Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016 : Konsten att konsumera rättDela
  1. Innan vi ser på konsumtionsbaserade
    utsläpp, ser vi på utsläpp i Sverige.

  2. Varje utsläppskälla sammanställs,
    granskas, rapporteras.

  3. Det är tillförlitliga uppgifter.

  4. De används för att följa upp
    nationella och internationella mål.

  5. Här är utsläppskurvan. Det är
    minskande utsläpp, som vi har hört.

  6. Utsläppsminskningen sker
    tack vare en utfasning av olja-

  7. -framförallt i hur vi värmer upp
    våra bostäder.

  8. Vi har också infört deponiförbud-

  9. -så vi får mindre metanutsläpp
    från avfallsdeponier.

  10. Det har minskat med 24 % sen 1990.

  11. Men vad är det för utsläpp kvar?

  12. Det är utsläpp från transporter,
    industrin-

  13. -och utsläpp från jordbruket
    och produktion av el och värme.

  14. Uppgifterna om utsläpp i Sverige-

  15. -är viktiga för att beräkna
    konsumtionsbaserade utsläpp.

  16. Det man behöver för att räkna om dem
    till konsumtionsbaserade utsläpp-

  17. -är att fördela dem per bransch-

  18. -och veta den ekonomiska aktiviteten
    branscherna emellan.

  19. Och vi behöver känna till
    vår utrikeshandel.

  20. Man kan med metoden miljöexpanderad
    input-output-analys...

  21. Det är viktigt att veta att olika
    metoder kan ge olika resultat.

  22. Man kan inte jämföra två studier
    som är gjorda med olika metoder.

  23. Man kan också få olika resultat
    om man har olika datakällor-

  24. -och om man gör olika antaganden.

  25. Det ska man minnas när man tittar
    på konsumtionsbaserade utsläpp.

  26. Jag lägger till den kurvan. Den
    ligger över utsläppen i Sverige.

  27. Och nivån över tidsserien
    är ganska oförändrad.

  28. Det här inkluderar alla utsläpp
    som sker vid användning-

  29. -men också i alla tidigare led,
    oavsett var produktionen sker.

  30. Det finns osäkerhet i det här måttet,
    men storleksordningen är verifierad-

  31. -och att man kan jämföra över tiden.

  32. Man använder samma metod och
    reviderar årligen hela tidsserien.

  33. Vi tittar lite närmare på kurvan-

  34. -på hur utsläppen i Sverige
    och i andra länder utvecklar sig.

  35. Det här är alla konsumtionsbaserade
    utsläpp i Sverige.

  36. Man kan se att på total nivå
    är det i stort sett oförändrat-

  37. -men att utsläppen
    i andra länder ökar-

  38. -medan utsläppen i Sverige
    från konsumtion minskar.

  39. Vad beror ökningen i andra länder på?

  40. Jo, konsumtionen har i allt högre
    grad tillgodosetts av import.

  41. Den beror också på att vi importerar
    mer utsläppsintensiva produkter-

  42. -eller importerar från länder som
    har en utsläppsintensiv produktion.

  43. Vi ska titta på vilka som konsumerar.

  44. Två tredjedelar av utsläppen-

  45. -orsakas av hushållens konsumtion.

  46. Resten är offentliga aktörers
    konsumtion och bruttoinvesteringar.

  47. Det är konsumtion
    av varor som inte förbrukas-

  48. -som t.ex. hus och vägar.

  49. Men två tredjedelar
    är hushållens konsumtion.

  50. Om man ser till vad som konsumeras-

  51. -så är transporter och livsmedel
    de största delarna-

  52. -och de har också ökat mest
    vad gäller utsläpp i andra länder.

  53. De andra delarna som ni ser
    är utsläpp från boende.

  54. Utsläpp som inkluderas där
    är t.ex. uppvärmning.

  55. Det är finansiella tjänster:
    möbler, reparationer.

  56. I transportbiten ingår,
    förutom inrikes transport-

  57. -även resor utomlands.

  58. Livsmedel är konsumtion av mat
    och dryck, kafé- och restaurangbesök.

  59. I "övrigt"-kategorin-

  60. -döljer sig en stor blandning
    av konsumtionsvaror och -tjänster-

  61. -som t.ex. hälso- och sjukvård,
    textilier, elektronik.

  62. Genom att mäta och följa upp, har vi
    möjlighet att sätta in åtgärder-

  63. -där de har som störst effekt.

