Titta

UR Samtiden - Campus Stockholm

UR Samtiden - Campus Stockholm

Om UR Samtiden - Campus Stockholm

Campus Stockholm är ett evenemang speciellt riktat till lärare med syftet att informera om de förändringar som just nu sker i omvärlden. Kända föredragshållare medverkar och serverar verktyg som sedan kan ligga till grund för vidare diskussion med eleverna i klassrummet. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Till första programmet

UR Samtiden - Campus Stockholm : Rosling om en ny faktabaserad världsbildDela
  1. Jag vill presentera professorn i
    internationell hälsa vid Karolinska.

  2. Som ung läkare i Mocambique
    upptäckte han en tidigare okänd-

  3. -förlamningssjukdom.

  4. Efter tjugo års forskning
    inom global hälsa-

  5. -har han fokuserat på samband mellan
    ekonomi och hälsa i Afrika, Asien-

  6. -och Latinamerika. Vi ska få höra
    kraften i faktabaserad världssyn.

  7. Jag vet att ni redan vet
    vem jag talar om.

  8. Jag väntade
    på att få höra det finaste.

  9. -Jag är lärare.
    -Du är lärare. Så klart!

  10. Det är precis såna här lärare
    som vi behöver.

  11. -Ordet är ditt.
    -Tack så mycket.

  12. När man är professor förstår inte
    folk att man också är lärare.

  13. Man forskar och är lärare.

  14. Jag har avslutat mina yrkesår
    med att vara hundra procent lärare.

  15. Jag tittar på andras forskning
    och sammanställer den.

  16. Det gör jag med de andra i Gapminder.

  17. För att bli riktiga lärare
    har vi börjat med förhör.

  18. Det är lättare att bli berömd
    än att ha effekt.

  19. Det är ganska lätt
    att bli populär som lärare-

  20. -genom att ha lite slappa krav.

  21. Det svåra är att bli både populär
    och se till att de lär sig.

  22. Jag börjar med några frågor till er.
    Vi kallar det här för "factfulness".

  23. Folk är trötta
    på den postindustriella relativismen.

  24. De vill höra hur det är,
    inte vad andra tycker.

  25. Tack ska ni ha.

  26. Första frågan är om antal barn
    på jorden mellan 0-15 år.

  27. Jag föddes 1948. Då var det
    mindre än en miljard barn på jorden.

  28. Under min livstid
    har antalet barn ökat så här.

  29. Vid millennieskiftet
    fanns det ungefär två miljarder barn.

  30. Sen har FN:s befolkningsavdelning,
    skarpa demografer-

  31. -räknat ut sannolikt antal barn
    vid slutet av det här århundradet.

  32. De flesta demografer
    håller med om det.

  33. En av linjerna är deras uträkning.
    De andra hittade jag på.

  34. Vad säger experterna? Att antalet
    barn fortsätter att öka så här?

  35. Det blir fyra miljarder.
    Eller lugnar det ner sig?

  36. Det ökar sakta till tre miljarder.
    Eller har antalet slutat öka?

  37. Det förblir ungefär två miljarder.
    Ni kan svara med dosorna.

  38. Kom ihåg att det är analoga grejer.
    Man ska trycka hårt.

  39. Folk är vana vid touchscreen.
    De bara petar. Ni ska trycka till.

  40. Tryck igen om ni ångrar er.
    Gapminder har höga etiska krav.

  41. Vi samlar inte in dna
    på de här efteråt.

  42. Då får vi se hur det går.
    Ganska bra svar.

  43. Ni har lagom fart att svara på.
    Dosorna räckte inte till hela salen.

  44. Vi visste inte att så många var här.
    Ja...

  45. Då ska vi se. Tryck igen om ni
    ångrar er, systemet tar det sista.

  46. Där. Då tackar jag för de svaren.

  47. Sen trycker jag där
    och tar nästa fråga.

  48. Föreställ er världens befolkning.
    Tänk er tio stycken i världen.

  49. Hur många av de har elektricitet
    hemma? Så att de kan tända en lampa.

  50. Av tio stycken i världen?
    Är det 10 %, en av tio?

  51. Är det 50 %, fem av tio?
    Eller är det mer?

  52. Jag hjälper er med en sak.
    Det är inte 100 %.

  53. Välj nåt mellan 1 och 9. Hur många av
    tio på jorden har elektricitet hemma?

  54. Ett exempel på hur många
    som lever någorlunda modernt.

  55. Tack.

  56. Av tio flickor,
    det här är en fråga om primärskola.

  57. Internationellt definieras det
    som fyra eller sex års skolgång.

  58. Av flickorna
    som är i åldern före tonåren...

  59. Av tio flickor i världen, hur många
    är inskrivna i primärskolan?

  60. De kanske inte går varje dag,
    men de går där större delen av tiden.

  61. Det ska inte vara frågesportsfrågor,
    utan grundläggande mönster på jorden.

  62. Hur lever människor i dag?

  63. Tack.

  64. Sen tittar vi på basal sjukvård.

  65. Om man tar det mest grundläggande
    så är det en slags barnavårdscentral.

  66. Så att barnen får viktiga vaccin.
    Det är det mest effektiva.

  67. I flyktingläger i fattiga länder
    vaccinerar man först mot mässling.

  68. Mässling är för undernärda barn
    en dödlig sjukdom för många.

  69. Hur många av tio barn på jorden
    i ettårsåldern får mässlingsvaccin?

  70. Hur många har tillgång till
    den där basala hälso- och sjukvården?

  71. Okej! Nu ska vi se lite resultat.

  72. Alla vet att den del som har
    störst utmaningar vad gäller hälsa-

  73. -är Afrika söder om Sahara.
    Där var det 1990 18 % av barnen-

  74. -som dog före fem års ålder.
    Konstigt nog vet vi det ganska väl-

  75. -på grund av urvalsundersökningar
    där kvinnor i varje land intervjuas-

  76. -på ett respektfullt sätt
    om vad som har hänt. Det var 18 %.

  77. En av linjerna är den riktiga.
    Vilken?

  78. Har barnadödligheten söder om Sahara
    dubblats?

  79. Har den förblivit densamma,
    eller halverats? A, B eller C?

  80. Hur länge lever man, då? Om vi tittar
    på hela världen och medellivslängden.

  81. Förväntad medellivslängd när man
    föds. Om allt förblir som det är nu.

  82. Man räknar inte in eventuella
    förbättringar. Om den är som den är.

  83. Medellivslängden på hela jorden.

  84. Jag har gett er hjälp. I det
    bästa landet, Japan, är den 83 år.

  85. Den sämsta är 45 år.
    Sierra Leone i Västafrika.

  86. Det är de länderna som hade ebola.
    De har låg medellivslängd.

  87. Världen ligger nånstans mellan 45
    och 83, så mycket hjälp har ni fått.

  88. Vad är då medel för hela världen?
    50, 60 eller 70?

  89. Till slut extrem fattigdom.

  90. Fattigdom är ett oklart ord, men
    extrem fattigdom är klart definierat.

  91. Det är Matteus 6:11 i Bibeln.
    "Vårt dagliga bröd giv oss i dag."

  92. Om man inte har mat för dagen
    saknar allt annat betydelse.

  93. Familjen kommer att ägna
    alla sina resurser åt att få mat.

  94. Vad har hänt med andelen som lever i
    extrem fattigdom de senaste 20 åren?

  95. Har den andelen fördubblats,
    förblivit densamma eller halverats?

  96. A, B eller C?

  97. Så svarade ni på första frågan!

  98. Det var spännande.
    Riktigt bra, 51 % svarade rätt.

  99. Antal barn på jorden har slutat öka.

  100. En fråga: Hur många av er som svarade
    rätt har inte lärt er det av mig?

  101. Ja...

  102. Det är konstigt att ingen annan
    har sagt det före mig-

  103. -och att ingen säger det efter mig.

  104. En av de största händelserna
    i historien har media totalt missat.

  105. Det finns ingen beredskap
    för att det här ska hända.

  106. Ingen fundering på det.
    Man pratar bara om totalbefolkningen.

  107. Om man vill veta framtiden
    är barnen mest intressant.

  108. Om befolkningen ska sluta växa
    måste barnen sluta växa.

  109. Inte sluta växa. Det var dumt!

  110. Att det inte blir fler och fler barn
    hela tiden.

  111. Att de slutar öka i antal.
    Vi kommer tillbaka till det.

  112. Det här är Sveriges befolkning,
    Norges, Storbritanniens och USA:s.

  113. Gapminder driver en stiftelse.

  114. Vi är oberoende
    från stat och näringsliv.

  115. Vi gör studier. I Sverige med Novus.
    Sen har vi andra webbaserade företag.

  116. "Stämmer det där?" Men vi får nästan
    samma resultat i alla länderna.

  117. Olika bolag gör det på olika språk.

  118. Det är en föreställning i Västeuropa.
    Bara 10 % kan det.

  119. Frånsett er,
    som tycks ha råkat ut för mig.

  120. Det är intressant. Det har också
    gjorts studier på Skansen med apor.

  121. När man ger dem bananer med A, B
    och C, så är det 33 % som får rätt.

  122. Skälet till
    att stora befolkningsgrupper-

  123. -ligger på en tredjedel
    av schimpansernas nivå-

  124. -kan bara bero på att förutfattade
    meningar hindrar dem från att gissa.

  125. Det finns en så stark föreställning
    att det bara blir fler och fler barn.

  126. Därför gissar man inte ens...
    Du tänkte efter hur det var.

  127. Man utgår från en föreställning
    som gör att intuitionen leder en fel.

  128. Vi tar nästa, elektricitet hemma.
    Så svarade ni. Jaha.

  129. Det är 80 %
    som har elektricitet hemma.

  130. Genomsnittet för er
    ligger vid fem här.

  131. Det är 40 år sen.

  132. Det är 40 år sen. Ni ser också
    vilken spridning det är på er.

  133. Det finns ingen klar uppfattning
    i frågan.

  134. Var och en försöker... Många
    som hamnade fel har inte koll på-

  135. -hur stora olika befolkningsgrupper
    är som lever på olika nivåer.

  136. Hur som helst kan man inte säga
    att ni hade nån koll på världen.

  137. Här är flickorna som går i skolan.
    Det är intressant. Eller skrämmande.

  138. Det är faktiskt 90 % av flickorna.

  139. Hur kan ni ha så fel?

  140. Det är det mest grundläggande
    som finns, att man får gå i skola.

  141. Det finns flickor
    som inte vill nåt annat-

  142. -och mammor som har gett sig fan på
    att deras döttrar ska få gå i skolan.

  143. Kvinnoorganisationer kämpar årtionde
    efter årtionde. Det har effekt!

  144. Det har effekt.
    Det är ju fruktansvärt att...

  145. ...när de har lyckats med det här,
    så är det okänt.

  146. Det är väl typiskt
    för kvinnors arbete.

  147. Många säger:
    "Rosling är en sån optimist."

  148. Jag är väl ingen optimist. Jag är
    så nervös att jag tar reda på fakta.

  149. Det är då man är riktigt orolig.

  150. Jag tycker det är hemskt att
    den tionde flickan inte går i skolan.

  151. Man måste hålla två huvuden...
    Två saker i huvudet samtidigt.

  152. Folk skulle behöva två.

  153. Att det är mindre dåligt än förr,
    men att det inte är tillräckligt bra.

  154. Den emotionella uppfattningen
    om det blir bättre eller sämre-

  155. -det är bara känslomässigt.

  156. Om man använder ordet "bättre"
    betyder inte det att det är bra.

  157. Det är mindre jäkligt.

  158. "Tjata inte om det, då tror folk att
    det inte finns jämställdhetsproblem."

  159. Tvärtom, säger jag! Genom
    att flickorna går i primärskolan-

  160. -och har lärt sig läsa, är det mycket
    värre med bristen på jämställdhet.

  161. Det låter paradoxalt, men att
    få gå i skolan är så grundläggande.

  162. Det är nästan inte nåt att fira.
    - Vad sa du?

  163. -Går 100 % av pojkarna i skolan?
    -Nej.

  164. Av de 60 miljoner som inte gör det
    är 45 % pojkar och 55 % flickor.

  165. Vi ska säga primärskola.

  166. När vi kommer upp i skolgången
    slår jämställdhetsproblematiken in.

  167. Men på den här grundläggande nivån...

  168. Tänk er hur det var för 30-50 år sen
    för många flickor. Nästan hälften.

  169. De blev tillsagda: "Du ska vara hemma
    hos mamma och hämta vatten."

  170. "Din bror ska till skolan." Då grät
    man, sen vande man sig. Man var 7 år.

  171. Nu är man 13-14 år,
    och har gått i skolan.

  172. Flickorna gör genomgående i snitt
    bättre ifrån sig än pojkarna.

  173. Sen när man har sin vision...
    En moster i stan erbjuder jobb.

  174. Man kommer till hennes butik.
    Då kommer pappa:

  175. "Du ska gifta dig med grannpojken.
    Vi ska lägga ihop åkrarna."

  176. Det är mer hemskt
    när man stoppas i 13-14-årsåldern.

  177. Man kan läsa, och världen har öppnat
    sig. Det är mer dramatiskt.

  178. Vad är den vanligaste dödsorsaken
    för unga kvinnor mellan 15-19 år?

  179. -Föder barn?
    -Nej, det är mellan 20-24 år.

  180. Aids är mellan 25-29. Mellan 15-19
    är den vanligaste dödsorsaken-

  181. -för kvinnor i världen självmord.

  182. De inträffar inte
    i de rikaste länderna-

  183. -utan i mittenländerna,
    de som är ute ur extrem fattigdom.

  184. Man har gått i skolan.
    Självmorden är inte depression.

  185. I Sverige
    har vi en problematik med depression.

  186. Det är mer ångest, protest,
    förtvivlan. De här självmorden.

  187. En våg av självmord i Indien, arab-
    världen och Kina bland unga kvinnor.

  188. Man står inte ut med att inte få göra
    som man vill. Håll reda på sakerna.

  189. Flickorna går i primärskola,
    sen stoppas de.

  190. Den här hjältemodiga kampen i Indien
    mot våldtäkter och våld mot kvinnor.

  191. För unga kvinnors rättigheter.
    De har gått i skolan.

  192. Nästan 100 % i Indien.

  193. Skolan är inte bra nog.
    Ibland är inte lärarna där.

  194. Det finns problem med kvaliteten.
    Det måste åtgärdas.

  195. Jämställdhetsfajten
    har flyttats från 7 år till 14 år.

  196. Det innebär inte att den är mjukare.

  197. Det är mer hotfullt i patriarkala
    strukturer med en läsande 14-åring-

  198. -än med en 7-åring som grinar
    för att hon inte får gå i skolan.

  199. Det här vet inte ni.

  200. Vaccination i världen i dag
    mot mässling, 85 %.

  201. Ni har ingen klar uppfattning
    som grupp.

  202. Ni utgick från olika ställen.
    Det blev en spridning i svaren.

  203. Mässlingsvaccin är en avancerad
    produkt som måste kylförvaras.

  204. Det kan bara stå tjugo minuter
    i utetemperatur.

  205. Det produceras
    på fem, sex olika ställen i världen.

  206. Regeringarna köper om de har råd,
    annars blir det bistånd.

  207. Regeringarna utbildar sjuksköterskor.
    De får dräglig lön.

  208. De besöker avlägsna byar. Kvinnorna
    ser till att ungarna vaccineras.

  209. Jag har själv forskat på landsbygden
    i Afrika i många år.

  210. Jag stod i en by i södra Kongo. Folk
    ville inte hålla på med forskningen.

  211. En kvinna klev fram: "De ska forska!
    Kom ihåg mässlingsvaccinet."

  212. "Före det dog ungarna. Var får de tag
    på grejerna som kan bota sjukdomar?"

  213. "De forskar naturligtvis.
    - Ta mitt blod, doktorn."

  214. En enorm begåvningsreserv
    i fattiga byar.

  215. Där vet man vad mässling är.
    Stor motivation.

  216. Bistånd funkar ju!

  217. Det är bara biståndsdebatt,
    ingen biståndsundervisning.

  218. Debatt, debatt.
    Man tar sina egna erfarenheter-

  219. -och lägger över det på byar i Afrika
    där kvinnorna vill ha vaccin.

  220. De kan inte gå långt för det.
    Att gå med barn över en halvmil-

  221. -det är svårt.

  222. Det är också oacceptabelt.
    När jag var ung läkare i Afrika-

  223. -dog det 2-3 miljoner barn varje år
    i mässling.

  224. Nu dör det 100 000-150 000.
    Det är oacceptabelt.

  225. Lika mycket som i ebola varje månad-

  226. -i en sjukdom som
    vi har haft vaccin mot i 40-50 år.

  227. Det här att 10 % av flickorna
    inte går i skolan-

  228. -att 15 % av barnen inte vaccineras
    och att 20 % saknar el är hemskt.

  229. Så långt har man ändå kommit.

  230. Biståndsorganisationer
    vill inte säga det.

  231. "Om de tror att det är jättedåligt
    får vi mer pengar."

  232. "Säg inte att flickorna går i skolan.
    Då får vi in pengar."

  233. Det är oansvarigt. Det ger en
    felaktig bild av hur länder ser ut.

  234. Vi måste ta framgången till intäkt
    att fortsätta. Det är vettigare.

  235. Det där var mässlingsvaccinet.

  236. Det här var ni duktiga på.
    Det går neråt.

  237. Barnadödligheten söder om Sahara
    faller lika fort-

  238. -som den nånsin har gjort i Sverige.

  239. Medellivslängden på jorden är 71 år.

  240. Den är närmare det bästa
    än det sämsta.

  241. Så är den sociala dimensionen
    i världen i dag.

  242. Vi har kommit så långt från svält
    och infektioner och brist på tvål...

  243. ...och brist på toaletter.

  244. Världen som helhet är närmare Japan
    än Sierra Leone.

  245. Vi har en sned fördelning
    åt det bättre när det gäller hälsa.

  246. Med pengarna är det tvärtom.

  247. Vi kan i dag producera mer hälsa
    för samma mängd pengar.

  248. Fattigdomen, det kunde ni också.
    Den går ner, det var 72 %.

  249. Befolkningen säger så här
    i Sverige, Norge och Storbritannien.

  250. Alla fick stryk av schimpanserna.

  251. Det här är millenniemål ett,
    som det har pratats mycket om.

  252. Det går inte hem.
    Folk har nog inte fel kunskap.

  253. Man utgår från en föreställning,
    och sen tänker man efter intuitivt.

  254. Det leder fel.
    Det innebär inte att allt är bra.

  255. Det är fortfarande en halv till en
    miljard som inte har mat för dagen.

  256. Factfulness: "The stress-reducing
    habit of only carrying opinions"-

  257. -"for which you have supporting
    facts." Det är faktiskt lugnare.

  258. Det är Ola, min son och chef,
    som har kommit fram till det.

  259. Han var så grym så...

  260. När han och min sonhustru
    kom tillbaka efter fyra år på Google-

  261. -som chefer för offentlig statistik.

  262. Vår stiftelse
    sålde mjukvaran till dem.

  263. De undrade vad jag gjorde nu.
    "Jag är lärare", sa jag.

  264. "Har du lyckats?"
    "Ja, jag har flera miljoner views."

  265. "Ska vi inte testa vad de kan?"
    "Kan vi väl."

  266. De hade lärt sig
    att på Google mäter man resultaten.

  267. Man mäter sökningar,
    och om man är nöjd med träffarna.

  268. Vi gjorde undersökningen.
    Jag blev chockerad.

  269. Jag blev chockerad över resultaten.
    Vi vill ha "factfulness."

  270. Man måste ändå grunda sina slutsatser
    på fakta.

  271. Vad är den största förändringen i
    vår tid? Varför hänger man inte med?

  272. Om jag ska välja, säger jag att
    det är antal födda barn per kvinna.

  273. Det var historiskt sett runt sex.
    Man kan gå till kinesiska arkiv-

  274. -till alla historiska forskningar,
    till regnskogen bortom modernitet.

  275. Det är 5-7 barn per kvinna.
    Det ändrades inte mycket.

  276. När jag gick i gymnasiet
    var det fortfarande fem.

  277. Då skrev Paul Ehrlich med
    sin fru Anna "The Population Bomb".

  278. Det otäcka konceptet
    "population explosion" började.

  279. Andra människors älskade barn
    är terroristbomber som hotar oss.

  280. Asiater som fick så många barn
    skulle bli kommunister och hota USA.

  281. Precis, det var argumentet. Man fick
    bra finansiering för preventivmedel.

  282. Jag har pratat med Al Gore om detta.

  283. Vad gör att det plötsligt
    finns pengar till att göra nåt?

  284. Man upplevde det som ett hot.
    Under min livstid har det här skett.

  285. Det är väl häftigt?
    Det har gått ner till 2,5.

  286. Man säger att om det är 2,1 så behövs
    det. Det är vid lång medellivslängd.

  287. Befolkningssammansättningen i dag
    gör att antalet barn har slutat öka.

  288. Det har fallit så mycket
    att antalet barn inte ökar.

  289. Det är lika många som blir 15
    som föds.

  290. Det finns fortfarande barnadödlighet,
    men den är inte så stor som man tror.

  291. Globalt sett
    föds det 135 miljoner barn.

  292. Det dör ungefär 6 miljoner barn.
    135 och 6...

  293. Det påverkar inte
    befolkningsutvecklingen så mycket.

  294. Däremot görs det mycket aborter.

  295. Ungefär 40 miljoner aborter per år.

  296. 40 miljoner aborter
    och 6 miljoner barn som dör.

  297. Och där...

  298. Att förändringen redan har skett,
    det har inte gått hem.

  299. Det kommer att bli ungefär så där.

  300. Här har ni kurvan över antalet födda.

  301. FN:s uppskattning över antalet födda
    per år. Det mesta är i år.

  302. Det är olika sammansättningar.

  303. Här gick Kina ner,
    och här ökade Afrika.

  304. Totalt ser det ut så här. Det
    är stora variationer inom världen.

  305. Var bor de här människorna?
    Vi har sju miljarder.

  306. För det första delade vi in världen.

  307. Vi gjorde det enkelt för oss.
    Mellanöstern är ett svårt begrepp.

  308. Ingen vet var det börjar och slutar.

  309. Det var nåt
    som Storbritannien hittade på.

  310. Vi tog bort det. Sen bestämde...

  311. En oberoende stiftelse kan göra sånt.

  312. Vi bestämde att Australien
    är asiater. Det blev enklare.

  313. Vi bestämde att Turkiet
    är europeiskt, annars blev vi så få.

  314. Vi var tvungna. Så där.

  315. Om vi är 7 miljarder, vi är 7,3.
    Vi säger 7 för att göra det enkelt.

  316. En miljard var i Amerika, Europa och
    Afrika, fyra i Asien. PIN-kod 1114.

  317. Det här är viktigt. Många tror
    att vi är fler i Afrika i dag.

  318. Det är viktigt att komma ihåg
    att om man tittar på region-

  319. -sjönk det i Europa först.
    Inte särskilt fort.

  320. Först sjönk det
    med hårda åtgärder mot reproduktion.

  321. Hemmadöttrar.
    Kvinnor som inte födde barn.

  322. 1970 var det den största andelen
    nånsin som fick barn.

  323. Andelen kvinnor som fick barn
    ökade och ökade-

  324. -under tiden
    som genomsnittligt antal barn sjönk.

  325. Skollärarinnor avskedades
    när de gifte sig.

  326. Sjuksköterskor avskedades
    när de gifte sig fram till 1936.

  327. Det var...
    Därför hade Europa den här nedgången.

  328. Nord- och Sydamerika
    följde någorlunda.

  329. De hade en babyboom
    efter andra världskriget.

  330. Asien låg högt.
    Många var rädda. "Hur ska det gå?"

  331. Så där gick det.

  332. I dag har Kina 1,6 och Indien 2,4.

  333. Antal barn i Indien har slutat öka,
    antal barn i Kina minskar.

  334. Det är fler som fyller 15 år
    än som föds.

  335. Sen Afrika, då. Händer det nåt där?

  336. Det tog tid men nu har det startat.
    De är nere på ungefär 4,5.

  337. Det här kommer att hända.
    Vi vet inte hur fort.

  338. Några säger att det går fortare.
    Ingen tror att det går saktare.

  339. Vi vet inte var det stannar.

  340. Blir världen
    som Tyskland eller Sverige?

  341. 1,5 eller 2 barn per kvinna? Två
    grannländer i Europa ligger så olika.

  342. Har vi haft ett undantag i Sverige
    med den här politiken med dagis-

  343. -som är kraftigt subventionerad
    och med föräldraledighet?

  344. Går det över och blir som i Tyskland?

  345. Eller blir det tvärtom
    på det andra sättet? Det avgör.

  346. 2050 kommer inte befolkningen
    att öka i Europa och Amerika.

  347. I Asien får vi en miljard fler.

  348. Sen är den snabba befolkningsökningen
    över.

  349. Jag skiljer mellan en snabb ökning
    och småvariationer.

  350. Några tabellbitare:
    "Det ökar nog lite."

  351. Det viktiga är om det blir miljarder
    per generation eller inte.

  352. Afrika, då. De närmaste 35 åren
    kommer deras befolkning att dubblas.

  353. Det blir två miljarder.
    Det är inte något man kan debattera.

  354. De är redan födda.
    De finns redan, ni ska få se strax.

  355. Ni skrattar, men ni ska få se strax.

  356. 2100 inga fler i Europa, Amerika
    eller Asien. Men Afrika-

  357. -får 3 och 4 miljarder människor.

  358. Därmed planar
    den snabba ökningen av i Afrika.

  359. Så här många blir vi i världen.
    Det här får vi planera för.

  360. 10, kanske 9,6, sannolikt 11.
    Kanske 11,5.

  361. Den här förändringen...

  362. Om man delar upp både Amerika
    och Europa så får man "gamla väst".

  363. Alltså "old west". Västvärlden.

  364. Den blir mindre än 10 %
    av befolkningen.

  365. 80 % kommer att leva
    i Asien och Afrika.

  366. Världens centrum
    blir inte längre London och New York.

  367. Det blir Dubai och Indiska oceanen.

  368. Om man har pengar och
    vill att barnbarnen ska ha kapital-

  369. -är det bästa som finns... 50 %
    av ekonomin ligger i västvärlden-

  370. -det vill säga OECD-länderna.
    Men bara 35 % av tillväxten.

  371. 50 % av ekonomin ligger utanför OECD
    redan nu, och tillväxten är 65 %.

  372. Kina är nettoexportör av kapital.

  373. Kina investerar mer utomlands
    än vad de får in från utlandet.

  374. Vad är bästa investeringen? Jag
    rekommenderar strandtomt i Somalia.

  375. Det är seriöst. Det är en fin beach,
    världens längsta.

  376. Den lutar så här.
    Om havet höjer sig, ligger den kvar.

  377. Man köper en remsa som går ner
    mot havet. Det är inget skämt.

  378. Min kollega, som tog över
    utbildningen i global hälsa-

  379. -Asli Kulane på Karolinska,
    köpte en strandtomt där.

  380. Hon är född och uppvuxen där.
    Hon köpte den för tre år sen.

  381. Här är deras frukostbord.

  382. Det var mycket billigare än
    i Stockholms skärgård. Den lär öka.

  383. Min kompis farfars far
    köpte strandtomt i Florida.

  384. Sen har släkten levt
    på värdet som marken fick.

  385. Man ska köpa när det är billigt.
    När det är pirater.

  386. När turisterna kommer blir det dyrt.
    Med solenergi kan vattnet avsaltas.

  387. De nio miljarderna
    kommer att vilja åka till en beach.

  388. Det här är världens Florida.
    Det är svårt att ha en vision.

  389. Jag har använt det här. Jag föreläser
    på de största bankerna, J.P. Morgan.

  390. Två gånger har det kommit fram
    somaliska ekonomer som jobbar där.

  391. De har kommit fram.
    "Vi köpte också strandtomt."

  392. Jag är citerad i Financial Times
    med det här rådet.

  393. Det här ligger bortom...

  394. Man förstår inte kraften
    i befolkningsförändringen.

  395. Stämmer det, då?
    FN:s befolkningsavdelning sa 1958-

  396. -att det kommer att öka så här
    från 3 miljarder.

  397. Det spännande är att jag minns det.
    Rapporten kom runt 1960.

  398. Jag gick i mellanstadiet.

  399. Jag hade den bästa lärare man
    kunde ha, Edith Thellert i Uppsala.

  400. Hon undervisade saker
    som jag fortfarande minns.

  401. Hon plockade upp nyheter.

  402. "I dag har jag hört på radion
    att vi är tre miljarder."

  403. Sen skrev hon alla nollor på tavlan.

  404. Sen sa hon: "De sa också
    att vi skulle bli sex miljarder"-

  405. -"innan århundradet är slut. Det
    förstår alla att det inte blir så."

  406. Hon var en jättefin lärare.
    Hon förklarade varför:

  407. "De sa att de blir fler än en miljard
    i Indien, men det kan de inte bli."

  408. "De är muslimer och hinduer och
    fatalistiska. De kan inte planera."

  409. "Om de blir så många, svälter de
    ihjäl och skär halsen av varandra."

  410. Jag sa att hon var en fin lärare.

  411. Det var vad man lärde sig då. Hon
    förmedlade det hon trodde var sant.

  412. Kom ihåg att det finns en sån
    kombination av arrogans och ignorans-

  413. -i Västeuropa och Nordamerika
    mot världen.

  414. Vi är okunniga om världen,
    och arroganta.

  415. "Stackars syriska flickor
    som inte går i skolan."

  416. De har samma utbildningsnivå
    för kvinnor som vi hade 1970.

  417. Det har de.

  418. Sen hade de en regim som
    lämnade mycket i övrigt att önska.

  419. En sak var de inte dåliga på,
    att ge även kvinnor högre utbildning.

  420. Det är högutbildade människor. Sen
    kan bara rika och högutbildade komma.

  421. Jag föreläste
    för Industriförbundet i Österrike.

  422. De var förtvivlade över flyktingarna.
    Civilingenjörerna for till Tyskland.

  423. Bara gymnasieingenjörerna
    blev kvar i Österrike.

  424. Industrin analyserar flyktingar
    och tar reda på fakta.

  425. Blev det rätt?
    Blev det sex miljarder?

  426. 1968 sa de det här, och 1978 det här.

  427. Så här blev det.

  428. Respekt för demografin!

  429. De var 3 % fel på en 42-årsprognos.

  430. Ändå tror man att man inte vet
    hur många vi blir. Jo då!

  431. Det är det enda vi vet
    när vi talar 20-30 år framåt.

  432. "Det är klimatförändring och krig."
    Ja, men det var ännu värre förr.

  433. Kraften i befolkningsutvecklingen.
    Man vet vad 17-åringar tänker på-

  434. -och vad de har åstadkommit
    när de är 37 år.

  435. Det står sig, det står sig.

  436. Om man ska visa det med bubblor,
    som jag gillar...

  437. Varje land är en bubbla.

  438. Storleken visar befolkningen.
    Det här är 1965. Kina och Indien.

  439. Sverige var där nere. Nej...
    Vilken kan vara Sverige?

  440. Vänta nu. Var är svenska bubblan?
    Bulgarien, Grekland...

  441. Där var Sverige!

  442. Ni ser hur långt livet var.
    Friska, sjuka.

  443. Hur många barn man hade.
    Små och stora familjer.

  444. Då var världen...
    De röda är Asien, de gula Europa.

  445. De gröna är Amerika, de blå Afrika.
    Samma färg som på kartan.

  446. Då fanns det i-länder. Västländer.

  447. Man hade långt liv och liten familj.

  448. Sen fanns det u-länder.
    Kort liv och stor familj.

  449. Det var uppdelat i två grupper.
    Det var relevant att säga-

  450. -att så här är det i i- och u-länder.

  451. Definitionen av ett u-land
    var fler än fem barn per kvinna.

  452. Sen har följande hänt:

  453. Vi kör. År för år blir man friskare.
    Mindre familjer.

  454. Familjeplaneringen i Kina!

  455. Brasilien struntar i påven och
    sätter på kondom. De åker ner här.

  456. Här kommer Indonesien, och Indien.
    Bangladesh går ifrån Indien.

  457. Pakistan börjar komma.
    Kolla, Etiopien!

  458. En enorm succé.

  459. Etiopien är det land
    som har uppnått alla milleniemålen.

  460. Det vet ingen i Sverige.

  461. Vi pratar fortfarande om u-länder
    utan att ha en definition.

  462. Det stora felet
    är den tvådelade världen.

  463. Den tvådelade världen
    har ju försvunnit.

  464. Här ser ni att det är 71 år.

  465. Så här ser det ut. Det här är
    defaultgrafen på Gapminders webbsida.

  466. Vi måste ha läromedel som funkar.

  467. Vi försöker bli bättre på att
    tillhandahålla sånt som kan användas.

  468. Antal barn per kvinna är 2,5.
    Det är väldigt lågt i många områden.

  469. Väldigt lågt. Men inte i Sverige.

  470. I Sverige har antal barn per kvinna
    hankat sig uppåt.

  471. Där är Norge och Sverige.

  472. Där nere har vi Singapore.
    Hong Kong, Sydkorea, Japan.

  473. Kina har 1,6.

  474. De har enbarnspolitik. Hur kan länder
    som inte har det, ha mycket mindre?

  475. Uppenbarligen är kommunistpartiet
    inte särskilt mäktigt i sovrummet.

  476. Andra saker påverkar.

  477. Jag brukar berätta en historia
    från en bankkonferens i Hong Kong.

  478. Ofta kan en historia förklara bättre.

  479. Jag hamnade bredvid Hong Kongs
    mest framgångsrika unga bankir.

  480. Hon hade gjort kanonsuccé
    och startat en ny bank.

  481. Hon var bara 37 år.

  482. Det var hon som sa att Kina
    snart börjar exportera kapital.

  483. Lönerna kommer att gå upp.

  484. Jag frågade henne ofint rakt på sak:

  485. "Har du familj själv?"
    "Nej, jag har bara jobbat."

  486. "Funderar du på att skaffa familj?"
    Jag frågar män om det också.

  487. Det är kul att höra hur folk lever.

  488. Hon tittade ut över bukten
    där solen gick ner och log.

  489. "Jag tänker jämt på barn."

  490. "It's the idea of a husband
    I cannot stand."

  491. Vi har många länder i världen
    som nu funderar på-

  492. -varför de får så få barn.

  493. Jag föreläste i Portugal
    och i Sydkorea.

  494. De är förtvivlade över
    att det föds så få. 1,3 i Portugal.

  495. Sydkorea ligger också där. 1,3.

  496. Sen är förstås Afghanistan där.
    Kongo är där.

  497. Krigsdrabbade, fattiga länder.
    Där föds det mycket barn.

  498. Hur kan det bli på det här sättet?
    Med de här...

  499. 80 % av befolkningen lever
    i samhällen med tvåbarnsfamiljer.

  500. Katoliker i Mexiko,
    buddister i Vietnam.

  501. Det är som ett småstugeområde
    i Sverige i början av 50-talet.

  502. Då var det tvåbarnsfamiljer.
    Vi for på semester med moped.

  503. Här är pappas generation,
    när farfar köpte cykel.

  504. Entreprenör i Bangladesh
    med två döttrar.

  505. Flickorna går längre i skolan
    än pojkarna i Bangladesh.

  506. Malala är ett exempel
    på att flickor går i skolan.

  507. Deras pappor rektorerna ser till
    att de går i skolan i Pakistan.

  508. De är så tuffa. Efter att de skjuts
    i huvudena så fortsätter de.

  509. Det är en enorm grej som har skett.

  510. När familjerna har bestämt sig
    för att skaffa få barn-

  511. -är det för att de ska ha dem
    igenom skolan. Hela vägen upp.

  512. Hinduer i Indien
    och koptiska kristna i Etiopien.

  513. Addis Abeba, 1,6 barn per kvinna.
    Mindre än Stockholm.

  514. Första Dreamlinern
    som landade på Arlanda var etiopisk.

  515. De är jätteavancerade i ena änden.
    Sen har de fattigdom och krig-

  516. -i landsbygdsområden i andra änden.

  517. Den gamla balansen före 1800-talet-

  518. -var att två föräldrar fick sex barn.

  519. En del fick fler, en del färre.
    Befolkningen växte inte. Fyra dog-

  520. -innan de växte upp
    och kunde få egna barn.

  521. Det blev ingen befolkningstillväxt.
    Två lämnade två efter sig.

  522. Ibland ökade eller minskade det.
    Det var fruktansvärt tragiskt.

  523. Oerhört tragiskt.

  524. Människan har aldrig
    levt i ekologisk balans med naturen.

  525. Människan har dött i ekologisk balans
    med naturen. Man har begravt barnen.

  526. För första gången ser vi en chans att
    leva i ekologisk balans med naturen.

  527. Vi vill ju leva.
    Vi vill inte uppnå miljömålen-

  528. -till priset av våra barns liv.

  529. Vi vill leva. Det uppstod
    i den industriella revolutionen.

  530. Den levererade först industri-
    producerad tvål och sen kranvatten.

  531. Sen kom medicin. För att inte tala
    om skolan och utbildningen.

  532. Då fick två föräldrar
    fortfarande sex barn-

  533. -men färre dog och fler överlevde.

  534. Därför flyttade 25 %
    av vår befolkning till Minnesota.

  535. Befolkningen ökade till 7 miljarder.
    Det är korta versionen av historien.

  536. Om det finns historielärare
    som är trötta, kan ni använda den.

  537. Jag håller med om att det
    är många detaljer som måste fyllas i.

  538. Det viktiga är att förstå
    att nu blir det den här utvecklingen.

  539. Hur vet vi det?
    Vi har uppnått den nya balansen.

  540. Förut var det döden
    som höll balansen.

  541. Nu är det kärleken
    som står för balansen.

  542. Det stora...

  543. Det stora vi människor har gjort
    under de sista 50 åren-

  544. -är att vi har separerat sexualiteten
    från reproduktionen.

  545. Det är konkret.

  546. "Älskling, jag vill ha sex i kväll.
    Vi älskar i kväll."

  547. Efter en tid: "Älskling, vi gör
    en bebis i natt. Vi vill ha barn."

  548. Sen: "Nej, vi ligger med varandra,
    men vi väntar med nästa barn."

  549. "Nu gör vi ett syskon till."

  550. De två mest underbara delarna
    i livet, den intima sexualiteten-

  551. -och att få se barn växa upp.

  552. De delarna har vi separerat
    så att bägge blir bättre.

  553. I stället för att vara ihopkopplade
    och styrda av patriarkat-

  554. -som sa att man skulle få många barn.

  555. Pappa måste bli stolt över hur det
    går för barnen och inte över antalet.

  556. Här är vi nära. Inte över
    hela jorden, men större delen.

  557. Hur kan det då komma sig att det
    blir fyra miljarder till? Varför?

  558. Varför den största förändringen
    i vår tid? Är det verkligen så?

  559. Jag ska förklara. "Det kan
    inte stämma, det måste vara fel."

  560. "Hur kan det bli fler människor
    utan fler barn. Tror du på ufo?"

  561. Jag har tagit med mig ett
    kraftfullt utbildningsmaterial.

  562. Här ska ni få se.
    Här har vi åldersfördelningen.

  563. Det finns två miljarder barn.
    Två miljarder under 15 år.

  564. Sen finns det nästan två miljarder
    mellan 15 år och 30 år.

  565. Sen finns det lite mer än en miljard,
    men jag förenklar.

  566. En miljard
    som är mellan 30 år och 45 år.

  567. En miljard mellan 45 år och 60 år.

  568. Sen kommer vi till min grupp,
    60-plussare. De är en miljard.

  569. De tar hjälp av de som är ganska
    gamla. Så ser jordens befolkning ut.

  570. En, två, tre, fyra,
    fem, sex, sju miljarder.

  571. Varför fattas de här?
    Man tänker spontant att de har dött.

  572. Nej, bara en del. De föddes aldrig.

  573. Ni såg antalet födda per år.
    Det var färre förut.

  574. Sen ökade det när de överlevde.
    Nu har antalet slutat öka.

  575. Medellivslängden var redan 70 år.
    Den kanske ökar till 75-80 år.

  576. Vad händer de närmaste 50 åren?
    Det tänker jag visa.

  577. Hur kan det bli tre miljarder till
    utan att det blir fler barn-

  578. -och utan att vi lever längre?
    Vi tar det stegvis.

  579. De här gamla, vad händer med dem?

  580. De dör. De blir änglar,
    eller vad man nu tror. De försvinner.

  581. Det är inget att skratta åt! Det
    är unga som skrattar åt oss äldre.

  582. Nu skrattar vi tillbaka. Vad händer
    med resten? Ni blir äldre och äldre-

  583. -och så byter ni åldersgrupp
    och så kommer barnen. 15 år har gått.

  584. Sen dör nästa grupp.
    Änglar, och så är de borta.

  585. Sen fortsätter livet.
    Ett år, tio år, femton år.

  586. Och så kommer lika många barn.
    Ser ni? Det har gått 30 år.

  587. Och så dör de här.
    Det är ganska enkelt med demografi.

  588. De blir äldre och äldre, och
    så kommer barnen. Det har gått 50 år.

  589. Vips blev det tre miljarder fler.

  590. Såg ni? Tre miljarder till, utan att
    det blev fler barn eller längre liv.

  591. Det här är intressant.

  592. Det kanske blir ännu fler.
    Inte fler barn, men längre liv.

  593. Jag hoppas på att bli den där.

  594. Försök förklara det här knepiga
    för barnen.

  595. Det går med toalettpappersrullar.
    Att det blir på det här sättet.

  596. Det kallas för demografiskt momentum.

  597. Den konstiga effekten
    att när en befolkning...

  598. Den kommer att skymma bilderna.
    Jag ställer dem här.

  599. Tvåbarnsfamilj,
    barnen slutar växa.

  600. Hur lång tid tar det då
    innan befolkningen slutar växa?

  601. Ett liv.
    Bromssträckan är en livslängd.

  602. När Bangladesh når tvåbarnsfamiljen-

  603. -kommer de att fortsätta växa
    i 70 år.

