Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016 : Regeringens arbete med hållbar konsumtionDela
  1. Det är trevligt att få vara här och
    prata om nåt som ni är engagerade i-

  2. -och som jag är engagerad i,
    nämligen hållbar konsumtion.

  3. Det är fler och fler som förstår-

  4. -att ska vi lösa utmaningarna,
    inte minst när det gäller klimatet-

  5. -men också när det gäller
    de 16 nationella miljömålen-

  6. -eller de 17 mål som har tagits
    av alla världens länder i New York-

  7. -måste vi jobba med konsumentfrågor
    och skapa en mer hållbar konsumtion.

  8. När jag kom in
    i den här rollen i regeringen-

  9. -så var jag osäker på mottagandet,
    men det har varit en positiv respons.

  10. Tiden är mogen
    för den här diskussionen.

  11. Många aktörer är i rörelse
    i de här frågorna-

  12. -och det är alltid kul
    att jobba på ett dynamiskt område.

  13. Det händer ju väldigt mycket-

  14. -och 2015 var
    ett omvälvande år för miljön.

  15. Det var inte bara en eller två
    utan tre globala FN-konferenser-

  16. -som alla syftade till
    att vi ska få en hållbar värld.

  17. Det började med Financing for
    Development i Addis Abeba i somras-

  18. -där vi kom fram till en plan för
    hur vi ska finansiera omställningen-

  19. -till att få hållbarhet,
    både socialt och miljömässigt.

  20. Det var ett stort steg
    att världens länder kom överens.

  21. Vi fick in starka skrivningar om
    social hållbarhet och jämställdhet.

  22. Social hållbarhet
    och jämställdhet är inte bara målet-

  23. -utan det är också vägen framåt.

  24. T.ex. genom att få kvinnor i arbete-

  25. -så får man mer resurser
    som man kan investera i hållbarhet.

  26. Sociala frågor gör att vi får fram
    finanser för att kunna rädda världen.

  27. Sustainable Development Goals togs,
    och det är ett stort steg framåt.

  28. Det är kartan som vi nu har för att
    röra oss mot den hållbara framtid-

  29. -som vi alla vill nå.

  30. Det är 17 olika mål, mål 12 handlar
    om hållbar produktion och konsumtion-

  31. -och det jobbar jag mycket med
    som konsumentminister.

  32. Integrationen av social och miljö-
    mässig hållbarhet är ett nytt tänk-

  33. -som jag uppskattar
    och tror är framtiden.

  34. Det är ett stort steg framåt
    mot de millenniemål som föregick SDG-

  35. -då det inte bara är
    en uppgift för den fattiga världen-

  36. -utan här har vi en stor läxa
    att ställa om våra produktionssystem-

  37. -vår värld, våra myndigheter,
    våra företag i en hållbar riktning.

  38. Sen hade vi ju COP21, Paristoppmötet-

  39. -där vi kom överens om att vi ska nå
    max 2 graders klimatförändring-

  40. -men med ett långsiktigt mål
    att vi ska nå 1,5 grader maximalt.

  41. Många som har följt
    klimatförhandlingarna-

  42. -har ibland känt förtvivlan
    över att det går så långsamt-

  43. -men nu har vi fått ett klimatavtal
    som ju skapar en ny plattform.

  44. Ingen kan smita ifrån uppgiften
    att vara med och rädda vår planet.

  45. Vi ska inte slå oss för bröstet,
    utan vi har mycket att göra framöver.

  46. Vi lär se tillbaka på 2015 och säga:
    "Det där var ett avgörande år."

  47. "Då började det hända mycket."

  48. Jag vill slå mig för bröstet
    för hela Sveriges räkning-

  49. -för Sverige har varit
    en pådrivande aktör i det här.

  50. Vi har varit engagerade
    i FN-förhandlingarna-

  51. -men vi har också varit ett föredöme
    och visat att man kan göra mycket-

  52. -åt att skapa hållbarhet,
    minska utsläppen och värna om-

  53. -både miljömässiga
    och sociala villkor-

  54. -samtidigt som vi har bibehållit
    en hög välfärd och en stark ekonomi.

  55. Det syns ju i sifforna bakåt. Sen
    1990 har utsläppen minskat med 25 %-

  56. -samtidigt som vår ekonomi
    har vuxit med 60 %.

  57. Frågan är ju så klart alltid
    hur man mäter och vad man mäter-

  58. -men det har varit viktigt
    för att visa fattiga länder-

  59. -att hållbarhet inte är ett problem
    utan en möjlighet snarare.

  60. Där har Sverige
    kunnat visa på ett exempel.

  61. Sen har vi högt ställda mål framåt.
    Sverige ska bli ett fossilfritt land.

  62. Det vi har gjort hittills
    kan vi vara glada över-

  63. -men det är verkligen inte nog,
    utan nu måste vi öka takten rejält.

  64. Det här målet
    kan vi inte nå med armarna i kors-

  65. -utan det kräver hårt arbete,
    en omställning av många system-

  66. -och väldigt mycket tänkande.

  67. Vi vill först nå
    ett 100 % förnybart energisystem-

  68. -och det håller vi på att nå
    i en ganska snabb takt.

  69. Vi hade ett EU-mål att arbeta efter,
    och det nådde vi långt i förväg-

  70. -och mycket enklare
    än vad många trott.

  71. Nu har vi en snabb infasning
    av vind- och solenergi i våra system.

  72. Vi ser att det har sänkt elpriserna-

  73. -så kärnkraften
    har en del utmaningar att arbeta med.

  74. Det här är ett mål som också
    blir lättare att nå än vi trodde-

  75. -och genom teknikutvecklingen
    blir det lättare att se vägen framåt.

  76. Ett annat mål
    är en fossiloberoende fordonsflotta-

  77. -och det kräver också stora
    omställningar och investeringar.

  78. 2030 kommer många av de bilar
    som säljs nu fortfarande rulla-

  79. -så de måste kunna rulla hållbart,
    och då får vi tänka på biodrivmedel-

  80. -att ersätta
    fossila drivmedel med det.

  81. Vi får jobba med kollektivtrafiken
    och elektrifiering av fordonsflottan.

  82. Många pusselbitar krävs
    för att nå målet.

  83. Det är en ambitiös agenda
    som vi måste jobba hårt med.

  84. Jag tror, som frågeställaren sa,
    att det driver ökad sysselsättning-

  85. -nya arbetstillfällen
    och nya lösningar på våra problem-

  86. -som gör att Sveriges ekonomi
    inte går sämre utan snarare bättre-

  87. -precis som vi visat genom historien.
    Det blir ännu mer sant i framtiden.

  88. Men vi har ju inte bara klimatfrågan.

  89. Den har ju varit dominerande med fog-

  90. -för att den påverkar mycket
    i vår omvärld och här i Sverige.

  91. Men vi måste komma ihåg
    att vi har en bred agenda-

  92. -och där måste vi jobba intensivt
    med att få ett giftfritt samhälle-

  93. -och värna biologisk mångfald,
    för klimatfrågan kan ju lösas-

  94. -genom att använda skog,
    men värnar vi inte mångfalden-

  95. -så löser vi ett problem
    genom att skapa ett nytt.

  96. Där måste vi jobba holistiskt
    och lösa alla de miljöproblem vi har-

  97. -och även väga in sociala aspekter.

  98. Det blir mer och mer uppenbart,
    därför är jag glad över Parisavtalet-

  99. -att klimatfrågan
    måste vi lösa tillsammans-

  100. -och det blir mer uppenbart än nånsin
    när man tittar på Sveriges utsläpp.

  101. Mäter man bara utsläppen i Sverige-

  102. -är bilden den som jag beskrev:
    sjunkande utsläpp och bra ekonomi.

  103. Men utsläppen från vår konsumtion
    ger en annan bild.

  104. Där ser vi en ökande utsläppskurva
    med en ökad klimatbelastning.

  105. Jag är därför helt övertygad om
    att ska vi lösa klimatproblemen-

  106. -måste vi jobba i ett konsumtions-
    perspektiv och inte bara med Sverige.

  107. Här måste vi börja med
    att ta ett ansvar på global nivå-

  108. -och försöka se till
    att de konsumtionsmönster vi har-

  109. -är i linje
    med det som planeten klarar av.

  110. Det kan inte lösas på andra marknader
    när vår konsumtion driver dem-

  111. -utan vi måste se att vi har
    ett ansvar i de utsläpp som sker.

  112. Därför är jag glad över
    att få upp den här frågan på agendan-

  113. -för det blir helt avgörande
    för att vi ska klara utmaningen.

  114. Så vi inte kan vara nöjda
    med det vi gjort hittills-

  115. -utan vi måste jobba med att höja
    ambitionerna i konsumentpolitiken.

  116. Den ska inte bara vara
    en väl fungerande konsumentmarknad-

  117. -den ska också leda till social,
    miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

  118. Vi har fört in ett hållbarhets-
    perspektiv i konsumentpolitiken-

  119. -och det har vi stöd för
    från inte minst konsumenterna-

  120. -där vi ser en väldigt snabb rörelse
    från tanke till handling.

  121. De ändrar sina konsumtionsmönster,
    så det här ligger i linje med tiden.

  122. Vi måste också föra till resurser
    om det ska hända saker.

  123. Vi har gjort den största satsningen
    på konsumentpolitiken på länge-

  124. -kanske sen man började med det.

  125. Vi har höjt anslagen
    för Konsumentverket-

  126. -som informerar
    om hållbar konsumtion.

  127. Vi har höjt anslaget för att jobba
    med frågor som överskuldsättning-

  128. -som också är ett konsumentproblem.

  129. Sammantaget är det en stor ökning
    av anslagen för konsumentpolitik-

  130. -och det är helt nödvändigt
    för att lyfta perspektiven.

  131. Vi har också andra frågor,
    som lagar och regler.

  132. Där vill vi skärpa tillsynen så att
    Konsumentverket kan vara mer aktivt-

  133. -och se till så att leverantörer
    håller sina löften och inte vilseför-

  134. -t.ex. i form av "greenwashing",
    när man lovar nåt som inte hålls.

  135. Även när det gäller sanktioner...
    Missköter man sig ska det kosta.

  136. Konsumentverket
    ska kunna gå in och direkt stoppa-

  137. -en kampanj som är
    vilseledande för konsumenterna.

  138. Förut fick man vänta i flera år,
    och då var kampanjen redan avslutad.

  139. Här måste vi jobba snabbare
    för att få bett i konsumentpolitiken.

  140. Jag är glad att se den omvälvning
    som håller på att hända i samhället-

  141. -där konsumenterna, som har sagt
    att de vill bidra till hållbarheten-

  142. -nu också börjar rösta med plånboken
    och agera efter det.

  143. När försäljningen av ekologisk mat
    ökar med 40 % per år, år efter år-

  144. -och när försäljningen av Fairtrade-
    produkter och vegetarisk mat ökar-

  145. -så ger det avtryck på marknaden
    och får leverantörerna att tänka om.

  146. Så det är väldigt kul att se
    ett sånt engagemang från konsumenter-

  147. -och det ger så klart mig en styrka
    att jobba med de här frågorna.

  148. Frågar man konsumenter
    säger sju av tio-

  149. -att de gärna vill handla mer
    miljövänligt och socialt hållbart-

  150. -men man känner att man inte
    får den information man behöver.

  151. Det lyssnar vi noga på, och vi vill
    göra vad vi kan för att underlätta.

  152. Det här leder till...

  153. Att regeringen pratar om det
    och att konsumenterna agerar-

  154. -leder till ett ökat engagemang
    från näringslivet.

  155. Lockvaror är nu inte bara
    billigt, importerat kött-

  156. -utan det är ekologiska produkter.

  157. Det visar på att det har hänt
    ganska mycket i konsumentpolitiken.

  158. Fler och fler näringslivsaktörer
    vill vara en del av lösningen-

  159. -och det tror jag också är
    en väldigt stark utveckling.

  160. Men vi ska ju inte tro att det här
    kan lösas bara av marknadsaktörerna-

  161. -utan det krävs också
    politiska handlingsvägar framåt.

  162. I Sverige jobbar vi intensivt
    med att ta fram nya regelverk.

  163. Vi måste också se till
    att handelsavtalen gör det möjligt-

  164. -att värna om miljö
    och rättvisa produktionsvillkor.

  165. I den offentliga upphandlingen
    har vi nya EU-direktiv-

  166. -som tillåter
    att vi tar mycket större miljöhänsyn.

  167. Det implementeras nu i svenska lagar.

  168. Vi har en ny upphandlingsmyndighet
    som kan lyfta frågorna-

  169. -och som gör att de 600 miljarder
    som upphandlas från kommuner-

  170. -leder till ett hållbart samhälle
    och att vi kan ställa krav på dem.

  171. Vi ska ta fram en mer sammanhållen
    strategi för hållbar konsumtion-

  172. -att inte titta på det här bitvis,
    utan att ta ett helhetsgrepp.

  173. Hur kan vi skapa större möjligheter
    för konsumenter att handla hållbart?

  174. Konsumentpolitiken ligger ju
    inte bara under Finansdepartementet-

  175. -utan det är nånting
    som berör alla departement.

  176. Kulturdepartementet,
    Näringsdepartementet genom transport-

  177. -boende och även livsmedelsfrågor.

  178. Justitie genom de lagar
    som gäller om garantitider.

  179. Så alla departement är inblandade-

  180. -och jag känner ett stort intresse
    och engagemang från andra ministrar.

  181. Vi tittar på mer generella åtgärder
    som att förbättra informationen.

  182. Vi har Hallå konsument
    som svarar på många frågor-

  183. -som man tänker på när man står
    i butiken och ska välja en produkt.

  184. Men också miljömärkningen,
    som hela tiden ska ligga i framkant.

  185. Hur jobbar vi med utbildning
    för att få upp kunskapen om det här?

  186. Många barn är väldigt engagerade,
    så det kan lätt integreras i skolan.

  187. Och finansmarknadens hållbara fonder
    ger en snabb utveckling.

  188. Finansmarknaden
    är också en konsumentmarknad-

  189. -där vi ju alla sparar,
    både till pension och på andra sätt.

  190. Även där vill ju vi bidra
    till en hållbar värld i framtiden.

  191. Vi måste fokusera
    på de minst hållbara sektorerna-

  192. -och det är på klimatområdet
    bilen, biffen och bostaden.

  193. Boende, livsmedel och transporter
    är miljöbovar.

  194. Där måste vi lägga extra fokus
    på att minska vår klimatpåverkan.

  195. Kollektivtrafik och cykling
    är hållbara transportmönster.

  196. Det är en stark rörelse
    som kopplas till hälsofrågor.

  197. Hållbarhet och hälsa
    kopplas mer och mer ihop.

  198. Det är nånting
    som vi vill ta vara på och värna.

  199. Vi jobbar med stadsmiljöavtalen
    för att med statsfinanserna som stöd-

  200. -uppmuntra kommuner
    som jobbar med det här-

  201. -som uppmuntrar sina medborgare
    att transportera sig hållbart.

  202. På bostadssidan ger vi stöd
    till energieffektivisering-

  203. -inte minst av miljonprogramsområden,
    men vi uppmuntrar även generellt.

  204. På Näringsdepartementet
    arbetar vi med en livsmedelsstrategi-

  205. -för hur matförsörjningen
    och jordbrukssektorn kan bli en del-

  206. -i en mer hållbar värld i framtiden.

  207. Det finns en del större trender
    som jag vill nämna.

  208. Jag ser Moderaterna stå och stampa.

  209. En cirkulär ekonomi
    drivs mest från näringslivshåll.

  210. Där kan näringslivet ge sitt bidrag.

  211. De kan inte ta ut råvaror och malmer
    och sen slänga dem på soptippen.

  212. De måste tänka mer i cykliska termer:
    "Nåns avfall kan bli min resurs."

  213. Det kan stimulera nya affärsmodeller-

  214. -som att sälja tjänster
    för att minska sin klimatpåverkan.

  215. Det här vill regeringen stödja,
    både med ekonomiska incitament-

  216. -men också, som vi utreder nu,
    hur vi med lagar och regler-

  217. -kan stimulera fram en mer
    cirkulär ekonomi från näringslivet.

  218. Delandets ekonomi kommer starkt
    och drivs snarare av konsumenter.

  219. Konsumenterna ändrar sina mönster
    och är intresserade av att se...

  220. "Kan vi använda
    våra resurser tillsammans?"

  221. Dela, hyra, byta varor och tjänster.
    Man kan dela bil med grannarna-

  222. -ha en verktygspool, kommuner
    har börjat med fritidspooler-

  223. -där man kan låna verktyg,
    och cyklar är ofta på kommunal nivå.

  224. På internationell nivå finns Airbnb,
    som ju också är delandets ekonomi.

  225. Så det här händer lokalt
    men även internationellt.

  226. Sammantaget är det
    snabba omställningar som händer.

  227. Många företag
    känner sig lite tagna på sängen.

  228. "Min marknadsmodell håller på
    att stöpas om. Hur ska vi nu agera?"

  229. Vi tror att delandets ekonomi
    kan ge en minskande resursanvändning-

  230. -vilket ger stora miljöeffekter.

  231. Vi försöker stödja
    den del av delandets ekonomi-

  232. -som kan leda
    till resurseffektivitet.

  233. Men det är en kontroversiell fråga.

  234. Det uppstår nya problem och
    diskussioner om arbetsmiljövillkor-

  235. -och regelverk, hur ser lagarna ut
    när man börjar handla av varandra?

  236. Så självklart kommer
    nya utmaningar som vi måste möta.

  237. Även här har vi en utredning på gång-

  238. -om delandets ekonomi
    som en del av hållbar konsumtion.

  239. Några ord om "nudging",
    ett område där det händer mycket.

  240. Det har bland annat kommit
    nya forskningsrön och studier.

  241. Man kan göra mycket med enkla medel,
    som förenklad information.

  242. Om den är mer lättillgänglig
    blir det enkelt att välja rätt.

  243. Låt den fysiska miljön
    uppmuntra gott beteende-

  244. -snarare än det motsatta,
    som miljön ibland är byggd för i dag.

  245. Om man inte väljer ett alternativ
    ska det också vara ett hållbart val.

  246. Många orkar inte göra val
    utan tar det som är enklast-

  247. -och då ska det så klart
    vara ett hållbart alternativ.

  248. Och sociala normer, hur kan vi
    uppmuntra ett hållbart beteende?

  249. Det är en stark "nudge" för oss,
    som ju är flockvarelser.

  250. Vi vill göra som majoriteten tycker,
    som flocken säger.

  251. Så vi har alla en möjlighet
    att vara "nudgers" också-

  252. -och uppmuntra det
    som är hållbart för framtiden.

  253. Nu har det varit mycket prat
    om miljömässig hållbarhet-

  254. -och det är så klart centralt, men
    vi måste också lösa sociala frågor.

  255. Vad gäller rättvis handel
    har engagemanget ökat-

  256. -och Sverige
    ska vara ett föregångsland-

  257. -t.ex. genom offentlig upphandling
    och genom att lyfta rättvisefrågor-

  258. -i konsumentled och på universitet.

  259. Ihop med samhället och näringslivet
    vill vi skapa bättre vägar framåt-

  260. -för att verkligen ta upp
    de sociala hållbarhetsfrågorna också.

  261. Skottland och Wales
    är redan "Fairtrade nations"-

  262. -och Sverige ska inte vara sämre,
    utan vi vill vara en föregångare-

  263. -kring att skapa
    en socialt hållbar värld i framtiden.

  264. Där tänkte jag sluta. Tack så mycket
    för att jag fick ta er tid!

  265. Ett enormt imponerande brett grepp
    kring hållbar konsumtion!

  266. -Du fick med otroligt mycket!
    -Vi gör vad vi kan.

  267. Bilen, biffen, bostaden med mera.
    Jag har några frågor.

  268. Biffen ska vi prata om.
    Du nämnde andra departement.

  269. Du vet vart jag är på väg. Du har
    en ministerkollega, Sven-Erik Bucht-

  270. -som har sagt: "Köttet är inte
    ett miljöproblem." Vad tänker du då?

  271. Ja, han talar väl emot forskningen.

  272. Det är ju uppenbart att om vi tycker-

  273. -att vi ska ha samma möjligheter
    att konsumera oavsett var vi föds-

  274. -så måste vi hålla oss på en nivå
    som är genomförbar på global nivå.

  275. Där är vi ju inte, utan här
    behöver vi skapa livsmedelsmönster-

  276. -som kan ge alla mat för dagen-

  277. -och det är ju kopplat
    till miljömässig hållbarhet också.

  278. Så att fler väljer
    vegetariska alternativ...

  279. -...är ett positivt steg.
    -Vad säger du till honom?

  280. Vi pratar ju om livsmedelsstrategin
    tillsammans med hållbar konsumtion.

  281. Ibland i intervjuer
    blir det lite förenklat-

  282. -så han är mer medveten
    än vad det har verkat som.

  283. På det här området har konsumenterna
    börjat säga sitt och ändra beteende-

  284. -så då måste ju
    vi från politiken lyssna.

  285. Om vi tittar på bilen eller resandet.

  286. En konkret fråga där.
    Det är ju ofta enklare att ta flyget-

  287. -och det kommer fram i tid,
    till skillnad från tåg.

  288. Vad tänker du där?
    Den frågan ligger inte på ditt bord-

  289. -men i sammanhanget är det viktigt,
    och du adresserar det i strategin.

  290. -Vi konsumerar ju resor och så.
    -Så ska det ju inte vara.

  291. Det är "nudging"-tänkandet,
    det rätta valet ska vara det enkla.

  292. Det vägleder mig i mitt arbete,
    och där har vi en överenskommelse-

  293. -för i dag är ju flyget helt
    skattebefriat från koldioxidskatter-

  294. -vilket skapar
    ojämna konkurrensvillkor.

  295. Vi har nu en utredning
    om hur flyget ska börja betala-

  296. -för sin del av klimatpåverkan.

  297. Sen jobbar vi också med
    att göra tåget mer attraktivt-

  298. -och stoppa
    förseningarna och krånglet-

  299. -med bättre underhåll
    och färre flaskhalsar.

  300. Att ha en likställdhet
    mellan olika marknader är viktigt.

  301. Både i Sverige och internationellt
    vill man rätta till felaktigheterna.

  302. Vad tror du blir
    det viktigaste styrmedlet framåt?

  303. Tidigare sa man "Det är många",
    men är nåt extra viktigt-

  304. -...att få på banan, få på plats?
    -Även här är Sverige en föregångare.

  305. Vi har visat att ett rimligt pris
    på CO2 inte är en hämsko på ekonomin-

  306. -utan snarare nånting som föder
    innovationskraft och nya lösningar.

  307. Sverige har ju högst koldioxidskatt-

  308. -och samtidigt har vi
    en av de bästa ekonomierna i Europa-

  309. -och det tror jag att många ser
    och lägger märke till.

  310. Ska vi lösa klimatfrågan effektivt-

  311. -så är den typen av prissättning
    på koldioxid absolut mest effektiv.

  312. Sista frågan: När är strategin klar
    i tryckt form, i pdf eller så?

  313. -Finns det nån deadline?
    -Klara blir vi nog aldrig.

  314. I och med att konsumentmarknaden
    förändras så måste vi följa med.

  315. Men vi lägger fast de första stegen
    på vägen mot en hållbar konsumtion-

  316. -i budgeten för 2017,
    så där tar vi tydliga steg framåt.

  317. Våra utredningar är inte klara då,
    utan de kommer att fylla på efteråt.

  318. Vi kommer att jobba med det här
    hela mandatperioden och nästa också.

  319. -Tack så mycket, Per Bolund!
    -Tack!

  320. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion, Miljö
Ämnesord:
Klimatpolitik, Konsumtion, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss