kan en rörelse
    eller en serie rörelser-

  210. -som utförs mitt på, i hörnet av, längst
    fram på eller längst bak på scenen-

  211. -få olika innebörd,
    även om det är samma rörelser.

  212. De är kopplade till rummet,
    och de krafter som formas av rummet-

  213. -krafter som är osynliga
    om man inte arbetar med dem-

  214. -bestämmer mycket av utfallet.

  215. För mig är scenen en partner
    och en utmanare.

  216. På scenen glömmer jag mig själv-

  217. -och den kräver nog det av mig för att
    jag ska kunna presentera motivet.

  218. Det kan vara rörelse eller,
    som i ditt fall, text.

  219. -Hélène, vad betyder scenen för dig?
    -Först av allt...

  220. Jag håller med Shakespeare om
    att hela världen är en scen.

  221. Kanske är teaterns uppgift
    att påminna oss om det.

  222. Den visar inte mina eller Mats
    erfarenheter, utan allas erfarenheter.

  223. Vi är alltid rollfigurer på en scen.

  224. På miniscener - även om vi
    kanske inte är medvetna om det.

  225. När man har
    en sådan materialiserad scen-

  226. -som innefattar allas scener-

  227. -påminner den oss
    om människans öde.

  228. Dora försöker fly scenen.

  229. Alla roller är redan spelade
    och fastlagda-

  230. -och hon söker en väg ut -
    om en sådan ens finns.

  231. En väg ut är förstås
    vad alla revolutionärer drömmer om.

  232. Finns det en väg ut, eller godtar vi
    scenen, världen, som den är-

  233. -alltså en sorts inhägnad?

  234. Det finns ett hot om fångenskap.

  235. Men jag vill återvända
    till en sak som Mats nämnde...

  236. ...nämligen det om scenen
    i egentlig mening, teatern-

  237. -och vad kan den avslöja för oss-

  238. -om vårt eget sätt att leva.

  239. Det handlar
    på ett mycket konkret sätt om-

  240. -att komma in - som när man läser
    en pjäs - och att gå ut.

  241. Han går ut, hon kommer in
    och så vidare.

  242. Det här låter som vanliga
    scenanvisningar: "In."

  243. Men för skådespelaren
    är det något enormt.

  244. "In" - men hur?

  245. Som han sa så försöker varje
    skådespelare och skådespelerska-

  246. -att gå in på många olika sätt.

  247. Man tror att det är lätt,
    men det är det inte.

  248. Om du kommer in på ett visst sätt
    så fungerar det inte.

  249. Man kommer inte in.
    Man har förmodligen missat något.

  250. Men man kan komma in
    från ett annat håll, eller framifrån.

  251. Det är på samma sätt när man går ut.

  252. Om man går ut här i stället för där,
    kan man förstöra allt.

  253. Det fungerar inte, det smulas sönder.

  254. Det här är förstås mycket viktigt.
    Man lär sig det under repetitionerna.

  255. Men det är även en metafor.
    Vi gör det här i livet, hela tiden.

  256. Hur når vi centrum-

  257. -eller en viss position?

  258. Vi måste fatta beslut hela tiden,
    och något hos dem undflyr oss.

  259. Vi ser det inte, men det vägleder oss.

  260. Det har att göra med den hemliga
    harmoni eller disharmoni vi känner-

  261. -inför situationen i världen.

  262. Med politiska beslut, etiska beslut-

  263. -eller,
    som vi vet från grekernas exempel-

  264. -för vi är och förblir greker-

  265. -hur man...

  266. ...lossar den tragiska knuten-

  267. -som alltid finns i en familj,
    i samhället och så vidare.

  268. Det jag ser i Mats verk
    är i högsta grad...

  269. ...en illustration
    av det jag försöker göra med ord.

  270. Det gäller att hitta dörren,
    och det finns hundratals dörrar.

  271. Här, överallt.
    Det är bara att se sig om.

  272. Ni måste hitta den goda dörren.

  273. Som ni märkte gick några ut nu,
    eftersom vi drog ut på det.

  274. -Scenen är en sak...
    -Får jag tillägga en sak?

  275. När jag funderade
    på det här med scenen-

  276. -som ett rum för handling,
    ett rum där saker sker-

  277. -tänkte jag också på ett ting-

  278. -som för mig ofta
    är en annan sorts scen.

  279. Dansare arbetar ofta i nakna rum.
    Väldefinierade men nakna.

  280. När de för ut något på scenen
    får det en viss betydelse.

  281. I det här fallet var det dörren-

  282. -men betydligt oftare har jag använt
    ett bord som en sorts extra scen.

  283. Jag vet inte varför-

  284. -men jag har nog satt upp
    sju baletter med bord på scenen.

  285. En av de här baletterna
    hade fem bord på scenen.

  286. Bordet skapar en liten scen ovanpå,
    det skapar något undertill-

  287. -och det har fyra ben, som ett djur.

  288. Samtidigt har det
    en abstrakt, skarp klarhet runt sig.

  289. Det finns många möjligheter
    till utbyten med bordet.

  290. Du känner förstås till
    August Strindberg.

  291. Han skrev,
    jag tror att det var i "Ett drömspel"-

  292. -om bordet som förenar och delar.

  293. -Skiljer och förenar.
    -Självklart, det är ju stort.

  294. Mycket tankeväckande.
    Bordet kan vara ett familjebord-

  295. -där man kan döda den förälder
    som sitter mittemot en.

  296. Men i stället för att döda föräldern,
    som i ett drama av Aischylos-

  297. -äter man lite kyckling.

  298. Det är ett offerbord,
    sådana finns alltid.

  299. Men det är också dörren
    som har lagts ned.

  300. Det är en dörr, men med fyra ben.

  301. Det är en fyrbening
    och förstås ett slags stiliserat djur...

  302. ...som vi lever med.

  303. Sedan är det förstås lagens bord.

  304. Det är stentavlan
    där lagarna står inskrivna.

  305. -Mats, du förvandlar det till ett djur.
    -Det är ett djur! Självklart!

  306. Du lät Marie-Louise Ekman
    sätta fötter på det.

  307. Som jag försökte förklara så har det
    många provocerande möjligheter-

  308. -som väcker något hos mig.
    Du nämnde familjebordet.

  309. Ett av mina starkaste barndomsminnen-m

  310. -var bordet som vi samlades runt.

  311. Det var ett litet middagsbord
    där alla hade sin plats.

  312. Inga föräldrar dödades,
    men många kycklingar åts där.

  313. Vid ett familjebord kan man
    inte byta platser. Det är hemskt.

  314. Platserna blir magiska
    och fullständigt tvingande.

  315. Men angående dörren,
    som är så viktig i din film...

  316. Ända sedan jag var liten flicka
    har det alltid funnits dörrar.

  317. Jag har stått framför dem
    och undrat om jag skulle bli insläppt.

  318. Av historiska och politiska skäl
    har jag inte släppts in.

  319. Jag var laglös, immigrant med mera.

  320. Nu tycker jag att dörren har vuxit
    och blivit en mur.

  321. Vi lever i ett sekel med murar,
    alltfler murar.

  322. En mur kan man inte öppna.
    Man måste riva den, och det är svårt.

  323. Ordet "flykt"
    har nämnts flera gånger i kväll.

  324. Jag ser er som två personer
    som flyr på olika sätt.

  325. -Stämmer det?
    -Man måste fly. Försöka i alla fall.

  326. Men jag vet inte om vi någonsin lyckas.

  327. Jag tror att man kanske-

  328. -när den sista scenen spelas
    och allt är över-

  329. -och bara epilogen återstår,
    efter den sista scenen-

  330. -upptäcker om man har lyckats fly
    eller inte.

  331. Men då är det för sent.
    Vi försöker alltid fly.

  332. Mats, i "Giselle"...
    Hur ska Giselle kunna fly?

  333. Hennes flykt verkar... "Giselle" är en
    av dina mest kända uppsättningar.

  334. På sätt och vis flyr hon
    genom att bli galen.

  335. -Det är en sorts frihet.
    -Det är hennes sista utväg.

  336. Men jag ville bara...

  337. ...ta upp det här med min flykt.

  338. Jag höll på mycket med teater
    innan jag började dansa.

  339. Det började utmärkt,
    men sedan gick det inte lika bra.

  340. Efter en tid, sju år eller så,
    märkte jag-

  341. -att jag inte hade
    båda fötterna på jorden.

  342. Vid en av mina uppsättningar
    av "West Side Story"-

  343. -i en liten stad i Sverige-

  344. -höll dansarna morgonrepetition kl. 9,
    och jag gjorde dem sällskap.

  345. Det blev en uppenbarelse för mig.

  346. Jag tänkte göra det i ett år i samband
    med redan bokade uppföranden.

  347. Vad gäller flykt
    så var det här en icke-flykt.

  348. Det här var en plats
    som man inte kunde fly från.

  349. En dansare vid balettstången-

  350. -tränar sin kropp på ett slags
    ritualiserat sätt varje morgon-

  351. -för att allt ska hamna rätt-

  352. -och för att långsamt
    utöka sina förmågor.

  353. Den här motsatsen till flykt-

  354. -kunde jag inte få på teatern,
    men dansen erbjöd mig den.

  355. Det var en stor del av min...

  356. En av de viktigaste erfarenheterna
    i mitt liv - att jag inte flydde.

  357. Varje jäkla morgon var jag tvungen-

  358. -att konfrontera mina begränsningar,
    misslyckanden och möjligheter-

  359. -från A till Ö.

  360. Det är mycket gripande.

  361. Jag vet ju, även om det helt och hållet
    är personligt och biografiskt...

  362. Jag föddes i en tid
    som präglades av fullständig grymhet.

  363. Halva min familj
    hamnade i koncentrationsläger.

  364. En struntsak, det har drabbat många.

  365. Men när jag var tre gjorde jag
    en avgörande erfarenhet.

  366. Den har att göra med dörrar,
    staket, gränser och så vidare.

  367. Då var jag fullständigt politiskt
    medveten. Jag förstod allt.

  368. Men jag hade ett ansikte
    som bara små barn har-

  369. -så jag tänkte
    att jag måste lämna den här världen.

  370. Det gick inte att leva i den här världen
    utan att bli en förnedrad fånge.

  371. Två år senare upptäckte jag-

  372. -stegen som ledde bort
    från den här världen.

  373. Jag klättrade upp i ett träd också-

  374. -för jag försökte klättra upp
    ur helvetet.

  375. Det var något mycket enkelt - böcker.

  376. Det är den enda värld
    som är öppen för...

  377. ...dem som söker
    efter den icke existerande friheten.

  378. Jag kände det så innerligt att jag...

  379. Konsten är alltid ett flyktförsök.
    Det är så.

  380. Men jag ser det som ett privilegium.

  381. Och eftersom inte alla kan fly-

  382. -känner jag mig alltid blyg
    när jag talar om det här.

  383. Man kan förstås fly på olika sätt.

  384. Vissa konstformer är omedelbart
    tillgängliga, till exempel kärlek.

  385. Men den är full av fällor.

  386. Vi talade om hur du utvecklar
    din danskonst med din egen kropp.

  387. Lite grann är det så även för dig,
    Hélène.

  388. Om jag frågar "Hur skriver du?"
    så menar jag det rent praktiskt:

  389. Hur skriver du?

  390. Jag skriver väldigt fysiskt.
    Jag ser det som...

  391. Det här är min erfarenhet,
    den är inte allmängiltig.

  392. Det involverar hela kroppen och
    det är en mycket atletisk verksamhet.

  393. Om jag är trött skriver jag inte, för då
    hoppar jag inte så högt som jag vill-

  394. -och jag får inte
    så många vingar som jag vill ha.

  395. Jag skriver med händerna.

  396. Använder du särskilda redskap,
    som penna och papper?

  397. Som jag sa - i förtroende -
    så är jag en sorts målare.

  398. Jag använder
    det jag kallar mina penslar.

  399. På mitt bord har jag kanske...

  400. ...30-40 olika slags pennor.

  401. Alla sorters pennor.
    Jag använder dem när jag skriver-

  402. -på det sätt som skrivandet
    i det ögonblicket kräver.

  403. På bordsskivan har jag...

  404. ...papper i alla möjliga
    former och storlekar.

  405. Några är mycket små,
    andra är affischer eller stora sjok-

  406. -som jag skriver vertikalt på,
    och mycket snabbt.

  407. För det behöver jag hela tiden
    kunna byta instrument, redskap.

  408. Jag hittar det alltid,
    även om jag blundar.

  409. Då byter jag.

  410. Ibland måste jag skriva
    på ett sjukt sätt.

  411. Ibland skriver jag mycket tätt-

  412. -på 1700-talsmaner,
    och fyller hela sidan.

  413. Men det avgör inte jag,
    utan det avgör uppenbarelsen.

  414. Visionen som tar kropp
    och blickar framåt.

  415. Men jag måste tillägga
    att jag skriver på nätterna-

  416. -när det är helt mörkt.

  417. Ibland dikterar mina drömmar
    något för mig-

  418. -så jag har alltid ett anteckningsblock
    och stora pennor nära kudden.

  419. Ibland sitter mina katter på dem,
    och då knuffar jag undan dem.

  420. Jag skriver nattetid.

  421. Det är väldigt besynnerligt-

  422. -för på morgnarna har jag svårt
    att läsa vad jag skrivit på natten.

  423. Men det går, åtminstone samma dag.

  424. Senare blir det mycket svårt,
    för jag skriver på natten.

  425. Mats, din relation
    till vissa av dina dansare-

  426. -är mycket komplex och intim
    på ett sätt.

  427. Ditt samarbete med Ana Laguna, Yvan
    Auzeli, Sylvie Guillem och Niklas Ek...

  428. Kan du med ord beskriva
    hur det går till?

  429. Allt mänskligt umgänge-

  430. -är komplicerat, rikt, farligt
    och vackert på många sätt.

  431. Men jag vill nog ändå framhålla-

  432. -att dansarna och jag som koreograf-

  433. -har en mycket enkel relation.

  434. Jag har som sagt prövat materialet
    på mig egen kropp-

  435. -och lagt fram det för dem.

  436. Sedan imiterar de mig.
    Det är mycket primitivt.

  437. Men ur det här utbytet
    av information eller försök-

  438. -framträder en mycket nyansrik dialog.

  439. Jag försökte komma in på det.

  440. Man måste ha öra och öga
    för de signalerna.

  441. Sedan bildas komplexitet-

  442. -ur en i grunden primitiv situation:
    Jag visar, de imiterar.

  443. -Är skådespelare annorlunda?
    -Helt annorlunda.

  444. De kan ju förbereda sig bättre.
    De får texterna i förväg-

  445. -och kan bearbeta dem som de vill,
    till exempel göra anteckningar.

  446. Det var en stor... Inte en chock,
    men en stark upplevelse-

  447. -när jag kom tillbaka till teatern.

  448. Du har gjort sex eller sju uppsättningar
    på Dramaten.

  449. Den första var på Stadsteatern.

  450. Skådespelare har ibland frågat:

  451. "Vem är jag som ska säga det här
    och göra det där?"

  452. De vill ha en sorts förevändning
    innan de försöker.

  453. Inom dansen är det tvärtom,
    man börjar på utsidan.

  454. Utsidan provocerar fram
    och erbjuder insidan möjligheter-

  455. -för de dansare som är begåvade nog
    att läsa tecknen.

  456. Men först när de har integrerat dem
    i sina egna kroppar.

  457. Det var en viktig erfarenhet.

  458. Skådespelarna ville ha
    en redan definierad startpunkt-

  459. -innan de uttalade repliken eller rörde
    sig på scenen. Det var intressant.

  460. Och jag märker i dag-

  461. -efter lite mer teatererfarenhet,
    att det här har börjat öppna sig.

  462. Skådespelare i dag
    är mycket mer medvetna om-

  463. -att det finns olika sätt
    att nå fram till det som är viktigt.

  464. Vem eller vad imiterar du själv?

  465. -Vad jag imiterar?
    -Du själv.

  466. Dansaren imiterar dig, men du...?

  467. Du har ditt nattskrivande-

  468. -men jag har mina morgonstunder.

  469. Innan jag träffar dansarna har jag
    några timmar för mig själv i studion.

  470. Först städar jag, för det ligger alltid
    en massa skit och skräpar.

  471. Allt måste vara som på ditt bord
    - under kontroll och tydligt.

  472. Jag börjar stunderna med musiken,
    ämnet och förberedelser jag har.

  473. Men det är mitt sätt. Alla koreografer
    har sitt sätt att arbeta.

  474. Jag imiterar egentligen inte
    utan kommer väl mer i stämning-

  475. -eller fångas
    av en viss våg av rörelser-

  476. -när jag lyssnar på musiken
    och vet vad jag vill uppnå.

  477. När det sker, känner jag lycka.

  478. Sedan försöker jag fånga det i
    anteckningar eller genom repetition.

  479. Ofta, som i drömmar, glider det undan.

  480. Men jag har en teknik som låter mig
    fånga viktiga delar av det.

  481. Det är precis som att skriva.

  482. Hélène, din relation till
    skådespelare... Ni repeterar just nu.

  483. Om en vecka har Théâtre du Soleil
    premiär på "Une chambre en Inde".

  484. "Une chambre en Inde" -
    "Ett rum i Indien".

  485. Du är med vid repetitionerna.
    Beskriv din närvaro.

  486. Den är väldigt komplicerad,
    för det är helt unikt-

  487. -det som sker med Théâtre du Soleil
    och med mig.

  488. Det kan inte återges.

  489. Först av allt har vi tidsaspekten.

  490. Jag har arbetat med dem i 40 år.
    Jag har varit där i 40 år.

  491. Jag är en del
    av verkets atmosfär och av...

  492. ...sökandet.

  493. Jag tror... Jag hoppas, och är säker på,
    att min närvaro är lugnande.

  494. Men jag har på ett besynnerligt sätt
    kommit att bli teatersällskapets ande.

  495. Jag är extremt aktiv...

  496. ...men passivt.

  497. Jag bevittnar det som sker.

  498. Jag är där och de vet om det.
    De känner det.

  499. Men jag är inte där varje dag.
    De repeterar nämligen varje dag.

  500. Jag är där två eller tre gånger
    i veckan, vilket är mycket ofta.

  501. Har det blivit nödvändigt för dig
    att vara på teatern?

  502. Nej.

  503. Nej, om sanningen ska fram
    så säger jag alltid...

  504. Att vara en del av teatern? Ja.

  505. Att vara där hela tiden? Nej, tvärtom.

  506. Drömmen är att vara där så lite
    som möjligt. Den är något enormt.

  507. Jag kan inte fly den, och jag
    kan inte fly det outtalade kravet.

  508. De förväntar sig att jag är där.
    De kan inte föreställa sig något annat.

  509. Det liknar lite grann en mors närvaro,
    måste jag säga.

  510. I abstrakt mening.

  511. Jag framhåller alltid det faktum-

  512. -att Théâtre du Soleil
    har mycket speciella rutiner.

  513. De repeterar alltid i minst nio månader.
    Det gör inte andra teatersällskap.

  514. Varje pjäs tar tre år av mitt liv.
    Jag håller räkningen.

  515. Jag är inte så rik-

  516. -så jag tycker alltid att jag
    är extremt generös - till en viss gräns.

  517. Jag accepterar allt
    och är mycket frikostig-

  518. -tills det är omöjligt
    att stå ut med mer.

  519. Jag ser fram emot premiären,
    för då får jag äntligen gå därifrån.

  520. För som jag sa,
    en stor del av mitt arbete sker passivt-

  521. -och det är inte alls min rytm.

  522. Skådespelares sätt att lösa...

  523. ...gåtan med hur man gestaltar
    en rollfigur eller en situation...

  524. ...är väldigt tvekande och långsamma.

  525. Själv känner jag mig
    som en galen häst.

  526. Men jag skjuter in benen under stolen
    och sitter helt stilla och tyst-

  527. -samtidigt som jag tänker: "Det här
    skulle jag kunna göra på tio minuter"-

  528. -"men det kommer att ta dem
    en månad."

  529. Rytmen är helt annorlunda, men
    det är berikande att få se skillnaden.

  530. Jag får se något helt annorlunda-

  531. -och får samtidigt en möjlighet
    att förena skillnaderna-

  532. -så att vi finner något
    utöver det som skapas.

  533. Du är fortfarande vid teatern,
    men du ska snart börja föreläsa igen.

  534. Är de sceniska och performativa?

  535. Ja, men inte... Det är de, för det finns
    något i mig som hör till det sceniska.

  536. Men det är ganska obetydligt,
    för jag tolkar ju litteratur.

  537. Teatern är en annan värld,
    precis som dansen är det.

  538. Den har andra lagar.

  539. När jag gör något själv och
    är min egen ledare, så är det lättare.

  540. Mycket lättare.

  541. Mats, du har läst en del av Hélène.

  542. Även på nynorsk, "Bilder av Dora".

  543. Du har bekantat dig
    både med Hélène Cixous prosa-

  544. -och hennes dramatik.

  545. Jag undrar lite
    vad skillnaden är för dig, Hélène-

  546. -när du skriver drama
    och när du skriver böcker.

  547. "Dedans" och "Bilder av Dora -
    är det två olika sätt att skriva?

  548. O ja! Självklart.

  549. Särskilt utifrån min erfarenhet.

  550. När jag skriver prosa och poesi-

  551. -använder jag nästan
    de rakt motsatta teknikerna-

  552. -som när jag skriver för teatern.

  553. Det finns rollfigurer-

  554. -och ett rubbat narrativ, så att säga.

  555. Det är något som löper genom verket.

  556. När jag skriver fiktion-

  557. -kan det mycket väl finnas
    en miljon rollfigurer-

  558. -och andra entiteter.

  559. Andra författare, myter med mera.

  560. Men de är väldigt spöklika.

  561. Huvudpersonen är skrivandet i sig.

  562. Skrivandet för en dialog med sig självt
    och försöker se längre-

  563. -för att finna andra skatter och språk.
    Språket är oumbärligt.

  564. På teatern är språket reducerat,
    för det händer så mycket annat där.

  565. Personligen föredrar jag
    mitt isolerade skrivande.

  566. Men jag vet att det behöver
    sin motsats, sitt komplement.

  567. Det behövs...

  568. ...ett slags blixtnedslag,
    oavsett om det är dans eller teater-

  569. -som omedelbart når publiken
    och rör vid deras hjärtan.

  570. Skrivandet är långsamverkande.
    Det kräver oerhört mycket av läsaren.

  571. Jag tror att det på samma gång-

  572. -är mycket snabbare än scenkonsten-

  573. -och når sitt mål mycket långsamt.

  574. Piloten sa just
    att ni kan stänga av flygplansläget.

  575. Klockan är kvart i fem, och vi tackar
    Hélène Cixous och Mats Ek.

  576. Översättning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hélène Cixous & Mats Ek

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Cixous, Hélène, 1937-, Ek, Mats, 1945-, Fransk litteraturhistoria, Franska kvinnliga författare, Koreografer, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hiromi Ito & Martina Montelius

"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Sasa Stanisic & Daniel Sjölin

Den prisbelönta bosnisk-tyska författaren Sasa Stanisic berättar om sin bok "Före festen" i ett samtal med författaren Daniel Sjölin. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

Den svenska författaren Majgull Axelsson och den spanska författaren Almudena Grandes har gemensamt att de båda skriver breda berättelser om det såriga i samhället. Här samtalar de om tystnad, om glömskan efter Franco och om romernas situation. Moderator: Kristoffer Leandoer. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hélène Cixous & Mats Ek

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Både innanför och utanför

I exilen vinner man himlen men förlorar jorden. Så säger författaren Ma Jian vars böcker är förbjudna i Kina. Både han och den hyllade Yiyun Li har valt att leva utanför hemlandet. De resonerar kring dagens Kina och hur skrivandet påverkas av att se på sitt land på avstånd.

Fråga oss