Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Föreläsningar och samtal från Stockholm Literature 2016. Inspelat den 29-30 oktober 2016 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016 : Samanta Schweblin & Jerker VirdborgDela
  1. Om hon inte skickade mig
    till en psykolog-

  2. -som intygade att jag var normal,
    så skulle jag inte få gå kvar i skolan.

  3. Psykologen sa att jag var normal,
    men helt ointresserad av min omgivning.

  4. Jerker Virdborg är känd för svenska
    författare... För en svensk publik.

  5. Det var en hård natt i går.

  6. Hans senaste novellsamling
    "Skyddsrummet Luxgatan"-

  7. -som heter "Air Raid Shelter
    on Lux Street" på engelska-

  8. -blev kritikerrosad och
    handlar om ett land i västvärlden-

  9. -som kan vara Sverige,
    där allt plötsligt känns främmande.

  10. Det kända har invaderats
    och trygghet har blivit en lyx.

  11. Och det gläder oss otroligt mycket
    att ha Samanta Schweblin här.

  12. Hon föddes 1978 i Buenos Aires.

  13. Nu bor hon i Berlin.

  14. Hon debuterade 2002 med novell-
    samlingen "El núcleo del disturbio".

  15. 2010 skrev tidskriften Granta-

  16. -att Schweblin var en av de bästa
    unga spanskspråkiga författarna.

  17. I världen, antar jag.

  18. Hennes första roman "Räddnings-
    avstånd" finns nu på svenska.

  19. Den är fint översatt av Lina Wolff.

  20. Denna kusliga berättelse beskriver
    en förälders värsta mardröm.

  21. Avståndet till ens barn
    har blivit så stort-

  22. -att man inte längre
    kan tjäna och beskydda.

  23. Den tilldrar sig
    i en liten by i Argentina.

  24. Man kanske kan skönja hela landet.

  25. Vi tänkte genast att de här två
    författarna kunde ha nåt gemensamt.

  26. Vi vet bara inte vad.

  27. Det kanske visar sig. Jag överlåter
    det åt er, Jerker och Samanta.

  28. Tack.

  29. Du har rätt, Daniel.
    Vi kan nog ha nåt gemensamt.

  30. Jag tror att vi båda
    attraheras av stämningar-

  31. -som präglas av fara, rädsla-

  32. -och kanske till och med skräck.

  33. Vad tänker du om det?

  34. Ja. Först och främst...

  35. De sa att det skulle vara lite folk,
    men hela Stockholm är ju här.

  36. Men det är ett nöje.

  37. Ja.

  38. Det finns en fascination i bådas texter-

  39. -inför allt det som är mörkt.

  40. Mörkret, spänningen...

  41. Jag tror att den spänningen,
    i bådas fall, är en spänning-

  42. -som inte liknar spänningen
    i en thriller eller en skräckfilm.

  43. Den är mycket mer existentiell.

  44. Den är ett löfte-

  45. -om att man ska få upptäcka nåt stort
    och fantastiskt i varje stund.

  46. Det är intressant att höra det där
    om ett löfte om nåt nytt.

  47. Jag tycker att den traditionella
    realismen känns klaustrofobisk.

  48. Den måste falla sönder på nåt sätt.
    Det måste finnas en spricka i den.

  49. Men jag hade aldrig tänkt på det
    som ett löfte. Kan du utveckla det?

  50. Det är den här tanken att...

  51. Min farfar-

  52. -stred i den franska motstånds-
    rörelsen. Han var väldigt ung då.

  53. Han cyklade i väg i gryningen-

  54. -och så lämnade han sin bataljon.

  55. Han skulle spionera på fienden.

  56. Sen återvände han med informationen
    till sin bataljon.

  57. Den informationen kunde rädda livet
    på hans kamrater. Det var riskfyllt.

  58. Jag känner att när vi skriver
    och läser den sortens litteratur-

  59. -så har man den där känslan av
    att man går mot stupet ensam-

  60. -och man lutar sig ut i mörkret-

  61. -och så återvänder man hem
    med väldigt värdefull information-

  62. -om det där mörkret som skrämmer.

  63. Men man är helskinnad och trygg.

  64. Det är litteratur för mig, och den
    där fascinationen för spänningen.

  65. Jag tänkte på det här med mörkret
    och på det som jag läst av dig.

  66. Jag vet att du gillar Lynch.
    Du gillar film.

  67. David Lynch har skrivit boken
    "Fånga de stora fiskarna".

  68. Det är en underbar bok
    om skapande och meditation.

  69. Han talar i den boken...

  70. Han säger att om man...

  71. Han säger att skrivandet är
    som att fiska.

  72. Om man håller sig vid ytan,
    så kan man få tag i små fiskar.

  73. Men om man vill
    få tag i den stora fisken-

  74. -så måste man gå ner på djupt vatten.

  75. Den är så bra. Du skulle älska den.

  76. Jag undrar hur ditt förhållande
    till idéerna ser ut.

  77. Hur ser din jakt ut? Hur gör du
    för att fånga de här fiskarna?

  78. Jag är nyfiken på att veta
    om du har nån särskild arbetsmetod.

  79. Hur ser
    ditt förhållande till idéerna ut?

  80. Det här är så intressant.
    Bilden med fisken, ja.

  81. Den skulle kunna fungera-

  82. -som en bild av sinnet eller psyket.

  83. Jag brukar tänka att om en viss tanke
    känns hotfull och farlig för mig-

  84. -så är den bra.

  85. Det ska vara nånting
    som skrämmer mig.

  86. Men den ska skrämma på rätt sätt,
    inte på ett thrilleraktigt sätt-

  87. -utan, som du sa tidigare,
    på ett existentiellt plan.

  88. Det har också med civilisationen att
    göra, och vad som pågår i världen nu.

  89. När jag skrev boken...

  90. Om man jämför situationen nu
    med den som rådde 2010-

  91. -så har vi en helt annan situation
    här i Skandinavien.

  92. Det existentiella lagret
    och det mer politiska lagret-

  93. -är sammanflätade.
    Det är bakgrunden till den boken.

  94. Jag tror generellt sett...
    En klok person sa en gång till mig:

  95. "Om det gör ont, så gräv vidare."
    Jag håller med Lynch.

  96. Det är lätt att se
    när författare fiskar i grunt vatten.

  97. Redan efter 5-10 sidor ser man om det
    är en modig människa eller inte.

  98. Det är svårt att bevisa det,
    men man känner det.

  99. Det gör mig ofta arg när författare
    inte är tillräckligt modiga.

  100. Det kanske är orättvist.

  101. Den där irritationen,
    som jag känner igen så väl-

  102. -har att göra med
    att man slösar bort läsarens tid.

  103. Jag är en sån där läsare som lätt
    släpper taget. - Är det begripligt?

  104. Jag är en läsare
    som ofta släpper taget.

  105. Jag kan lätt avbryta läsningen
    och kräver mycket av författaren.

  106. Jag behöver det där löftet
    som vi talade om nyss-

  107. -om att jag ska få nåt värdefullt
    i utbyte mot min läsning.

  108. Det där är väldigt viktigt för mig.

  109. Nu vet jag inte vad jag skulle säga.
    Jag tappade bort mig.

  110. Vill du översätta det?

  111. Den där pakten mellan författare och
    läsare känns väldigt viktig för mig.

  112. Den säger: "Koncentrera dig. Din tid
    kommer inte att vara bortkastad."

  113. För att pakten ska uppstå-

  114. -måste jag under de första sidorna
    känna att jag kan lita på berättaren-

  115. -och för att kunna göra det
    måste jag inse-

  116. -att berättarens ord har det där värdet.

  117. En berättare som säger
    att nånting är vitt-

  118. -skiljer sig från en som säger
    att nånting är väldigt vitt.

  119. "Vitt" är ett så speciellt ord,
    ett så exakt ord-

  120. -att det inte krävs mer än det ordet.

  121. En texts exakthet och djup-

  122. -skapas även
    på det allra ytligaste planet-

  123. -som är en texts första ord.

  124. Det är intressant.
    Nu diskuterar vi plötsligt stil här.

  125. När jag läste din bok märkte jag
    att vi även har det gemensamt.

  126. Det är en väldigt... Vi strävar
    efter det enkla och visuella språket.

  127. Du nämnde David Lynch,
    och vi har båda studerat film.

  128. Vi har samma idoler av nån anledning.

  129. Det är David Lynch, och även
    filmtraditionens tidigare företrädare-

  130. -som Michelangelo Antonioni,
    en av mina stora hjältar-

  131. -Stanley Kubrick och Terrence
    Malick... Listan kan göras lång.

  132. Det de har gemensamt är-

  133. -att de vill ha
    väldigt spännande berättelser-

  134. -men berättandet sker långsamt
    och på ett exakt sätt.

  135. Om man överför det till litteraturen,
    så hamnar man nära det som vi gör.

  136. Jag tycker inte
    att man ska skryta språkligt.

  137. En författare kan ju sånt här.

  138. Man kan skriva
    avancerade meningar i all oändlighet.

  139. Det är som att visa musklerna,
    som författare.

  140. Det blir inte bra, och det är
    inte det som det handlar om.

  141. Den sortens skrivande gör mig nervös.

  142. Utmaningen är att göra det enkelt.

  143. Det blir en annan vinkel-

  144. -än det blir när det är väldigt
    litterärt, i den andra bemärkelsen.

  145. -Håller du med?
    -Fullständigt.

  146. Jag tycker att det finns
    två saker som är intressanta här.

  147. Det ena är att den här tanken att...
    Jag pratar engelska!

  148. -Det går bra.
    -Jag klarar det!

  149. Jag börjar...

  150. Jag är så stolt över mig själv nu.

  151. Jag bor i Tyskland nu, men
    det här lär aldrig hända med tyskan.

  152. Men...

  153. Den här tanken
    att det visuella i litteraturen...

  154. Det här med
    hur filmen påverkar litteraturen...

  155. Det pratas om
    att litteraturen är visuell.

  156. Här råder en sammanblandning.
    Litteraturen är visuell...

  157. Filmen påverkar litteraturen-

  158. -men den gör det i rytmen.
    Läsaren ställer mycket högre krav.

  159. Men det visuella i litteraturen
    är nåt annat.

  160. Det visuella i litteraturen
    har att göra...

  161. ...med ordens makt.

  162. Det är den makt som...
    Hur ska jag säga?

  163. Om jag till exempel säger:
    "Tänk inte på en tekanna"-

  164. -så ser alla en tekanna framför sig.
    Det är charmen med språket.

  165. Det är visuellt.

  166. Det finns författare,
    framför allt i den äldre skolan-

  167. -som avbryter handlingen
    för att lägga in en beskrivning.

  168. Det är hemskt, för när handlingen
    avbryts, så avbryts berättelsen.

  169. Texten kastar ut mig
    när handlingen avbryts.

  170. Men de nordamerikanska författarna-

  171. -och det var av dem som jag
    lärde mig skriva, har en...

  172. De beskriver genom läsarens läsning.

  173. De kan till exempel säga:

  174. "Mannen korsade vardagsrummet."

  175. "Han tog en askkopp
    och ställde den på ett annat bord."

  176. Som läsare är man då tvungen-

  177. -att föreställa sig mannen,
    rummet, ljuset, handen och askkoppen.

  178. Det som skapar det visuella
    är det där utrymmet som läsaren får-

  179. -att fatta beslut kring alla de sakerna.

  180. Det där är så intressant.

  181. Det filmiska berättandet skiljer sig
    också mycket från det litterära.

  182. Du gjorde ett intressant val
    i "Räddningsavstånd".

  183. Det handlar om perspektiv.

  184. När berättas historien
    i förhållande till var den äger rum?

  185. Och vem är det som berättar?
    Du gjorde ett intressant val.

  186. Jag brukar skriva i tredje person
    och dåtid.

  187. Det är det vanliga sättet. Så var det
    i ditt exempel med mannen i rummet.

  188. Men här är det ett annat...
    Det här beskrivs i presens.

  189. Det är ett förhör på sjukhuset.

  190. Som läsare kommer man väldigt nära.

  191. Man kommer extremt nära
    eftersom du använder presens.

  192. Samtidigt har det redan hänt.

  193. Personen försöker minnas saker
    som ännu ligger ganska nära i tiden.

  194. Det är viktiga saker som har hänt.
    Jag blev så imponerad av det valet.

  195. Det är ju ett okonventionellt grepp.

  196. Kan du förklara hur det gick till
    när du hittade det perspektivet?

  197. Det tog lång tid att hitta
    det sättet att berätta historien på.

  198. Jag hade historien klar för mig,
    men det räcker inte-

  199. -för sättet som man berättar
    en historia på-

  200. -är en viktig del av berättelsen.

  201. Om man kan båda sakerna
    och vet hur de fungerar-

  202. -så behövs det ingen övergång.

  203. Om jag inte har historien klar för mig-

  204. -så måste sättet att berätta den på
    upprätta begränsningarna-

  205. -för att det ska bli intressant.

  206. Jag vet inte hur du jobbar.
    Jag skulle vilja höra det.

  207. Den processen hos en författare
    är väldigt intressant.

  208. Dessutom är vi så lika där.

  209. I mitt fall är det så-

  210. -att jag skriver de första styckena
    i en berättelse flera gånger.

  211. Jag kan jobba med
    de där första styckena i en månad.

  212. Allting finns där.
    Det är fröet till allt det andra.

  213. Om man gör förändringar när man
    har kommit till hälften av romanen-

  214. -så är det mycket som måste skrivas
    om. Men i början har man stor frihet.

  215. Man kan ändra på ett snabbare sätt.

  216. Jag jobbade mycket med det
    tills jag hittade Davids röst.

  217. När David för första gången frågade
    vad det var som var viktigt...

  218. ...kände jag att han inte bara
    ställde frågan till Amanda-

  219. -utan även till mig, som berättare.

  220. Vad var så viktigt att det skulle
    berättas? Hur fungerar det hos dig?

  221. Jag är nog lite mer kontrollerad.

  222. Jag brukar få en idé-

  223. -och sen funderar jag på den
    i veckor eller månader.

  224. När jag känner mig ganska säker på
    hur jag ska gå till väga och skriva-

  225. -och det gäller särskilt stämningen-

  226. -inte stilen eller längden eller formen-

  227. -utan stämningen...

  228. Det här är abstrakt,
    men samtidigt centralt.

  229. Valet av stil-

  230. -och handlingen och...

  231. Strunt i det. Det är svårt att förklara.

  232. Men jag har rätt klart för mig
    vart jag ska innan jag börjar.

  233. Jag kanske har
    ett starkt kontrollbehov då.

  234. Sen kan jag jobba ganska snabbt.

  235. Jag vet hur jag ska gå tillväga.

  236. I några böcker har jag försökt arbeta
    på ett annat sätt.

  237. Men då är det inte noveller,
    utan ett längre format.

  238. Man kan då ge sig själv...

  239. Jag kan försöka planera
    vad som ska hända-

  240. -men så avbryter jag mig själv och
    säger: "Vänta och se vad som händer."

  241. Det handlar om
    att lura de inre impulser-

  242. -som styr det kritiska tänkandet och
    kontrollen. Jag har försökt jobba så.

  243. Jag brukar använda bilden av ett bord.

  244. När man dukar ett bord inför
    en middag ställer man fram dryckerna.

  245. Sen ställer man fram tilltugget
    och fler och fler saker.

  246. Sen är det dags
    att be alla komma in och sätta sig.

  247. Alla är hungriga och sugna. Om maten
    är god, så är det en härlig känsla.

  248. Jag dukar bordet i flera månader,
    tills det ser helt oemotståndligt ut.

  249. Då bara måste jag börja skriva.
    Det där är som en drog för mig.

  250. Jag får en kick.
    Det är en underbar känsla.

  251. Ändå kan det vara en hemsk berättelse.

  252. Jag blir för ivrig.

  253. Man ska duka väldigt noga
    innan man sätter sig till bords.

  254. Det är också en kontrollmekanism.

  255. -Känner du igen dig i det?
    -Ja, jag håller med.

  256. Dessutom antar jag-

  257. -att det kan vara farligt om en kniv
    plötsligt fattas under middagen.

  258. När man kommer tillbaka från köket
    kanske stämningen har förändrats.

  259. Om det är en kniv som fattas,
    så går det lätt att åtgärda problemet.

  260. Det är värre när en hel rätt saknas.
    Ibland inser man det efter ett tag.

  261. En sak som David Lynch skriver i
    sin bok... Du får mig att tänka på det.

  262. De olyckor som inträffar
    när man jobbar med nåt kreativt-

  263. -ligger alltid i linje
    med den ursprungliga idén.

  264. De är aldrig olyckor.
    Om kniven saknas, så ska den saknas.

  265. Nu har jag en fråga
    som är lite mer personlig.

  266. Hur kom du i kontakt
    med litteraturen?

  267. När blev litteraturen
    en livsnödvändighet för dig?

  268. På en existentiell nivå, menar jag.

  269. Hur gammal var du?
    Ibland har nån utövat inflytande.

  270. Det där är en central fråga
    för många författare.

  271. Jag vill byta ut "litteratur"
    mot "fiktion"-

  272. -för det var väldigt tidigt i mitt liv-

  273. -som jag kände behovet av
    att fantisera-

  274. -och ha det där utrymmet som
    fiktionen gav. Det var jätteviktigt.

  275. Jag vet inte hur gammal jag var.
    Tre eller fyra år, kanske.

  276. Men man tänker inte så
    när man är barn.

  277. Men senare har jag insett...
    Som barn lever man ett visst liv.

  278. När man tillägnar sig språket
    och alla de möjligheterna-

  279. -så blir det här med att leka...

  280. Möjligheterna blir oändliga.

  281. När man inser det,
    så är det en underbar frihet.

  282. Några år senare,
    när man är sex eller sju år-

  283. -så inser man
    att man kan skriva det också.

  284. Man går ju igenom olika faser under
    uppväxten. De flyter ihop för mig.

  285. När jag lekte som barn
    och plötsligt insåg...

  286. Mina föräldrar och min syster
    läste ofta för mig.

  287. Det brukar vara så att innan
    man ens inser vad litteratur är-

  288. -så förstår man
    att det är väldigt viktigt för en.

  289. Jag vill inte överdriva betydelsen-

  290. -men jag tror att...

  291. Böckerna och berättelserna
    var helt nödvändiga för mig-

  292. -redan när jag var liten.
    Det kändes i alla fall så.

  293. När jag insåg
    att jag kunde bryta ner dem i ord...

  294. Jag blev rätt bra på det.

  295. Man inser det ganska snabbt som barn.

  296. Hur insåg du det?

  297. I ettan eller tvåan fick vi ibland
    skriva uppsats i skolan.

  298. Jag tyckte att det var så roligt.

  299. Jag läste det högt i klassen-

  300. -och märkte att det väckte nåt hos dem.

  301. Det var, återigen,
    frihet och möjligheter.

  302. Jag har aldrig släppt den känslan.

  303. Hur kom du in i fantasins värld,
    alltså fiktionen och skrivandet?

  304. När jag hör dig inser jag att det var
    en ganska likartad process.

  305. Min familj läste ofta för mig.

  306. Jag har alltid velat berätta.

  307. Innan jag kunde skriva dikterade
    jag mina berättelser för mamma.

  308. Jag avbröt mamma
    när hon började berätta nåt.

  309. Jag ville berätta hur det skulle sluta.

  310. Hon skrev i ett block och fick
    lämna plats för mina teckningar.

  311. Jag hade en kris strax före puberteten.

  312. Jag var nånstans runt elva år.

  313. Nu när jag tänker på det så är det nåt-

  314. -som jag, som vuxen,
    inte riktigt kan sätta ord på.

  315. Men min kris hade nog
    med sanningsbegreppet att göra.

  316. Jag undrade vad sanningen var.
    För mig var sanningen...

  317. ...så sjukt instabil.

  318. Den var så relativ.

  319. Det gjorde mig ledsen.

  320. Allting kändes relativt,
    och det skrämde mig.

  321. Det var verkligen
    ett problem för mig.

  322. Jag slutade prata. Det var
    inte så att jag pratade mindre.

  323. Om man frågade vad jag hette, så...

  324. Jag svarade inte.

  325. Skolans rektor sa då till min mamma-

  326. -att om hon inte skickade mig
    till en psykolog-

  327. -som intygade att jag var normal,
    så skulle jag inte få gå kvar i skolan.

  328. Psykologen sa att jag var normal,
    men helt ointresserad av min omgivning.

  329. För att återvända till sanningen...
    Det var det litteraturen gav mig.

  330. Den gav mig ett utrymme
    som jag verkligen kunde lita på.

  331. Eftersom litteraturen är personlig,
    subjektiv och originell-

  332. -så är den sann. Den är det enda
    som jag kan lita helt på.

  333. Den gör mig lugn.

  334. Ja, det där är en gåva. Jag tänker
    också på det vi pratade om i början-

  335. -om varför realismen
    måste brytas sönder.

  336. Sprickan, och allt det där.
    Jag antar att det i mitt fall...

  337. När...

  338. Man kan bara berätta sanningen
    om hur man ser på världen-

  339. -och hur det känns att leva, genom
    att låta det bli lite surrealistiskt.

  340. Det blir också lite hotfullt.

  341. Döden stirrar oavbrutet på oss,
    som Tranströmer skriver. Varje sekund.

  342. Men ingen pratar om det.
    Det är helt absurt.

  343. Det är så tyst om det.

  344. Det är en viktig upptäckt för mig.

  345. Det finns en zon
    där man kan diskutera sånt.

  346. Där har vi nåt som är sant.

  347. Dina texter handlar om det.
    Jag kommer ju från Latinamerika.

  348. Ur mitt perspektiv
    bor du i en väldigt säker stad.

  349. Men det du skriver om handlar
    om det ögonblick då det tar slut.

  350. Stockholm upphör att vara säkert
    och världen går under.

  351. På så sätt bekräftar du döden. Du säger:

  352. "Det här händer samtidigt
    som det där andra händer."

  353. Det är två sidor. Om man visar den
    ena sidan, måste man visa den andra.

  354. Situationen i Latinamerika
    och Argentina-

  355. -skulle kännas surrealistisk
    för en svensk. Vardagen, menar jag.

  356. -Säkert.
    -Folk kidnappas.

  357. Så ser vardagen ut.
    Knarkkriget är hela tiden närvarande.

  358. Vi måste börja avsluta nu.

  359. Det här var trevligt.
    Jag hoppas att även du tyckte det.

  360. -Det gläder mig att du kom på besök.
    -Det var så roligt att komma hit.

  361. Tack, allihop. Det har varit ett nöje
    att lyssna på er. - Ge dem en applåd.

  362. Tack.

  363. Översättning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Argentinska kvinnliga författare, Författare, Litteraturvetenskap, Spansk litteraturhistoria, Virdborg, Jerker, 1971-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hiromi Ito & Martina Montelius

"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Sasa Stanisic & Daniel Sjölin

Den prisbelönta bosnisk-tyska författaren Sasa Stanisic berättar om sin bok "Före festen" i ett samtal med författaren Daniel Sjölin. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

Den svenska författaren Majgull Axelsson och den spanska författaren Almudena Grandes har gemensamt att de båda skriver breda berättelser om det såriga i samhället. Här samtalar de om tystnad, om glömskan efter Franco och om romernas situation. Moderator: Kristoffer Leandoer. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hélène Cixous & Mats Ek

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?

Fråga oss