Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : För vad sorg och smärtaDela
  1. Thom, jag kände dig inte alls
    när boken kom ut-

  2. -men blev ändå... Den drabbade mig,
    en klyscha, men så var det.

  3. Jag hittade den sorts roman
    jag gärna ville läsa-

  4. -men som jag inte var bortskämd med
    som läsare.

  5. Det var en av
    de mest uppmärksammade debuterna.

  6. -Du fick ju väldigt bra kritik.
    -Ja, det är jag glad och ödmjuk för.

  7. Förstod sig kritikerna på boken,
    kände du igen den i recensionerna?

  8. Jag har en romantisk syn av-

  9. -att kritik är helt autonom
    och inte ska kommenteras.

  10. Men jag blir såklart väldigt glad.

  11. Det var väldigt fina ord
    och det var många stora ord också.

  12. Det är jättesmickrande.

  13. Det som gör mig extra glad är
    att berättelsen tas på allvar.

  14. Det viktiga är
    att berättelsen kommer ut.

  15. Jag är bara ställföreträdare
    för den här boken när vi sitter här.

  16. Det där känner jag ju själv igen
    som författare.

  17. Boken är nånting i sig själv, och när
    nån frågar om man har skrivit den-

  18. -säger man ja, men tänker:
    "Nu lurade jag dem igen!"

  19. Den har skrivit sig själv,
    berättelsen vill bara fram.

  20. Om du ska beskriva berättelsen,
    hur skulle du sammanfatta den-

  21. -för dem som inte har läst den?

  22. Den handlar om en familj
    som tillhör resandefolket-

  23. -eller romanifolket, som vi
    själva föredrar, eller romanoa.

  24. De kommer till ett ruckel i Halland
    på 50-talet för att få ett nytt liv.

  25. De har varit ute på vägarna sen
    tattarkravallerna i Jönköping '48.

  26. Och därifrån så går det en fem,
    sex år med olika personer-

  27. -som på olika sätt försöker reda upp
    sina liv i den här nya miljön.

  28. Sen handlar det lite mer
    om två bröder-

  29. -som går olika öden till mötes.

  30. Det är även en bok om berättelsernas
    betydelse för att klara livet.

  31. Romanifolket har under de här
    500 åren som vi har varit i Sverige-

  32. -vi är den första
    romska invandringsgruppen-

  33. -så har det berättats som ett sätt
    att påminnas om sitt ursprung.

  34. Ett sätt att behålla ursprunget
    och behålla stoltheten.

  35. För att vara hel
    måste man känna sina berättelser-

  36. -veta sina ursprungsberättelser.
    Det är väl vad boken handlar om.

  37. Boken handlar ju ganska mycket
    om att dra sig fram-

  38. -och skaffa sig en ekonomi
    så där som människor måste göra.

  39. Sen finns det ögonblick när släkten
    samlas och hälsar på varandra-

  40. -och berättelserna
    plötsligt tar plats.

  41. Du beskriver det som
    att världen lever upp lite grann.

  42. De traditionella berättelserna
    tillförs bitar av egna erfarenheter-

  43. -och plötsligt ter sig livet
    mer färgrikt och levande.

  44. Det är ganska fint skildrat-

  45. -hur just berättandet får
    en grå vardag att bara blomma upp.

  46. Vi upplevde det där i somras
    min fru och jag-

  47. -när vi hälsade på mina föräldrar.
    Plötsligt var det 20 personer till-

  48. -som hade hört att vi var där
    och kom förbi för att dricka kaffe.

  49. Jag hade inte tänkt så mycket på hur
    det berättas i de där sammanhangen.

  50. Det slog mig inte som konstigt,
    men det tyckte min fru-

  51. -för alla pratade samtidigt.

  52. Nån höjer rösten och då höjs fler
    tills nån reser sig upp och skriker:

  53. "Lyssna nu, så ska jag berätta nåt."

  54. "Fråga sen min fru så att ni vet
    att jag inte har ljugit."

  55. Det är bara berättelser
    om släkten långt tillbaka.

  56. Det är väl ett sätt
    när man lever i samhällets utkant-

  57. -eller i ett isolat med få vägar in
    i majoritetssamhället-

  58. -att bevara sin identitet,
    men också göra att man kan känna:

  59. "Vi behöver inte det där andra,
    för vi har det här."

  60. Det är en utanförskapsmekanism
    som har funnits under alla sekel-

  61. -som romanifolket
    har varit i Sverige.

  62. Du sa nåt intressant. Att man skapar
    sin egen historia, egna berättelser-

  63. -ändå blir en utanförskapsmekanism.
    Hur fungerar det?

  64. Ja, det är en svår fråga.

  65. Hos resandefolket finns traditionellt
    olika typer av berättelser-

  66. -och många går ut på att berätta
    hur dåligt majoritetssamhället är.

  67. Men det är ju som ett slags försvar.

  68. De berättelserna traderas ju även
    av nästa generation.

  69. På det sättet, så...

  70. Likväl som berättelser, om de får
    komma ut, kan förlösa en grupp-

  71. -så kan de, om de inte får komma ut,
    isolera gruppen.

  72. Det viktiga är
    att ta berättelser från människor-

  73. -som inte har blivit berättade,
    deras livsöden och erfarenheter-

  74. -och ta ut dem ur skuggan, glömskan
    och in i den pågående berättelsen.

  75. Då behövs verktyg. Det räcker inte
    att prata med grannar och släkten.

  76. Litteraturen har ju den kraften.

  77. Litteraturen är en helt enorm kraft.

  78. På det här viset är det stadfäst nu,
    själva berättelserna.

  79. Våra berättelser är ju på pränt-

  80. -vilket gör att vi förvisso
    har brutit ett hårt tabu.

  81. Det gör också att resandefolket-

  82. -kan förlösas. "Här har vi det,
    nu är vi accepterade."

  83. -Det är alltså ett tabu att berätta?
    -Ja, jag kämpade ju...

  84. ...i åtta månader innan mamma sa
    att det var okej att jag skrev.

  85. Jag skrev ändå, men tänkte: "Jag får
    skita i att försöka få den utgiven."

  86. Hon föreslog vid nån tidpunkt:

  87. "Jag förstår att du vill skriva den
    med respekt och så"-

  88. -"men kan du inte skriva
    om samerna i stället?"

  89. "Nej, det hjälper inte mig
    så mycket", sa jag.

  90. Men när hon väl var på båten
    fick hon prata med andra i släkten-

  91. -de äldre i släkten och få dem
    att förstå att det var okej.

  92. Och sen den kom ut i februari
    så har alla...

  93. ...alla resande och romanifolk
    som har varit i kontakt med mig-

  94. -har varit jättestolta. Nu har de nåt
    som de kan ge sina barn.

  95. Min generation är uppväxt med-

  96. -att vi ska vara stolta,
    men aldrig avslöja vårt ursprung.

  97. Just det är tabu. Men nu får jag mejl
    från folk som säger:

  98. "Nu har jag läst din bok.
    Jag gick in till mina barn och sa:"

  99. "Ni ska fortsätta att vara stolta,
    men nu är det okej att prata om det."

  100. Det är ju fantastiskt
    om det har fått den effekten.

  101. -Då gråter man en skvätt.
    -Ja, det förstår jag mycket väl.

  102. Jag vill säga nåt om språket
    som är suggestivt-

  103. -och ditt ganska
    djärva berättargrepp.

  104. När man börjar läsa leds man in-

  105. -i en realistisk skildring av
    människor som flyttar in i ett hus-

  106. -och försöker hitta sin väg
    i grannskapet.

  107. Sen kommer nåt ord på svensk romani,
    som kanske känns igen-

  108. -eftersom många
    har letat sig in i vardagsspråket.

  109. Sen blir det mer och mer.

  110. Och det där är suggestivt.

  111. Man inser: "Det här är en värld
    jag känner jag igen. Det är Halland."

  112. Samtidigt är det en annan värld
    med andra ord-

  113. -för att beskriva saker
    som jag egentligen känner igen.

  114. Sen tätnar det där språkmönstret
    mer och mer.

  115. Ett suggestivt
    och spännande berättargrepp.

  116. Men var du inte rädd att läsare
    skulle tycka att det var för svårt?

  117. Jo, det var jag absolut.

  118. Utgångspunkten var
    att om jag som tillhör romanifolket-

  119. -ska berätta om oss, måste språket
    finnas med. Det är ju så viktigt.

  120. Då vill jag inte kursivera det.
    Jag vill inte exotisera det-

  121. -eller ha en ordlista.

  122. Utan jag tänkte att läsaren-

  123. -är en person som tillhör mitt folk
    och som kan det här.

  124. Sen förklaras det kontextuellt.

  125. Jag hade fler stycken i boken
    som min förläggare Helena-

  126. -och min redaktör Rakel
    fick mig att "lätta upp" lite.

  127. Jag hade ett par punkter
    där jag ville skapa ett utanförskap.

  128. Samtidigt är det viktigt
    för berättelsen i sig-

  129. -att folk läser hela boken, så man
    kan inte vara elak på det viset.

  130. Men det som var komplicerat
    med det var-

  131. -att det inte finns nån skrivstandard
    för romani, det är ett talat språk.

  132. När jag då tog svensk romani,
    den varietet romanifolket talar-

  133. -kunde jag med texten kanske vara
    med och etablera en skrivstandard.

  134. Jag kunde ta fram ord, som aldrig
    har nämnts i det här formatet-

  135. -eller har försökt skrivas ner.

  136. Därför fanns det ju även
    ett ärende med språket.

  137. Sen ville jag försöka nå effekten-

  138. -att de orden, de är inte så många
    och de förklaras ju kontextuellt-

  139. -också skulle öppna upp svenskan.

  140. Att det på något vis
    nästan skulle ske en korsbefruktning.

  141. Ja, det...

  142. Det funkar jättebra. Ingen ska
    vara orolig, man kommer in i det.

  143. Det är nästan som en språkkurs när
    man av sammanhanget förstår orden.

  144. Nu har vi pratat om boken som
    om den var en etnografisk skildring-

  145. -men den är ju framförallt en roman.

  146. Nåt som gjorde mig entusiastisk är
    att det är en roman-

  147. -som ingår i
    en svensk berättartradition.

  148. Den är inte på nåt vis undanskuffad-

  149. -men har inte utgjort
    litteraturens huvudfåra på ett tag.

  150. Jag ser gärna en återkomst
    av det sättet att berätta.

  151. Då tänker jag på arbetarlitteraturens
    mer estetiskt vågade exempel.

  152. Vi har tidigare pratat om
    att vi båda tycker om Lars Hallin.

  153. Och Lars Hallin gör ju det där.

  154. Han tar en vardagsmiljö
    som kanske är lite kantstött-

  155. -människor lite utanför samhället-

  156. -och ger sig på det
    med ett språkligt raseri.

  157. Det ska skildras på alla sätt,
    vändas ut och in.

  158. Jag uppfattar det
    som en medveten strategi hos dig-

  159. -att lyfta upp den traditionen
    att berätta.

  160. Jo, men det var det. När jag
    hade börjat skriva kom jag på...

  161. Jag älskar proletärförfattarna,
    arbetarlitteraturen, den perioden-

  162. -och en del av modernisterna.
    Men när jag skrev kom jag på-

  163. -att om boken hade skrivits då,
    om jag hade det som en fantasi-

  164. -hade det kunnat leda till att många
    hemskheter aldrig hade hänt.

  165. Tvångssterilisering av kvinnor,
    omhändertagande av barn och sånt.

  166. När de skulle skriva in
    de perifera människornas historia-

  167. -i samhällsgemenskapen,
    litteraturens centrum-

  168. -så skrevs ju inte boken
    om våra berättelser och vårt folk in.

  169. Därför valde jag att skriva boken
    som borde ha skrivits.

  170. Rent stilistiskt blev det viktigt att
    på ett så subtilt sätt som möjligt-

  171. -sampla in stilgrepp och toner-

  172. -och vissa ord och vissa scener.

  173. I boken finns också en del citat-

  174. -och jag har parafraserat
    vissa scener en del.

  175. Om jag nu vore kritiker är risken
    att jag tog till klyschor som-

  176. -"en roman i den stora traditionen."

  177. Du har tagit ett ämne och använt
    en svensk, litterär tradition.

  178. En intressant sammansmältning.

  179. Det handlar också om
    att försöka ändra på den bild-

  180. -som etablerades då av vad
    det innebar att man skrev in "alla".

  181. Vad det innebar när folkhemmet kom
    att "alla" fick åka med.

  182. Det är ju missuppfattningar.

  183. Rena skära lögner till och med.
    Jättemånga fick inte åka med.

  184. Väldigt mångas berättelser
    blev inte berättade.

  185. Och...

  186. Följer man en sån känd arbetar-
    författare som Ivar Lo i spåren-

  187. -ser man hur han halkar rätt snett-

  188. -och fel när han ska närma sig
    människor med romanibakgrund.

  189. Det tillhör de sämsta sidorna
    i hans författarskap.

  190. Han blev rejält kritiserad
    av Katarina Taikon upprepade gånger.

  191. Men han tittade ju på det
    utifrån den tidens föreställningar.

  192. Det låg på nåt sätt i blodet
    att de inte ville gå i skolan-

  193. -och att de inte ville bo fast
    och så vidare.

  194. Märkligt att man under den perioden
    inte satte sig ner-

  195. -och intervjuade kalderash-romer
    och släkten Taikon, till exempel.

  196. Och det på ett mycket mer
    genomgripande sätt.

  197. På samma sätt kan jag tycka att
    vid alla tillfällen då resandefolk-

  198. -och andra romanoa har skildrats
    i litteraturen eller i filmen-

  199. -så är det precis som att de känner
    att de inte behöver fråga oss:

  200. "Är det här rätt?
    Hur ser det ut egentligen?"

  201. I stället låter man fördomarna styra
    och de blir sanningar-

  202. -som får en enorm fästkraft.

  203. Det är så märkligt
    att just en sån som Ivar Lo-

  204. -som drog in sin egen erfarenhet
    i litteraturen med hårda nypor-

  205. -inte kan göra om det med
    en annan utsatt grupp i samhället.

  206. Det där är litterärt gåtfullt,
    psykologiskt gåtfullt.

  207. Det är väldigt viktigt
    att få äga sin egen berättelse-

  208. -att få vara den som berättar.

  209. De senaste åren har det skrivits
    flera romaner om resandefolk-

  210. -eller andra romska grupper.

  211. Görs det med respekt och man pratar
    mycket med gruppen kan det gå hem.

  212. Men det jag tycker skaver är att vi
    inte får äga berättelsen själva.

  213. Det är liksom...
    Det är monumentalt symboliskt-

  214. -att en person står
    och berättar sin egen berättelse.

  215. Och en sån stark berättartradition
    ska självklart synas i skrift.

  216. Hur långt tillbaka går berättelserna
    i den här gemensamma skatten?

  217. Jag valde ut ett par olika, fram
    för allt de jag hade hört som barn-

  218. -som när Abraham Rolin ror till
    Gotland och hämtar hem sin älskling.

  219. Men de bosatte sig ändå där.
    Den är från början på 1700-talet.

  220. Sen finns det berättelser
    om hur folk levde-

  221. -och var de levde,
    och de kan vara från 1600-talet.

  222. De berättelserna
    hade man fått fiktionalisera.

  223. I stället föredrog jag att välja
    lite mer moderna berättelser-

  224. -som hade väckt min fantasi
    när jag växte upp.

  225. Där slapp jag hitta på så mycket,
    det blir också en sanning till slut.

  226. Första gången det dras in
    i skriftspråket-

  227. -så har man ju ett visst ansvar.

  228. Vi pratade tidigare om att
    det är så gåtfullt med den tystnad-

  229. -som har omgärdat romanifolket
    i Sverige, även litterärt-

  230. -med tanke på att det är människor
    som har varit här i 5-600 år.

  231. Om man hittar en tystnad i samhället
    och går in där-

  232. -så finns det alltid en spännande
    berättelse, vilket du har visat här.

  233. En del av tystnaden
    beror på omgivningens fördomar-

  234. -och hat, får vi väl kalla det.

  235. Har du några andra tankar kring
    vad tystnaden har bestått av?

  236. Tystnaden består ju av
    ett väldigt starkt tabu, som...

  237. Ett tabu att inte prata
    om sig själva utanför gruppen-

  238. -av fara för att det kan hända
    hemskheter om man avslöjar sig.

  239. Romanifolket har ju hela tiden
    försökt gå under radarn.

  240. De har försörjt sig själva
    utan att komma in i samhället-

  241. -och samtidigt inte riskerat
    att bli utkastade.

  242. Tabut att berätta-

  243. -som min mamma hjälpte mig få bort
    för min del i alla fall-

  244. -gör ju att jag till exempel
    inte kan läsa ur min egen bok.

  245. Tabut att berätta omfattar tabut att
    prata svensk romani utanför gruppen.

  246. Då blir det väldigt tydligt-

  247. -att ur det traumat...eller tabut
    hur starkt det är.

  248. Jag är ganska rationell
    och skulle vilja läsa ur den-

  249. -men det skulle bära emot
    än så länge.

  250. Är det av lojalitet med människor
    som levde förr?

  251. Skulle någon äldre som är resande
    få reda på det-

  252. -så skulle de tycka...
    Jag skulle ha kränkt dem.

  253. -Jag har så stor respekt för dem.
    -Då låter vi bli.

  254. Däremot... Som författare hatar jag
    att få den här frågan-

  255. -men det måste ju finnas
    fler berättelser att dra in i ljuset.

  256. -Tänker du ge dig i kast med det?
    -Absolut. Frågorna intresserar mig.

  257. Människor i marginalen, hur arbetet
    och levnadsvillkoren har gått till.

  258. Berättelsen om Sverige som är skev.

  259. Jag skriver på en bok nu,
    men inte i den här serien-

  260. -som handlar om just det under
    1900-talet. Sen finns det förstås...

  261. Man kan ju skriva många fler böcker
    efter den här om man vill.

  262. Men den här boken
    kan ju också vara bara den här boken.

  263. -Jag hoppas på fler.
    -Ja, det finns många berättelser.

  264. Jag rekommenderar alla att läsa den.

  265. Ni kan också få boken signerad
    av Thom här utanför.

  266. Det är så spännande att prata
    om den att jag gärna gör om det.

  267. -Stort tack att du kom hit, Thom.
    -Tusen tack. Jättetrevligt.

  268. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

För vad sorg och smärta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Thom Lundberg berättar om sin roman "För vad sorg och smärta". Den baseras på berättelser och skrönor från hans uppväxt i en resandefamilj. Intervjuare: Ola Larsmo. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Litteraturvetenskap, Lundberg, Thom, 1978-, Resande (folk), Romer, Svensk litteratur, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss