Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Föreläsningar och samtal från Stockholm Literature 2016. Inspelat den 29-30 oktober 2016 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016 : Ngugi wa Thiong'o & SjonDela
  1. "Det finns för många språk i Afrika.
    Behöver ni inte ett gemensamt språk?"

  2. Jo, men varför
    måste det språket vara engelska?

  3. Välkomna hit. Jag heter Yukiko Duke
    och är festivalens konstnärliga ledare.

  4. Jag är så glad för att ni är här.

  5. Ni ska nu få träffa två författare-

  6. -som kommer från länder med
    starka muntliga berättartraditioner.

  7. Hur relaterar de till sina länders
    traditionella myter och legender?

  8. Vad skedde med
    den folkliga berättartraditionen-

  9. -när länderna koloniserades
    av främmande makter?

  10. Här för att diskutera dessa frågor
    med oss är två mästerliga berättare:

  11. Ngũgĩ wa Thiong'o från Kenya
    och den isländska författaren Sjón.

  12. Ngũgĩ har haft mycket stor betydelse
    som språkrör för sitt folk-

  13. -och som skildrare
    av Kenyas moderna historia.

  14. Gång på gång har han använt
    berättandets kraft som ett vapen-

  15. -mot totalitarism
    och sociala orättvisor.

  16. På 80-talet slutade han skriva på
    engelska och började skriva på kikuyu.

  17. Han är därmed en pionjär i en rörelse
    som skapar en ny afrikansk litteratur.

  18. En litteratur som skrivs på afrikanska
    språk, inte på kolonisatörernas språk.

  19. Hans senaste bok
    heter "The upright revolution".

  20. Den ges ut på svenska av Modernista
    och heter "Den upprätta revolutionen"-

  21. -i Jan Ristarps översättning.

  22. Sjón är, som ni vet, en multibegåvning.

  23. Han har gett ut flera poesisamlingar
    och sju romaner.

  24. -Stämmer det, Sjón?
    -Nio.

  25. Nio romaner
    samt en rad teaterpjäser och libretton.

  26. Utöver författandet
    har han länge sysslat med musik-

  27. -och har samarbetat med Björk.

  28. Sjón är även en av grundarna
    av Children's Art Workshop på Island.

  29. Barn undervisas i kreativt skrivande
    i ett mycket intressant projekt.

  30. Han fick sitt internationella genombrott
    med "Skugga-Baldur" från 2005-

  31. -för vilken han mottog
    Nordiska rådets litteraturpris.

  32. Hans senaste bok heter
    "Máni Steinn: Pojken som inte fanns"-

  33. -i fin svensk översättning
    av John Swedenmark.

  34. En stor applåd för
    Ngũgĩ wa Thiong'o och Sjón.

  35. -Går det bra?
    -Ska vi sitta där borta?

  36. Okej.

  37. Då var vi alltså här.

  38. Ja, var ska vi börja?

  39. Jag inleder med att säga att jag
    är glad för att jag får träffa dig-

  40. -och för att Stockholm Literature
    har sammanfört oss.

  41. Vi träffades för första gången i London
    2007, eller nånstans däromkring.

  42. Vi gästade båda ett evenemang
    som arrangerades av English PEN.

  43. Jag minns det här mycket väl.

  44. När vi var på väg
    till platsen för evenemanget-

  45. -berättade du för mig att du var glad
    för att du hade stött på en islänning.

  46. Anledningen till det var
    att du hade läst de isländska sagorna.

  47. Det kom som en överraskning för mig-

  48. -att en så framstående författare
    från Kenya-

  49. -hade läst de isländska sagorna
    och funnit nöje i dem.

  50. Ja, det gjorde jag verkligen.
    - Jag är glad att se er alla här.

  51. För oss är det här ett kärt återseende-

  52. -som ger oss möjlighet att prata
    om isländska sagor och mycket annat.

  53. De isländska sagorna
    var en omvälvande upptäckt-

  54. -som jag önskar att jag gjort tidigare.

  55. Det var när jag fick anställning
    vid University of California, Irvine-

  56. -år 2002-

  57. -som professor i engelska
    och komparativ litteraturvetenskap-

  58. -samt chef för The International Center
    for Writing and Translation-

  59. -som jag upptäckte
    de isländska sagorna.

  60. Jag minns en gång
    när jag besökte Oxford-

  61. -och köpte alla utgåvor de hade
    i en av bokhandlarna där.

  62. Jag tycker att de är fantastiska.
    Särskilt när det gäller...

  63. Den föreställningsförmåga som
    de visar prov på utmanar min egen.

  64. De tycks vidga gränserna
    för min fantasi.

  65. Så är det.

  66. För oss som är födda i den kultur
    inom vilken de här sagorna skrevs...

  67. Vi finner naturligtvis glädje i
    att höra till den kulturen.

  68. Vi är stolta över vår sagoskatt,
    men den kan även vara en börda.

  69. De här mästerverken skrevs nämligen
    under 1200- och 1300-talen.

  70. De utgör marken under våra fötter-

  71. -men ibland vill man ta ett skutt upp
    i luften och sväva ovanför marken.

  72. Men jag kommer ihåg vad jag...

  73. ...vad jag tänkte på efter vårt samtal.

  74. Det fick mig att inse
    att nånting som de isländska sagorna-

  75. -som vi islänningar har värnat om
    och betraktat som vår ensak-

  76. -faktiskt är världslitteratur
    som tillhör oss alla.

  77. Jag har ju själv låtit mig inspireras
    av mytologi från fjärran länder.

  78. Givetvis sprids sagorna och
    inspirerar människor i andra länder.

  79. Jag tror att vi författare
    gärna beter oss lite som skator.

  80. Vi läser en bra, välavvägd historia-

  81. -och tvekar inte inför att stjäla den.

  82. Jag märkte att sagorna skildrar
    oerhört starka individer.

  83. Alla författare
    bör läsa de isländska sagorna.

  84. De starka karaktärsskildringarna
    är en mycket, mycket viktig del av dem.

  85. Jo, en sak till. Jag besökte...

  86. För tre, fyra år sen besökte jag Island
    för allra första gången.

  87. När man läser sagorna-

  88. -märker man att de flesta av dem
    innehåller beskrivningar av tinget-

  89. -där åldermännen samlades
    och lagar stiftades och ifrågasattes.

  90. Det kunde till och med
    utbryta slagsmål på tingsplatsen.

  91. Det kunde hända
    att huvuden höggs av.

  92. Jag åkte dit.

  93. Och den faktiska tingsplatsen...

  94. ...som beskrivs i sagorna
    finns fortfarande kvar.

  95. Tingsplatsen har formats av naturen-

  96. -och utgörs av ett slags vall av sten.

  97. Och...

  98. Det ser nästan ut som en byggnad. En
    arkitektonisk plats skapad av naturen.

  99. Jag var väldigt imponerad. Det här är
    nåt som figurerar i nästan alla sagorna.

  100. Det är en verklig plats-

  101. -som, rent arkitektoniskt, ser ut nästan
    exakt som den gjorde på den tiden.

  102. -Stämmer det?
    -Ja, det gör det absolut. Jag menar...

  103. Efter den gyllene era
    då sagorna skrevs-

  104. -blev Island ett mycket fattigt land
    sen vi hamnat under norskt styre.

  105. Senare blev vi en dansk koloni.

  106. Följden av detta blev ett par hundra år
    av mycket svår fattigdom.

  107. Därför har vi mycket få...

  108. Vi har mycket få materiella bevis
    på att vi faktiskt fanns till-

  109. -under de århundradena.

  110. Vi har nedskrivna berättelser,
    men mycket få byggnader.

  111. Den äldsta byggnaden på Island
    är från mitten av 1700-talet.

  112. Men tingsplatsen har alltid funnits där
    eftersom den är skapad av naturen-

  113. -och sagorna utspelar sig där.

  114. Hela det isländska landskapet
    genomsyras av de isländska sagorna-

  115. -som därför är oerhört levande för oss.

  116. Och så har vi förstås skogsområdet.

  117. De högt belägna områdena är mycket
    karga och minner om ett månlandskap.

  118. Jag har fått berättat för mig att
    innan amerikanerna åkte till månen...

  119. -...hade de övningar på Island.
    -Ja, precis.

  120. Det isländska landskapet är nämligen
    mycket likt det man hittar på månen.

  121. Men nedanför det området
    finns ett skogslandskap-

  122. -med jordbruksmark och gårdar.

  123. Många av händelserna i sagorna
    äger rum i det jordbruksområdet.

  124. På gårdarna och i skogen.

  125. Allt det där finns att beskåda
    om man reser dit.

  126. Ja, det är fantastiskt
    på många olika sätt.

  127. Men jag har även lagt märke till att...

  128. Det finns en isländsk saga
    som jag tycker särskilt mycket om.

  129. -Vad är det den heter nu igen?
    -"Njáls saga".

  130. Herregud! Jag kan säga er en sak-

  131. -och det är att om ni tänker läsa
    en isländsk saga så bör ni välja den.

  132. Den innehåller en skildring
    av en mycket stark kvinna-

  133. -som fick mig att tänka på andra
    starka kvinnor i litteraturhistorien-

  134. -som till exempel Lady Macbeth.

  135. Det här är alltså
    en mycket stark kvinna-

  136. -som får en örfil av sin man.

  137. De älskar varandra, men av en eller
    annan orsak ger han henne en örfil.

  138. Då ger hon honom en varning.

  139. Hon hotar att hämnas på honom.

  140. Under berättelsens gång sker nåt
    som får närmast tragiska proportioner-

  141. -och är oerhört dramatiskt.

  142. Den store krigaren
    kämpar mot sina fiender-

  143. -och då brister hans bågsträng.

  144. Han behöver bara en enda sak.

  145. Han är en skicklig krigare,
    men hans vapen är oanvändbart.

  146. Han behöver bara lite av sin frus hår,
    som jag förmodar är mycket långt.

  147. Han behöver håret så att han kan
    stränga om bågen och fortsätta slåss.

  148. Inte sant?

  149. Hon säger nej.

  150. Ja, hon säger: "Nu minns jag
    den där örfilen du gav mig."

  151. De dör båda två, men hon fick sin
    hämnd innan fienden dödade dem.

  152. Anledningen till att sagorna fortfarande
    är så viktiga för oss islänningar...

  153. Jag kan lova er att om ni
    skulle träffa på en isländsk författare-

  154. -som påstår att sagorna inte
    betyder allt för honom eller henne-

  155. -så ljuger den personen tveklöst.

  156. Det mest fantastiska är naturligtvis
    att sagorna är skrivna på isländska.

  157. På den tiden skrevs de flesta
    stora litterära verk i Europa på latin-

  158. -men sagorna skrevs på isländska.

  159. Och eftersom du har...

  160. Du reflekterar mycket över språk,
    så jag vill diskutera den aspekten.

  161. Du talar om
    språkens inneboende genialitet.

  162. Trots att Islands muntliga
    berättartradition inte överlevde...

  163. ...det insamlande av folksagor
    som bedrevs under 1800-talet-

  164. -ser vi ännu spår av språkets genialitet
    i vårt behov av att berätta historier.

  165. Vi grundar vårt historieberättande-

  166. -och de språkliga uttryck
    som vi använder oss av-

  167. -i vår långa tradition
    av att bruka språket-

  168. -för att beskriva hur det är
    att leva och verka på just Island.

  169. De isländska sagorna
    nedtecknades nån gång på 1200-talet.

  170. Då hade kristendomen
    börjat spridas i området-

  171. -vilket tydligt märks i sagorna.

  172. Men den narrativa strukturen-

  173. -har sin grund
    i den muntliga berättartraditionen.

  174. Berättarstrukturen är mycket lik
    den man ser i muntliga berättelser.

  175. Den muntliga berättartraditionen
    i Kenya-

  176. -var nånting som inte ens
    kolonialmakten kunde ta död på.

  177. När jag växte upp brukade man
    berätta historier om kvällarna.

  178. Vi hade inte tv på den tiden,
    så muntliga berättelser...

  179. Man berättade även
    om dagens händelser.

  180. Nån kunde berätta om när han åkte
    till Nairobi och vad som hände där.

  181. En sån berättelse blir också en saga
    när den förs vidare på muntligt vis.

  182. Jag bär med mig den traditionen.

  183. Om jag får avvika från ämnet
    en smula...

  184. Jag håller på och marknadsför den här
    lilla boken å Modernistas vägnar.

  185. De har gjort ett mycket bra jobb
    med utgivningen av den här fabeln.

  186. Jag har lovat publiken
    att jag inte ska signera böckerna.

  187. Jo, jag ska signera dem, men jag ska
    inte skriva min namnteckning så stort.

  188. Muntliga berättelser har haft
    ett mycket stort inflytande på mig.

  189. Kolonialsystemet kunde inte kväsa
    den sortens historieberättande.

  190. Berättelserna har hållit oss vid liv
    av två anledningar.

  191. Muntligt berättande...

  192. Jo, ni förstår, muntligt berättande...

  193. Hoppsan!

  194. Människor tenderar förresten
    att tro att muntligt berättande...

  195. Fungerar det så här?
    Den halkar av öronen.

  196. Man skulle kunna tro att muntligt
    berättande hör till det förflutna-

  197. -men lägg märke till hur människor
    pratar med varandra till vardags.

  198. Folk filosoferar inte om saker eller
    delar ut moralkakor när de träffas.

  199. Än i dag
    berättar de historier för varandra.

  200. "När jag besökte litteraturfestivalen
    i Stockholm"-

  201. -"träffade jag två författare."

  202. "Den ena var från Kenya.
    Vet du vem Ngũgĩ wa Thiong'o är?"

  203. "Den andra var från Island, och de
    diskuterade muntligt berättande."

  204. "Jag har hört talas om honom.
    Jag har läst hans romaner."

  205. Alla vi som sitter här i dag berättar
    historier för varandra när vi umgås.

  206. När vi berättar om ett biobesök-

  207. -föreläser vi inte om filmen,
    eller filosoferar kring den.

  208. Vi berättar att vi träffade den och den-

  209. -att vi inte såg filmen som vi
    hade tänkt se, utan en helt annan-

  210. -och så hände det och det,
    och sen gick vi och drack kaffe.

  211. Nån säger: "Var ni på kaféet
    som ligger på den där gatan?"

  212. "Jag var också där med min vän."

  213. Det är så vi brukar prata med varandra.

  214. Vi berättar historier för varandra
    varje dag.

  215. Vi brukar inte
    föreläsa eller moralisera.

  216. Den sedelärande aspekten
    är av underordnad betydelse.

  217. Berättande är en del av vardagen.
    Det är så vi relaterar till varandra.

  218. Nu återgår jag till sagorna och en
    aspekt som intresserar mig särskilt.

  219. Jag håller just nu på och läser
    det indiska eposet Mahabharata.

  220. Det stammar också
    från en muntlig tradition-

  221. -men skrevs ned på sanskrit.

  222. Jag läser en engelsk översättning
    av en text som är skriven på sanskrit.

  223. Det jag upptäckte
    i alla de här berättelserna-

  224. -är att de skildrar en medvetenhet
    om hur tätt sammanlänkat-

  225. -precis allting är i naturen.

  226. Vi kan ta skogen som exempel.
    Den lever i allra högsta grad.

  227. Till och med träd har medvetanden,
    och det har även gräs och vattendrag.

  228. I Mahabharata
    förälskar sig bergen i floderna-

  229. -och deras avkomma är mänsklig.

  230. Det finns en skildring av
    hur en människa föds-

  231. -och kommer ut ur sin mors mage
    iförd full stridsmundering-

  232. -för att sen genast gå ut i krig.

  233. Gudarna,
    som i min fantasi ser ut som...

  234. Varför gör den så här?

  235. Allt är besläktat.

  236. Till och med livlösa ting som stenar
    beskrivs som medvetna varelser.

  237. I mytologiska berättelser
    betonas verkligen-

  238. -det samspel
    som finns mellan allt slags liv.

  239. På sätt och vis...

  240. I moderna berättelser tenderar vi
    att bortse från det här samspelet.

  241. Det märks inte alls lika tydligt
    som när vi läser de isländska sagorna.

  242. Detsamma gäller
    när vi läser Mahabharata.

  243. Även i den grekiska mytologin-

  244. -beskrivs saker och ting
    mycket tydligt som besjälade.

  245. Det gäller även livlösa ting
    som stenar och vattendrag.

  246. De skildras som levande, och man
    blir påmind om naturens krafter.

  247. Jag hade en mycket stark upplevelse
    2004 när jag besökte Aten.

  248. Jag hade skrivit låten som sjöngs vid
    Olympiska spelens öppningsceremoni-

  249. -vilket förstås var en stor uppgift.

  250. Som förberedelse läste jag
    en universitetskurs i grekisk mytologi.

  251. Vi känner alla till
    den grekiska mytologin.

  252. Det har skrivits oerhört mycket
    om den genom tiderna-

  253. -och berättelserna har bearbetats gång
    på gång inom konsten och litteraturen.

  254. Men i Aten fick jag uppleva
    ett alldeles verkligt möte-

  255. -med en av gudarna
    från den grekiska mytologin.

  256. Vi åkte på en dagsutflykt
    till det stora Poseidontemplet-

  257. -som fortfarande står kvar.

  258. Jag minns hur vi kom körande mot det,
    och hur magnifikt det var på avstånd.

  259. Men när vi kom närmare såg vi
    förstås att det var mycket förfallet-

  260. -och höll på att återgå till naturen.

  261. Jag tänkte: O, mäktige Poseidon,
    hur långt har du inte fallit?

  262. Det inte längre nån
    som ger dig offergåvor.

  263. Det var bara skelettet som återstod
    av en förlorad storhetstid.

  264. Vi gick fram till templet.

  265. Efter att ha tittat på tempelruinen
    gick vi bort till klippkanten.

  266. Och vem såg vi där om inte Poseidon?

  267. Havet var ju där.

  268. Människorna hade övergivit templet,
    men Poseidon dröjde sig kvar.

  269. Sanningen bakom myterna är
    att de handlar om verkliga saker.

  270. Gudarna är inte fantasifoster. De är
    inte varelser skapade ur tomma intet.

  271. De kan vara högst verkliga
    och magnifika naturkrafter.

  272. Eller så kan de vara pyttesmå,
    men utsökta, naturföreteelser.

  273. T.ex. en blomma som en gång varit en
    kvinna som genomgått en metamorfos.

  274. Det är sanningen bakom myterna-

  275. -och jag tror att det är det här
    som myterna kan bidra med-

  276. -när dagens författare
    skriver sina berättelser.

  277. Vi kan naturligtvis göra
    direkta referenser till myter-

  278. -eller använda oss av diverse detaljer
    från olika folksagor och visor-

  279. -men ibland finns de bara där som
    en underliggande struktur i berättelsen.

  280. I den här boken, "Máni Steinn"...

  281. Folk har sagt att jag inte använder mig
    av myter på samma sätt som förr.

  282. Jag har förstås inte skrivit så länge,
    men de syftar på mina tidigare böcker.

  283. I den här boken
    har jag två huvudpersoner:

  284. En ung pojke och en lite äldre flicka.

  285. När jag skrev boken var jag naturligtvis
    tvungen att ge dem namn.

  286. Att namnge våra romanfigurer är
    ett stort bekymmer för oss författare.

  287. Men så snart jag hade döpt henne
    till Sóla som härrör från ordet för sol-

  288. -insåg jag att hans namn
    måste härröra från ordet för måne.

  289. Plötsligt fick boken
    en mytologisk nivå-

  290. -som härstammar från en av de äldsta
    myterna i den mänskliga civilisationen-

  291. -nämligen myten om solen och månen.

  292. Månen jagar solen
    för att komma åt dess ljus och värme.

  293. Myter används i böcker på många olika
    nivåer och är inte alltid så uppenbara.

  294. Men du har förstås använt...

  295. Hur var det för dig när du skrev
    din första och andra roman?

  296. Stannade du upp och funderade på-

  297. -om du skulle använda dig
    av folkloristiska detaljer och myter?

  298. -Eller föll det sig helt naturligt?
    -Nej.

  299. Jag skulle bara vilja säga en sak om
    sanningen bakom mytologierna först.

  300. Det här är nånting som jag
    har blivit mer och mer medveten om.

  301. Om vi börjar fundera på...

  302. ...vår relation till jorden-

  303. -inser vi att jorden
    klarar sig utan oss-

  304. -men att vi inte klarar oss utan jorden.

  305. Inte sant?

  306. Tänk bara på växterna. Vi trampar
    på dem och nyttjar dem på olika sätt.

  307. Växterna klara sig utan oss,
    men vi klarar oss inte utan växterna.

  308. Det är många såna här saker
    som vi tar för givna.

  309. Som t.ex. att både den icke-biologiska
    naturen och växter och liknande...

  310. ...berikar oss mer än vi berikar dem.

  311. Det som mytologierna
    ständigt påminner oss om-

  312. -är att de är en del av oss,
    eller snarare att vi är en del av dem.

  313. Det var de som skapade oss.
    Det var inte vi som skapade dem.

  314. Det tycker jag
    är en mycket viktig lärdom.

  315. På tal om Poseidon.
    Ibland glömmer vi...

  316. Vi tycker att vi är väldigt mäktiga
    som bygger stora skyskrapor.

  317. Vi bygger storslagna städer.

  318. Sen kommer det en orkan
    eller en jordbävning - naturen.

  319. Den kan dra igenom en hel stad
    och jämna den med marken.

  320. Poseidon viftar med lillfingret
    och skapar en tsunami i Indonesien.

  321. De är alltså högst verkliga
    - de gudomliga varelserna.

  322. De är en viktig del av oss eftersom
    de är en del av vår föreställningsvärld.

  323. De är, i allra högsta grad, levande,
    och de finns här mitt ibland oss-

  324. -vare sig vi väljer att tala om Gud och
    djävulen, eller om olika sorters andar.

  325. De är en del av vår föreställningsvärld,
    och därför är de verkliga.

  326. Vi människor skulle inte vara nånting
    utan vår fantasi. Den är livsviktig.

  327. Det här var viktigt för mig
    när jag började skriva.

  328. Min första roman, som jag skrev på
    engelska, var "Floden mellan bergen".

  329. Jag minns att jag var
    oerhört influerad och inspirerad-

  330. -av Kenyas natur.

  331. Jag skildrar en flod
    som rinner mellan bergskammar-

  332. -som vilar intill varandra
    likt sovande lejon.

  333. Jag frambesvärjer ett landskap
    med litterära medel.

  334. Jag minns hur det var när jag var ung.

  335. Än i dag, när jag går förbi en skog-

  336. -känner jag mycket tydligt
    hur levande och kraftfull den är.

  337. Jag känner kraften från stenarna.

  338. Det är en nästan fysisk upplevelse.

  339. Så var det särskilt när jag var yngre.

  340. I den här romanen använde jag mig av
    ett antal mytologiska figurer.

  341. Även historiska personer
    kan bli mytologiska i mina romaner.

  342. Jag minns att när jag läste boken
    insåg jag plötsligt att...

  343. ...romanfigurerna...

  344. Två grupper skildras: de kristna och de
    som bekänner sig till den gamla tron.

  345. Efter hand insåg jag att det inte var
    människorna som stred för sin tro-

  346. -utan att det var gudarna som stred
    med varandra genom människorna.

  347. Plötsligt vad det
    de stora gudomarna som...

  348. De var med och påverkade handlingen
    precis som i Illiaden.

  349. De gudar vi skapar i vår fantasi
    kan bli mycket mäktiga.

  350. I "Floden mellan bergen" är flodens
    naturliga framfart mycket viktig.

  351. Faktum är
    att jag döpte floden till Honia.

  352. "Honia" betyder hela mig på kikuyu.

  353. Helande vatten.

  354. Jag såg floden som nåt helande.

  355. Dessutom var floden faktiskt
    nånting som förenade människor.

  356. Människorna på båda sidorna av
    floden hämtade vatten ifrån den.

  357. Men sociala förhållanden kan
    förvandla en flod till en skiljelinje.

  358. Man kan bo på den ena
    eller den andra sidan om floden.

  359. Men man måste inte se floden
    som nåt som söndrar.

  360. Den kan även vara nåt som enar.

  361. Så här är det än i dag.

  362. Det finns saker som förenar oss-

  363. -men sen blandar vi in faktorer
    som girighet och liknande...

  364. Saker som skulle kunna förena oss
    förvandlas till...

  365. En och samma sak kan ha förmåga
    att antingen förena eller söndra.

  366. Det var en av tankarna
    bakom min skildring av floden-

  367. -och bergskammarna
    på de båda sidorna av floden.

  368. Jag skulle vilja prata lite om språk.

  369. Därför att...

  370. När man har ett språk som isländska-

  371. -där vi har
    så många skriftliga exempel på-

  372. -hur språket har använts
    under historiens lopp-

  373. -så innebär det...

  374. Vi har skriftliga skildringar av
    hur människor hanterade sin tillvaro-

  375. -och en bild av...

  376. En bild...

  377. En bild av deras liv...

  378. En bild av deras liv
    i dessa nedskrivna berättelser.

  379. Men vi har naturligtvis även
    vårt talade språk-

  380. -genom vilket så mycket
    har bevarats genom tiderna.

  381. Även mycket gamla saker.

  382. Jag undrar ibland-

  383. -om det faktum att jag använder
    det isländska språket när jag skriver-

  384. -gör att språket
    driver mig i en viss riktning-

  385. -som gör att jag arbetar med ett
    folkloristiskt och mytologiskt material.

  386. Det finns till exempel
    ett uttryck på isländska.

  387. Det lyder: að leysa úr læðingi.

  388. Að leysa úr læðingi betyder
    att lösa nånting från sina bojor-

  389. -eller befria nånting.

  390. Men Læðingur
    är även namnet på kedjorna-

  391. -som man använde
    för att fängsla Fenrisulven.

  392. Alldeles före Ragnarök-

  393. -befrias Fenrisulven från de här
    kedjorna som kallas för Læðingur.

  394. Om man befriar en kraft-

  395. -som är så stark
    att den är omöjlig att hejda-

  396. -befriar man...

  397. Då befriar man nånting från Læðingur.

  398. Spåren efter den här gamla
    mytologiska berättelsen om Ragnarök-

  399. -finns fortfarande kvar i vårt språk.

  400. Därför undrar jag om det faktum
    att jag använder det här språket-

  401. -driver mig till
    att skriva på det här sättet.

  402. Förändrades nåt när du började skriva
    på kikuyu i stället för på engelska?

  403. Kom du närmare
    de gamla berättelserna?

  404. Ja, jag känner mig närmare de
    berättelserna när jag skriver på kikuyu.

  405. När jag skriver på engelska
    fungerar språket som en skärm.

  406. När jag skriver på kikuyu är jag
    i större samklang med myterna.

  407. När man använder sig av
    ett annat språk-

  408. -uppstår ett visst mått av avstånd.

  409. Men det handlar främst av allt-

  410. -om vår relation till vårt eget språk.

  411. Den koloniala processen
    förvränger till exempel-

  412. -ett folks relation
    till sitt eget språk.

  413. Island är intressant i sammanhanget.

  414. Islänningarna är mycket stolta över sitt
    språk, men de talar även andra språk.

  415. De har inget emot
    att använda andra språk-

  416. -men de uppskattar verkligen sitt eget
    språk och är mycket stolta över det.

  417. Men det innebär dock inte-

  418. -att de isolerar sig från andra språk.

  419. Jag blev väldigt imponerad
    av bokproduktionen på Island.

  420. Säg ifrån om min bild
    är alltför romantiserad.

  421. Alla böcker
    som ges ut i Skandinavien-

  422. -översätts för det mesta
    nästan genast till isländska.

  423. Det är en romantiserad bild, men
    det är trevligt att höra dig säga det.

  424. En annan sak som jag vill ta upp
    apropå Island och språk är följande.

  425. Ett problem som vi står inför i Afrika
    på grund av den koloniala processen-

  426. -är en föreställning som vissa av oss
    anser överensstämma med sanningen-

  427. -nämligen att det finns
    för många språk i Afrika.

  428. "Länderna har alltför många språk.
    Behöver ni inte ett gemensamt språk?"

  429. Jo, men varför
    måste det språket vara engelska?

  430. Tanken är att om vi ska ha ett enande
    språk så måste det vara engelska.

  431. Det är vad många förutsätter.

  432. Jag har två kommentarer till det.

  433. Jag använder ofta Island som exempel.

  434. En viktig aspekt är hur det engelska
    språket har kommit att definiera-

  435. -den afrikanska verkligheten.

  436. På engelska använder man ordet stam
    när man talar om afrikanska folkslag.

  437. Det är oerhört kränkande
    av en mängd olika anledningar.

  438. Vi använder även ordet om oss själva,
    trots att det har en negativ klang.

  439. Vi använder det
    som en beteckning på oss själva.

  440. Här brukar jag ta Island som exempel.

  441. Det bor inte mer än cirka 300 000
    människor på Island. Stämmer det?

  442. Mellan 200 000 och 300 000. Det
    vill säga en kvarts miljon människor.

  443. Yorubafolket består av
    ungefär fyrtio miljoner människor.

  444. Varför är fyrtio miljoner människor
    en stam...

  445. ...när 250 000 människor är en nation?

  446. Varför är de stammedlemmar
    medan islänningarna är medborgare?

  447. Danmark har bara fyra miljoner
    invånare, tror jag.

  448. Norge har
    mellan fem och sex miljoner invånare.

  449. Sverige har åtta miljoner invånare.

  450. Men alla stora afrikanska folkgrupper-

  451. -har fler än åtta miljoner medlemmar.

  452. Varför är de stammar? Kikuyufolket
    utgörs av tjugo miljoner människor.

  453. Varför är vi en stam när svenskarna,
    av nån anledning, är en nation?

  454. Eller hur?

  455. Jag använder ofta Island som exempel.

  456. Jag brukar säga att om Island
    kan översätta litteratur till isländska-

  457. -varför skulle då inte 40 miljoner
    medlemmar av yorubafolket-

  458. -kunna översätta litteratur
    till youruba?

  459. Varför skulle inte zulufolket
    kunna översätta litteratur till zulu?

  460. Eller ens producera litteratur
    direkt på zulu?

  461. Därför är Island mycket viktigt för mig-

  462. -när jag argumenterar
    för de afrikanska språkens betydelse.

  463. Ja.

  464. På Island har vi
    ett förhållningssätt till språk-

  465. -som går ut på att vi vägrar
    att prata om små och stora språk.

  466. Vår ex-president Vigdís Finnbogadóttir,
    som du träffade på Island-

  467. -vill att vi, i stället för att
    prata om stora och små språk-

  468. -ska prata om språk som talas
    av många och språk som talas av få.

  469. Det handlar inte om storlek. Vi har
    översatt Shakespeare till isländska.

  470. Det innebär att isländskan
    är stor nog för Shakespeare.

  471. Man kan översätta Dante till isländska.

  472. Välkommen, Dante.
    Vårt språk är stort nog för dig.

  473. Jag tror att det här tankesättet
    raserar de språkliga hierarkierna.

  474. Det handlar inte bara om antalet
    människor som talar språken-

  475. -utan även om språkens betydelse
    när det gäller den litterära kanon.

  476. Naturligtvis stöter översättare
    på en del problem-

  477. -när de översätter texter
    från andra kulturer-

  478. -men de brukar vanligtvis gå att lösa.

  479. Översättare är fantastiska människor-

  480. -som lyckas ta termer
    och begrepp från andra kulturer-

  481. -och återskapa dem
    på sina egna språk.

  482. Du sa i ditt inledningstal
    att översättning är-

  483. -det ultimata globala språket.

  484. Genom att översätta varandras verk
    till våra respektive språk...

  485. Jag skulle vilja läsa en översättning-

  486. -av en berättelse skriven på kikuyu-
    som är överförd direkt till isländska-

  487. -för att se
    vad det skulle göra med isländskan...

  488. Du tänker översätta den här, eller hur?

  489. Jag har boken.

  490. Jag har boken på svenska, och jag
    kommer att läsa den på engelska.

  491. Jag ser fram emot att se
    om det finns tillfällen-

  492. -där jag kan komma på en lösning på
    isländska som ligger närmare kikuyu-

  493. -än den svenska
    och engelska versionen.

  494. Vårt språk har sina rötter i sagorna
    och i äldre och yngre Eddan-

  495. -så jag kanske kan hitta ord-

  496. -som överför det språk som du
    använder i dina mytologiska historier...

  497. -...direkt till isländskan.
    -Det är förstås målet.

  498. Översättningar är
    i vilket fall som helst...

  499. Jag är mycket tacksam
    för att det finns översättningar.

  500. Tack vare översättningar
    har jag fått tillgång till-

  501. -den ryska 1800-talsromanen.

  502. Det var så jag lärde känna
    Tolstoj och Dostojevskij.

  503. Så lärde jag känna
    de isländska sagorna.

  504. Så lärde jag känna Mahabharata
    som är skriven på sanskrit-

  505. -vilket är ett utdött språk
    som inte längre är i bruk.

  506. Det skänker mig stort nöje, och vissa
    skildringar utgör en stor del av min...

  507. Och förresten, det finns ingenting
    som existerar i dagens värld-

  508. -massförstörelsevapen,
    flygplan och så vidare-

  509. -som inte finns med i Mahabharata.

  510. Tack.

  511. Tack så hemskt mycket, mina herrar.

  512. Tack.

  513. -Tack.
    -Tack, Ngũgĩ. - Tack, Sjón.

  514. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Afrikanska författare, Författare, Isländsk litteraturhistoria, Isländska författare, Litteraturhistoria: afrikanska språk, Litteraturvetenskap, Ngugi Wa Thiong’o, 1938-, Sjón, 1962-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hiromi Ito & Martina Montelius

"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Sasa Stanisic & Daniel Sjölin

Den prisbelönta bosnisk-tyska författaren Sasa Stanisic berättar om sin bok "Före festen" i ett samtal med författaren Daniel Sjölin. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

Den svenska författaren Majgull Axelsson och den spanska författaren Almudena Grandes har gemensamt att de båda skriver breda berättelser om det såriga i samhället. Här samtalar de om tystnad, om glömskan efter Franco och om romernas situation. Moderator: Kristoffer Leandoer. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hélène Cixous & Mats Ek

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss