Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Ska det vara så svårt att vara människa?Dela
  1. Då är det dags att sätta i gång,
    varmt välkomna.

  2. Seminariet hålls på engelska-

  3. -så om ni inte har fått veta det
    kan ni smita ut nu.

  4. Jag heter Johanna, och det är ett
    stort nöje att få presentera Matt Haig.

  5. -Hej.
    -Välkommen.

  6. Dagens rubrik är: "Ska det vara
    så svårt att vara människa?"

  7. -Har du något svar på en gång?
    -Inte än, jag jobbar på det.

  8. Jag tror att det är därför jag skriver.

  9. Det gäller nog alla författare,
    vi försöker lära oss att vara människor.

  10. Dina två böcker som nu är översatta till
    svenska heter "Skäl att fortsätta leva"-

  11. -och "Människorna". "Skäl
    att fortsätta leva" är en självbiografi.

  12. Ja, en slags självbiografi. Jag visste
    inte hur boken skulle bli från början-

  13. -men den blev
    mer och mer självbiografisk.

  14. Jag ska ställa en banal fråga:
    Är den sann? Har allt det hänt dig?

  15. Ja, de sakerna har hänt mig.

  16. Men den började som
    en självhjälpsbok-

  17. -där jag var väldigt svepande och vag
    om depression och ångest.

  18. Ju mer jag studerade depression,
    desto mer insåg jag-

  19. -att det finns många motstridiga bevis-

  20. -och motstridig forskning och teorier,
    psykiatriska och psykologiska teorier-

  21. -så jag skrev alltmer om mig själv,
    för det var något som jag var säker på.

  22. Den blev mer en memoar än planerat.

  23. "Människorna" är en roman.
    Kan du berätta vad den handlar om?

  24. Om en utomjording
    som låtsas vara människa-

  25. -och ska stoppa människans framsteg-

  26. -eftersom hans planet anser
    att människan är en farlig art-

  27. -på grund av alla våra krig, rasism,
    och allt hemskt som vi har.

  28. Han ska stoppa människans framsteg.

  29. Men medan han är här inser han-

  30. -att människor inte bara är hemska.

  31. Det som utomjordingen gör på jorden-

  32. -är att han tar en matematikers plats.

  33. Ja, en professor vid Cambridge-

  34. -som precis har hittat bevis för
    sin hypotes som rör primtal.

  35. Det finns en verklig tysk matematiker,
    Bernhard Riemann, som kring 1860-

  36. -kom på en hypotes om
    varför primtal har ett visst mönster.

  37. Ingen har listat ut varför primtalens
    sekvens ser ut som den gör-

  38. -men om man får reda på det, skulle
    människan göra enorma framsteg-

  39. -inom matematik, men även ingenjörs-
    konst, vetenskap, rymdresor, medicin...

  40. Det är därför som utomjordingarna
    är oroliga, för professorn löser gåtan.

  41. Det är en verklig, obevisad hypotes.

  42. Om någon skulle bevisa den på riktigt,
    skulle de få en miljon dollar.

  43. Det var en av bokens utgångspunkter.

  44. Böckerna "Skäl att fortsätta leva"
    och "Människorna" talar med varann.

  45. De är så olika, en är något av en
    självhjälps-självbiografi om depression-

  46. -den andra är
    en roman om en utomjording.

  47. På ytan är de inte lika,
    men vissa motiv förekommer i båda:

  48. Emily Dickinsons poesi,
    Albert Einstein, vikten av kärlek-

  49. -Beach Boys begåvning,
    en semester i Dordogne, med mera.

  50. Det är tydligt att de är besläktade.

  51. Utomjordingen försöker lista ut vad det
    är att vara människa, för att passa in-

  52. -och för att förstå om hans strävan
    att döda människor är moralisk.

  53. Självhjälpsboken handlar också om att
    lista ut vad det är att vara människa.

  54. -Vilken skrev du först?
    -"Människorna".

  55. Utan den hade jag inte kunnat skriva
    "Skäl att fortsätta leva".

  56. Då kändes "Människorna"
    som min bok om depression.

  57. Jag skrev om en utomjording,
    men egentligen om mig i 20-årsåldern-

  58. -när jag var djupt deprimerad
    och kände mig som en utomjording.

  59. Det var mitt sätt
    att skriva om depression-

  60. -och att tillfriskna från en depression,
    att lära sig att älska livet igen.

  61. Utomjordingen är den depressive-

  62. -och när han blir kär och börjar
    uppskatta poesi, vin och Beach Boys-

  63. -det är hans tillfrisknande.

  64. Det finns en epilog
    där jag pratar om bokens uppkomst-

  65. -och hur den berör mina erfarenheter
    av depression och panikångest.

  66. Eftersom jag fick ett så bra gensvar
    från såna som har lidit av depression-

  67. -fick jag självförtroendet
    att skriva om mina egna erfarenheter.

  68. Var det också någon slags...

  69. "Terapeutisk" är ett laddat ord,
    men hjälpte romanen dig att gå vidare-

  70. -så att du kunde skriva nästa bok?

  71. Ja. Ja.

  72. Jag tror att jag inte riktigt förstod
    det som jag upplevde.

  73. "Människorna" var min första bok
    som var optimistisk.

  74. Jag började skriva i 20-årsåldern.

  75. Jag trodde att en seriös författare
    inte fick ha någon optimism alls med.

  76. Man måste vara
    dyster och pessimistisk.

  77. Alla måste dö och allt måste gå snett,
    då var man en riktig författare.

  78. Men sen började jag inse
    optimismens värde och betydelse-

  79. -på ett sätt som jag aldrig hade gjort
    innan jag blev sjuk. Jag var så cynisk.

  80. Jag hittade en genuin optimism
    när jag mådde bättre-

  81. -för när jag var riktigt deprimerad-

  82. -visste jag att det var omöjligt
    att jag skulle må bättre.

  83. Sen mådde jag bättre
    och då hände det där omöjliga.

  84. Och då tänkte jag att pessimism kan
    vara en lika stor lögn som optimism-

  85. -så det förändrade min uppfattning.

  86. "Skäl att fortsätta leva"
    börjar med ett självmordsförsök.

  87. Har du något emot att prata om
    ditt sammanbrott ännu en gång?

  88. Jag var ung, 24 år gammal, och
    försökte låtsas att jag inte var vuxen.

  89. Jag drack mycket, jag tog droger.

  90. Jag bodde på Ibiza
    och jobbade på en nattklubb.

  91. Jag och min flickvän
    hade bott i Spanien under tre somrar.

  92. Mot slutet av sommaren 1999-

  93. -insåg jag att jag måste tillbaka till
    London och skaffa ett riktigt jobb-

  94. -och ta reda på vem jag var.

  95. Jag var inte självsäker nog att söka
    jobb, jag var nervös och neurotisk.

  96. Och så en dag, jag hade inte druckit
    eller tagit droger den dagen-

  97. -klockan var elva på förmiddagen
    och jag hade varit ute och joggat-

  98. -och efteråt började både huvud
    och hjärta att bete sig märkligt.

  99. Hjärtat bultade,
    jag kände mig konstig i hjärnan.

  100. Jag insåg inte att det var ångest
    utan trodde att jag skulle dö.

  101. Det var en panikattack
    och allt förändrades och blev förvrängt-

  102. -och panikattacken
    pågick i ungefär en vecka.

  103. Jag sov bara om jag tog
    starka sömntabletter och var förvirrad.

  104. Jag trodde inte att jag kunde åka
    till flygplatsen eller lämna huset.

  105. Min flickvän lyckades få mig dit, men
    jag var svårt sjuk i cirka sex månader.

  106. Under tre år tillfrisknade jag långsamt-

  107. -men jag led av svår torgskräck,
    ångest, panikattacker, depression...

  108. Det var en enorm intensitet inombords.

  109. Det var ett långsamt tillfrisknande.
    Jag hade fått medicin i Spanien-

  110. -men tabletterna, diazepam,
    gjorde att jag mådde sämre-

  111. -och då blev jag rädd för medicin,
    jag utvecklade en fobi för mediciner-

  112. -så det var inget alternativ.
    Man fick inte i mig tabletter.

  113. Därför fick jag ta en lång,
    långsam, svår väg för att förstå-

  114. -vad som fick mig att må sämre eller
    bättre, och till sist tillfrisknade jag.

  115. Jag blev nog frisk för att depressionen
    berättar lögner som tiden motbevisar.

  116. Den sa att jag skulle vara död före 25
    och ha begått självmord-

  117. -men sen händer inte det,
    och ens rationella sida stärks.

  118. Först och främst är jag väldigt glad
    över att du mår bättre-

  119. -för statistiskt sett kommer många av
    läsarna att vara sjuka för tillfället-

  120. -och det inger hopp att bli påmind om
    att sjukdomen är en lögnare.

  121. Men det var också chockerande...

  122. Jag har också lidit av depression
    och har psykisk ohälsa i familjen...

  123. Så som boken börjar,
    det händer så plötsligt.

  124. Jag inser att det nog inte är plötsligt-

  125. -men du upplevde att du över en natt
    befann dig i en situation-

  126. -där att göra slut på ditt liv
    verkade som ett rimligt alternativ.

  127. Ja, för det handlade inte om
    en dödslängtan.

  128. Om man vaknar i ett brinnande hus
    vill man inte hoppa ut genom fönstret-

  129. -men det kanske är
    bättre än att möta lågorna.

  130. Det var ren panik. Jag var rädd för
    döden och för att dö, men var suicidal-

  131. -eftersom jag inte trodde att jag skulle
    orka en timme eller en minut till-

  132. -med att leva med
    smärtan och förvirringen.

  133. Det var tack vare mina nära och kära-

  134. -och jag avskydde dem just då,
    för jag ville inte ha någon-

  135. -men tack vare dem överlevde jag.

  136. För att det hade varit lättare
    att inte ha någon?

  137. Ja, och eftersom det är
    en osynlig smärta...

  138. ...avskydde jag att de inte såg smärtan.

  139. Jag kände att då skulle de förstå
    och det skulle vara som dödshjälp.

  140. Men jag visste att det skulle ses som
    en potentiellt självisk handling.

  141. Jag är förstås oerhört glad över-

  142. -att jag tog mig igenom det-

  143. -men just då var det väldigt svårt
    att få andra att förstå hur jag mådde.

  144. Jag är inte helt botad,
    jag tror inte på att tänka i de banorna.

  145. Jag blir deprimerad och får ångest-

  146. -men skillnaden är
    att jag nu vet att det inte varar.

  147. Först tror man att man är fast i det.

  148. Det är ganska vanligt att sjukdomen
    drabbar en när man är i 20-årsåldern.

  149. Ja, det kommer då. I England
    kallas det en "kvartlivsskris"-

  150. -när övergången från barn till vuxen
    som man har skjutit upp måste ske.

  151. Det är mycket sånt, och jag tror...

  152. En person på en organisation för
    psykisk ohälsa i England har sagt-

  153. -att det finns en skillnad mellan könen.

  154. Män kanske inte alltid tar itu med det-

  155. -för att de inte känner att de kan,
    deras sammanbrott kommer snabbt-

  156. -men för kvinnor går det långsammare.
    Jag vet inte om det är bevisat.

  157. Jag ignorerade många saker
    och drack och tog droger.

  158. Jag undertryckte saker.

  159. Skulle du säga att... Det här är svårt.

  160. Det är svårt att diskutera saken utan
    att låta som om man skuldbelägger.

  161. Vi får utgå från att det är en sjukdom
    som hade drabbat dig hur som helst-

  162. -men om det hade varit möjligt för dig
    när du var ung, till exempel i tonåren-

  163. -att prata om dina känslor mer öppet,
    hade det förändrat hur du drabbades?

  164. Jag hade troligtvis sökt hjälp tidigare.

  165. Jag vet inte om jag hade hittat
    rätt terapimetod eller medicin-

  166. -men statistiskt sett
    om man ser det rent allmänt-

  167. -skulle absolut många mäns
    och kvinnors liv kunna räddas-

  168. -om det inte fanns ett stigma,
    och om människor sökte hjälp.

  169. Personligen dolde jag inget,
    jag insåg det bara inte.

  170. Jag visste inget om depression
    och ångest.

  171. Inte ens när jag började uppleva det
    förstod jag vad det var.

  172. Att det hände på Ibiza på 90-talet
    är ett tecken på...

  173. Ni i vår ålder förstår.

  174. Du jobbade för Manumission-

  175. -som var en av de mest välkända
    ravearrangörerna på 90-talet.

  176. -Och sedeslösa.
    -Och sedeslösa.

  177. Det kanske även var något
    som hörde samman med den kulturen-

  178. -att det var normalt att dricka
    och festa hårt under vår uppväxt.

  179. Ingen stannade upp och frågade:
    "Jag undrar om personen mår dåligt?"

  180. Precis, särskilt när man bor på Ibiza.
    Jag levde faktiskt relativt sunt.

  181. Jag tog inte droger varje dag.

  182. Jag drack för mycket, men det fanns
    alltid andra som var långt mycket värre.

  183. Jag var rätt tystlåten och läste böcker,
    och sågs som en tyst bokmal-

  184. -på den här partyön,
    så jag kände mig som den förnuftige.

  185. Men jag behandlade min kropp
    och min hjärna på ett osunt sätt.

  186. Jag tror inte att sammanbrottet
    bara berodde på det-

  187. -men det hjälpte knappast,
    för det var inte sunt.

  188. Jag slutade förstås dricka, röka
    och allt annat så fort jag blev sjuk.

  189. Det var inte alls svårt att sluta-

  190. -för jag hade varit livrädd för
    att ens smutta på vin efter det.

  191. Du nämnde att eftersom du fick fel
    tabletter fick du en fobi mot medicin.

  192. Det framgår av boken
    att du inte bara ogillade det-

  193. -utan att bara tanken gav dig panik
    så att du inte fick i dig medicinen.

  194. Jag har många nära och kära
    som är beroende av medicinering...

  195. Du är inte emot att man tar medicin?

  196. Nej, att jag inte tog medicin
    var ett symptom på min sjukdom.

  197. Jag var livrädd för annat också:
    att gå ut, att handla, att äta bananer.

  198. Jag var övertygad om
    att kaliumet i bananer var skadligt-

  199. -för en dag åt jag tre bananer,
    och samma dag mådde jag uselt.

  200. Men det berodde inte på bananerna,
    jag drog bara den slutsatsen.

  201. Jag fick fel tabletter, ångestdämpande
    i stället för antidepressiva-

  202. -så det är mycket viktigt
    att människor får en tydlig diagnos-

  203. -så att de vet vad de ska få.
    Men jag är inte emot medicinering.

  204. Du skriver fascinerande om hur lite
    vi vet om att behandla depression-

  205. -så det är inte helt säkert
    att alla får rätt medicinering.

  206. -Ja.
    -Serotonin-frågan.

  207. Absolut, för vi har inte tillgång till
    den vetenskapen ännu.

  208. Vi pratar om serotonin och hjärnkemi...

  209. Jag trodde förut att vetenskapsmän
    visste allt, men så är inte alls fallet.

  210. De kan röntga hjärnan och se områden
    lysa upp, men vet inte hur och varför.

  211. Många mediciner används
    för att höja serotonin-nivåerna-

  212. -andra sänker dem,
    och båda har liknande verkan.

  213. Det är förvirrande med val av medicin.

  214. Men jag var tvungen att hitta andra
    saker som kunde ändra min hjärnkemi:

  215. Träning, kost, att få nog med sömn.

  216. Jag fick långsamt läka nervsystemet.

  217. Det är där som de två böckerna...

  218. Vägen mot tillfrisknande
    är det som gör att böckerna är lika.

  219. Sakerna som Matt gör och som
    utomjordingen gör är ganska lika.

  220. Kan du prata lite om musikens
    och litteraturens betydelse?

  221. Det är bokmässa, så böcker först.

  222. Böcker blev mycket viktiga för mig
    när jag var sjuk.

  223. Jag var hemma och led av torgskräck,
    i mitt tonårsrum hos mina föräldrar-

  224. -och bokhyllan var full av böcker
    som jag hade läst som tonåring.

  225. "Räddaren i nöden", barnböcker som
    "Nalle Puh" och "Alice i Underlandet".

  226. "Outsiders" av S.E. Hinton
    som alltid var en av mina favoriter.

  227. Just då kunde jag inte lyssna på musik
    eller titta på tv-

  228. -för att det var för stimulerande och
    skapade för många bilder i hjärnan.

  229. Böcker var faktiskt det enda-

  230. -som jag kunde fokusera på,
    som inte var jag.

  231. Det var de enda stunder
    som jag kände någon lättnad.

  232. Ångest och depression är irriterande-

  233. -för om man har gjort illa benet
    kan man sätta sig och lindra smärtan-

  234. -men när man blir psykiskt sjuk
    springer man runt och förvärrar allt.

  235. Läsning var den enda gång
    som jag kunde "sätta mig".

  236. -Ta en paus från dig själv?
    -Ja, och alltid med välbekanta böcker.

  237. Jag föredrog skönlitteratur framför
    facklitteratur. Jag gillade berättelser.

  238. Jag hade nyss läst på universitetet
    och tränats att inte gilla berättelser-

  239. -och vara misstänksam mot händelser.
    I viktiga böcker fick inget alls hända!

  240. Så helst tragiska och postmoderna.

  241. Början, mitten och slutet
    skulle inte komma i den ordningen!

  242. När jag blev sjuk älskade jag det
    betryggande med en riktig berättelse-

  243. -med en början, ett mitt och ett slut.

  244. Om man ser på berättelser
    så handlar det om förändring.

  245. Något måste förändras,
    antingen en situation eller en figur.

  246. När man är helt fast i ett ögonblick
    vill man desperat tro på förändring-

  247. -det är nästan religiöst,
    och berättelser visar en förändring.

  248. Inte alltid en positiv förändring,
    men det är ändå terapeutiskt.

  249. Så även om jag hade en examen i
    engelska och alltid hade gillat böcker-

  250. -var det första gången som böcker
    blev en nödvändighet för att må bättre.

  251. Jag var inte religiös,
    så det var som meditation.

  252. Jag är misstänksam mot att man
    kopplar ihop depression och kreativitet-

  253. -men utan den upplevelsen
    hade jag nog inte blivit författare.

  254. Berodde det på att berättelsernas
    betydelse eller deras effekt-

  255. -blev synlig för dig,
    eller skrev du av terapeutiska skäl?

  256. När jag började skriva
    sa min flickvän Andrea åt mig-

  257. -att skriva det jag kände,
    för jag kunde inte alltid uttrycka det.

  258. Så jag skrev fruktansvärda saker,
    som texter till en dålig hårdrockslåt-

  259. -om att befinna sig i helvetet.
    Tungt, intensivt och ångestfyllt.

  260. Men det gav mig en lättnad,
    att ta något som fanns inombords-

  261. -och släppa ut det.
    Det fick mig att genast må bättre.

  262. Det var lite som att ta bort en njursten
    eller något annat som gör ont.

  263. Jag tror att det är en stor anledning
    till att terapi är så värdefullt.

  264. Det handlar om det som de säger,
    inte om vad de får höra.

  265. Att dela med sig, prata eller skriva.

  266. Det hade faktiskt
    en fysisk verkan på min hjärna.

  267. Samma stund som man sätter ord
    på något och uttrycker det i språk-

  268. -börjar det handla mindre om en själv-

  269. -och det blir något delat.

  270. Det gör att man genast mår bättre.

  271. Jag skrev "Människorna" för att jag
    kände mig ensam om mina känslor.

  272. Men sätter man ord på det
    så känner folk igen sig.

  273. Just därför var skrivandet terapeutiskt,
    man inser att många känner likadant.

  274. Det här låter hemskt deprimerande,
    men böckerna är så hoppfulla och fina!

  275. Alla bör läsa "Människorna"
    för det är en jättebra, rolig roman-

  276. -men även "Skäl att fortsätta leva"-

  277. -särskilt närstående till depressiva,
    för boken innehåller så många bra råd.

  278. Men i grunden handlar boken även om
    hur man hanterar världen.

  279. Jag vill bara lugna alla med att säga
    att det inte alls är några tunga böcker.

  280. "Skäl att fortsätta leva"
    är inte bara en bok för depressiva.

  281. Den handlar om saker
    som jag har lärt mig av depressionen.

  282. När jag var sjuk var jag livrädd för
    att läsa böcker om depression-

  283. -eftersom jag var rädd för
    att bli deprimerad.

  284. Jag och min utgivare fick hitta ett sätt
    att skriva som inte var deprimerande.

  285. I stället för en bok om depression, såg
    vi det som en bok om tillfrisknande-

  286. -så vi börjar när det är riktigt illa
    och pekar pilarna uppåt.

  287. Det fascinerande med
    böckernas vikt för dig-

  288. -särskilt att du återvände till
    klassikerna som du hade tyckt om-

  289. -är att det hör ihop med saker
    som du har sagt, och även skrivit.

  290. "Det finns bara en skönlitterär genre
    och den heter 'bok'."

  291. Du kallar uppdelningen i skönlitteratur
    och kommersiell fiktion felaktig.

  292. I en av böckerna nämner du vikten av
    att läsa böcker som väcker känslor.

  293. Du har nästan blivit en förkämpe-

  294. -för glädjen med berättelser och
    glädjen med en början, mitt och slut.

  295. Att struktur är okej,
    och att äventyren ska göra en lycklig.

  296. Ja, jag argumenterar nog alltid med
    mitt yngre jag, som inte ansåg det.

  297. På sätt och vis argumenterar jag
    med mitt yngre, mer pretentiösa jag.

  298. I synnerhet i Storbritannien
    är vi så besatta av klassystemet.

  299. Vi har gjort böcker till ett klassystem.

  300. Det finns böcker som tilltalar alla,
    och dem ska man misstro.

  301. Sen finns det böcker för en slags elit
    som är svåra för att stänga ute andra.

  302. Enligt mig är det fel att dela upp det.

  303. Det kan finnas intelligenta böcker
    som många människor kan läsa-

  304. -och ha tillgång till, och intelligens
    behöver inte alltid betyda svårt.

  305. Författares mål är inte att försvåra.
    Det är lätt att vara komplicerad-

  306. -det svåra är att omvandla...

  307. Vi har gjort Shakespeare finkulturell,
    men han var en populist.

  308. Han hade tilltalat
    dåtidens Stephen King-läsare.

  309. Han tilltalade drottningen av England
    men även bönder som inte kunde läsa-

  310. -som satt på golvet på Globe Theatre-

  311. -och ropade och förde oväsen.

  312. Och hans pjäser är väldigt blodiga!

  313. Ja, de är mer som Tarantino-filmer,
    med ögon som trycks ut.

  314. Du citerar Stephen King, och jag
    översätter det tillbaka från svenska:

  315. "Monster är verkliga, spöken också.
    De lever i oss och ibland vinner de."

  316. Jag kunde inte läsa Stephen King
    när jag var deprimerad. För läskigt!

  317. Jag kan fortfarande inte läsa
    "Jurtjyrkogården".

  318. Jag vet precis vilken scen,
    men om jag säger det kan ni inte sova.

  319. Ibland verkar det inte helt som om,
    jag har läst intervjuer med dig...

  320. Du är emot ett litterärt klassystem-

  321. -men har du helt anammat
    att du är en genre-författare?

  322. Nej, för jag tror att om jag gjorde det-

  323. -skulle det sätta in mig i ett fack.

  324. Det är roligt när man blandar saker
    i skönlitteratur.

  325. Precis som många författare känner
    jag mig inte begränsad till en genre.

  326. "Människorna" är som science fiction-

  327. -men alla influenser är inte
    science fiction, och inte ens fiktion.

  328. Personligen känner jag mig
    lite deprimerad och begränsad-

  329. -om jag är den typen av författare.

  330. I England har jag gett ut barnböcker,
    fiktion, fakta- och fantasyböcker.

  331. Jag försöker alltid göra något nytt.

  332. Du känner dig hemma med spöken,
    vampyrer och talande djur-

  333. -men du skriver inte i de genrerna,
    du utvidgar dem snarare.

  334. Absolut. Jag ansåg precis samma sak
    om litterär skönlitteratur-

  335. -för det är en genre,
    även om den låtsas om motsatsen.

  336. Jag har inget emot science fiction
    och inte heller litterär skönlitteratur-

  337. -men det blir roligt om man inte har
    gränser och murar, precis som i politik.

  338. Jag vill varna er alla
    att vi gärna tar frågor från publiken.

  339. Vi nordbor måste ofta förbereda oss
    mentalt på sån läskig uppmärksamhet.

  340. En rörande sak med "Människorna"-

  341. -och det skiljer sig från
    mer traditionell science fiction-

  342. -är att den även handlar om faderskap.

  343. Det verkar som om föräldrarelationer
    är ett återkommande tema hos dig.

  344. Kan du berätta lite om utomjordingen,
    professor Andrew Martin-

  345. -som fadersfigur i den här romanen?

  346. Han är mer som en styvpappa
    som kommer in i familjen.

  347. Jag har själv bara varit förälder
    i åtta års tid-

  348. -och jag hade varit förälder i tre år
    när jag började skriva "Människorna".

  349. Man hamnar plötsligt i en helt ny miljö.

  350. Och som någon som inte har varit
    så där jättebra på att ta ansvar-

  351. -kan det vara läskigt att bli förälder.

  352. Jag tror att det spelade in.

  353. Skräcken, men även det underbara i
    att ha ansvar för någon annan-

  354. -vilket har varit terapeutiskt för mig.

  355. För psykisk ohälsa
    gör en självupptagen-

  356. -men när man blir förälder måste
    man plötsligt tänka på någon annan.

  357. Det är sunt.

  358. Utomjordingen försöker hanka sig fram
    och göra det som han tror är rätt-

  359. -och han inser att han faktiskt
    anstränger sig mer än Andrew Martin.

  360. Professorn var en rätt dålig pappa,
    precis som många människor är.

  361. Det finns något väldigt hoppfullt
    och härligt med-

  362. -att utomjordingen saknar många
    färdigheter, men är en hyfsad pappa.

  363. Det finns några tillfällen
    då han tar hemska risker med sonen.

  364. Men han har goda instinkter
    - han vill bara hjälpa personen.

  365. Ja, och han hjälper personen
    och han har mycket att tillföra.

  366. Det handlar även om att vara tonåring.

  367. Som tonåring tror man att ens föräldrar
    inte har något att tillföra.

  368. Jag gick igenom det stadiet
    när man vill bli deras motsats-

  369. -och inte tror att de besitter vishet.

  370. I de övre tonåren inser man till sist-

  371. -att ens föräldrar har varit som en
    själv, och att de har vissa perspektiv-

  372. -som inte alltid är korrekta,
    men alltid värda att lyssna på.

  373. Så tonåringen har bokstavligt talat
    en utomjording som förälder-

  374. -men det följer med en vishet
    från andra tider och andra platser.

  375. Bra. Har vi några frågor från publiken?

  376. Det gör inget om ni inte har det,
    men ni är välkomna att ställa frågor.

  377. -Blygheten är överväldigande.
    -De kan vänta tio minuter i tystnad.

  378. I så fall vill jag fråga en sista sak
    om samma ämne.

  379. Du skriver:
    "Vi kanske bör se på hur vi lever"-

  380. -"och på hur dåligt lämpade vi är
    för dagens moderna samhälle."

  381. Gör vår livsstil oss sjuka?
    Utomjordingen verkar anse det.

  382. Ja, jag tror att man kan peka på
    att vi blir sjukare och varför det sker.

  383. Teknik gör oss sjuka.

  384. Teknik har gjort oss sjuka sedan
    glödlampan, som förkortade vår sömn.

  385. Vi sov två timmar mer per natt
    för cirka hundra år sen, 9-10 timmar.

  386. Så länge är det få som sover nu.

  387. Vi lever i ett 24-timmarssamhälle.

  388. Vi får till oss nyheter och information-

  389. -som är utformade så att de ska
    göra oss oroliga och livrädda.

  390. Reklamen ska få oss att känna att
    vi saknar något, så att vi köper något.

  391. Det annonsörer gör är att hitta våra
    tomrum och erbjuder sig att fylla dem.

  392. Vi ska oroa oss för åldern och inbrott
    och köpa hudkrämer och försäkringar.

  393. Vi blir tillsagda att vara rädda
    och det har blivit kommersialiserat.

  394. Vår naturliga rädsla har
    kommersialiserats. Det gynnar ingen.

  395. Men att inse det är en god bit på väg.

  396. Det är nästan en revolutionär handling
    att vara lugn-

  397. -och att vägra att låta sig oroas.

  398. Båda böckerna
    innehåller listor med riktigt goda råd-

  399. -om hur man lever bättre.

  400. Gå till biblioteket, bläddra till slutet
    och läs råden. Det förbättrar era liv.

  401. Men läs hela böckerna, det lär ni göra.

  402. Jag älskar att ett av råden
    är att vi bör läsa fler böcker! Ja!

  403. Vi återkom aldrig till musik.
    Hur gör musiken oss mer hela?

  404. Jag tycker att musik
    är rätt svårt att prata om.

  405. Jag har alltid gillat Beach Boys.

  406. Musik är ett sätt att knyta an till
    olika tidsperioder.

  407. Det kan förstås böcker också göra.

  408. Jag är fascinerad av musik-

  409. -för att det är ett annat språk
    än vad berättelser är.

  410. Precis som den bästa skönlitteraturen
    är musiken våra bästa jag.

  411. I mycket av vår vardag
    lever vi inte upp till vår potential-

  412. -medan musik, konst och fiktion ger
    oss en chans att uppnå vår potential.

  413. När jag läste böckerna efter varann
    och till och med lite överlappande-

  414. -tog jag med mig en påminnelse om-

  415. -att depressionen skapar en gräns
    mellan en själv och omvärlden-

  416. -vilket gör att vissa får en skarpsyn
    och uppfattar detaljer.

  417. Man ser även människors fåfänga,
    och livets hyckleri och meningslöshet.

  418. Om man med hjälp av den skarpsynen
    kan förändra livet-

  419. -är det faktiskt en fantastisk gåva.

  420. Har du fortfarande de glasögonen
    på dig hela tiden-

  421. -eller kan du haka på
    och leva i nutidens tokiga värld?

  422. Ja, absolut. Jag har insett att bara
    för att man har anlag för depression-

  423. -blir man inte allergisk mot lycka.

  424. Jag har upplevt mer lycka
    efter 24-årsåldern än innan.

  425. Det har förändrat mig
    och gjort mig mer tunnhudad-

  426. -men det har fått mig att uppskatta
    allt som bra.

  427. Vi ser "tunnhudad" som något dåligt-

  428. -men det är bra,
    för man känner sig levande.

  429. De här två böckerna
    kompletterade varann till sist.

  430. Sen gick du vidare till något annat,
    är du klar med depression som ämne?

  431. Kanske på ett så personligt sätt,
    men jag vill skriva en bok om-

  432. -hur världen är konstruerad för att
    göra oss galna. Det ska jag skriva om.

  433. Till sist måste jag fråga: Du har familj
    i Norge och har ofta varit där.

  434. Vi skandinaver är alltid nyfikna på
    vad någon med skarp blick kan se.

  435. Vad tycker du skiljer Norge
    från Storbritannien?

  436. Norge... Rent.

  437. -Frisk luft. Sunt. Civiliserat.
    -Vad menar du med civiliserat?

  438. Människor som läser böcker
    och som pratar om kultur.

  439. Jag vet att Sverige inte är Norge-

  440. -men vi i Storbritannien betraktar
    i allmänhet Skandinavien som...

  441. Politiker använder alltid länderna
    i Skandinavien som förebilder.

  442. Sverige, Norge, Danmark
    ses som perfekta exempel.

  443. Bokförläggare är alltid avundsjuka på
    hur många i Sverige som läser böcker.

  444. Jag har alltid sett Norge
    som ett väldigt lugnt ställe.

  445. Det får gälla för hela Skandinavien.

  446. Tack så hemskt mycket.
    Jag rekommenderar böckerna varmt.

  447. -Kära vänner och läsare: Matt Haig.
    -Tack.

  448. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ska det vara så svårt att vara människa?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Engelsk litteraturhistoria, Engelska författare, Haig, Matt, 1975-, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Vardagsmakt

Retorikern Elaine Eksvärd menar att det inte är något fel med makt, så länge den hamnar i rätt händer.”Vardagsmakt" handlar om det som många vill ha, men få vill erkänna att de strävar efter. Elaine berättar bland annat om hur man kan få mer makt och öka kontrollen över tillvaron. Intervjuare: Hélène Benno.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss