Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Föreläsningar och samtal från Stockholm Literature 2016. Inspelat den 29-30 oktober 2016 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016 : Monika Fagerholm & Astrid SvangrenDela
  1. Jag syr
    för att jag tycker det är kul.

  2. Jag vill kanske mer...

  3. Vill jag ha en rörelse så syr jag
    bara några stygn och håller det där.

  4. Hur kommer sig ditt intresse
    för tyger och materialitet?

  5. Ska vi börja med det?
    Var började det?

  6. Jag vill utveckla mitt måleri,
    eller hitta nåt språk.

  7. Och då har det blivit viktigt-

  8. -att få in en materialitet
    som jag finner på olika sätt.

  9. Tyg för mig var ett sätt
    att få det mera kroppsligt.

  10. Kanske att jag kan drapera
    att det är en rörelse.

  11. Eller så är det att tyget är en färg-

  12. -och då blir det
    att färgen stiger ut ur målningen.

  13. Jag kan packa in och dölja nånting.
    Så det var nog det mest.

  14. Men sen är jag generellt
    intresserad av kläder...god stil.

  15. Materialitet. Att titta på tyger och
    känna på tyger. Så det är nåt sånt.

  16. Monika, ditt förhållande till tyger?

  17. Nej... Jag har aldrig handarbetat-

  18. -och är egentligen
    hemskt ointresserad-

  19. -av allt som man gör med händer.

  20. Men nånting hände med tyger
    och hur tygerna kom in i mitt liv-

  21. -och det som man högtidligt
    kan kalla mitt skapande.

  22. Fast jag vet inte
    om det var så högtidligt.

  23. Och det hände kanske för tio år sen.

  24. Nej, det är längre sen.
    2003 eller nåt sånt.

  25. Min mamma hade dött
    och det hade även hänt andra grejer.

  26. Jag hade slutat missbruka alkohol-

  27. -och jag tyckte
    att jag inte riktigt kände mig själv.

  28. Och då gick det några år när
    man skulle lära känna sig själv.

  29. Nu i efterhand
    när jag tänker på vad som hände då-

  30. -kan man nästan beskriva det
    som en regredieringsprocess.

  31. Jag var ett litet barn, nästan.

  32. Samtidigt skrev jag på min roman
    "Den amerikanska flickan"-

  33. -där också tyger har en framträdande
    roll - särskilt sidentyger.

  34. Det som hände då - och det
    var jätteabsurt egentligen-

  35. -var det att framför allt sidentyger-

  36. -kom invällande i mitt liv och mig.

  37. Det var konstigt, för jag har aldrig
    haft nåt förhållande till tyger.

  38. Jag har varit intresserad av
    mode och design och såna saker-

  39. -men det är inte på den vågen
    som mitt intresse finns.

  40. Jag visste inte riktigt
    vad jag skulle göra-

  41. -men jag började beställa en massa
    sidentyger från Indien och Kina-

  42. -och ta reda på
    allt om de här tygerna.

  43. Plötsligt hade jag ett helt hus
    fullt med konstiga tyger.

  44. Siden... Och så gick jag så där
    och kände på dem.

  45. Och saris, kommer jag ihåg. Jag gick
    i saris när jag var och handlade.

  46. Min man gick fem meter
    efter mig och skämdes.

  47. Jag tyckte jag var jättesnygg.

  48. Allt var jättenaturligt.

  49. Och jag inbillade mig också då...

  50. Men det tillhörde den här processen,
    så jag tillät mig det.

  51. "Jag tänker rida ut det här, och är
    jag dum och barnslig så är jag det."

  52. Ganska mycket med skrivandet handlade
    om att vara dum och barnslig-

  53. -och leka på olika sätt.

  54. Men då nånstans
    började jag också inbilla mig...

  55. Min mamma hade dött när jag var inne
    i missbrukets allra värsta skede-

  56. -och då kan man inte sörja.
    Men man kan prata om sin sorg...

  57. ...och showa och vara
    rätt dramatisk kring det där.

  58. Det hade jag gjort. Som nykter
    hade jag illa att vara för det.

  59. Och att bli bekant
    med sina känslor på nytt-

  60. -var otroligt omvälvande.

  61. Men det gick upp för mig att
    min mamma hade återfötts som indier.

  62. Det är sant...

  63. Det var framför allt
    indiska sidentyger och saris.

  64. Att jag klädde mig i shalwar kameez
    - jag hade aldrig varit i Indien-

  65. -det var hennes sätt
    att kommunicera med mig.

  66. Det här är ju en
    efterhandsrationalisering-

  67. -men den här tanken - tror jag nu-

  68. -lämnade avtryck
    i "Den amerikanska flickan"-

  69. -som handlar om
    en flicka som heter Sandra-

  70. -vars mamma försvinner
    ur den lilla flickans liv.

  71. Mamman har haft en tygbutik
    som hette Lilla Bombay.

  72. Och när hon sticker...
    Butiken går i konkurs-

  73. -men hon lämnar kvar tygerna
    från affären i huset.

  74. Sandra och Doris tar tygerna
    och går ner i en bassäng utan vatten-

  75. -och där
    iscensätter de saker och ting.

  76. Jag tror det är en bild
    för nån slags skapande.

  77. Sen gick det här över,
    men tygerna är kvar. På olika sätt.

  78. Sen försökte jag lära mig att sy.
    Kan du sy, Astrid?

  79. Är tygerna som en trust
    eller nånting du kan svepa om dig?

  80. Det som fascinerar mig med sidentyger
    är att de är levande.

  81. Där tänker jag på
    en bok eller en text...

  82. Jag hatar ordet "text".
    Jag brukar tala om en värld.

  83. För att det är liksom...

  84. Egentligen tror jag
    att hela skrivandet-

  85. -handlar om att man
    försöker sätta nånting i rörelse-

  86. -och hålla det där
    - som ett sidentyg - i rörelse.

  87. Hålla det levande.

  88. Men vi tittade på
    ditt verk här utanför-

  89. -och det var väl inspirerat av
    några dikter av Karin Boye?

  90. Jag sprang på en novell av henne
    som hette "Snäckors sorl".

  91. Sen hade jag skrivit vad jag ville
    förmedla med verket här ute-

  92. -som var som
    att "vila i en fladdrig form".

  93. Och då satte jag ihop de två.

  94. Jag tänker på det här med
    att vila i en fladdrig form-

  95. -det fångar för mig kanske-

  96. -nånting av vad det är
    att fördjupa sig i skapandet.

  97. Man vilar i en fladdrig form... Jag
    älskar chiffong - tunna sidentyger-

  98. -för hur de rör sig.

  99. Astrid,
    ditt förhållande till tyger...

  100. Monika, du berättar väldigt målande-

  101. -hur du nästan
    överkonsumerar tyger i din sorg-

  102. -och använder beskrivningar
    som byggstenar i dina romaner.

  103. Men Astrid, du köper tyger också.

  104. Hur väljer du att sätta på dig och
    sy, och vad väljer du för ateljén?

  105. Jag går nog ganska brutalt fram.

  106. Jag köper mycket tyg.
    Ofta väldigt dyra, fina tyger.

  107. I ateljén färgar jag in dem,
    klipper sönder dem, smutsar ner dem-

  108. -så att det blir trasigt.
    Sen sätter jag ihop dem igen-

  109. -men gör sönder och sätter ihop det
    med andra material-

  110. -och nånting att jag liksom vill
    förmedla nånting genom tyget-

  111. -och då måste jag sätta dit
    nåt annat-

  112. -för att få en annan betydelse av
    tyget. Jag tänker på det mycket:

  113. För mig är det ganska viktigt
    att tyget är brukt, tror jag.

  114. Det kan också vara
    att jag kan ha det runt mig själv-

  115. -och det behöver ingen veta, men det
    är viktigt att jag är vän med tyget.

  116. Att vi är kamrater, på nåt vis.

  117. Jag kan inte sy, men jag syr.

  118. Jag kan sitta och sy,
    och då känns det som att jag målar.

  119. Då blir det meditativt,
    och då kan man ju sitta i timmar.

  120. När materialiteten kommer fram, att
    jag känner den. Så det är ett sätt.

  121. Ibland kan det vara att man bara...

  122. ...hänger upp ett tyg
    och ser på det...

  123. ...för det är så vackert och
    kan associera till så många saker.

  124. Och så tänker jag med tyg...

  125. ...att jag gör en känsla fysisk.

  126. Förstår ni vad jag menar?

  127. Man kan nästan gå fram
    och känna på en känsla.

  128. -Att göra en känsla fysisk.
    -Det är det jag vill.

  129. Det är nåt som finns
    mellan oss och verkligheten-

  130. -och där kommer materialiteten in.
    Och det tror jag är tyget.

  131. Det är jättefint
    att göra en känsla fysisk.

  132. Det som gör det svårt
    att prata om tyger för mig-

  133. -är att samtidigt som det har
    en jättekonkret förankring-

  134. -i det jag gör...
    Jag har slutat sy-

  135. -för man blir jättefrustrerad
    på att man inte kan.

  136. När man älskar dyra chiffongtyger...

  137. Det är alldeles fruktansvärt
    hur du kan förstöra deras rörelse.

  138. På nåt sätt tänker jag
    att tyg är en möjlighet och en utopi.

  139. Vad jag gör innan jag lägger mig...
    Jag älskar att tänka på drapering.

  140. Och det är nåt i det gamla grekiska,
    hela konsten att drapera-

  141. -som togs upp av
    madame Vionnet på 20- och 30-talet.

  142. Hon skapade också en sorts utopi -
    man skulle skapa en ny människa.

  143. Hon lade av med sitt skapande
    när andra världskriget började-

  144. -för hon ville inte skapa i den här
    världen. Det är nånting jätteskört.

  145. Det här brukar jag tänka på
    innan jag somnar.

  146. Och det här är bara en dröm -
    det är inte verklighet.

  147. Samtidigt som det har...
    Och det här är det svåra-

  148. -för det är underbart att prata här-

  149. -men samtidigt vet man inte
    vad man ska säga.

  150. Men det är en tanke om skapande.
    Ju mer jag skriver...

  151. Det här med att det bär mig emot
    att prata om "text".

  152. Så fort vi läser-

  153. -så läser vi i flera dimensioner.
    Det blir sinnligt och en massa annat.

  154. Det blir smutsigt, nåt sånt.

  155. Jag tänker mer och mer
    att skapande börjar ur ordlöshet-

  156. -och börjar ur det där, det fys...

  157. Känslan, det fysiska.

  158. Man kan gå och känna på ett tyg
    eller drapera nåt runt sitt huvud.

  159. Det är en känsla,
    och den har inga ord.

  160. Och så börjar du skriva i det,
    och så skriver du fram nånting.

  161. Det är intressant åtminstone för mig-

  162. -för jag har
    ganska rationella människor också-

  163. -är det
    att när jag har lärt mig så mycket-

  164. -att litteratur handlar om språk-

  165. -och att laga fina meningar.

  166. Jag har mer och mer insett
    att språket kommer allra sist.

  167. Det växer fram ur det här - nåt sånt.

  168. I dag intresserar vi oss mycket
    för vintage, och vi återbrukar.

  169. Och ni jobbar båda
    mycket med omtagningar.

  170. Vad har det för betydelse, att
    jobba med att saker kommer tillbaka?

  171. Det lät väldigt fluffigt,
    men kan ni komma in i det?

  172. Era praktiker är väldigt olika-

  173. -men de har beröringspunkter.

  174. Jag sätter på mig kläder ibland som
    min mamma hade och "för dem vidare".

  175. Likadant med ord och beståndsdelar
    i ditt arbete, Astrid.

  176. Har det nånting att göra med detta,
    att återbruka textil också?

  177. I och med att jag
    jobbar platsspecifikt-

  178. -gör nånting som är här och nu,
    nånting som är i ständig förändring-

  179. -som fladdrar förbi, eller nåt
    som finns och så försvinner det.

  180. Därför gör jag ofta sönder mina verk
    och gör nåt nytt av dem.

  181. Sen handlar det väl om att bli vän
    med det för att använda det igen.

  182. Då kan jag hitta nya kombinationer.

  183. Jag är inte intresserad av att göra
    ett fint konstverk man kan beundra.

  184. Utan det är den här processen...

  185. ...åt förgänglighet...

  186. Det kanske är flummigt,
    men tyg kan man tvätta-

  187. -och så använder jag det igen
    eller färgar det med ny färg.

  188. Då får det en annan betydelse.
    Det blir en berättelse i materialet.

  189. -Tror jag.
    -För dig Monika så är det omtag.

  190. Jo, men det har nog inte
    med vintage att göra.

  191. Jag tänker på kläder.
    Jag går aldrig på loppis.

  192. Jag kan inte bära
    andra människors kläder.

  193. Jag vet inte vad det beror på.

  194. Så på det viset är man säkert
    en dålig återbrukare.

  195. Men på något sätt, när jag tänker på
    mode på det viset...

  196. Jag är ingen modekännare-

  197. -men några designers
    har jag varit upptagen av.

  198. Den ena är madame Vionnet, som
    skapade samtidigt som Coco Chanel-

  199. -och det är intressant
    att sätta dem bredvid varandra.

  200. Coco Chanel representerar
    på många sätt den nya skaparen-

  201. -medan Vionnet väljer att gå under.

  202. För vad hon gör är för skört-

  203. -och hon ger inte avkall
    på vissa grejer.

  204. Det andra är Alexander McQueen
    och några till.

  205. Men när jag tänker på det viset
    på tyg eller mode-

  206. -så handlar det inte om att man
    ska klä människor i de här kläderna-

  207. -utan vad blir människan
    när hon får det här på sig-

  208. -som du kan se på Alexander McQueen-

  209. -och utvecklingen
    om man följer med honom.

  210. Massa av er
    vet säkert mer om det här än jag.

  211. Men utvecklingen går
    från det mänskliga.

  212. Det handlar inte om att bli snygg
    utan om att visa nånting.

  213. Har det nån betydelse att han jobbar
    med att göra kvinnor starka?

  214. Det var egentligen så som han svarade
    när han blev...

  215. Han blev väldigt mycket...

  216. I början blev han anklagad
    för att han iscensatte våldtäkter-

  217. -och då är det här ett försvar.
    Det här är inte kärnan i vad han gör-

  218. -utan kärnan är kanske igen
    det här... Du sa det jättebra:

  219. Vad är det för känslor för figurerna
    som uppstår ur det fysiska?

  220. Det är intressant när man tittar på
    vad han börjar göra-

  221. -mer och mer mot slutet.
    Han skapar människor, eller figurer-

  222. -de allra sista utställningarna. Han
    skapar figurer som liknar människor.

  223. Nån slags insekter utan referenser.

  224. Det är mera det.
    Sen är det en annan grej-

  225. -och där är det där
    med återbruk intressant.

  226. Och om vi ska tangera litteratur här-

  227. -så tänker jag på Walter Benjamin-

  228. -och hans sätt att se på historien.

  229. Ni vet, labyrinten
    och sen att vi är lumpsamlare.

  230. Vi samlar bitar
    härifrån och därifrån-

  231. -och så för ett ögonblick tar vi fram
    det och sätter allt jämsides.

  232. Vad gör det åt vårt sätt att se
    på tid, historien och människan.

  233. Och det här
    gjorde ju Alexander McQueen.

  234. Särskilt när han sen blev rik eller
    fick jobba på de fina modehusen-

  235. -älskade han att gå lös med kniven-

  236. -på de riktigt värdefulla tygerna,
    och riva dem i bitar.

  237. Sen tar han nån liten slimsa som
    han kombinerar med nåt helt annat.

  238. Det är jätteintressant.

  239. Men när jag tänker på litteratur är
    det lite farligt att prata så här.

  240. Man kan ju se egentligen paralleller.
    Du säger omtagningar-

  241. -och man kan tänka sig att man lagar
    en skjorta och sätter nya ränder-

  242. -men jag ser inte den
    parallelliteten mellan text och tyg.

  243. Jag gillar tanken, för den är vacker-

  244. -och ganska "down-to-earth",
    på texten som nåt slags lapptäcke-

  245. -men jag tror-

  246. -att som nån slags ledstjärna i en
    skapandeprocess blir det ytligt.

  247. För vi har ändå...

  248. Om man tänker på en benjaminsk metod
    med att det är mosaik eller nåt sånt-

  249. -så är det viktiga med skapande-

  250. -att det inte kommer ur
    en lust att vara "clever"-

  251. -eller att mixtra med text
    för textexperimentets skull.

  252. Utan det måste komma organiskt
    och växa fram.

  253. Nåt sånt. Förstår du vad jag menar?

  254. Där kommer vi väl in på sinnligheten-

  255. -ett ord som är lite betecknande
    för hur ni arbetar och vad ni gör.

  256. För mig är det mycket det sinnliga
    som gör att jag attraheras av saker.

  257. Hur ser ni på sinnlighet?
    Är det nåt specifikt kvinnligt i det?

  258. Nej, det måste väl alla kunna känna.

  259. -Hur menar du?
    -Din upplevelse av tyger.

  260. Jag kan anta att du lekte
    med tyger som liten. Gjorde du det?

  261. Du hade en faster som sydde.

  262. Såna enkla, basala ting
    som gör att man känner en glädje.

  263. Jag har nog lärt mig från när jag
    var liten att uppskatta fina tyger-

  264. -att uppskatta kvalité
    och ta på tyger, det tror jag.

  265. Men att leka med tyg som jag gör nu
    har jag nog börjat göra som gammal.

  266. -Och förbjudet att göra annars.
    -Det har jag inte gjort innan.

  267. -Men att det är typiskt kvinnligt...
    -Jag vet inte.

  268. Jag är intresserad av ett kvinnligt
    språk och av att förmedla...

  269. ...en kvinnlig... Hur jag känner mig
    i världen på nåt sätt.

  270. Och jag är ju kvinna,
    så för mig kanske det...

  271. Det är så svårt att svara på, men...

  272. Jo, för mig är det nog
    en ganska kvinnlig problematik.

  273. Vad säger du, Monika?

  274. Jag tänker på ordet "feminine".
    Det är nog feminint på något sätt.

  275. Det är också jättespännande
    att tänka-

  276. -att det är väldigt mycket män
    som rör sig i tygvärlden-

  277. -och då tänker jag inte bara
    på designers utan tyghandlare-

  278. -och sidenodlare. Nåt sånt, va.

  279. Det är annorlunda än det kvinnliga.

  280. För nånting är det också
    att vi kvinnor...

  281. Jag hade en extramamma
    när jag var barn.

  282. Det var inte en barnflicka, för hon
    var lika gammal som min mamma.

  283. Hon bodde hos oss i en 70 kvadrat-
    meters lägenhet utanför Helsingfors.

  284. Hon skötte om oss, för min mamma
    jobbade. Och hon var sömmerska.

  285. Och hon brukade
    gå in i rummet på kvällarna-

  286. -i det som sen blev mitt rum-

  287. -och jag var så fascinerad
    över det här.

  288. Symaskinen gick
    och tygerna och alla mönster...

  289. Så säkert fanns det nånting där
    som gjorde att det...

  290. Då borde jag
    ha börjat sy mycket tidigare-

  291. -och varit bra i handarbete.

  292. Men jag vet inte alls, faktiskt.

  293. Ska vi återvända till din titel,
    Astrid?

  294. När man sätter titlar,
    då är det ju ord.

  295. Och den lyder: "Snäckors sorl..."

  296. "...som att vila i en fladdrig form."

  297. Du sa att du hittade en text.
    Var det en slump?

  298. Jag var i en bokhandel
    och såg en novell av Karin Boye.

  299. Titeln stod där, och den var så fin,
    för jag använder mycket snäckor.

  300. Men...

  301. Jag skriver rätt mycket själv.

  302. Inte professionellt,
    men mera som redskap.

  303. När jag ska jobba försöker jag
    formulera vad jag vill-

  304. -och sätta ihop ord
    precis som material.

  305. Sen släpper jag det, jobbar på
    och tittar på det efteråt.

  306. Och så pusslar jag ihop det
    och försöker få att man kan se...

  307. Det är en slags repetition, att man
    försöker visa saker på olika sätt.

  308. Så titeln är ett sätt att se verket-

  309. -och verket i sig är ett annat sätt.

  310. Får jag fråga dig då: Hur pass
    rationell är den här processen?

  311. Är det processen som berättar
    vad det här ska bli-

  312. -eller vet du på förhand
    vad du letar efter?

  313. Jag förbereder mig ganska mycket.

  314. Jag har nån ganska tydlig bild.

  315. Men sen försöker jag släppa det.
    Men det ligger ju i bakhuvudet.

  316. Sen blir det ofta inte
    vad man tänkt-

  317. -det är mer det här, hur
    kan jag gestalta en fladdrig form?

  318. Det är nåt jag blir attraherad av.

  319. Hur ser det ut?
    Och varför vill jag göra det?

  320. Och så gör jag väl det
    så gott jag kan.

  321. När allt är färdigt
    tittar jag hur det ser ut-

  322. -och då sätter jag ihop titeln genom
    de ord jag skrivit under väg.

  323. Det kan bli långa titlar,
    men det är väldigt intressant.

  324. Ditt sätt att arbeta, Monika? Hur ser
    den fladdriga formen ut för dig?

  325. Att vila i en fladdrig rörelse-

  326. -beskriver nån slags idealtillstånd-

  327. -där man är på nåt sätt
    mitt inne i nånting-

  328. -och allt rör sig omkring en.

  329. -Och allt kan förändras.
    -Exakt.

  330. Jag har på nåt sätt
    den här skrivandeprocessen...

  331. ...och den handlar
    mycket om rörelse...

  332. -Och förvandling.
    -...och förändring och förvandling.

  333. Oftast vet jag inte vad jag ska göra-

  334. -men å andra vet jag också.
    Man har bestämt nånting.

  335. Men om jag tänker konkret på
    hur jag skriver eller har skrivit-

  336. -för allt det där
    ändrar sig hela tiden.

  337. Vad man lär sig av det som är tungt
    å ena sidan är givande-

  338. -och å andra sidan
    kan man inte lära sig mycket av...

  339. Bara för att det har gått bra en gång
    behöver det inte gå bra nästa gång.

  340. Du lär dig nån sorts "good practice",
    att vissa saker kan du undvika.

  341. Jag älskar att skriva om -
    eller tidigare gjorde jag det.

  342. Jag kunde skriva om fem sidor i sex
    månader. Och det blir ju bara skit.

  343. För då är man i färd med
    att döda det, på tusen olika sätt.

  344. Och det där på något sätt...

  345. I det har det hjälpt
    att inte tänka text utan värld.

  346. Det handlar för mig om att jag
    försöker gå in i det jag gör-

  347. -utan att tänka på språk och form.

  348. Att lita på att processen ger form
    och så småningom också språket.

  349. Det här låter jättehögtidligt-

  350. -men för mig handlar det om att
    hålla det spännande för mig själv.

  351. Om man håller på med nånting länge
    måste man vara intresserad av det...

  352. -...för annars blir det...
    -Ointressant.

  353. Annars orkar du inte göra det här.

  354. En tung sak är att du hela tiden
    måste motivera dig till det här-

  355. -och tycka att det är vettigt
    att göra.

  356. Och det här kan ändå vara svårt.

  357. Men i alla fall...

  358. Jag brukar ha hållplatser,
    om man ser det som en resa.

  359. Scener
    som man kan kalla för brännpunkter.

  360. De kommer härifrån,
    och det är ofta konstiga saker.

  361. Här är då det som...

  362. Det är inte mina bröst.
    Här är det här...

  363. ...och här är det som är hjärta...

  364. ...och brännpunkter och en massa
    konstiga saker som bränner för en...

  365. ...så att man känner det här.

  366. Det kan vara bilder, grejer eller
    saker man inte är intresserad av.

  367. Ofta ganska köckiga saker -
    typ saris eller nåt sånt.

  368. Jag har lärt mig
    att följa de här ingivelserna.

  369. Här finns ändå det som sen...

  370. Det är nästan små koder för nånting.

  371. Så där börjar jag.

  372. Man kan ha konstiga sånger
    i sitt huvud också.

  373. "You're my heart, you're my soul"
    med Modern Talking.

  374. Jag tror ni alla förstår vad jag
    menar. Vi har grejer som går på.

  375. Där nånstans börjar man. Och ofta när
    du börjar skriva i dina brännpunkter-

  376. -så får du scener.
    Och så kan man placera ut dem-

  377. -och så far man mot dem
    och ser till att hålla sig i rörelse.

  378. Framåt, tänka språk,
    tänka litteratur och tänka form.

  379. Och det är också ett sätt att tänka.

  380. Jag tänker också på att det
    bör handla om saker och ting.

  381. Jag försöker också undvika
    att tänka analytiskt.

  382. För så fort man för in det rationella
    skalar man bort de löjliga låtarna.

  383. Ofta är det därifrån kraften kommer.

  384. Men kanske är det som att...

  385. Jag tror inte att det är som att sy-

  386. -för att sy är jätterationellt-

  387. -om man tänker på
    allt som man ska kunna.

  388. Men ganska mycket handlar om-

  389. -att röra vid tyger
    och umgås med tyger, och liksom...

  390. -...släppa?
    -Ja, på något sätt.

  391. Sen kan du kanske klippa i dem
    och bli frustrerad.

  392. Vi måste snart avrunda.
    Vi kan prata vidare här-

  393. -men vi har andra gäster-

  394. -och du ska signera en bok, Monika,
    och ha en läsning-

  395. -och Astrid ska göra annat.

  396. Men en sak till
    som jag är nyfiken på-

  397. -är att i din titel, Astrid,
    har du "den fladdriga formen".

  398. Och att fladdra är ögonblickligt,
    nånting i stunden.

  399. Men hur håller ni fast
    vid "där" och "här"-

  400. -alltså kanske hjärtat och hjärnan,
    och håller det över tid?

  401. Monika, du har hållit på
    med din bok ganska länge.

  402. Hur håller du fast vid
    det där i verket, Astrid?

  403. Du har stått där i dagar
    och plötsligt är du klar.

  404. Kan du säga nåt om tidens betydelse?
    Så blir det en öppen avslutning.

  405. För mig är mitt arbete eller
    min konst nåt som ständigt pågår-

  406. -nåt som hela tiden jag tänker på,
    tror jag.

  407. Och det tar aldrig slut.
    Det är väl en process.

  408. En pågående process hela tiden.
    Nu är det klart där-

  409. -men det kan bli nåt annat
    nästa gång.

  410. Då kan man titta och tänka
    hur man gör om det nästa gång.

  411. Att det förändras, och
    att man bryter ner och bygger upp.

  412. Det är nåt som alltid är där,
    tror jag.

  413. Jag svarar på ungefär samma sätt.

  414. För att hålla i gång det här tror jag
    man ska tänka disciplin varje dag.

  415. Det är som att meditera
    eller nåt sånt-

  416. -att hålla på med det varje dag -
    framåt, framåt, framåt-

  417. -och försöka vara
    i den här processen när du är i den.

  418. Det har börjat betyda
    det här för mig.

  419. När jag var ung ville jag skriva
    24 timmar om dygnet.

  420. För jag hade ett ideal
    som faktiskt inte är möjligt-

  421. -om att det inte ska finnas en gräns
    mellan arbete och fritid.

  422. För jag avskydde
    så kallade yrkesförfattare.

  423. Det här att "nu går jag till mitt
    arbetsrum och skriver"...

  424. ...och sen går jag hem
    och tjötar om mitt liv.

  425. Jag ville att allt skulle vara ett.

  426. Tre eller fyra timmar är jättebra-

  427. -för det är jättebra
    att hoppa ut och göra andra grejer.

  428. Sen kommer man in igen...

  429. ...och håller på.
    Det är ganska kul faktiskt.

  430. Vi är väldigt glada över
    att ni tycker det är kul-

  431. -och ger oss böcker och konstverk.

  432. Astrid är representerad
    i Moderna Museets samling.

  433. Verket finns just här och kommer
    fladdra in i röran i din ateljé-

  434. -och Monika, du ska signera
    "Lola uppochner" här utanför.

  435. Vi tackar varandra för nu.

  436. Fantastiskt att ni kunde komma hit-

  437. -och prata om dessa efemära
    men väldigt viktiga frågor.

  438. Tack ska ni ha!

  439. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Fagerholm, Monika, 1961-, Finlandssvensk litteraturhistoria, Finlandssvenska kvinnliga författare, Författare, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hiromi Ito & Martina Montelius

"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Sasa Stanisic & Daniel Sjölin

Den prisbelönta bosnisk-tyska författaren Sasa Stanisic berättar om sin bok "Före festen" i ett samtal med författaren Daniel Sjölin. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

Den svenska författaren Majgull Axelsson och den spanska författaren Almudena Grandes har gemensamt att de båda skriver breda berättelser om det såriga i samhället. Här samtalar de om tystnad, om glömskan efter Franco och om romernas situation. Moderator: Kristoffer Leandoer. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hélène Cixous & Mats Ek

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans behov av fiktion

Vampyrer och fan fiction

Maria Lindgren Leavenworth är forskare i engelska språkstudier. Hon talar om läsarproducerad text och bild som får fiktiva världar att växa. Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss