Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Föreläsningar och samtal från Stockholm Literature 2016. Inspelat den 29-30 oktober 2016 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016 : Dorit Rabinyan & Elisabeth ÅsbrinkDela
  1. Jag valde
    den israeliska kvinnans perspektiv-

  2. -eftersom jag inte kunde ge röst
    åt den palestinska synvinkeln.

  3. Jag har inget palestinskt medvetande.

  4. Hej, kära publik.
    - Och välkomna, kära gäster.

  5. Jag heter Malin Nasiell
    och ska presentera två författare.

  6. De har båda fått många priser
    och blivit hyllade för sina verk.

  7. I min läsning av dem fascinerades jag
    av skildringen av det förflutna-

  8. -av vår historia och hur vi, läsarna,
    kan urskilja deras eget förflutna.

  9. Dorit Rabinyan är israelisk författare
    med persisk bakgrund.

  10. Hennes senaste bok "Borderlife"
    kom ut i Israel 2014.

  11. Den har översatts till 15 språk-

  12. -och kommer att ges ut
    i ett flertal länder.

  13. Den kommer att ges ut i Sverige 2018.

  14. Hon har tidigare skrivit två romaner:
    "Våra bröllop" och "Persian Brides".

  15. "Våra bröllop" gavs ut i Sverige 2002
    av Natur & Kultur.

  16. Hon skriver också barnböcker
    och ett filmmanus.

  17. -Då och då.
    -Precis. - Och välkommen, Elisabeth.

  18. Elisabeth Åsbrink
    är svensk författare och journalist.

  19. Hennes senaste bok "1947" gavs ut
    i augusti i år av Natur & Kultur.

  20. Tidigare har hon skrivit "Smärtpunkten",
    "Och i Wienerwald står träden kvar"-

  21. -pjäser och andra verk.

  22. År 2011 fick hon Augustpriset och är nu
    åter nominerad för sin senaste bok.

  23. -Varmt välkomna båda två.
    -Tack.

  24. Jag ska berätta lite om Dorits bok
    då ingen av er har läst den. Det har vi.

  25. Det är en kärlekshistoria i New York-

  26. -mellan en israelisk kvinna
    och en palestinsk man.

  27. De träffas av en händelse,
    kan man säga...

  28. ...på en annan kontinent än där de
    normalt bor och även växte upp.

  29. Så de tas ut ur...den konflikt
    som de har fötts in i.

  30. På nåt sätt lyckas de-

  31. -fördriva de gränser som skiljer dem åt.

  32. Och de får en fantastisk resa
    genom New Yorks gator-

  33. -med sitt möte och sin kärlek. Och
    med sina respektive arv och historier.

  34. En del har kanske läst Elisabeths bok,
    som handlar om ett historiskt år.

  35. Vi talade om det tidigare.

  36. Det var ett år då allt kunde hända.

  37. Allt var inte bestämt för framtiden.

  38. Du porträtterar året
    via många olika röster och personer-

  39. -och saker som hände det året.

  40. Jag kände mig väldigt hoppfull
    när jag läste era böcker.

  41. När man i dag ser tillbaka på år 1947-

  42. -undrar man
    vad vi har gjort med historien.

  43. Men det hopp som era böcker gav mig
    - kan vi prata om det?

  44. Jag vet inte om jag kände mig
    så hoppfull av din bok.

  45. Det är en mycket vacker kärlekshistoria.

  46. På ytan följer vi paret runt.

  47. En ung kvinna och en ung man.

  48. De har inte...
    De är lite drygt trettio år gamla.

  49. Och skildringen av deras kärlek-

  50. -är verkligen fin och vacker.

  51. Sen finns det en underström
    av deras skillnader.

  52. Hon är ju israelisk,
    och han kommer från Västbanken.

  53. Vad det betyder för deras syn
    på varandra och sig själva-

  54. -och på framtiden,
    finns hela tiden under ytan.

  55. Så det är en vacker historia.

  56. Jag kan inte så mycket om hopp.

  57. När det gäller litteratur är författarna
    inte ansvariga för hoppet.

  58. Vi borde... Vi skildrar liv.
    Och i livet finns det hopp.

  59. Men jag lockas mer av att bringa ordning
    i kaos när jag skriver.

  60. Det är skrivandet som ger mig hopp,
    inte materialet jag jobbar med.

  61. Kanske borde Disneyfilmer
    ge mer hopp-

  62. -än litteratur
    som undersöker mer problematiska-

  63. -och mer allmänmänskliga svårigheter
    i livet.

  64. Men det finns hopp i din bok.

  65. För det första
    är huvudpersonerna konstnärer.

  66. Hon skriver och han målar.

  67. Därför korsar de redan gränserna-

  68. -för hur man ska uppföra sig och leva.

  69. Det finns ett hopp
    i att de, genom sin kärlek-

  70. -kanske skulle kunna förändras
    och skapa ett annat sätt att leva.

  71. När du nämnde hopp
    kom jag att tänka på-

  72. -att hoppet gavs till mig av läsarna.

  73. Boken gavs ut i juni 2014-

  74. -och i juli 2014 startade Gazakriget.

  75. Jag tänkte: "Herregud, jag har gett ut
    en ny roman och ni startar ett krig."

  76. "Jag skrev en bok om en dialog mellan
    israeler och palestinier. ska ni..."

  77. Inte för att det finns
    nån bra tid för krig-

  78. -men i fyra veckor höll jag andan-

  79. -och väntade på att det skulle ta slut.

  80. Sen kom det telefonsamtal
    från mina första läsare.

  81. Från skyddsrum i södra Israel,
    med missiler ovanför sina huvud-

  82. -ringde de och sa: "Jag läser din bok."

  83. Gamla tanter i södra Israel
    ringde och sa:

  84. "Boken är en bra påminnelse
    om vår mänsklighet."

  85. "Det är en så hoppfull läsning.
    Medan kriget pågår"-

  86. -"och sirenerna ljuder mitt i natten"-

  87. -"läser jag din bok som en påminnelse
    om vår mänsklighet."

  88. Kulmen som ingav mig hopp-

  89. -om att boken rymmer hopp
    för läsaren-

  90. -var de första bilderna på Facebook
    och Instagram av soldater-

  91. -som bar med sig boken in i Gaza.

  92. De tog bilder med boken och skrev:
    "Jag krigar inte mot alla Gazabor."

  93. "Boken är en påminnelse om att jag
    krigar mot de onda för de goda."

  94. Hur mycket mer kan litteratur kräva
    av verkligheten och livet-

  95. -i form av beröm och reflektioner-

  96. -utöver att en soldat
    tar med sig min bok-

  97. -när han beger sig ut på sitt uppdrag
    för att skydda Israels gränser?

  98. Den handlar om komplexitet
    och problematik-

  99. -men den belönade mig
    med mycket kärlek och kontroverser.

  100. -Jag vill fråga dig om en sak.
    -Visst.

  101. Det hopp du hittar 1948... Nej, 1947.

  102. Vi har ett komplex med 1948.

  103. Ja, men det här är...

  104. ...1947 som en korsning
    mellan hopp och förtvivlan-

  105. -och de val som gjordes, låt oss säga-

  106. -de internationella...banor
    som historien tog.

  107. Var har du din grund i den här tiden?
    Du var inte född.

  108. Du ser in i din pappa och reflekterar
    din framtid genom honom.

  109. Min personlig grund i den här tiden
    är så klart min pappa.

  110. Tanken var inte att skriva om honom.
    Jag ville inte skriva om mig själv.

  111. Men när jag gjorde min research
    undrade jag var han var det året.

  112. Jag insåg att han var tio år-

  113. -och satt i ett läger
    i den amerikanska zonen i Tyskland.

  114. Det var ett flyktingläger för barn vars
    föräldrar hade dödats av nazisterna.

  115. Han var olik de flesta barn där-

  116. -eftersom en av hans föräldrar levde.

  117. Hans pappa hade mördats,
    men hans mamma hade överlevt.

  118. Och just det här året är avgörande
    i hans liv, och därför även i mitt liv.

  119. Det kanske är det du tänkte på.

  120. För han hade suttit i lägret i ett år.

  121. Hans mamma hade satt honom där,
    för hon såg ingen framtid i Budapest-

  122. -där de hade bott under kriget
    och knappt överlevt.

  123. Han hade varit på väg
    att bli deporterad en gång.

  124. Hon räddade hans liv tre gånger
    och ville inte stanna kvar där.

  125. De övervägde att åka till Palestina,
    men det var inte bara att åka.

  126. Britterna lät bara 1 500 per månad
    komma dit. Invandringen var begränsad.

  127. Han var barn i ett flyktingläger.

  128. Det var ett sionistiskt, sekulärt
    och socialistiskt läger.

  129. Barnen förbereddes
    för att bygga ett nytt land-

  130. -långt från Europa och alla mord.

  131. Sen dyker hon upp det här året
    och säger att hon har ändrat sig.

  132. Nu får han själv bestämma-

  133. -om han vill följa med de andra barnen-

  134. -eller komma tillbaka
    till Budapest med henne.

  135. I sin väska har hon två ungerska korvar.

  136. Jag vet inte om du har smakat det,
    men de är väldigt goda.

  137. Han var en hungrig liten pojke, så det
    hade visst inflytande över hans beslut.

  138. Och det påverkade ju mitt liv. Men det
    jag förstod, och han inte visste...

  139. Pappa lever än.

  140. ...är att om han hade stannat i lägret-

  141. -hade han varit ett av de 1 500 barn-

  142. -som gick ombord på fartyget Exodus-

  143. -som skrev historia
    då det försökte komma in i Palestina.

  144. Det tvingades tillbaka till Tyskland.

  145. Det blev skandal i hela världen-

  146. -och förändrade hela synen-

  147. -på idén om en judisk stat.

  148. Han skulle ha varit mitt i det,
    men hamnade i Budapest-

  149. -och fick ett annat liv
    och ett annat öde.

  150. Så du undrar vad som skulle ha hänt
    om han hade åkt med båten?

  151. Han skulle inte ha nått Palestina.

  152. Han hade varit en del
    av den historiska händelsen.

  153. Men hela året är ett "Tänk om..."-år.

  154. För om vi nu pratar om Israel
    följer jag processen-

  155. -angående den kommitté som får FN:s...

  156. Hur säger man... Jag tappade bort mig.
    Uppdrag. Tack.

  157. De fick fyra månader på sig
    att lösa det palestinska problemet.

  158. Bara så där!

  159. Vi har kämpat med det i sjuttio år.
    De fick fyra månader.

  160. Den här väckarklockan
    kanske kan bli användbar.

  161. Om man har en deadline
    kan det bli färre döda-

  162. -och fler överlevande.

  163. Det är därför 1947 är intressant,
    men inte 1948.

  164. För 1948 är allt på plats.
    Men 1947 är det i vardande.

  165. Och jag följer processen.
    Det riktigt intressanta-

  166. -var att hitta de röster
    som nästan styrde det här-

  167. -mot ett annat slut och en annan
    lösning. Men så gick det inte.

  168. Om vi ser på dagens Israel...

  169. När din bok gavs ut, förbjöds den
    av utbildningsdepartementet.

  170. De förklarade att den uppmuntrade
    oönskade förhållanden.

  171. Ur det uppstod en stor politisk debatt.

  172. Om man rör sig från 1947 till dagens
    Israel är debatten fortfarande levande.

  173. Hur gick diskussionen
    och hur är dess status i dag?

  174. Sanningen är att boken lästes
    i ett och ett halvt år-

  175. -utan att förbjudas.

  176. Förbudet kom arton månader
    efter utgivningen.

  177. Folk läste den av litterära skäl.

  178. Och...så en dag-

  179. -kom det plötsligt...en rapport-

  180. -om att utbildningsdepartementet
    beskrev min bok-

  181. -som farlig för den judiska identiteten.

  182. Och... Ja, vad kan man säga?

  183. På det sättet kan båda era böcker
    på sätt och visa vara verktyg-

  184. -för att förstå historien
    och dagens situation i Israel.

  185. Jag är inte ödmjuk, men kan bara säga-

  186. -att förbudet mot romanen säger mer
    om Israel i dag än om romanen.

  187. För det är inget provokativt verk...

  188. ...utan en sorts elegant
    historieberättande. Det är inte som...

  189. Jag vet inte... Som...

  190. -Du är utanför landet och...
    -Det retas liksom...

  191. Det är en subtil makt.

  192. Det säger mycket mer om osäkerheten-

  193. -hos utbildningsdepartementet
    kring allt som har med dialog att göra.

  194. Israels regering har i minst tio år
    visat upp och propagerat för-

  195. -en icke-dialog med den andra sidan.

  196. De har visat upp en förlamad
    förhandlingsprocess mot lösningar-

  197. -och beskrivit de andra som demoner.

  198. Och så dyker det upp en roman...
    som beskriver de andra-

  199. -som några man kan relatera till
    och kanske till och med liknar...

  200. ...och som kan vara värda
    att samtala med.

  201. Det kan uppfattas som farligt
    mot den attityd...

  202. ...som är det enda sätt som visas upp
    på israeliska skolor och universitet.

  203. Den sågs som farlig,
    men jag håller inte med.

  204. Den är bara mänsklig.

  205. Men det är intressant,
    för den israeliska kvinnan i din bok-

  206. -är ju verkligen förälskad.

  207. Men trots det tvekar hon-

  208. -och av samma skäl
    som boken förbjöds för.

  209. Tack för att du säger det här.

  210. Den morgon
    som den här skandalen inträffade...

  211. ...tänkte jag precis så.

  212. Och runt fem månader senare
    såg jag intervjun från den morgonen-

  213. -och såg att mitt ansikte
    visade precis det:

  214. Hur kommer det sig
    att om man i sin litteratur speglar-

  215. -den här svårigheten hos judar
    att acceptera tanken om en blandning-

  216. -om ett förhållande över gränserna
    - en diasporisk idé om assimilering...

  217. Det har inget att göra
    med Israels nuvarande suveränitet.

  218. Vi är ingen minoritet.
    Termen som användes var assimilering-

  219. -som om vi riskerade att övertas-

  220. -eller att kontrolleras
    av den lille araben inom oss.

  221. Och komplexiteten
    hos min hjältinna och berättare-

  222. -framhäver verkligen den konflikten.

  223. Hon är inte helt okej med den kärlek
    hon känner för den palestinske mannen.

  224. Hon kämpar med den
    och vill att det inte hade hänt.

  225. När det händer börjar hon undersöka
    sin identitet med hjälp av kärleken.

  226. De utforskar varandra
    och varandras identiteter.

  227. Det tog mig fyra års skrivande...

  228. Jag skrev i sex år, men efter fyra år-

  229. -gick jag nerför en gata
    då en vän frågade:

  230. "Vad skriver du på nuförtiden?"
    Det tog ett tag innan jag svarade:

  231. "Det är en kärlekshistoria." För i
    början var det ingen kärlekshistoria-

  232. -utan en identitetsundersökning.

  233. Det börjar med en FBI-undersökning.

  234. Min huvudperson förhörs
    som misstänkt-

  235. -efter elfte september-attackerna.

  236. Hon uppfattas som en möjlig terrorist.

  237. Så frågan... Nu går jag tillbaka
    till det här med "Tänk om..."

  238. Jag tycker att det är ett sätt-

  239. -att ställa den fråga-

  240. -som hänger över
    alla världens bibliotek: "Vem är jag?"

  241. För att ställa den frågan på olika sätt-

  242. -använder författare "Tänk om..."
    som ett alternativ.

  243. Och om din pappa ändå hade åkt
    med den där båten-

  244. -kunde du ha varit
    den israeliske författare som var gäst-

  245. -på en svensk litteraturfestival.

  246. Det kunde ha varit tvärtom här.

  247. Kanske det.
    Men i stället representerar jag-

  248. -den här israeliska rädslan,
    den assimilerade judiska identiteten-

  249. -eftersom jag är en produkt
    av generationer av assimilering.

  250. Men här är vi, med parallella...

  251. Båda era böcker har väldigt
    personliga historier i grunden.

  252. Men jag tänker också mycket
    på ärvda minnen-

  253. -och att till viss del bära på bördan-

  254. -av era förfäders upplevelser
    och historier.

  255. Ni porträtterar det väldigt skickligt.

  256. Tänker ni på det under skrivprocessen?
    Är det nåt ni vill porträttera?

  257. Tja, när det gäller...

  258. Man måste alltid fråga sig
    varför man skriver det man skriver.

  259. Jag har insett
    att jag givetvis är i nån sorts...

  260. Hur säger man? Min engelska är tyvärr
    inte vad den borde vara i dag.

  261. ...i nån sorts symbiotisk relation
    till min pappa.

  262. Det har förstås att göra med
    att han är flykting.

  263. Och för att han har djupt traumatiska
    upplevelser från barndomen.

  264. För sen han flydde från Ungern
    och kom till Sverige som 20-åring-

  265. -och startade ett nytt liv
    med ett nytt språk-

  266. -har han hela tiden
    bara blickat framåt.

  267. Och jag tillbringar mitt yrkesliv
    med att blicka bakåt.

  268. Där står vi, liksom rygg mot rygg
    och ser åt var sitt håll.

  269. Och jag gör ju det
    som en del av honom.

  270. Ibland ser han undrande på mig:
    "Varför är du besatt av det förflutna?"

  271. Du ska säga
    att du kompenserar för honom.

  272. Det sa jag i den här boken.
    Han har förstått det nu.

  273. Men jag tror inte att det här
    är utmärkande för Förintelsen.

  274. Jag hatar det ordet,
    men vi använder det.

  275. Det sker med alla trauman.
    De nedärvs genom generationerna.

  276. Det sker inte med ord.
    Det har inget språk.

  277. -Det sipprar ner...
    -Precis.

  278. Det finns ingen som förklarar det.
    Det finns bara där.

  279. Det finns i sättet min pappa åt
    när jag var liten.

  280. Han hade ju upplevt svält.

  281. Hans sätt att äta var väldigt speciellt.

  282. Det var...lystet, för mycket
    och väldigt intensivt.

  283. Små saker som det.
    Och det jag faktiskt skriver om:

  284. Hur jag kopplar ihop tioåringen han var
    med tioåringen jag var-

  285. -då han skrev ett brev till mig.

  286. Det han skriver är mycket kärleksfullt.

  287. Och sen kommer det en mening
    som är...

  288. Jag läste inte brevet förrän nu. Han
    måste ha sagt meningen till sig själv-

  289. -och sa den nu till sitt enda barn:

  290. "Tyck aldrig synd om dig själv."

  291. Så överlevde han,
    och så skulle jag överleva.

  292. Jag har alltid vetat det,
    fast jag inte läste brevet förrän nu.

  293. Så, visst sipprar det ner.

  294. Innebär det att tycka synd om sig själv
    om man ser bakåt?

  295. Nej, inte alls. Men att se bakåt...

  296. Han har inte tid med det.

  297. Han ville skapa ett liv och inte vara
    i ett smärtsamt förflutet.

  298. Han tyckte bara inte att det var
    intressant att vara ett offer.

  299. Det fanns inte plats
    för sånt tänkande i hans liv.

  300. Han skickade bara det vidare till mig.

  301. Din bok har också
    en personlig historia i grunden.

  302. Känner du dig på nåt sätt ansvarig?

  303. Finns det ett ansvar
    i att berätta om var du kommer ifrån-

  304. -genom den här boken?
    Tänker du på det?

  305. Jag berättar om min pappa,
    om jag ska vara ärlig.

  306. En gång hörde han mig...
    i ett radioprogram-

  307. -när jag pratade
    om "Tänk om..."-temat-

  308. -som jag kom ihåg nåt
    från när jag var tolv.

  309. Han och jag gick i ett annat kvarter
    i staden där jag växte upp.

  310. Jag växte upp i stadens centrum
    och hade alla typiska fördelar.

  311. En bra utbildning, bra lärare,
    och bra vänner-

  312. -som uppmuntrade mig
    till att vara duktig.

  313. Mina kusiner bodde i stadens utkant-

  314. -i de kvarter där judar som kom
    från muslimska länder placerades.

  315. Vi besökte dem på helger-

  316. -och en dag gick jag och pappa
    runt i de kvarteren-

  317. -som var de fattiga kvarteren
    i den här staden mitt i Israel.

  318. Vi gick där...
    Föreställ er ett lite sämre kvarter.

  319. Han stod där och pekade
    upp mot fjärde våningen och sa:

  320. "Jo, min flicka. När jag och din mamma
    letade efter en lägenhet att köpa"-

  321. -"ett år innan du föddes,
    funderade vi på den här lägenheten."

  322. "Vi köpte faktiskt nästan den
    lägenheten. Du kunde ha bott här."

  323. Jag var tolv år och tittade och såg...

  324. ...mitt inbillade jag stå
    på fjärde våningen och titta ner.

  325. Och...i den här övningen-

  326. -i litteratur för en tolvåring-

  327. -gav han mig
    det här "Tänk om..."-tänkandet.

  328. På radion sa jag att den skillnaden på,
    låt säga hundra dollar-

  329. -mellan att köpa den där lägenheten
    och den lägenhet där jag växte upp-

  330. -formade faktiskt min identitet.

  331. Hur banalt kan hundra dollar bli?

  332. Svaret på frågan "Vem är jag?"
    Det är litteraturens projekt.

  333. Kanske därav min hängivenhet
    till romanskrivande.

  334. Det att ifrågasätta vem man är
    gör att man kan formas-

  335. -av en sån...tillfällighet.

  336. Han hörde mig säga det och sa:

  337. "Du borde ha sagt att du ändå
    hade varit din pappas dotter."

  338. Om jag så hade fötts i Iran
    och inte i Israel-

  339. -eller hade invandrat till Kalifornien-

  340. -eller hade växt upp
    i den sämre stadsdelen-

  341. -hade jag ändå alltid varit
    min pappas dotter.

  342. Och han har rätt.

  343. Så tänk om man skrev samma roman,
    "1947", på hebreiska-

  344. -och ifrågasatte historiens utveckling-

  345. -såväl personligt - i förhållande
    till din familj - som internationellt.

  346. Det vore intressant
    att få boken översatt-

  347. -och spela ett spegelspel
    mellan olika "Tänk om..."-scenarier.

  348. Vi får se... Min förra bok
    blev faktiskt nästan översatt-

  349. -men han som ville ha den översatt
    fick sparken innan affären var klar.

  350. För att han hade tackat nej
    till "50 nyanser av honom".

  351. De sparkade honom. Min Wienerwald
    kom aldrig på hebreiska.

  352. Jag tycker att han hade bra smak.

  353. Det har han.

  354. Jag måste bara...
    När vi nu pratar om nedärvda trauman...

  355. Du låter den israeliska kvinnan berätta
    saker om sin barndom.

  356. Jag undrade om det är från
    din barndom. Det där om nålen och...

  357. Vad lustigt.
    Det är ett så litet element att det...

  358. Men det är väldigt symboliskt.
    Det är närmast ett centrum.

  359. Det är faktiskt inte min klokskap.

  360. Det var min grannes vän
    som berättade det.

  361. När vi var små...

  362. ...fanns det bara ett sätt för oss...

  363. ...att utsättas för israeliska araber
    i vår stad.

  364. Israeliska araber var de som inte...

  365. ...blev förvisade...

  366. ...eller var flyktingar på Västbanken.

  367. De hölls inom Israels gränser-

  368. -och var israeliska medborgare
    med israelisk legitimation.

  369. De var byggarbetare.
    Dem utsattes vi för som barn.

  370. Vi var rädda för dem
    eftersom araberna var fienden.

  371. Vi uppfattade dem som farliga för oss
    eftersom... Strunt samma.

  372. Min grannes vän sa
    att vi borde beväpna oss mot dem.

  373. Jag sa: "Vi tar en kökskniv."
    Hon sa: "Det är inte bra."

  374. "Den arabiske kidnapparen"-

  375. -"kan ta kniven ifrån dig
    och använda den mot dig."

  376. Då kom hon på
    en väldigt smart vapenlösning:

  377. Att bära med sig en nål inuti handen
    när vi gick till skolan på morgonen.

  378. Vi brukade gå sju på morgonen
    när gatorna bara var halvvakna.

  379. Och byggarbetarna var inuti
    de ofärdiga byggnaderna.

  380. "De kan kidnappa dig, så ha nålen.
    När du blir kidnappad"-

  381. -"sticker du kidnapparen
    i hans arabiska öga och springer i väg."

  382. Jag har alltid kommit ihåg det,
    för det var en så smart lösning.

  383. Och det är verkligen den inre nål-

  384. -som Hilmi, den palestinske mannen,
    anklagar Liat för att ha.

  385. Hon verkar så liberal
    och verkar se honom som sin jämlike-

  386. -men inuti sig har hon en judisk nål.

  387. Det är det judiska dna:t
    som hon formades av-

  388. -den mentala ghettovärld...
    som hon bär med sig inombords.

  389. Hon är israelisk och har aldrig känt
    sin existens hotad av...

  390. Hennes identitet hotades aldrig
    av nån annan identitet.

  391. Ändå ser hon hans kärlek
    som en kraft som styr henne-

  392. -och som kan överta hennes identitet.

  393. Han vet inte vad han ska kalla det,
    men känner till berättelsen om nålen-

  394. -och säger: "Du använder nålen
    mot mig, men låtsas att du älskar mig."

  395. Hon sätter en deadline
    för deras förhållande.

  396. Hon begränsar förhållandet
    till New York.

  397. Hon vill inte att det följer med hem
    och blir en del av hennes riktiga liv.

  398. Hon sätter deadline till när hon
    åker hem - då är förhållandet slut.

  399. Jag valde
    den israeliska kvinnans perspektiv-

  400. -eftersom jag inte kunde ge röst
    åt den palestinska synvinkeln.

  401. Jag har inget palestinskt medvetande.

  402. Jag kan bara bevittna
    den palestinska närvaron-

  403. -och gissa vad som finns inuti.

  404. Men jag kan aldrig tala för den andre,
    bara se in i den andre.

  405. Och...ja.

  406. Intressant att du ser nålen som judisk.
    Jag skulle kalla den israelisk.

  407. Israeler uppfattas
    som mer militäriska än judar.

  408. Nej, det finns två olika problem här.

  409. Det ena är
    det inbyggda annorlundaskapet-

  410. -i Israel och Palestina,
    och i själva konflikten.

  411. Sen finns det en annan aspekt:

  412. Hur judar i århundraden av assimilering-

  413. -har bevarat sin identitet.

  414. Men i Europa, i diasporan-

  415. -har de både assimilerats
    och hållit ihop.

  416. Båda överlevnadsstrategier finns.

  417. Och jag är en märklig produkt
    av båda strategier.

  418. För min morfar...
    Jag ska inte fördjupa mig i det.

  419. Min morfar kom från Thessaloniki.

  420. Han var sefardisk jude
    och talade ladino.

  421. Han kom till London
    där han träffade min tyska mormor.

  422. Han sa aldrig till sin mamma
    att de gifte sig.

  423. Han sa aldrig till sin mamma
    att han hade två barn.

  424. -För att hon var ashkenazier?
    -Nej, hon var tysk - inte judisk.

  425. Så han vågade inte berätta
    för sina föräldrar-

  426. -att han hade lämnat gemenskapen.

  427. Först när hans mamma dog
    flyttade han till sin fru och sina barn-

  428. -varav det ena var min mamma.

  429. Detta krav på att inte blanda...

  430. Och den blandning som likväl inträffade.
    Det är det intressanta.

  431. Ja, det är en så stor fråga.

  432. Att skandalen inträffade
    på grund av min bok, speglar bara-

  433. -hur djupt det sitter
    och hur komplext det är nuförtiden.

  434. Under de här omständigheterna.

  435. Det är ett så enormt ämne att...

  436. Vi har några minuter kvar.

  437. Efter att ha läst "1947"
    har jag funderat på-

  438. -vilka slutsatser du drar-

  439. -för Mellanöstern och Europa av i dag?

  440. -En stor fråga.
    -Fem minuter.

  441. Skojar du med mig?

  442. Jag låtsas
    som om du inte ställde den frågan.

  443. Jag återgår till din första fråga.

  444. Vi talade om hopp.

  445. Det finns nåt 1947 som känns väldigt
    hoppfullt, och som jag saknar i dag.

  446. Ni kan förstås tycka att jag är naiv-

  447. -men huvudidén då
    var tanken om allmängiltighet.

  448. Tanken om att vi, trots våra skillnader-

  449. -i kön, hudfärg, religion
    och vad det nu kan vara-

  450. -har nåt gemensamt
    i att vi är människor.

  451. Man ville skapa en ny politik och en ny
    värld på det vi hade gemensamt.

  452. I dag är vi väldigt besatta
    av våra skillnader.

  453. Helt besatta.

  454. Inte bara i Mellanöstern,
    utan även på Twitter och så.

  455. Så, om man kunde komma förbi det
    och fokusera på det vi har gemensamt-

  456. -skulle jag bli glad. Jag skrev inte
    boken därför, men där finns hoppet.

  457. Vi har så mycket gemensamt
    och boken undersöker...

  458. Jag har försökt skildra sånt-

  459. -som vi israeler och palestinier delar
    och hur vi skiljer oss åt.

  460. Men det viktigaste folk i Mellanöstern
    bör komma ihåg, och tillstå, är-

  461. -att det viktigaste vi har gemensamt
    är att vi...

  462. ...att vi sitter i samma båt.

  463. Det är det viktigaste vi har gemensamt.

  464. Vi har samma öde.

  465. Och våra öden hänger ihop med
    och beror på den andre.

  466. Man kan inte njuta av lyxen
    i sin lägenhet-

  467. -när det kommer rök från grannens.

  468. Vi är beroende av
    hur vi är ansvariga för varandra.

  469. Det viktigaste är att vårt öde
    är ömsesidigt och beroende av andra.

  470. Fler palestinier och israeler
    måste inse-

  471. -att grannen inte kommer att försvinna.

  472. Extremister i båda länder...
    I Israel kanske de drömmer om det-

  473. -men det är en fantasi
    som vi, som är fast i mitten-

  474. -mellan de extrema åsikterna...

  475. Ju förr de erkänner varandra
    desto större chans för fred.

  476. -Ja...
    -Tack båda två. Det var trevligt.

  477. Tack.

  478. Tack.

  479. Översättning: Dan Brundin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författare, Judiska författare, Litteraturvetenskap, Rabinyan, Dorit, 1972-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hiromi Ito & Martina Montelius

"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Sasa Stanisic & Daniel Sjölin

Den prisbelönta bosnisk-tyska författaren Sasa Stanisic berättar om sin bok "Före festen" i ett samtal med författaren Daniel Sjölin. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

Den svenska författaren Majgull Axelsson och den spanska författaren Almudena Grandes har gemensamt att de båda skriver breda berättelser om det såriga i samhället. Här samtalar de om tystnad, om glömskan efter Franco och om romernas situation. Moderator: Kristoffer Leandoer. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hélène Cixous & Mats Ek

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Både innanför och utanför

I exilen vinner man himlen men förlorar jorden. Så säger författaren Ma Jian vars böcker är förbjudna i Kina. Både han och den hyllade Yiyun Li har valt att leva utanför hemlandet. De resonerar kring dagens Kina och hur skrivandet påverkas av att se på sitt land på avstånd.

Fråga oss