Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Föreläsningar och samtal från Stockholm Literature 2016. Inspelat den 29-30 oktober 2016 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2016 : Ngugi wa Thiong'oDela
  1. En av de äldste sa till mig:

  2. "Hur kommer det sig
    att du känner till oss samer?"

  3. Jag insåg att det jag hade sagt
    var något som han kunde relatera till.

  4. Det är verkligen ett nöje
    att presentera Ngũgĩ wa Thiong'o-

  5. -en talesman för sitt folk och
    skildrare av Kenyas moderna historia-

  6. -som har betytt så mycket
    för afrikansk litteratur.

  7. Om och om igen
    har han förvandlat berättandets kraft-

  8. -till ett vapen mot totalitarism
    och sociala orättvisor.

  9. I början av 80-talet hamnade Ngũgĩ
    i fängelse utan rättegång-

  10. -på grund av en av hans pjäser.

  11. Han bestämde sig för att skriva på sitt
    språk kikuyu i stället för engelska.

  12. Han började skriva "Djävulen på korset"
    på kikuyu-

  13. -på fängelsets toalettpapper.

  14. Han blev världens första författare
    på kikuyu.

  15. Hans senaste verk är en politisk fabel:
    "Den upprätta revolutionen".

  16. Den har publicerats på svenska
    av Modernista-

  17. -i översättning av Jan Ristarp.

  18. Den här fabeln
    ingår i ett fantastiskt projekt-

  19. -som kan förändra framtiden
    för afrikansk litteratur.

  20. Projektet grundades av en ung kenyan:
    Moses Kilolo.

  21. Han ingår i det panafrikanska
    författarkollektivet Jalada-

  22. -och är redaktör
    för online-tidningen med samma namn.

  23. Jalada gör en underbar insats
    för afrikansk litteratur.

  24. Vi har nöjet att ha både Ngũgĩ
    wa Thiong'o och Moses Kilolo här.

  25. De vill dela sin berättelse med er.

  26. Först välkomnar vi Ngũgĩ wa Thiong'o.

  27. Här? Okej.

  28. Tack.

  29. Tack. Ni ser mig, men jag ser inte er.

  30. Okej.

  31. Tack så mycket.
    Jag uppskattar verkligen att ni är här.

  32. Och...

  33. Det är roligt
    att vara tillbaka i Stockholm.

  34. Jag bodde här från 1985-

  35. -till 1966... 19...

  36. Från 1985 till 1986, när jag studerade
    film vid Dramatiska institutet.

  37. Tyvärr gjorde jag aldrig någon film-

  38. -men jag har fortsatt
    med historieberättandet.

  39. Jag ska prata om berättelsen
    som en gåva.

  40. 2008 bad jag-

  41. -min då 13-åriga son
    Thiong'o Kimathi Ngũgĩ-

  42. -att skriva en berättelse åt mig
    som en högtidsgåva.

  43. Det var en blandning av jul, kwanzaa
    och nyår.

  44. Han skrev sin första novell.

  45. Den hette
    "Henry and I - A Christmas Story".

  46. Påföljande år gav han igen.

  47. En dag innan jul
    begärde han en berättelse av mig.

  48. Jag var tvungen.

  49. Det blev "Rwĩmbo rwa Njũkĩ",
    "Ett bis sång".

  50. Den är nu utgiven i bokform av East
    African Educational Publishers-

  51. -på kikuyu: "Rwĩmbo rwa Njũkĩ".

  52. Det har blivit en tradition
    hemma hos oss i södra Kalifornien.

  53. Vid födelsedagar och högtider-

  54. -utbyter vi ibland berättelser
    i stället för materiella gåvor.

  55. Det är inte alltid lätt,
    speciellt inte för mig.

  56. De väntar alltid nästan
    till dagen före med sin begäran.

  57. Jag minns ett år när Mumbi,
    Thiong'os ett år äldre syster-

  58. -bad om en berättelse
    till sin födelsedag.

  59. Jag var i Kapstaden i Sydafrika
    och fick anstränga mig-

  60. -för att skriva det som fick titeln-

  61. -"Without a Shadow of a Doubt -
    A Film Lesson From Stockholm".

  62. Den handlar om
    hur min lillebror och jag...

  63. Han har tyvärr gått bort.

  64. Min lillebror och jag diskuterade
    en gång i det koloniala Kenya-

  65. -huruvida svarta och vita människors
    skuggor hade olika färger.

  66. Vi gav oss faktiskt i väg till
    shoppingcentret för att ta reda på det.

  67. Flera år senare, 1985-

  68. -studerade jag film i Stockholm
    vid Dramatiska institutet.

  69. Ljus och skugga var viktiga aspekter
    när det gällde ansikten och föremål.

  70. En tidning i New York
    publicerade nyligen berättelsen-

  71. -i sitt magasin "Black Renaissance".

  72. Ett annat år,
    när Mumbi hade börjat på college-

  73. -bad hon om en berättelse
    till sin födelsedag igen.

  74. Också den här gången i sista minuten.

  75. Den här gången hade jag något som
    alla författare känner till: skrivkramp.

  76. Jag vred och vände på olika idéer,
    men ingenting tog form.

  77. Sen kom jag att tänka på
    Mumbis intresse för dialektik-

  78. -från Platon till Hegel.

  79. Hon var framför allt intresserad
    av begreppet ett.

  80. Intresset uppstod ur hennes arbete
    om Plotinos-

  81. -som såg det Enda
    som den högsta verkligheten.

  82. Eller Filon från Alexandria-

  83. -som såg siffran ett som Guds siffra
    och grunden till alla andra siffror.

  84. I det vi kallade vår DD
    - vår dagliga dialog-

  85. -spann hon vidare på idén med
    ett Enda som innefattar de många-

  86. -och innefattas i de många.

  87. Från det här fick jag idén som blev-

  88. -"Ituĩka Rĩa Mũrũngarũ: Kana Kĩrĩa
    Gĩtũmaga Andũ Mathiĩ Marũngiĩ".

  89. "Den upprätta revolutionen
    eller Varför människan går på två ben".

  90. Jag inspirerades av verk om kroppen-

  91. -som ju faktiskt är det vi kan mest om.

  92. Berättelsen handlar om kampen
    mellan ben och armar-

  93. -för kontrollen över kroppen.

  94. De två lemmarna är så lika-

  95. -att de måste ha gått igenom
    en fas med syskonrivalitet.

  96. I det här fallet slutar det med
    en tävling, bevittnad av hela naturen-

  97. -för att en gång för alla avgöra
    vilken som är viktigast för kroppen.

  98. När kampen utkämpades
    gick människorna på alla fyra-

  99. -som andra fyrbenta varelser.

  100. Berättelsen kommer med några pikar
    mot munnen-

  101. -som pratar vitt och brett om "mitt"-

  102. -som om den ägde
    kroppens alla övriga organ.

  103. Många personer med auktoritet,
    från presidenter till präster-

  104. -brukar också prata vitt och brett
    om "mitt".

  105. "Jag gör det här och det här."
    De glömmer begreppet "vi".

  106. När jaget ersätter viet är vi illa ute-

  107. -vilket de käbblande kroppsdelarna
    snart upptäcker.

  108. Berättelsen kritiserar också tendensen
    att förklara en komplex helhet-

  109. -med en enda faktor-

  110. -som klass, ras, etnicitet och religion.

  111. Men i slutändan
    är "Den upprätta revolutionen"-

  112. -bara en fabel.

  113. Min dotter uppskattade den
    som en berättelse-

  114. -inte som en
    politisk eller filosofisk avhandling.

  115. Jag tänkte inte mer på berättelsen
    förrän ett år senare.

  116. Min son Mũkoma wa Ngũgĩ,
    författare till "Nairobi Heat"-

  117. -och engelskprofessor
    vid Cornell University-

  118. -sa att han hade blivit kontaktad
    av en mr Moses Kilolo.

  119. Han representerade
    en grupp unga människor-

  120. -som kallade sig
    för ett panafrikanskt kollektiv.

  121. De ville be mig att skriva en berättelse
    på kikuyu-

  122. -för tidningen Jalada-

  123. -till ett nummer
    som skulle handla om översättning.

  124. Mũkoma är skämtsam av sig,
    så jag trodde att han drev med mg.

  125. Unga människor som ville ha
    en berättelse på ett afrikanskt språk?

  126. Ända sen jag skrev
    "Decolonising the Mind" 1984-

  127. -där jag uppmanar intellektuella
    i Afrika att använda afrikanska språk-

  128. -i stället för engelska, franska
    och portugisiska-

  129. -hade jag mött allt från fientlighet
    till artiga applåder för tanken-

  130. -men ingen faktisk förändring.

  131. Jag har sett
    internationella organisationer-

  132. -dela ut priser
    för att främja afrikansk litteratur-

  133. -på villkoret att den inte
    är skriven på ett afrikanskt språk.

  134. De säger uttryckligen:
    "Enbart bidrag på europeiska språk."

  135. Antagandet att afrikaner
    bara kan vara afrikaner-

  136. -med hjälp av europeiska språk
    är ganska förolämpande.

  137. Det är som om de
    som byggde pyramiderna i Egypten-

  138. -fantastiska städer som Kilwa,
    Mombasa, Malindi och Mogadishu-

  139. -längs Afrikas östkust-

  140. -eller de stora etiopiska katedralerna,
    uthuggna ur sten-

  141. -talade engelska, franska
    och portugisiska under tiden.

  142. I Kenya, mitt hemland, tillrättavisar
    vissa studenter och lärare-

  143. -dem som talar engelska
    med afrikansk brytning-

  144. -med det nedsättande ordet "buskig".

  145. Ordet kommer
    från substantivet "buske".

  146. Jag slog upp "buske" på Wikipedia.

  147. Där definieras "buske"...

  148. ...som en liten till mellanstor
    förvedad växt.

  149. Odlade buskar i en park eller trädgård
    är förstås ett buskage.

  150. Den kenyanska användningen är tydlig.

  151. Busken, eller buskaget,
    som de utbildade ser det-

  152. -har kommit för att förstöra
    det flytande engelska uttalet.

  153. Inte ens under kolonialtiden,
    när lärarna mestadels var vita-

  154. -använde de "buskig" eller "buskage"
    på det sättet.

  155. Nu är det vi afrikaner
    som använder det om andra afrikaner.

  156. Jag brukar prata om hur Europa
    har gett Afrika språkliga resurser...

  157. ...i utbyte mot att Afrika ger Europa
    tillgång till världsdelens resurser.

  158. Det förklarar hur en världsdel-

  159. -som är större än USA, Europa, Kina
    och Indien tillsammans-

  160. -och som har mer naturresurser
    än någon annan-

  161. -fortfarande kan ligga efter
    i utvecklingen.

  162. Språk mot resurser -
    det är det moderna Afrikas berättelse.

  163. När afrikaner vässar på sitt uttal-

  164. -för att låta franska, portugisiska
    eller engelska-

  165. -så vässar de det redskap som ger
    dem tillgång till världsdelens resurser.

  166. Ni förstår att jag blev chockad
    när jag fick Jaladas förfrågan.

  167. "En berättelse
    på ett afrikanskt språk?!"

  168. Jag ville verkligen skriva
    världens bästa novell-

  169. -om jag kunde.

  170. Tyvärr tog min fantasi plötsligt slut.

  171. När man verkligen vill något
    så blir det inte alltid bra.

  172. Jag har aldrig varit så frustrerad
    över min oförmåga att skriva.

  173. Min vana av att skriva på begäran
    var inte till mycket hjälp nu.

  174. Då kom jag att tänka på fabeln
    som jag hade skrivit åt Mumbi.

  175. Jag skickade den till Mũkoma,
    som skickade den till Jaladas redaktör.

  176. Moses Kilolo, som ska tala efter mig.

  177. Jag kunde knappt tro att det var sant
    när Moses Kilolo tidigare i år sa-

  178. -att inom ett år efter publiceringen-

  179. -hade "Den upprätta revolutionen"
    översatts till 54 språk.

  180. Det var fyrtio afrikanska språk,
    sex europeiska-

  181. -sex asiatiska
    och två från Mellanöstern.

  182. Den publicerades också
    i en indisk tidning-

  183. -som enligt redaktören
    har 2 miljoner läsare.

  184. I går publicerade Modernista,
    i bokform-

  185. -den svenska översättningen
    av den här berättelsen.

  186. Voilà!

  187. Det här är den finaste gåva som
    Sverige kunde ge mig och mr Kilolo.

  188. Såvitt jag vet är proceduren
    kring översättningen-

  189. -det enda som har hamnat i nyheterna.

  190. The Guardian i London-

  191. -ägnade en helsida åt den.

  192. Dessutom twittrade en
    av New York Times redaktörer om det.

  193. Det har uppstått en debatt om
    huruvida "Den upprätta revolutionen"-

  194. -är världens mest översatta berättelse.

  195. De enda berättelser som slår den
    verkar vara "Peter Pan"-

  196. -och Astrid Lindgrens
    "Pippi Långstrump".

  197. Den känner ni nog till.

  198. Flickan som går baklänges.

  199. Vad gäller Afrika
    kan jag med säkerhet säga-

  200. -att det är den mest översatta
    berättelsen någonsin.

  201. Förutom Bibeln, förstås.

  202. Jag vill vara tydlig med
    att den här berättelsen-

  203. -bara var en av många
    som låg bortglömda på min hårddisk.

  204. Så hade det kunnat förbli-

  205. -om det panafrikanska kollektivet,
    med Moses Kilolo i spetsen-

  206. -inte hade återupplivat den.

  207. Därför har jag beskrivit Moses Kilolo
    och kollektivet-

  208. -som praktiska visionärer.

  209. Jag är så glad för att Moses Kilolo,
    kollektivets drivande kraft-

  210. -är här och ska tala senare.

  211. Oavsett hur det går
    med översättningsprojektet framöver-

  212. -har framgången
    med "Den upprätta revolutionen"-

  213. -på ett konkret sätt utmanat-

  214. -rådande uppfattningar
    om afrikanska språk-

  215. -och deras förhållanden till varandra
    och andra språk i världen.

  216. Jag har diskuterat det här
    i min bok "Decolonising the Mind".

  217. Den texten har blivit central-

  218. -för det framväxande fältet
    postkoloniala studier-

  219. -och kraven på en dekolonisering
    av den högre utbildningen.

  220. När boken publicerades 1984-

  221. -trodde jag att språkfrågan
    och behovet av dekolonisering-

  222. -var begränsad till Afrikas relation
    till Europa.

  223. Sen dess har jag insett
    att det faktiskt är ett globalt problem.

  224. Närhelst ett folk besegrar ett annat-

  225. -tvingar de alltid på de underkuvade
    sitt språk.

  226. Engelsmännen gjorde det
    mot irländarna.

  227. Japanerna, under
    den koloniala ockupationen av Korea-

  228. -från 1910 till 1945-

  229. -gjorde samma sak mot koreanerna.

  230. De tvingade på dem det japanska
    språket och rentav japanska namn.

  231. USA:s, Kanadas, Nya Zeelands
    och Australiens urinvånare-

  232. -fick kapitulera inför engelskan
    - eller spanskan, för den delen.

  233. Till och med på Hawaii
    förlorade man sitt språk.

  234. Man återfick det först 1978.

  235. Till och med samerna...

  236. Känner ni till dem? De finns i Norge,
    Sverige, Finland och Ryssland.

  237. Okej. Nu tänkte jag prata om samer.

  238. Till och med samerna,
    åtminstone i Norge-

  239. -fick se sitt språk underordnas...

  240. -I Sverige också.
    -Okej. Tack. Då var jag nära...

  241. I Sverige och antagligen i Finland.
    Jag vet inte säkert, men...

  242. Finland också? Okej.

  243. Jag var i Norge för tre, fyra år sen
    vid en samisk högskola.

  244. Det var otroligt. Jag pratade om Kenya
    och språksituationen i Afrika-

  245. -utan att nämna Norge.

  246. En av de äldste sa till mig:

  247. "Hur kommer det sig
    att du känner till oss samer?"

  248. Jag insåg att det jag hade sagt
    var något som han kunde relatera till.

  249. Till och med samerna-

  250. -i Norge, Sverige, Finland
    och antagligen Ryssland-

  251. -fick se sina språk underordnas.

  252. Nu är samiska dock tillåtet,
    och får stöd, av den norska staten.

  253. Maktkampen mellan språk
    är en del av ett mycket större problem-

  254. -som håller tillbaka
    utvecklingen av en global humanism.

  255. Det större problemet ligger i
    att samhällen och kulturer-

  256. -rangordnas i hierarkier.

  257. Det är resultatet
    av imperialistiskt tänkande.

  258. I det imperialistiska tänkandet
    är hierarkier själva existensens väsen.

  259. Det var logiken bakom kolonialismen
    och nu globaliseringen.

  260. Båda bygger på en filosofi
    och en struktur-

  261. -som handlar om de få över de många.

  262. Imperialistiskt tänkande innebär att
    för att några få länder ska blomstra-

  263. -måste flertalet berövas
    på sina resurser.

  264. Inom länder och nationer...

  265. För att kunna ha några miljonärer
    måste man ha miljoner fattiga.

  266. För att några få ska vara friska
    måste de många vara sjuka-

  267. -eller inte ha tillgång till sjukhus.

  268. Därför blir nu gapet
    vad gäller rikedom och makt-

  269. -mellan ett fåtal rika länder
    och majoriteten fattiga länder-

  270. -djupare och bredare.

  271. Välståndet för de få är beroende av-

  272. -att man slukar 90 %
    av de fattigare ländernas resurser.

  273. Mellan länder syns det
    imperialistiska tänkandet bokstavligen-

  274. -i kapitalets fria rörelse
    in i och ut ur länder utan hinder.

  275. Spontant... Det handlar om demokrati
    och internationella relationer.

  276. Spontant upprättar man hinder -
    ibland faktiska murar-

  277. -för att stoppa den arbetskraft
    som följer efter de stulna resurserna.

  278. Inom nationer - inom den här nationen
    - blir gapet i välstånd och makt-

  279. -mellan minoriteten som har
    och majoriteten som inte har-

  280. -djupare och bredare.

  281. Och än en gång
    är välståndet och makten-

  282. -beroende av de mångas resurser.

  283. Alla möjliga offentliga utgifter
    finansieras av de många.

  284. De statliga institutionerna
    finansieras av alla, och så vidare.

  285. Många så kallade i-länder
    mäter nu sin utveckling-

  286. -i antalet miljonärer
    eller till och med miljardärer i landet.

  287. Att vara miljardär
    har blivit en moralisk värdering.

  288. Resultatet blir välstånd för de få
    och elände för de många.

  289. Fången, tiggaren och den hemlösa-

  290. -är snabbt växande grupper
    i många länder.

  291. Gå på en gata i ett i-land -
    New York, London eller var som helst.

  292. Du kommer sannolikt att stöta på
    tiggaren och den hemlösa vid dörren.

  293. Fången är förstås undangömd.

  294. I vissa länder är över två miljoner
    människor undangömda i fängelser.

  295. Det här gynnar för övrigt
    de privatägda fängelserna-

  296. -som ägs av miljardärer.

  297. Det finns de som har
    ett ekonomiskt intresse-

  298. -av att fångar och fängelser
    fortsätter att existera.

  299. Hierarkier, som ett sätt
    att strukturera existensen-

  300. -reflekteras tydligare
    i förhållandet mellan språk.

  301. Det som är fel i världen,
    eller till och med i ett land-

  302. -är inte förekomsten
    av flera språk och kulturer.

  303. Felet är uppfattningen att ett språk-

  304. -till sin natur är bättre än andra.

  305. Eller åsikten att ett språks existens
    förutsätter att andra försvinner.

  306. Ett nationalspråk-

  307. -hur praktiskt det än är för
    kommunikationen mellan olika grupper-

  308. -byggs ofta
    på de andra språkens gravplats.

  309. Enligt mig har alla språk i världen,
    stora som små-

  310. -mycket att bidra med
    till den mänskliga kulturen.

  311. De kan berika våra liv.

  312. Vi ser det i litteraturen-

  313. -och i de olika språkens
    och kulturernas musik.

  314. Varje språk
    har sin egen, unika musikalitet.

  315. Förhållanden mellan språk,
    och därmed kulturer, är något bra.

  316. Poeten Aimé Césaire från Martinique-

  317. -beskrev kontakten mellan kulturer
    som civilisationens syre.

  318. Den får dock inte vara som kontakten
    mellan ryttare och häst.

  319. Språk och kulturer
    kan och bör relatera till varandra-

  320. -i form av nätverk, inte hierarkier.

  321. Ett nätverk är ett system
    av jämlikt givande och tagande-

  322. -beroende på de inblandades styrka.

  323. Översättning är centralt-

  324. -för hela det systemet
    av givande och tagande mellan språk.

  325. Det vägrar att...

  326. Jag kan inte...

  327. Man kan inte överdriva-

  328. -den roll som översättning har spelat
    under mänsklighetens historia.

  329. Utan översättning hade vi inte haft
    någon global kristendom eller islam.

  330. Moderna, europeiska kulturer har fått
    mycket från grekiskan och latinet-

  331. -genom översättning.

  332. Inom filosofin och politiken
    har tyska tänkare som Hegel och Marx-

  333. -påverkat kulturer
    bortom det tyska språkets gränser.

  334. De gjorde det
    med hjälp av översättning.

  335. Jag brukar beskriva översättning
    som språkens språk-

  336. -alltså deras gemensamma språk.

  337. Det möjliggör kontakt
    och kommunikation dem emellan.

  338. Översättningen kan dock bara
    möjliggöra samtal-

  339. -om den bygger på en jämlik syn
    på de deltagande språken.

  340. Varför är då Jaladas
    översättningsprojekt viktigt?

  341. Framgången i att "Den upprätta
    revolutionen" är översatt till 54 språk-

  342. -pekar på en lösning
    på vad som har setts som ett problem-

  343. -vid skapandet av moderna nationer
    i Afrika.

  344. Den visar att vilket verk som helst,
    på vilket av en nations språk som helst-

  345. -kan översättas till alla andra språk
    inom samma nation.

  346. Det skulle innebära
    att de många språken delar-

  347. -en gemensam uppsättning symboler
    och bilder.

  348. När jag nämnde Pippi skrattade ni
    för att ni känner till henne.

  349. Ju mer känd hon blir -
    på engelska heter hon Longstockings-

  350. -desto mer blir figuren
    en gemensam symbol för människor.

  351. Det innebär att många språk-

  352. -delar den här uppsättningen symboler
    och bilder.

  353. Bibeln är ett bra exempel.

  354. Bibelns innehåll är detsamma.

  355. Alla som kallar sig kristna
    har det gemensamt-

  356. -men de har det
    tack vare översättningens makt.

  357. De delar innehållet, fastän det är
    innehåll på deras respektive språk.

  358. Lika viktigt är att projektet bestrider
    det kolonialistiska antagandet-

  359. -att afrikanska språk inte
    kan uttrycka intellektuella tankegångar.

  360. "Den upprätta revolutionen",
    ursprungligen på kikuyu-

  361. -finns nu tillgänglig
    för många olika samhällen.

  362. De kan läsa om den mänskliga
    kroppens dialektik på sina egna språk.

  363. Jag skulle vilja avsluta mitt föredrag-

  364. -med att omformulera
    Aimé Césaires maxim-

  365. -att kontakt mellan kulturer
    är civilisationens syre.

  366. Jag menar
    att språklig kontakt via översättning-

  367. -är civilisationens faktiska syre.

  368. Nu ber jag den unga
    praktiska visionären Moses Kilolo-

  369. -att komma upp och ta över föredraget.

  370. Tack.

  371. Scenen är din.
    Jag låter böckerna ligga kvar.

  372. Jag ska ta mitt glas.

  373. -Är mikrofonen på?
    -Ja.

  374. Tack professorn, och tack Yukiko Duke
    och Svenska Akademien-

  375. -för att ni bjöd hit mig.

  376. Det här är första gången
    som jag är i Schweiz.

  377. I Sverige! Ursäkta.

  378. Det är första gången jag pratar
    inför så många, så jag är lite skakis.

  379. Jag är tacksam över att få vara här
    och säga något-

  380. -utöver det professorn har sagt.

  381. Jalada är ett panafrikanskt
    författarkollektiv som grundades 2013.

  382. Vi började samarbeta
    för att kunna ge varandra kritik-

  383. -och för att hitta sätt att förbättra
    varandras konstnärliga skapande på.

  384. Det var ont om utrymme-

  385. -för att ge möjligheter till yngre
    författare och publicera deras verk.

  386. Det var det som fick Jalada
    att börja med digital publicering.

  387. Grundarna var från Kenya, Zimbabwe,
    Sydafrika, Nigeria och Uganda.

  388. Sen dess har många gått med, så
    nu har vi författare från hela Afrika.

  389. Före översättningsnumret
    gjorde vi ett språknummer-

  390. -där vi publicerade texter på 23 språk,
    de flesta afrikanska.

  391. Vi kände att vi inte kunde få med
    alla de aspekter som vi ville.

  392. Därför har vi ett översättningsnummer
    i form av ett pågående projekt-

  393. -så att vi kan nå så många
    afrikanska språk som möjligt.

  394. Som professorn sa mötte jag Mũkoma
    förra året på en festival i Östafrika.

  395. Vi pratade.

  396. Mũkoma är väldigt stöttande,
    och vi har varit vänner ett tag.

  397. Han skulle framföra mitt meddelande
    till professorn.

  398. Jag vågade inte skriva
    direkt till honom.

  399. Jag visste inte
    om mejlet skulle komma fram.

  400. Det kom som en överraskning-

  401. -att professorn svarade så snabbt.

  402. Vi började prata.

  403. Idén var inte färdig.

  404. När vi gjorde översättningsnumret
    saknade vi kunskap.

  405. Som yngre författare och förläggare
    är vi inte professionella översättare.

  406. Vi brinner dock
    för att främja afrikanska språk-

  407. -dem som skriver på afrikanska språk
    och översättare som vill medverka.

  408. I mejlet skrev jag-

  409. -att vi ville uppmuntra unga författare
    och översättare-

  410. -som inte har skrivit på sina språk
    tidigare att försöka.

  411. Vi involverade författare
    och översättare från olika länder.

  412. Några var erfarna-

  413. -så när det gällde mer
    tekniska aspekter kunde vi fråga dem.

  414. Vi fick tag på... Vi fick berättelsen
    i december förra året.

  415. I januari hade vi fått tag på författare
    som kunde tänka sig att översätta-

  416. -och professionella översättare
    som kunde översätta till sina språk.

  417. Redan efter en månad
    var intresset jättestort.

  418. Projektet blev en succé.

  419. Från början trodde vi inte
    att det skulle fungera.

  420. Folk hade pratat om det länge,
    men inget hade gjorts.

  421. Vi var rädda att nu när jag hade
    bett professorn om en berättelse-

  422. -hade vi ansvar
    för vad som skulle hända.

  423. I mejlet skrev jag
    att vi siktade på tio språk.

  424. Jag visste att jag
    kunde tvinga mina vänner i värsta fall.

  425. Men på bara några månader-

  426. -har författare från Syd-, Väst- och
    Östafrika, till och med Centralafrika...

  427. Nästan alla delar av Afrika
    har kunnat medverka.

  428. Vi har en uppdelning i engelsk-, fransk-
    och portugisisktalande.

  429. Vi hittade sätt
    som gjorde att folk kunde medverka-

  430. -från en massa olika delar av Afrika.

  431. Vi skickade den engelska
    översättningen till en av mina vänner-

  432. -som jobbar som översättare
    i Västafrika.

  433. Han kunde göra
    en fransk översättning.

  434. Utifrån den kunde andra
    i det fransktalande Västafrika-

  435. -översätta till sina språk.

  436. Vi har en portugisisk översättning
    och hoppas att den gör-

  437. -att det portugisisktalande Afrika
    kan delta.

  438. Andra kunde inte engelska så bra
    men ville ändå delta.

  439. Våra översättare till somali kunde inte
    engelska så bra - däremot arabiska.

  440. De utgick från
    den arabiska översättningen.

  441. Den här sortens pusslande
    var väldigt viktigt.

  442. Jag läser inte, för jag har bara
    fem minuter. Det tar för lång tid.

  443. Vad har jag inte sagt?

  444. Det har varit ett otroligt projekt.

  445. Så många författare och översättare
    har varit intresserade.

  446. Det vi vill...
    Vi ska göra en ny berättelse varje år-

  447. -och arbeta med översättningsnumret.

  448. Vi fortsätter med översättningar tills
    vi har nått så många språk som möjligt.

  449. Jag vill avsluta med att säga
    att nästa år...

  450. Vi ville göra mer än att översätta
    och publicera det här online.

  451. Nästa år ska vi arrangera
    en mobil festival.

  452. Vi ska åka runt till platser
    vid städernas utkanter-

  453. -och låta folk läsa och framföra
    berättelsen på sina språk.

  454. Festivalen ska besöka tolv städer
    i Östafrika.

  455. Det blir spännande för folk
    att se berättelser på sitt språk-

  456. -framföras, läsas upp och
    komma i kontakt med språkets talare.

  457. Tack för att ni lyssnade.

  458. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ngugi wa Thiong'o

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Afrikanska författare, Litteraturhistoria: afrikanska språk, Litteraturvetenskap, Ngugi Wa Thiong’o, 1938-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hiromi Ito & Martina Montelius

"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o

Den ständigt Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o berättar om sin bana till att bli en världsberömd författare. Medverkar gör även Yukiko Duke, konstnärlig ledare Stockholm Literature, och Moses Kilolo, redaktionschef Jalada. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Vi har båda en fascination för mörkret och existentiell spänning, säger den argentinska författaren Samanta Schweblin i detta samtal med den svenska författaren Jerker Virdborg. Ämnen som de berör är hur de skriver, vilka deras drivkrafter är samt filmskaparen David Lynch. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Sasa Stanisic & Daniel Sjölin

Den prisbelönta bosnisk-tyska författaren Sasa Stanisic berättar om sin bok "Före festen" i ett samtal med författaren Daniel Sjölin. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Dorit Rabinyan är en israelisk författare, manusskribent och barnboksförfattare med iransk och judisk bakgrund. Här talar hon med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink om Israel-Palestina-konflikten, judisk identitet och om hur Förintelsen går i arv genom hur ens pappa äter. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

Den svenska författaren Majgull Axelsson och den spanska författaren Almudena Grandes har gemensamt att de båda skriver breda berättelser om det såriga i samhället. Här samtalar de om tystnad, om glömskan efter Franco och om romernas situation. Moderator: Kristoffer Leandoer. Inspelat den 29 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Jag började skolan när jag var tre och ett halvt år och ljög att jag var fem - det var första gången jag skapade fiktion, säger författaren Jamaica Kincaid i detta samtal med Kristina Sandberg. Kincaid är född i Västindien och bor i USA. Hon utforskar ofta kolonialismen i sina romaner. Moderator: Mats Kempe. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm möter konstnären Astrid Svangren i ett filosofiskt samtal om konst, texter, tyger och varandet. Moderator: Ann-Sofi Noring. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Ngugi wa Thiong'o & Sjon

Vad har språken isländska och kikuyu gemensamt? Mer än vad man kanske kan tro. Den Nobelpristippade författaren Ngugi wa Thiong'o och den isländska författaren Sjón samtalar om allt från samer till översättningar och isländska sagor. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2016

Hélène Cixous & Mats Ek

Koreografen Mats Eks dansfilm "Gammal och dörr" inleder detta samtal mellan honom och den franska författaren, dramatikern och feministiska kritikern Hélène Cixous. De talar om balett, om konsten att skriva och om Cixous mest kända verk "Bilder av Dora". Moderator: Magnus Florin. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världsdagen för kulturell mångfald

Om boken Vitsvit

Författaren Athena Farrokhzad berättar om arbetet med boken Vitsvit och om sin syn på kulturell mångfald. Inspelat 21 maj 2014 på Unga Klara i Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Klys.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Fråga oss