  64. Vi har sett när vi mäter utsläpp
    i Sverige, att de minskar-

  65. -men vi har en oförändrad nivå
    på konsumtionsbaserade utsläpp-

  66. -och ökade utsläpp i andra länder
    från vår konsumtion.

  67. För att minska utsläppen ska vi
    fortsätta med åtgärder i Sverige-

  68. -men i andra länder
    måste utsläppen också minska.

  69. Det globala klimatavtalet
    ger förutsättningar-

  70. -att minska utsläppen även utomlands.

  71. Genom att ändra
    våra konsumtionsval i Sverige-

  72. -kan vi påverka konsumtionsbaserade
    utsläpp både i Sverige och utomlands.

  73. Ändrade konsumtionsmönster
    ska Joanna berätta lite mer om.

  74. Tack. Bra, jag hörs.

  75. Att ändra våra konsumtionsvanor i
    mindre klimatpåverkande riktning:

  76. Hur styr man mot en sån utveckling?

  77. Klimatpåverkan minskar alltså inte
    från vår konsumtion i Sverige-

  78. -vilket motverkar nationella
    och globala mål på klimatområdet.

  79. Generationsmålets inriktning är att
    till nästa generation lämna över-

  80. -ett samhälle
    där miljöproblemen är lösta-

  81. -utan att flytta miljöproblem
    till andra länder.

  82. Jag tänker på visionen om
    nettonollutsläpp. Vi hörde 2045.

  83. Klimatpåverkan från konsumtion
    motverkar att vi ska kunna klara det.

  84. Och vi har överenskommelsen att hålla
    temperaturökningen under 1,5 grader.

  85. Hur kan vi styra så att vår
    konsumtion påverkar klimatet mindre?

  86. För att skapa bra styrmedel
    behöver vi förstå-

  87. -vad som styr våra konsumtionsval.
    Hur vi konsumerar, och varför.

  88. Naturvårdsverket har sammanställt
    forskning på området-

  89. -som visar ett flertal mekanismer.

  90. Man kunde tro att vi är rationella,
    men konsumtion styrs ofta av vanor-

  91. -och vardagsvanor är svåra att bryta.

  92. Sen behöver det finnas ett utbud som
    är mindre klimatpåverkande att välja.

  93. Om det är svårt att hitta alternativ,
    ställer tidsbrist hinder i vägen.

  94. Vi talar om vardagspussel:

  95. Att hinna
    sätta oss in i klimatsmarta val.

  96. Ett exempel är byte av elleverantör.

  97. Det måste man sätta sig in i.

  98. Hur är elen miljömärkt?
    Var kommer den ifrån?

  99. Vi kanske inte har tid
    att bli upplysta konsumenter.

  100. Social acceptans.

  101. Materiell konsumtion handlar ofta om
    att signalera känslor, identitet:

  102. Vilka kläder eller mobiler vi väljer.
    Status och normer.

  103. Resmål styrs mycket av normer.

  104. Marknadsföring går ut på
    att vi ska vilja ha sånt vi inte har.

  105. Att vara klimatmedveten
    innebär lite uppoffring.

  106. Om jag avstår från en vara
    och lite av de sociala normerna-

  107. -är det negativt för mig, men jag ser
    inte direkt de positiva effekterna.

  108. De påverkar miljön lite diffust
    och människor nån annanstans.

  109. Rekyleffekter är en viktig fråga.
    När vi konsumerar energieffektivare-

  110. -kanske genom bränslesnåla bilar,
    sparar vi bensinpengar.

  111. Med det ökade konsumtionsutrymmet
    kan vi antingen köra längre-

  112. -eller konsumera nåt annat
    - kanske en flygresa.

  113. Vi måste tänka på vad gör vi med det
    som blir över när vi har sparat.

  114. Men samhället ger dubbla signaler. Vi
    pratar om att minska klimatpåverkan.

  115. Samtidigt måste vi konsumera
    för att hålla hjulen rullande.

  116. För att få hållbar konsumtion, måste
    vi påverka och beakta vissa faktorer.

  117. Utbud: Är det hållbara utbudet
    billigare än det mindre klimatsmarta?

  118. Vi behöver påverka kunskap,
    normer, värderingar, attityder.

  119. Dessa påverkas i sin tur av politik,
    näringsliv och civilsamhälle.

  120. I naturvårdsverkets utvärdering av
    nationella miljökvalitetsmål 2015-

  121. -finns 33 förslag på styrmedel
    för att nå miljökvalitetsmålen.

  122. Ett flertal av dem handlar
    om hållbar konsumtion.

  123. Det handlar om hur vi
    som klimatsmarta konsumenter äter.

  124. Man föreslår att skattesystemet
    för livsmedel ses över.

  125. Vi vill utreda en differentiering
    av skattesatser på livsmedel-

  126. -så att det slår igenom vilka som har
    mer och mindre klimatpåverkan.

  127. Vårt resande har stor klimatpåverkan.

  128. Man föreslår ett återinförande
    av flygskatten.

  129. Det handlar om hur vi ska främja att
    vi köper mindre energislukande bilar.

  130. Det finns en fordonsskatt
    som kan differentieras-

  131. -beroende på hur mycket bilen drar.

  132. Man kan även
    minska efterfrågan på bilresor-

  133. och planera städer så att det är lätt
    att cykla, gå och åka kollektivt.

  134. Det handlar om att minska vårt behov
    av att resa överhuvudtaget.

  135. Närhet till service och arbete.

  136. Styrmedlen är t.ex. trängselskatt,
    vägslitageskatt för tunga fordon.

  137. Även reseavdraget, som i dag
    gynnar boende i storstadsregioner-

  138. -väl så mycket som glesbygdsbor.

  139. Vissa styrmedel är incitament så
    att vi kan bli mer resurseffektiva-

  140. -och förlänga livslängden
    på det vi köper.

  141. Ekonomiska incitament för att
    återanvända, återvinna och reparera.

  142. Det kan vara ett "rep-avdrag"
    i likhet med rot eller rut.

  143. En momslättnad
    för reparationstjänster-

  144. -för en omställning till en cirkulär
    ekonomi där vi sköter våra grejer.

  145. Man vill utreda effekten
    av delningsekonomi:

  146. Dyra varor som vi använder sällan:
    gräsklippare, verktyg, som vi delar.

  147. Effekterna av resursutnyttjandet
    kan vara positiva och negativa.

  148. Naturvårdsverket vill utreda dem.

  149. Informativa styrmedel är viktiga.

  150. Svenskarna tillhör de mest
    miljömedvetna folken i Europa-

  151. -men vår kunskap om hållbar
    konsumtion kan öka.

  152. Ett sätt är att rikta in oss på våra
    framtida konsumenter - skolungdomar.

  153. De kan få ökad kunskap om hållbar
    livsstil och om klimatsmarta val-

  154. -till exempel genom
    kompetensutveckling av lärare.

  155. Vi är också konsumenter
    när vi placerar våra pensionspengar.

  156. Där skulle det kunna finnas
    en miljömärkning.

  157. Pensionsmyndigheten skulle kunna
    ta fram ett förslag på-

  158. -hur finansiella varor och tjänster
    kan få miljörating.

  159. Det var ett urval av förslagen.

  160. Man kan nämna
    miljökrav i offentlig upphandling.

  161. Det finns mer att läsa
    om förslagen på styrmedel-

  162. -dels i en fördjupad utvärdering
    av de nationella miljökvalitetsmålen-

  163. -och dels i en fokusområdesrapport
    om hållbar konsumtion.

  164. Det är ytterligare kunskapsunderlag
    och styrmedelsförslag - 26 stycken.

  165. Jag rekommenderar denna läsning.
    Tack.

  166. Tack. Vi ska ställa
    lite frågor till er-

  167. -medan vi inväntar Per Bolund
    som ska komma hit.

  168. Vilka styrmedel, om ni får friheten
    att tycka och värdera-

  169. -är viktigast av dem
    ni har föreslagit i det här arbetet?

  170. Grunden är ju kunskap,
    så jag säger informativa styrmedel.

  171. Vi vet vad vi söker
    när vi vill minska klimatpåverkan-

  172. -men de ekonomiska styrmedlen
    är nog viktigare.

  173. Det ska vara lätt
    att hitta alternativ-

  174. -så produktionen behöver ekonomiska
    incitament att leverera såna varor.

  175. Det ska vara billigare
    som konsument att välja rätt.

  176. Men ett styrmedel räcker inte.
    Det behövs en kombination.

  177. Jag nämnde inledningsvis
    att det som jag har sett-

  178. -är att de här frågorna har varit
    undangömda och nu blommar de upp.

  179. Håller du med om det?

  180. Absolut, det har skett
    en stor utveckling på området.

  181. I början av 90-talet
    började Statistiska centralbyrån-

  182. -räkna på konsumtionsbaserade
    utsläpp.

  183. Men det var inget man pratade om
    eller använde politiskt.

  184. Naturvårdsverket började
    efterfråga underlagen 2008-2009.

  185. När generationsmålet
    omformulerades 2010-

  186. -bestämde man
    att vi ska lösa våra miljöproblem-

  187. -utan att orsaka ökad miljö-
    eller hälsoeffekt utomlands.

  188. Då kom en policy
    som man kunde hänga upp analysen på.

  189. Därefter har man ställt fler frågor-

  190. -och det här sättet att tänka på
    har mognat.

  191. Hur ser planerna
    på det fortsatta arbetet ut?

  192. Det görs fortfarande utveckling
    av metoden.

  193. Sverige har kommit långt,
    men metodutveckling behövs.

  194. Att fortsätta mäta
    och följa upp är viktigt.

  195. Har vi några frågor i publiken?
    Två stycken.

  196. Vi börjar där och sen du.
    Bra, presentera dig gärna.

  197. Artur Granstedt.

  198. Det som saknas i den
    sektorfördelade klimatbelastningen-

  199. -är förändrad markanvändning
    och avskogning.

  200. Det är en allvarlig sak.

  201. Inte minst med fyra promille-målet.
    Vi ska öka mullhalten.

  202. Då har det påpekats.

  203. Vi fortsätter. En fråga här nere.

  204. Ställ dig gärna upp
    och berätta gärna vem du är.

  205. Anna Backlin, region Gävleborg.

  206. Hur kommer ni att styra momsen
    när det gäller ett hållbart jordbruk?

  207. Eller det konventionella?
    Vad har man för tankar om det?

  208. Livsmedel som kommer från jordbruket
    ska man se över skattesystemet för.

  209. Om man kan differentiera
    beroende på miljöpåverkan.

  210. Så det blir inte moms rakt av
    på en produkt?

  211. Vi vill att det ska utredas. Jag vet
    inte hur det skulle kunna se ut.

  212. Har vi fler frågor?

  213. Milan, kommunalråd i Malmö stad
    och ansvarig för teknik och miljö.

  214. Ett enkelt sätt är lärande
    för hållbar utveckling.

  215. Jag tänker på konsumtion
    av kläder och leksaker.

  216. Vi vet att många medel
    i grejerna är giftiga.

  217. När barn föds har de
    mellan 200 och 240 kemikalier i sig.

  218. Av cirka 2 000 är 200 cancerogena,
    200 påverkar hjärna och utveckling.

  219. Man borde märka giftfria kläder
    och leksaker.

  220. Man köper inte leksaker
    med cancerogena ämnen.

  221. Med en sån märkning ändrar man
    beteende. Är det nåt ni jobbar med?

  222. Har det dykt upp i ert arbete?
    Märkning av kläder och leksaker?

  223. Jag tänker på cirkulär ekonomi.

  224. När kläderna har tvättats
    ett antal gånger...

  225. Man vill slippa kemikalier, men det
    är bättre med plagg som har tvättats.

  226. Att återanvända kläder längre, med
    klädbytardagar, är ett viktigt steg.

  227. En sista snabb fråga? Varsågod.

  228. Ove Andersson, Haninge kommun.

  229. När man ska pressa fram bättre
    miljötänkande generellt sett-

  230. -får man känsla av att det kan bli
    mera jobb-

  231. -och jobb debatteras ständigt i dag.
    Det ska skapas fler jobb.

  232. Finns det nån känsla för-

  233. -om det blir fler jobb om man
    tar större hänsyn till miljön?

  234. Det är en bred fråga.
    Känner ni att ni vill...

  235. Finns det resonemanget med
    i ert arbete?

  236. Nej, inte i det här.
    Vi hänvisar till Anders Wijkman.

  237. Han visar att övergång till cirkulär
    ekonomi ger ett antal jobb.

  238. Det fanns en positiv påverkan.

  239. Det har gjorts många studier på det.
    Per Bolund kanske har tankar om det.

  240. -Han har kommit in. Stort tack!
    -Tack.

  241. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsten att konsumera rätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion, Miljö
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Klimatförändringar, Konsumtion, Miljöfrågor, Nationalekonomi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss