Titta

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Om Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Till första programmet

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat : Föräldrarnas betydelse för motivationenDela
  1. Skrantaskolans kurva
    är som en bergochdalbana.

  2. Vi ska jobba med er
    som hjälp och stöd.

  3. För ni är görviktiga.

  4. Har du en attityd till skolan att
    "det inte är så noga om du är där"-

  5. -eller "jag tyckte också
    att matte var skitträligt i skolan".

  6. Om man har den inställningen som
    förälder och överför den till ungen-

  7. -då kan ni själva räkna ut vad
    den har för inställning till skolan.

  8. Ibland får föräldrar för sig
    att det står i våra styrdokument-

  9. -att vi ska se till
    att ungen får betyg.

  10. Ja, det ska vi,
    och vi gör vårt yttersta.

  11. Men ställer inte du upp med läxor,
    ser till att de kommer till skolan...

  12. Då klarar vi det inte.
    Det är alldeles för hög frånvaro.

  13. Man är hemma bara man har
    ont i lilltån eller lite ont i magen.

  14. "Kan jag få vara hemma?"
    Vi måste bli tuffare.

  15. Det är ingen elev som får betyg
    gratis. Man får inte köpa ett betyg.

  16. Utan man måste prestera,
    och där är ni så viktiga.

  17. Din attityd är jätteviktig.

  18. Då önskar jag er lycka till.
    Tack för mig.

  19. Väsentligt mål för
    den högre undervisningen måste vara-

  20. -att tillgodose samhällets behov
    av utbildat folk av olika kategorier.

  21. Varför lyckas vi med tjejerna?
    Varför misslyckas vi med killarna?

  22. Mina föräldrar säger "gör läxorna",
    men jag struntar i det.

  23. De måste ta sin roll, och
    det är skittufft för föräldrar i dag.

  24. Mina föräldrar frågar inte så mycket.

  25. Många vuxna i dag tar inte
    sitt ansvar för ungdomarnas skolgång.

  26. Den status som skolan har haft förr
    finns ju inte riktigt längre.

  27. -Känns det bra nu? I nian.
    -Störst och äldst.

  28. Störst och äldst. Det kanske
    är roligare att plugga sista året.

  29. Vi kanske inte kan hjälpa dig längre
    med din utbildning.

  30. Det är som vanligt, vi finns.

  31. God förmiddag på er,
    damer och herrar.

  32. Jag snodde av Tobbe. En powerpoint,
    så vi ska komma ihåg vad vi ska göra.

  33. Sen har jag gjort den där,
    som ni kan komma ihåg också.

  34. Jag ligger ändå på D-C-nivå-

  35. -så jag är otroligt nöjd över
    att jag ändå har så pass höga betyg.

  36. Man måste lägga in en växel,
    som pappa säger.

  37. Så jag ska försöka plugga
    nästan varje dag.

  38. Jag ska försöka i alla fall.
    Nu har jag bestämt mig.

  39. Mamma och pappa
    vill hjälpa till hela tiden.

  40. Jag blir så irriterad
    när de försöker hjälpa till-

  41. -eftersom de inte kan
    så mycket om det, som ändå jag kan.

  42. Vi måste hjälpa föräldrar
    med rutiner.

  43. Man måste bygga ihop skolan
    och hemmet i större utsträckning.

  44. Våga ställa krav
    och våga ta konflikt med ditt barn.

  45. Man hör väldigt ofta "men det blir ju
    bråk hemma". Det tror jag, det!

  46. Det är så att vara förälder.
    Det vet väl jag som har fyra barn.

  47. Det är klart att det är bråk ibland.
    Det är naturligt. Man ställer krav.

  48. Ungarna vet det här.
    De har hört oss tjata.

  49. Men det är en annan sak
    om det kommer press hemifrån.

  50. "Hur lägger du upp inför
    det här provet? Vad ska vi göra?"

  51. Det tvingar föräldrarna
    att bli mer engagerade.

  52. Målet är att alla ska ha betyg.

  53. Att vända denna trend i en bruksort,
    och få pojkar mer studiemotiverade...

  54. Bara det att läsa böcker...
    Pappor kan vara en förebild.

  55. Men om pappa inte läser en enda bok,
    varför skulle då sonen läsa en bok?

  56. Han säger: "Du ska läsa en bok,
    för läraren säger det."

  57. "Läser du själv, då?"
    - "Nej, det gör jag förstås inte."

  58. Då blir det problem.

  59. Då är vi tillbaka till föräldra-
    fostran, höll jag på att säga.

  60. Det är svårt,
    men hur ska vi vända det annars?

  61. Ju mer information man får
    från skolan-

  62. -desto lättare är det för mig
    att hjälpa mitt barn.

  63. Med allt ifrån när de har prov,
    vad de ska göra...

  64. Barn berättar inte alltid
    så mycket själva.

  65. Jag trivs jättebra som brandman-

  66. -men hade jag haft betyg, hade jag
    kunnat gå ingenjörsutbildningen-

  67. -utan att ha behövt läsa upp ämnen
    i två år.

  68. Eller om jag hade velat hoppa på
    teater hade jag kunnat gå vidare där.

  69. Men då räckte inte mina betyg till.

  70. Om jag kunde läsa och räkna
    räckte det gött, sa min pappa.

  71. -Tjenare, grabben.
    -Tjenare. Läget?

  72. -Är allt väl?
    -Jodå, jag lever.

  73. -Du lever. Gott, gott. Är du hungrig?
    -Ja.

  74. Jag tycker om att hjälpa,
    och vill hjälpa till med läxor.

  75. Om det är enklare saker, som
    att förhöra på glosor på engelska.

  76. Jag är inte så duktig på engelska. Då
    skrattar vi och du lär dig på så vis.

  77. Men i vår familj
    är mamma mycket duktigare.

  78. Mamma är duktig på att skriva och på
    engelska. Mamma har du mer nytta av.

  79. Vi hade nåt biologiprov.
    Mamma skulle förhöra mig på det.

  80. I tio minuter letade hon efter
    en fråga. Då blir jag irriterad-

  81. -för att hon inte ställer nån fråga.
    Det funkar inte heller.

  82. Men känner du
    att vi har varit med dig för lite?

  83. Absolut inte.

  84. Det är mitt ansvar om jag vill
    ha hjälp eller vill göra det själv.

  85. Om du har bett om att bli förhörd
    har vi försökt.

  86. Ja. Det är mig själv jag kan klandra-

  87. -om jag inte klarar
    ett enkelt glosförhör.

  88. -Men det gör jag ju oftast.
    -Ja, du är jätteduktig.

  89. Man blir väldigt glad,
    men överraskad-

  90. -när du inte pluggar så mycket.
    "Har du inga läxor?"

  91. Sen har det gått, som jag tycker,
    så pass bra för dig ändå.

  92. Då har jag sagt "om du läser
    lite till, då blir det ännu bättre".

  93. Jag är jobbig, men du kommer så väl
    ihåg saker fort när vi förhör dig.

  94. Men det är upp till dig hur du
    vill lägga upp det. Vi finns här.

  95. Det har jag alltid vetat.

  96. -Bra. Är du mätt?
    -Jag är mätt.

  97. -Kan du ta det?
    -Det här var gott.

  98. Mina föräldrar frågar inte så mycket.
    De mest...

  99. Om en lärare ringer
    så säger de väl till.

  100. Men annars låter de det vara.

  101. Min familj är inte så utbildad.

  102. Allt jag säger till dem...
    Då säger de bara vad de tror.

  103. De vet ingenting om det, så de bara:
    "Skojar du?"

  104. Välkomna hit.
    Vad kul att ni är så pass många.

  105. Vi tänkte visa er lite hur det ser ut
    nu i Skrantas årskurs 9-

  106. -i förhållande till hur det var
    på vårterminen i årskurs 8.

  107. Vårt genomsnittliga meritvärde i år
    blev 203,6.

  108. Till jul, alltså. Det är en höjning.

  109. Ni ser att flickorna har 225,4.

  110. Pojkarna har 180.

  111. Vad säger ni om det? Är det du
    som har gjort en jättebra insats?

  112. Kan vi göra mer? Ja,
    jag tror också att vi kan göra mer.

  113. Det är jätteviktigt att vi och ni
    peppar eleverna, coachar eleverna.

  114. Av 134 elever har 68 elever
    över 10 procents frånvaro.

  115. Kan du som förälder
    göra nånting åt det?

  116. Vad är det som gör
    att vi har den här frånvaron?

  117. Är det
    att jag som förälder är "för slapp"?

  118. Hur kan vi påverka? Vad gör vi?

  119. Där har vi bestämt i arbetslaget
    att vi samlar in alla telefoner.

  120. Det är sista terminen.
    Eleverna kan inte ha telefoner-

  121. -och hålla på med Snapchat
    på lektionstid.

  122. Det ska vara full koncentration
    på lektionerna.

  123. -Det är synd när det drabbar alla.
    -Nu hör inte jag. Här!

  124. Min dotter tycker att det är bättre
    att ha sin mobil och lyssna på musik.

  125. Hon har det omvänt.

  126. Det är ju så...
    Det är inte alla som fixar det.

  127. Vi är fler som störs av
    att några sitter med sina mobiler.

  128. Det är jättejobbigt om jag
    står och pratar, och fyra stycken...

  129. Då kan jag bli irriterad.
    "Jag vill att du lyssnar på mig nu."

  130. Om man jobbar på egen hand
    kan det vara en annan sak.

  131. Om det är ett behov,
    för det ska inte vara för nåt annat.

  132. Jag tror inte att man som
    undersköterska kan gå med telefonen.

  133. -Nej.
    -Ni kan inte ha telefonen med er.

  134. Eller gå med hörlurar på och lyssna.

  135. I skolan måste man stänga av.
    De kommer hit och ska lära sig.

  136. Vi ska ju fostra
    för arbetslivet och framtiden.

  137. Det är väldigt viktigt att ni har
    den här diskussionen hemma också.

  138. Hemma hos mig skulle det aldrig vara
    tillåtet med hörlurar vid middagen.

  139. Faktiskt. Men diskutera det också.
    Det är bra.

  140. Jag vet inte var det brister hemma.

  141. Men nåt är det som brister-

  142. -när ungar hellre spelar dataspel
    än pluggar till prov.

  143. Sätter man press hemifrån
    och från skolan...

  144. "Det här är viktigt,
    det här behöver du ta ansvar för."

  145. Då tror inte jag att vi skulle ha de
    problem som vi har i Sverige i dag.

  146. Den status som skolan har haft förr
    finns ju inte riktigt längre.

  147. Sen har man så mycket annat att göra.
    Familjen har så mycket annat också.

  148. Ungar lär sig på andra sätt i dag
    än vad man gjorde förr.

  149. Jag pratar engelska flytande
    sen jag gick i fjärde klass.

  150. Jag har glömt svenska ord ibland.
    Engelskan i skolan är ingen utmaning.

  151. Jag har varit tvungen att rätta
    engelsklärare när de har gjort fel.

  152. Hej! Jag mår bra. Hur är det med dig?

  153. Jag har ju suttit vid datorn. När jag
    spelat så mycket att jag är uttråkad-

  154. -kan jag googla på vad som helst.

  155. Det är det jag har gjort. Man
    sitter och tittar och lär sig lite.

  156. Nu kommer de här, i grevens tid.

  157. -Vad fan gör du här?
    -När ska vi byta platser?

  158. Det är inte det
    jag prioriterar just nu.

  159. Men jag har hört dig säga det
    två, tre gånger nu.

  160. Jag ska tänka på saken. Jag lovar.

  161. Ni är sena. Telefonerna där.

  162. Telefonerna.

  163. Okej. Dagens sista lektion.

  164. Läs igenom frågorna.
    Ni kanske har sett dem redan.

  165. Läs noggrant igenom texten.
    Vad innebär det?

  166. -Jon?
    -Noggrant.

  167. Javisst. "Noggrant."
    Stryk under svåra ord.

  168. Vi kan titta igenom hela provet,
    sen kan ni sätta i gång.

  169. Tänk på stavning och grammatik,
    står det.

  170. Det betyder att ni ska skriva
    rätt verbform, till exempel.

  171. Den här texten handlar om
    "en katt som ... av en buss".

  172. Så det är allt. Ingen brådska.

  173. Ta tillfället i akt att slå upp
    orden.

  174. Ställ era frågor. Skriv även ner
    era frågor, om ni har några.

  175. Då kan vi diskutera dem
    och lösa problemen.

  176. Hur går det för dig?
    Kikade du på första sidan i går?

  177. Läs frågorna först,
    och läs sen den korta texten.

  178. Om du hittar några svåra ord
    eller har några frågor-

  179. -stryk under dem.

  180. Som lärare
    kanske man alltid blir lite torr.

  181. Man kanske alltid blir betraktad
    som den som man ska rebellera mot.

  182. Träningen som behövs i språk
    kan betraktas som lite tråkig.

  183. Det finns ingen "quick fix" eller
    generallösning eller nånting sånt.

  184. Alla går i skolan,
    alla har en bild av skolan.

  185. Det är en sån viktig period i livet
    som man alltid bär med sig.

  186. Och trivs man inte här
    sitter det kvar i vuxenvärlden sen.

  187. Vi måste närmare människan,
    närmare föräldrarna som människor-

  188. -för att nå dem.
    Hur ser de på det här med utbildning?

  189. Och föra ett resonemang med dem om
    det, och se det som en dörröppnare.

  190. Att se utbildning som att
    man öppnar fler dörrar åt sig själv.

  191. Vi ska försöka slå an den tonen
    och få dem att vara med oss-

  192. -så de känner att vi är med dem. Att
    få alla föräldrar att ha läst en bok.

  193. Det är ju en hel värld
    som man inte har fått tillgång till.

  194. Det är väl att öppna en dörr.
    Till föräldrarna.

  195. Om vi kan lyckas med det... Här har
    vi inte gjort tillräckligt, tror jag.

  196. Vi har jobbat mot eleven.
    Det går inte.

  197. Det är inget fel att ha ett yrke som
    man snabbt får en utbildning till.

  198. Men man ska ha kunnat öppna alla
    dörrar och ha tittat in genom dem-

  199. -och ändå kanske välja så.
    Men då är man i ett helt annat läge.

  200. Bokintresset för mig
    är inte så stort.

  201. Jag avundas såna
    som kan försvinna in i bokens värld.

  202. Det krävs att det är en bok
    som man blir biten av, enligt mig.

  203. Jag har läst en bok, tror jag.

  204. Det låter pretentiöst, men läsning
    är en fördjupning av livet.

  205. Till biblioteket
    kommer både män och kvinnor.

  206. Det skulle vara så häftigt
    att ha en bokklubb med män.

  207. För det finns läsande män också.
    Det gäller bara att ha rätt bok-

  208. -och rätt forum.

  209. Hej! Vad kul att ni är här.

  210. Inbjudan om pappa-bokklubben,
    här på biblioteket-

  211. -har gått ut till över hundra pappor.

  212. I dag sitter ni fyra här.
    Det är i alla fall fyra.

  213. Det är både jättekul och spännande
    att se vart kvällen ska ta oss.

  214. Vad handlar boken om?
    Kan ni kort berätta?

  215. Jag tyckte att den handlade om
    hur det är att växa upp där-

  216. -i den situation som flickan är i,
    hur hon ser världen-

  217. -och hur man ser på afroamerikaner
    i sydstaterna nånstans.

  218. Svarta och vita får inte beblandas,
    det är den absoluta normen.

  219. Den får man inte bryta. Det spelar
    ingen roll vad som gör att den bryts.

  220. -Alf, hur har det gått för dig?
    -Jag har försökt att läsa bok.

  221. Jag har läst några sidor.
    Jag satt och läste nån gång...

  222. Jag tände brasan och gjorde trevligt
    för att koncentrera mig-

  223. -eftersom jag inte läser böcker.

  224. Då kom min son och skrattade.
    "Vad gör du, pappa?"

  225. Att jag läste bok stämde inte.
    Vi var tvingade, ungefär.

  226. Men läsningen...
    Jag har haft jättesvårt.

  227. Jag försökte läsa ett antal sidor.

  228. Sen blev det: "Vad har jag läst?"

  229. För mig är det så,
    att får jag en film-

  230. -så hör jag inte om nån pratar
    med mig, för då är jag inne i filmen.

  231. Det skulle jag gärna vilja
    med en bok också.

  232. Jag måste fråga er
    som har läst många böcker.

  233. Den här boken måste vara välskriven.

  234. När jag lyssnar på er
    så har ni otroligt många tolkningar.

  235. Det är en fantastiskt välskriven bok.

  236. För mig är det att man
    ska uppfatta en bok på ett sätt-

  237. -men den här boken verkar man
    kunna uppfatta på många sätt.

  238. Det är intressant, för man får
    en härlig diskussion. Det är häftigt.

  239. Jag sitter med och lyssnar, för jag
    hade svårt att hänga med i den.

  240. Nu förstår jag ännu mer
    när jag sitter och lyssnar.

  241. -Läsa samma text, men se olika saker.
    -Vi skapar en bild tillsammans.

  242. Det har varit berikande,
    så jag gör gärna om det igen.

  243. Det finns möjlighet att fortsätta.

  244. -Tack så mycket.
    -Hej.

  245. Det behövs ingen bokklubb
    för att få föräldrar intresserade.

  246. I så fall skulle det vara fler
    träffar med föräldrarna i skolan.

  247. Man kan, tillsammans med eleverna,
    göra saker som de gör i skolan-

  248. -på nåt kvällsengagemang nån gång.

  249. Har du inte fått nog med utmaningar?

  250. Nej. Jag har frågat sen jag
    började skolan om svårare saker.

  251. Men jag har inte fått det.

  252. Jag blir nästan ledsen
    när jag hör det.

  253. Det finns fruktansvärt mycket
    som man skulle kunna göra-

  254. -så det känns meningsfullt.

  255. Vi hade ett önskemål med prov.

  256. Det vore bra med ett sms eller så-

  257. -så man vet
    att "då är det matteprov".

  258. Då kan man pusha på litegrann.

  259. Jag kan försöka bli bättre på
    att lägga in i kalendern.

  260. Då får man lättare som förälder
    att få koll på det.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Föräldrarnas betydelse för motivationen

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan föräldrar motivera sina barn att gå till skolan? Frånvaron är hög bland Skrantaskolans niondeklassare. Skolans rektor menar att elevernas föräldrar måste samarbeta med skolan för att höja både närvaro och betyg. Många av föräldrarna har ingen högre utbildning. De kan därför ha svårt att hjälpa sina barn med läxorna och motivera dem till att gå på lektionerna. Hur kan dessa föräldrar visa sina barn att skolan är viktig och bör prioriteras?

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barn och ungdom, Föräldrainflytande, Föräldrar och barn, Lärare och elever, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolpersonal, Sociologi, Studiemotivation, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Pojkarna är lika bra

Avsnitt 1 av 8

Att börja i nian. På Skrantaskolan i Karlskoga ligger pojkarna 55 poäng efter flickorna. Håkan får börja i årskurs nio med omprov från åttan och Alexander inser att hans trötthet ligger i vägen för hans ambitioner om att höja betygen. Före detta eleven Tom kommer till skolan för att motivera. Han menar att pojkar förväntas prestera sämre och att de måste stå emot det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Lärarna gör olika

Avsnitt 2 av 8

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Bruksmentaliteten hänger kvar

Avsnitt 3 av 8

I Karlskoga har företaget Bofors inneburit en garanterad arbetsplats efter gymnasiet för kommunens unga. Vad gör denna anställningstrygghet för motivationen att läsa vidare på högskola eller universitet? Bruksmentaliteten lever kvar i Karlskogas ungdomar men trots detta drömmer många om en annan framtid än som arbetare i den lokala fabriken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Politikerna besöker Skrantaskolan

Avsnitt 4 av 8

Politiker besöker Skrantaskolan och lärarna försöker förmedla vad som krävs för effektivare undervisning och bättre skolmiljö. Skrantaskolan är i behov av tekniska hjälpmedel och ökade resurser. Inför politikerna berättar skolans lärare om hur de försöker undervisa elever med hjälp av föråldrade datorer och labbutrustning från 1970-talet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Kränkningar på nätet

Avsnitt 5 av 8

Några av eleverna på Skrantaskolan i Karlskoga har haft konflikter på sociala medier. Skolkuratorn Linn har uppmärksammat att en del killar känner sig otrygga av konflikterna och är rädda för att bli kränkta på sociala medier. När killarnas otrygghet går ut över deras skolarbete börjar skolans personal att fundera över skolans ansvar. Bör skolan försöka lösa elevdispyter på Internet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Föräldrarnas betydelse för motivationen

Avsnitt 6 av 8

Hur kan föräldrar motivera sina barn att gå till skolan? Frånvaron är hög bland Skrantaskolans niondeklassare. Skolans rektor menar att elevernas föräldrar måste samarbeta med skolan för att höja både närvaro och betyg. Många av föräldrarna har ingen högre utbildning. De kan därför ha svårt att hjälpa sina barn med läxorna och motivera dem till att gå på lektionerna. Hur kan dessa föräldrar visa sina barn att skolan är viktig och bör prioriteras?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Behov av motivation oavsett nivå

Avsnitt 7 av 8

Ska lärare prioritera elever som riskerar att bli underkända framför elever som kommer bli godkända? Jon är en elev med bra betyg men gör inte sina läxor och känner att han mest "sitter av" lektionstiden. Läraren Fredrik ser Jons situation och anstränger sig för att Jon ska känna arbetslust och engagera sig i skolan. Hur ska man göra för att motivera alla elever, oavsett vilken nivå de ligger på?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Skolavslutning

Avsnitt 8 av 8

Vårterminens sista veckor nalkas och grundskolan är snart slut för Skrantaskolans niondeklassare. Tiden har kommit för lärarna att diskutera elevernas slutbetyg och många funderingar uppstår. Lärarna reflekterar över om de har haft samma förväntningar på alla elever oavsett genus och hur de ska motivera eleverna till att studera vidare på gymnasiet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Populära seminarier på export

Seminariets moderator Alexandra Pascalidou berättar personligt om vad en lärare kan betyda för en ung människas framtida vägval. Grundaren av seminarierna, Saku Tuominen, fyller på med sina tankar om vilka verktyg dagens lärare kan behöva för att lyckas i sin undervisning. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR-Pedagogernas podcast

Historiebruk

Samtal med historielärarna Jenny Edvardsson, Wendesgymnasiet, och Andreas Wihlborg, Katrinebergs folkhögskola, om historiebruk. "Det är oerhört viktigt att eleverna får kunskap om hur man kan använda historien för sina egna syften", menar Jenny Edvardsson.

Fråga oss