Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Föreläsningar och samtal från Stockholm Literature 2016. Inspelat den 29-30 oktober 2016 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016 : Jamaica Kincaid & Kristina SandbergDela
  1. Han sa "Här, läs den här". Det var
    "Jane Eyre". Jag var nog runt tio år.

  2. Jag läste den, och därefter låtsades jag
    att jag var Charlotte Brontë.

  3. Tack och välkomna.

  4. Vi tänkte börja med att berätta
    hur vi hittade fram till dina böcker.

  5. -Vi är så glada över att du är här.
    -Tack.

  6. Jag är även bibliotekarie,
    och när jag började...

  7. Vi kanske ska berätta att vi är gifta.

  8. -Med varandra.
    -Ja. Det var ett bra påpekande.

  9. -Var var jag...
    -Hur hittade du Jamaica Kincaid?

  10. Jag var nyutbildad bibliotekarie
    på ett av mina första jobb.

  11. Min vän, kollega och även chef,
    Maria Bergstrand, som jag tror är här-

  12. -visade mig runt på biblioteket. Hon
    stannade vid en av hyllorna och frågade-

  13. -om jag läst Jamaica Kincaid.
    Jag svarade att jag inte gjort det.

  14. Hon sa att det måste jag.

  15. Jag ville gärna behålla jobbet,
    så jag lånade hem alla böckerna.

  16. Jag lånade "Annie John", "Lucy",
    "På flodens botten"-

  17. -"Antigua - en liten ö", "My brother",
    "Mr. Potter", "Min mors självbiografi".

  18. Jag läste dem och slogs till golvet.

  19. När jag försökte ta mig upp frågade jag
    Kristina om hon läst Jamaica Kincaid.

  20. Hon svarade att hon inte gjort det.
    Jag sa att det måste hon.

  21. Och det gjorde jag. Det här var
    nån gång kring 2008, tror jag.

  22. Våra barn var rätt små
    och jag ville börja skriva-

  23. -för när jag blev gravid tyckte jag
    att jag kunde höra mina förmödrar-

  24. -de tidigare generationernas röster,
    inom mig.

  25. När jag började läsa "På flodens botten"
    och den vackra texten "Till en flicka"-

  26. -som du skrivit, förstod jag
    hur man skulle kunna göra det.

  27. Hur man skulle kunna skriva
    alla de röster vi har inom oss.

  28. Den här novellen är en text om en mor,
    tror jag, som ger sin lilla flicka råd.

  29. Råden handlar om matlagning, städning
    och olika vardagsbestyr-

  30. -men plötsligt förändras rösten
    och får en annan ton.

  31. Den talar om förbud
    främst kring sexualitet.

  32. Plötsligt kunde jag se min mor
    och mormor och deras konflikter.

  33. Jag kände att jag skulle kunna hitta
    ett sätt att skriva om mina förmödrar-

  34. -men i fiktiv form.
    Jag var så glad över att få läsa dig.

  35. Jag tyckte att det var fantastiskt
    att hitta en författare som du.

  36. Jag läste alla böckerna,
    och "Min mors självbiografi"-

  37. -är en fantastisk roman
    om Xuela Claudette Richardson.

  38. Historien handlar om henne,
    men även om hennes släkts historia-

  39. -och om hennes ö, Dominica.

  40. Det finns en kul anekdot om det. När du
    skrivit klart första boken om hemmafrun-

  41. -ville du gärna ha en passage
    från Jamaicas "Till en flicka"-

  42. -som inledande ord i början av boken.
    Jag sa att vi borde fråga om lov först.

  43. Jag hade en mejladress till dig,
    men visste inte om den var korrekt.

  44. Jag skickade dig ett mejl
    och frågade om det var okej.

  45. Jag tänkte att om du inte svarar så
    kanske det inte spelar nån större roll-

  46. -för våra böcker brukar sälja
    i ett par hundra exemplar.

  47. Jag mejlade och du svarade att
    det var okej, så Kristina skrev dit det.

  48. Och sen har den första boken sålt
    åtminstone 200 000 exemplar.

  49. Din agent hade nog blivit upprörd
    om vi inte bett om lov först.

  50. Du store, jag har inget minne av det.

  51. Men jag skulle naturligtvis alltid säga
    till en annan författare...

  52. -...att det är okej. Det är en ära.
    -Det var en ära för mig att ha det där.

  53. Vi kan väl börja samtalet
    med att jag läser ett kort stycke-

  54. -ur din senaste bok "Se Nu Då".

  55. Jag läser på svenska. Översättningen
    är gjord av Niclas Nilsson.

  56. Vi börjar samtalet efter det.

  57. "Jag ser först nu
    att de bokstäverna bildade ord"-

  58. -"och att själva orden hoppade upp
    och mötte mina ögon."

  59. "Att mina ögon sedan vidarebefordrade
    dem till mina läppar."

  60. "Mellan mörkret hos mina ogenom-
    trängliga ögon och mina läppar"-

  61. -"formade som kaos innan
    de påtvingas ordningens tyranni"-

  62. -"finner jag alltså mig själv,
    mitt sanna själv."

  63. "Därifrån skriver jag. Men jag kunde
    skriva innan jag kunde läsa."

  64. "Allt jag skulle skriva om hade
    existerat innan jag kunde läsa"-

  65. -"omvandlade i ord
    och förpassade till pappret."

  66. "Hela världen hade existerat
    innan jag ens kunde tala om den."

  67. "Hade existerat
    innan jag ens kunde begripa den."

  68. "När jag tittar närmare förstår jag
    inte hur jag ska kunna skriva"-

  69. -"eftersom det finns så mycket före
    mig som jag ännu inte kan läsa."

  70. Det här handlar om mrs Sweet.

  71. Mrs Sweet i romanen. Hon är...

  72. "Se Nu Då" är spännande
    för det finns en allvetande berättare-

  73. -men dessutom
    skriver mrs Sweet i romanen.

  74. Det här är en passage
    där hon lär sig läsa.

  75. Hon är en liten flicka,
    mrs Sweet i romanen.

  76. Eftersom det handlar om
    att lära sig läsa och skriva-

  77. -skulle jag vilja fråga
    när du blev författare.

  78. De som kände mig när jag var barn-

  79. -är inte förvånade
    över att jag blev författare.

  80. Även om ingen av oss
    visste vad en författare var.

  81. Alla böcker vi läste var skrivna
    på 1800-talet eller tidigare.

  82. Jag läste nog ingen riktig 1900-tals-
    litteratur förrän jag var nitton år.

  83. Jag var barnflicka i ett hem där fadern
    var författare och modern konstnär.

  84. Så när visste jag
    att jag var författare?

  85. Jag lärde mig läsa
    när jag var väldigt ung, som ni kan se-

  86. -och det intressanta med att lära sig
    läsa, vilket nog finns med i boken-

  87. -är att jag inte lärde mig med hjälp
    av alfabetet, för det kunde jag inte.

  88. Min mor visade mig bara orden
    i boken hon läste-

  89. -eftersom jag avbröt henne
    när hon läste.

  90. Hon sa vad som stod i meningen
    och jag visste direkt vilka orden var.

  91. Det kändes som om de
    hoppade upp från bladet och in i mig.

  92. Jag har aldrig varit rädd för ord.
    Siffror skrämmer mig-

  93. -men jag älskar ord.
    Jag bara fortsatte att läsa och läsa.

  94. Ofta läste jag saker som jag inte
    förstod - det gör jag fortfarande.

  95. Men hur som helst lärde jag mig läsa.
    När jag var 3,5 år-

  96. -hade jag läst allt vi hade,
    och jag var fortfarande besvärlig-

  97. -så min mor tyckte att jag skulle gå i
    skolan, men då måste man vara fem år.

  98. Jag minns att hon sa att om de frågade
    skulle jag säga att jag var fem år.

  99. Jag gick till skolan, och jag var fem
    och de läste små larviga böcker-

  100. -medan jag var van vid att läsa annat.

  101. Ni kanske inte vill veta allt det här,
    men det är viktigt för mitt skrivande.

  102. Att säga att jag var fem, när jag
    egentligen var tre och ett halvt-

  103. -var min första skönlitterära handling.

  104. Första gången jag ägnade mig åt fiktion.

  105. Den bok som vi läste ur-

  106. -handlade om en man som var bonde
    och hette mr Joe.

  107. Han hade en katt som hette miss Tibbs
    och en hund som hette mr Dan-

  108. -och kons namn minns jag inte.

  109. Han hade en höna
    som bara kallades mor höna.

  110. Hon hade tolv kycklingar. Det var en
    mening: "Mor höna hade tolv kycklingar."

  111. Elva kycklingar var gula-

  112. -och en var större och svart.

  113. Han hamnade alltid i trubbel,
    och hans mor oroade sig för honom.

  114. Han ville flyga högt upp
    och sitta högst upp på staketet.

  115. Hans mor sa: "Åh, Percy, gör inte så."

  116. Men han lyckades flyga
    till toppen av staketet.

  117. Sen föll han ned och bröt benet.

  118. Och meningen löd:
    "Kycklingen Percy föll."

  119. Kom nu ihåg att Percy var svart,
    större och brådmogen, etc.

  120. Det gjorde intryck på mig.

  121. Nästa sak jag kan koppla ihop det med
    inträffade när jag var sju år.

  122. Två avgörande saker hände mig
    när jag var sju år.

  123. När jag fyllde sju år gav mamma mig
    "Concise Oxford English Dict..."

  124. Uppslagsverket
    "Concise Oxford English Dictionary"-

  125. -och jag läste det
    som om det var en bok.

  126. Eftersom jag älskade att läsa.

  127. Betydelsen av det
    kan ni se i mitt skrivande-

  128. -i det sätt jag använder ord på.

  129. Att samma ord får betyda olika saker.

  130. Det syns i titeln "Se Nu Då".

  131. Enkla ord som antyder nåt mer
    utöver själva orden.

  132. Det är en sak. Det andra som hände
    hänger ihop med kycklingen Percy.

  133. Jag hade stört under lektionen-

  134. -och straffet var att kopiera del
    ett och två i "Det förlorade paradiset".

  135. Och det gjorde jag, men
    det hade naturligtvis motsatt effekt.

  136. Jag vet inte vad jag gjorde för fel-

  137. -men jag förälskade mig i Lucifer.

  138. Men jag identifierade
    hur meningen "Kycklingen Percy föll"-

  139. -kunde kopplas ihop
    med "Det förlorade paradiset".

  140. Så vid sju års ålder kan jag ha påbörjat
    det som i dag kallas "litterär analys".

  141. Så det är relationen
    mellan att läsa och skriva.

  142. Det andra är det här.
    Jag uppförde mig illa igen.

  143. Jag störde under lektionen.
    Jag gjorde imitationer-

  144. -så att de andra skrattade
    i stället för att jobba.

  145. Franskläraren tog en bok
    och sa åt mig att läsa den.

  146. Det var "Jane Eyre".
    Jag måste ha varit runt tio år.

  147. Och jag läste den. Från den dagen
    var jag en annan person.

  148. Jag låtsades
    att jag var Charlotte Brontë.

  149. Jag hade läst att hon bodde i Belgien
    och arbetade som lärarinna.

  150. Hon var fattig och frös
    så jag brukade låtsas-

  151. -i tropikerna där jag befann mig,
    att jag frös och var hungrig.

  152. Och jag skrev varenda mening
    i "Jane Eyre".

  153. Jag hade inte papper och penna,
    utan låtsades att jag skrev.

  154. Det är intressant att
    du identifierade dig med författaren.

  155. Definitivt. Jag ville vara
    Charlotte Brontë, inte Jane Eyre.

  156. Jag kan nämna att i "Annie John"
    får den lilla flickan Annie straffet-

  157. -att kopiera
    Meltons "Det förlorade paradiset"-

  158. -eftersom hon skrivit en rad
    under en bild av Columbus.

  159. Jag kan läsa upp vad det var hon skrev.
    Hon skrev...

  160. Det är inte dina ord, utan mina.

  161. "Så denne store man
    kan inte längre resa sig och gå."

  162. "Jag skulle verkligen vilja se hans
    min nu." Columbus är slagen i bojor-

  163. -på den bilden,
    och läraren blir rasande.

  164. Så det finns
    en koppling till Columbus också.

  165. Columbus är
    en viktig person i Västindien.

  166. I USA, där jag bor, firar man
    Columbusdagen, och ingen gillar det.

  167. Han satte aldrig sin fot i USA,
    faktiskt.

  168. Men för oss är han
    en mycket intressant person-

  169. -eftersom våra liv började 1492.

  170. Liven för dem
    som ser ut som jag i Västindien.

  171. Vi kallades för övrigt inte
    västindier förrän...

  172. När man refererade till en västindier
    menade man en europé fram till 1834.

  173. Det var inte förrän efter 1834,
    då slaveriet avskaffades-

  174. -som västindier
    var nån som ser ut som jag.

  175. Det är konstigt att läsa en bok
    om västindier skriven före 1834-

  176. -där de beskrivs på ett visst sätt-

  177. -och så inser man att de talar om nån
    man inte alls betraktar som västindier.

  178. Så är det med läsandet och skrivandet.

  179. Jag skulle vilja tala
    om din kreativa process.

  180. En norsk författare har sagt att hon såg
    sina böcker som olyckliga kapitel-

  181. -i en lyckligare och större process,
    en kreativ process.

  182. Hur ser du på dina böcker i efterhand?

  183. Är den kreativa skrivprocessen viktigare
    än böckerna som den resulterar i?

  184. Skriver du jämt?
    När man läser dina böcker känns det-

  185. -som om varenda mening
    är precis så som den ska vara.

  186. Skriver du hela tiden,
    eller skriver du bara när du kan-

  187. -eller när du har nåt att säga?
    Hur fungerar det för dig?

  188. Jag skriver jämt,
    även när jag inte gör det.

  189. Jag tänker på en mening, till exempel...

  190. Jag har nog sagt det till nån tidigare.
    Jag ber om ursäkt om ni redan hört det.

  191. Jag skriver nåt som börjar med
    en kvinna som heter...

  192. Det börjar inte så, men det är delen jag
    håller på med. Kvinnan heter Charlotte.

  193. Hon lämnar Storbritannien
    och håller på att packa en koffert.

  194. Hon har många saker i den,
    en lång lista med saker.

  195. Men här har jag fastnat.

  196. Hon har mr Casaubons huvud.

  197. Mr Casaubon är den löjlige man-

  198. -som Dorothea Brooke gifter sig med
    "Middlemarch". Det är ett stort misstag.

  199. Han är en avskyvärd och enfaldig man.

  200. Om ni inte känner till "Middlemarch"
    så betyder det här ingenting för er-

  201. -men jag ska förklara
    min process för er.

  202. I romanen "Middlemarch"
    upptäcker Dorothea att hon äktat-

  203. -en man vars studier
    aldrig kommer att leda nån vart.

  204. Det jag skriver handlar om när Charlotte
    packar för att resa till Västindien.

  205. Ska hon ta med mr Casaubons huvud?

  206. Det tog lång tid innan jag bestämde mig
    för att hon skulle det-

  207. -men mr Casaubons huvud har ett lock,
    precis som en tekanna.

  208. Jag kan inte bestämma,
    eller det är inte det.

  209. Meningen som jag gjort fungerar inte.

  210. Den fungerar inte riktigt med huvudet-

  211. -som är fullt av ingenting,
    eller fullt av spindelväv eller...

  212. Det är så jag skriver. Ska huvudet...?
    Hur ska huvudet vara?

  213. Det kan även vara som i "Se Nu Då".
    Som jag förklarade i går-

  214. -bor familjen i boken i ett hus
    som kallas ”Shirley Jacksons hus”.

  215. Shirley Jackson
    är en författare från New England-

  216. -som är känd
    för sina skräckhistorier i vardagsmiljö.

  217. I New England
    fanns även författaren Robert Frost-

  218. -så jag hade två författare
    att välja på.

  219. Men "Robert Frost" fungerar inte
    med en enda mening i boken.

  220. Om man läser vilken mening som helst
    i boken och sätter in "Robert Frost"-

  221. -så faller boken i bitar. Det övertygar
    inte. Men det gör "Shirley Jackson".

  222. "Shirley Jackson"
    fungerar med varenda mening i boken.

  223. Och det visste jag...

  224. Det finns ännu ett skäl
    till att Robert Frost inte fungerade:

  225. Hans son Carol tog livet av sig-

  226. -nära den plats
    där den här fiktiva familjen bor.

  227. Och familjen Sweet är inte en sån
    familj. De är inte självmordsbenägna.

  228. Men det fanns ytterligare ett skäl till
    att jag valde Shirley Jackson-

  229. -och det var då jag blev riktigt säker.

  230. Jag håller på och skriver... - Eftersom
    du frågade om den kreativa processen...

  231. Mrs Sweet pratar oupphörligt
    om sitt patetiska liv-

  232. -och vid ett tillfälle säger
    hon till sin son:

  233. "I'm sorry ms Jackson,
    so fresh, so clean."

  234. Förstår ni vad jag menar?

  235. Känner ni till referensen? Outcast!

  236. Jag var överförtjust. Det var inget
    jag hade planerat - det bara kom.

  237. Jag lockade mig själv till skratt.

  238. Ni vet: "I'm sorry ms Jackson
    Never meant to make your daughter cry"

  239. Jag skrattar också ofta när jag läser
    dina böcker, för du har så fin humor.

  240. När vi läser om ditt författarskap
    nämns det sällan att du även är rolig.

  241. Är det viktigt för dig
    att det lockar till skratt?

  242. Nej, och jag har aldrig vetat att jag är
    rolig. Jag tänker inte på att vara det.

  243. Jag umgicks när jag var väldigt ung
    med två vita män-

  244. -som skrev i The Harvard Lampoon
    där man bara ska vara rolig.

  245. De tog sig an mig, som en liten...
    Jag vet inte, en liten...nånting.

  246. Jag följde dem överallt och
    när jag sa nåt sa de: "Åh, så roligt!"

  247. Det var bara nåt jag sa. Men
    jag tycker inte att jag är rolig alls.

  248. Jag blir alltid glad när jag är rolig
    eftersom det gör mig till amerikan.

  249. Amerikaner gillar när det är roligt.

  250. Det är därför vi hamnat
    i den röra vi befinner oss i.

  251. Det är roligt.

  252. Du har även sagt att amerikaner
    tycker om lyckliga slut.

  253. Du är mer intresserad av sanningen.

  254. Jag tycker inte alls om
    att kritisera andra författare.

  255. Vi har det tufft nog som det är.

  256. Men amerikanskt skrivande
    är ofta väldigt intrigfokuserat-

  257. -med en början, en mitt och ett slut.

  258. Amerikaner är väldigt förtjusta
    i "avslut". Det är helt nytt för er.

  259. Jag vet inte vad det betyder... Eller,
    det brukar betyda att man försonas.

  260. Modern avskyr dottern,
    dottern avskyr modern och maken...

  261. Men vid en tidpunkt
    inträder ett Oprah-ögonblick-

  262. -då allt blir vackert och läkt och...

  263. Jag har ingen aning om
    vad det kan betyda.

  264. Livet slutar ju trots allt med döden.
    Det kallar inte jag ett lyckligt slut.

  265. Det stämmer.

  266. Det är inte så
    att jag inte tror på lyckliga slut.

  267. Jag har ingen aning om
    vad det skulle betyda.

  268. Vad det gäller lycka så vet jag inte...

  269. I USA är vi väldigt besatta av
    att vara lyckliga.

  270. Det tycks mig som om lycka är
    nåt flytande. Det är nåt man stöter på-

  271. -och njuter av,
    och sen går livet vidare.

  272. Sen dyker det upp lite lycka igen,
    och så vidare.

  273. Men jag förstår inte det där
    med lyckligt slut.

  274. -Jag vet inte vad det skulle innebära.
    -Inte jag heller.

  275. -Jag vet precis.
    -Vilket par vi är.

  276. Nej, jag vet inte... Det är inte så
    att jag inte tror på dem-

  277. -men jag vet inte vad det är.
    Jag skulle gärna tro på lycka-

  278. -om jag fick se vad det är.

  279. Det finns till och med böcker i USA
    om hur man blir lycklig.

  280. Det finns nån riktig kvacksalvare som
    skrivit boken "The Happiness Projekt".

  281. Hon har visst sålt rätt många exemplar.

  282. Hemmafrun Maj, som är huvudperson
    i min trilogi, är inte särskilt lycklig.

  283. Vissa läsare provoceras av det.
    De undrar varför hon inte är lycklig.

  284. Det är så viktigt för oss i dag
    att vara lyckliga.

  285. Tror du att såna saker är nåt...

  286. -...som förväntas av kvinnor, inte män?
    -Det tror jag.

  287. -För ingen säger så om Dostojevskij.
    -Precis!

  288. -Knappast.
    -Det är helt sant.

  289. Där var det mycket lycka...

  290. Jag jämför mig inte med Dostojevskij,
    men jag har inte heller fått den frågan.

  291. Folk säger att mina romanfigurer
    inte är sympatiska-

  292. -och att inte bara romanfigurerna
    är arga, utan att även jag är arg.

  293. Det finns en tradition i USA
    att avfärda olika slags människor.

  294. De har olika sätt att göra det på.
    Ett av dem, memet eller tropen-

  295. -"den arga, svarta kvinnan", används
    när man vill avfärda en svart kvinna.

  296. Jag vet inte om ni minns
    när Michelle Obama-

  297. -var väldigt rädd att hon skulle kallas
    för "den arga, svarta kvinnan".

  298. Jag blir ofta kallad det.

  299. Om jag säger: "Vilken vacker blomma."
    "Den där arga, svarta kvinnan!"

  300. Vi läste om det och blev förvånade.
    Nyckelfiguren i vår litteraturhistoria-

  301. -är August Strindberg,
    och han var alltid arg.

  302. Ni är vana vid ilska i litteraturen.

  303. Ilska i en mans skrivande
    anses vara stor konst.

  304. Han är en stor konstnär, med fru
    Strindberg hade det låtit annorlunda.

  305. Det förväntas alla möjliga saker
    av kvinnliga författare.

  306. I USA, om man är
    en svart, kvinnlig författare...

  307. Om man är en svart författare i USA
    är det bäst om man skriver om ras.

  308. Afroamerikaner gör det, eftersom
    det är det mest närvarande i våra liv.

  309. Det är inte
    det mest närvarande i mitt liv-

  310. -men det beror nog på att jag kommer
    från ett svart samhälle.

  311. Så jag tror genast att alla är svarta.

  312. Om ni hade frågat mig om det
    när jag kom in i det här rummet-

  313. -skulle jag inte beskriva er
    som svarta eller vita-

  314. -eftersom jag tror att alla är svarta.
    Sen skulle jag se att alla inte är det.

  315. Det som förväntas av en
    färgad författare, som ser ut som jag-

  316. -är att man talar mycket om ras
    och om kränkningar på grund av ras.

  317. Jag vet inte hur man gör det.

  318. Men jag kan prata om kränkningar
    mot människor av andra människor.

  319. Och jag råkar illa ut på grund av det.

  320. Ibland handlar det om
    att jag inte pratar tillräckligt om ras.

  321. Jag tror att nån anklagade mig
    för att inte behandla Lucys svarthet.

  322. Jag visste inte varför jag borde det.
    Hon kan inte hjälpa det. Hon är svart.

  323. Vad kan hon göra åt det?
    Hon hade det svårt.

  324. Så en kvinnlig,
    färgad författares ramar...

  325. Toni Morrison finns förstås,
    högt älskad, med rätta, och dyrkad.

  326. Sen finns...

  327. Andra undrar
    varför den färgade personen inte syns.

  328. Det handlar alltid om
    att en färgad person inte gjort det-

  329. -har aldrig vunnit det här,
    och så vidare.

  330. Ofta är anledningen diskriminering-

  331. -men dessutom..., inte "men",
    och som färgad bryr jag mig inte.

  332. När jag läser dig känner jag igen
    min egen historia i dina böcker-

  333. -med min mamma,
    mina mor- och farmödrar och så vidare.

  334. När texterna är så bra och så djupa-

  335. -så läser man bara,
    eftersom det är underbar litteratur.

  336. Tack.
    Återigen, jag tror att det beror på-

  337. -att ras inte varit
    en så stor fråga för mig.

  338. Man hör folk säga att de blir rädda-

  339. -när de ser svarta män,
    eftersom de blivit rånade en gång.

  340. Om man blev rånad av en man
    där jag kommer ifrån-

  341. -och sa att det var en svart man, skulle
    alla fråga vilken, för alla är svarta.

  342. Så jag har alltså inte det med mig.

  343. Men det är ytterst närvarande i USA. Ni
    vet att det förekommer dödsskjutningar.

  344. Och det är bara dem ni känner till.

  345. Men du skriver alltid
    om den politiska situationen ändå.

  346. Ja, eftersom rasfrågan
    inte handlar om ras, utan om makt.

  347. Berättelsen du nämnde,
    "Till en flicka", till exempel-

  348. Den handlar om
    en flickas mor som berättar hur dottern-

  349. -ska utplåna all individualitet
    som hon kan tänkas ha-

  350. -och hur hon ska göra
    för att passa in i samhället.

  351. Flickan känner sig så förtryckt.

  352. Men från en annan synvinkel
    handlar det om makt och maktlöshet-

  353. -det handlar om koloni och erövrare.

  354. Jag tror att från första början,
    och det har jag ärvt från min mor-

  355. -har det här förhållandet till makt...

  356. Jag vill inte ha nån makt själv-

  357. -men jag vill inte
    att du ska ha nån makt över mig heller.

  358. Jag vill att det ska vara ett
    frivilligt utbyte och sen går vi vidare.

  359. Det hade varit så intressant om
    européerna på sin resa över världen-

  360. -bara hade rest som turister,
    som de gör i dag.

  361. "Vad intressant, ni har inte pengar
    utan handlar med snäckskal."

  362. "Underbart! Nu åker jag hem till Wien
    och dricker..."

  363. Vad de nu hade där
    innan de fick kaffe eller choklad.

  364. Åk bara hem. Se världen och åk hem.

  365. Men européerna reste ut i världen,
    splittrade människors liv-

  366. -förändrade hela deras tillvaro.

  367. Och nu kommer människorna
    till Europa, och ni är förvånade!

  368. -"Varför är de här?" Varför var ni där?
    -Det är en bra fråga!

  369. Vi måste prata lite om trädgårdsskötsel
    och skrivande.

  370. -Och om min favorit: Linné.
    -Ja, honom också.

  371. -Jag är besatt av Linné.
    -Kan du berätta lite om det?

  372. Jag har en fråga om din relation
    till påskliljor och tulpaner.

  373. -Till påskliljor...?
    -Ja, och tulpaner.

  374. Jag måste sluta odla tulpaner eftersom
    hjortarna - det är verkligen sant:

  375. Hjortdjuren äter upp dem
    precis när de ska slå ut.

  376. Påskliljan har
    med min koloniala utbildning att göra.

  377. Vi var tvungna att memorera allt
    som hade med Storbritannien att göra.

  378. Jag tror till exempel
    att när jag var nio-

  379. -kunde jag alla Storbritanniens
    monarker. Det måste man kunna.

  380. Men jag visste också
    en hel del om Rom och Britannien.

  381. Jag vet inte...
    Allt som romarna gjorde i Britannien.

  382. Jag vet inte varför...

  383. Men bland de andra sakerna
    vi lärde oss...

  384. En avslutningspsalm på söndagarna
    kunde vara:

  385. "When I see
    the white cliffs of Dover..."

  386. Ingen av oss
    skulle nånsin få se Dovers vita klippor.

  387. Och hur som helst är de inte vita.

  388. De är liksom lite brunaktiga.

  389. Det har jag alltid tyckt var märkligt.
    Nästan alla i det brittiska kolonierna-

  390. -minns hur man fick memorera
    "I Wandered Lonely as a Cloud"-

  391. Wordsworths dikt om tiotusen påskliljor.

  392. Jag vet att när jag var tio år gammal så
    bestämde jag mig för att glömma den.

  393. Jag vet inte var
    den politiska medvetenheten kom från-

  394. -förutom från min mor
    som var väldigt politisk.

  395. Anledningen till att jag kände så
    om Wordsworths dikt-

  396. -är att vi hedrade minnet av en blomma-

  397. -som vi aldrig skulle få se.
    Påskliljor växer inte i tropikerna.

  398. Det var den ultimata koloniseringen,
    en kolonisering i förfinad form.

  399. När jag såg en påsklilja för första
    gången, vilket jag skrivit om i "Lucy"-

  400. -kände jag vämjelse, "Usch, påskliljor!"
    Jag bara avskydde påskliljor.

  401. Men en dag i min trädgård i Vermont-

  402. -kom jag på att Wordsworth
    var en fantastiskt poet-

  403. -och att det inte var hans fel
    att han blivit en del i kolonialbygget.

  404. Så genom åren har jag planterat
    tiotusen påskliljor på gräsmattan.

  405. Det är underbart!

  406. -Och hjortarna gillar dem inte.
    -Det gör de inte.

  407. Min vän och jag reciterar Wordsworth
    för att hedra honom.

  408. Kommer ni ihåg den där scenen
    i "De 400 slagen"-

  409. -där den lilla pojken
    nästan bränner ned huset?

  410. Hans mor blir väldigt arg på honom
    och han säger: "Jag hedrade Balzac."

  411. Man måste hedra.

  412. Separera vad det är
    människor gör med saker-

  413. -och vad man gjort mot oss med
    Wordsworth, Milton och Shakespeare.

  414. Ja, de är förvisso döda, vita män-

  415. -men det är inte deras fel
    att de är döda eller var vita.

  416. Jag är hemskt ledsen,
    men vi måste börja avrunda samtalet nu.

  417. -Har du nåt du vill tillägga?
    -Åh nej, jag har inget att säga.

  418. -Vill du säga nåt?
    -Ja.

  419. Vi har två minuter kvar, eller hur?

  420. -Vill du börja?
    -Börja du.

  421. Jag har mer gemensamt
    med Annie John än man tror.

  422. När Annie, som är en liten flicka,
    lånar böcker på biblioteket-

  423. -vill hon behålla dem hon tycker om.

  424. Det hemska är att jag är bibliotekarie
    och jag behöll dina böcker-

  425. -som jag lånade från biblioteket.
    Det är en dödssynd för bibliotekarier.

  426. Min chef är här i dag, så jag vill göra
    ett offentligt tillkännagivande:

  427. Jag ska lämna tillbaka böckerna. Inte
    eftersom jag är en god bibliotekarie-

  428. -utan enbart eftersom förlaget Tranan
    trycker upp dina böcker på nytt.

  429. Jag kan skaffa mina egna exemplar.

  430. Jag är hemskt ledsen över att jag inte
    hann berätta om min passion för Linné.

  431. -Men nästa gång...
    -Du kommer tillbaka nästa år.

  432. Jag kan göra två saker
    som ni inte förväntar er.

  433. Jag kan föreläsa om bergsbestigningen
    i Himalaya och Karakorams historia.

  434. Jag gillar bergsbestigningslitteratur
    och kan massor om det.

  435. Jag kan även föreläsa
    om er alldeles egen Linné.

  436. Det ser vi fram emot.

  437. Tack, Jamaica Kincaid, Kristina
    Sandberg och Mats Kempe.

  438. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Amerikansk litteraturhistoria, Amerikanska kvinnliga författare, Författare, Kincaid, Jamaica, 1949-, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hiromi Ito & Martina Montelius

"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Sasa Stanisic & Daniel Sjölin

Den prisbelönta bosnisk-tyska författaren Sasa Stanisic berättar om sin bok "Före festen" i ett samtal med författaren Daniel Sjölin. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

Den svenska författaren Majgull Axelsson och den spanska författaren Almudena Grandes har gemensamt att de båda skriver breda berättelser om det såriga i samhället. Här samtalar de om tystnad, om glömskan efter Franco och om romernas situation. Moderator: Kristoffer Leandoer. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hélène Cixous & Mats Ek

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Skogen, myren, människan och renen

Krister Stoor, språkforskare vid Umeå universitet, pratar om överföringen av kunskap bland skogssamiska renskötare: om hur berättelser delas, och om hur de äldre har en betydande roll både inom gruppen och externt. Inspelat 7 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?

Fråga oss