  604. Om ingen slår ihjäl dem. Dödligheten
    är förvånansvärt låg hela vägen.

  605. Det är inte förrän man blir 60 plus
    som det börjar bita.

  606. Av 135 miljoner barn
    så dör sex de första åren.

  607. Tre av dem dör den första månaden.

  608. Sen dör tre miljoner till
    före femte året.

  609. Sen är dödligheten ganska låg.
    Det är trafikdöden.

  610. Vi hör om otäck mödradöd,
    men i antal är de inte så många.

  611. Under ebolaepidemin
    så växte befolkningen.

  612. Varje månad föddes fler
    än de som dog.

  613. Det blir så emotionellt
    med befolkning på nåt sätt.

  614. Man tänker inte rätt,
    och så tycker man en massa.

  615. Så här kommer det att se ut.

  616. Vuxna ökar, men inte barn.
    Det är uppfyllnadseffekten.

  617. Vi har nått "peak child". De vuxna
    fortsätter att växa under lång tid.

  618. Men antal barn ökar i en del
    av världen och minskar i en annan.

  619. Ganska kraftig skillnad. Här har vi
    Europa, Amerika, Afrika och Asien.

  620. Det är samma femtonårsgrupper här.

  621. Här är Europa.
    Lika många i alla grupper.

  622. Sydamerika saknar pensionärer.
    De kommer snart, om femton år.

  623. Afrika har redan i dag fler barn än
    hela Amerika och Europa tillsammans.

  624. Ni börjar i Argentina, genom Amerika
    till Kanada. Ni svänger till höger-

  625. -genom Europa, Turkiet och Ryssland.
    Ni möter färre barn än i Afrika.

  626. Det är oundvikligt
    att Afrikas befolkning dubblas.

  627. Även om det genom en magisk idé av
    Anders Wijkman blir tvåbarnsfamiljer.

  628. Alla ska ha tillgång
    till preventivmedel.

  629. Jag har ägnat mitt liv åt det.
    Det är väl klart!

  630. Skälet är att de ska få välja
    över sina liv och få det bra.

  631. Inte att antalet nummer
    i en global matematik påverkas.

  632. Det argumentet faller dött.
    I Afrika hatar man det.

  633. Nu ska det plötsligt ta slut
    eftersom Afrika ökar.

  634. Jag föreläste i Mexiko på den stora
    världskonferensen om mödrahälsa-

  635. -och nyföddas vård. Jag sa:

  636. De här gamla männen som säger att
    miljöproblemen är antalet människor-

  637. -kommer snart att dö ut.

  638. Nu vet vi att vi ska se till att
    preventivmedel och skolgång för alla-

  639. -ska nå ut till alla.
    Preventivmedel ska finnas med.

  640. Inte för nåt globalt mål, utan
    för att människor ska få det bra.

  641. Miljöproblemen ligger inte i
    den fattiga änden, utan i den andra.

  642. Där är utsläppen stora. De på väg
    till den rikaste änden har problem.

  643. Vi blir runt tio miljarder. Nio
    eller elva gör inte så stor skillnad.

  644. Det är som att svära i den
    gamla Ehrlich-kyrkan att säga det.

  645. Det räcker med tre miljarder
    människor för att förstöra jorden.

  646. Om de ligger i, kan de förstöra den.

  647. Det är en miljard
    som har åstadkommit dagens problem.

  648. Att tro att nio eller elva miljarder
    löser miljöproblemen-

  649. -då förstår man inte
    hur stora problemen är!

  650. Vilken drastisk förändring som krävs.

  651. Vi ska inte ändra belastningen
    med 30 %, utan mycket mer dramatiskt.

  652. Så här blir det. De gamla dör,
    resten blir äldre. Och så barnen.

  653. Såg ni? Det blev en till i Afrika
    och en mindre i Asien.

  654. Hålla på att snacka om totalsiffror!
    Det är över.

  655. Vi måste vara mer detaljerade.
    Det är inte i- och u-länder längre.

  656. De gamla dör, femton år senare
    kommer barnen. En till i Afrika!

  657. Och en mindre i Asien. "It's the idea
    of a husband I cannot stand."

  658. Asiens kvinnor får tillgång
    till utbildning och arbetsmarknad-

  659. -men i de patriarkala systemen
    förväntas de ta hand om barn-

  660. -make och svärföräldrar.

  661. I Japan accepteras inte äldreboenden.
    Det är svärdotterns jobb.

  662. Då blir det inga ungar.

  663. Singapores vice premiärminister
    kom till Sverige med en delegation.

  664. Högutbildade demografer och ekonomer.
    Vice premiärministern ledde dem.

  665. En veckas studiebesök.

  666. Jag höll första föreläsningen.
    Och vice premiärministern...

  667. ...en snygg kvinna,
    la huvudet på sned.

  668. "We just have one question.
    How do you make babies?"

  669. Jag blev generad. Det var liksom...

  670. Att få en sån fråga av en sån kvinna.

  671. I Singapore är de smarta.
    De lär sig på olika ställen.

  672. De har inte så starka ideologier.
    "Vi är lika rika."

  673. "Vi har samma stabila samhällssystem.
    Lite skillnad finns det."

  674. "Vi har bra utbildningsnivå."

  675. "Vi har tillgång
    till infertilitetskliniker."

  676. "Vi har inte samma dagissystem,
    men vi har hembiträden."

  677. "Varför får vi ett barn och ni två?
    Varför är det så?"

  678. Jag föreläste. Vid lunch
    sa den yngsta handläggaren på UD:

  679. "Try gender equity."

  680. Om kvinnan måste göra valet-

  681. -mellan svärföräldrar, barn och make
    och jobb-

  682. -så kompromissar hon med barnen.

  683. Det här ser vi.

  684. Att vi bara blir tio miljarder-

  685. -bygger på att det blir
    färre och färre barn i Asien.

  686. De äldre männen som argumenterade
    för preventivmedel till Afrika...

  687. Det är jag den första att göra.
    Men om det minskar i Afrika-

  688. -tänk om det då ökar i Asien?

  689. Det där är uppfyllnad av vuxna.

  690. Det finns inget bra ord på svenska.
    "Demografiskt momentum" är hopplöst.

  691. Uppfyllnad låter knäppt.
    Kom på ett bra ord.

  692. "The big inevitable
    fill-up of adults."

  693. Vi försöker lära ut det. Det är svårt
    att lära ut, som ni såg i SvD.

  694. Det är väldigt svårt att lära ut.

  695. Visst kan vi få längre liv.
    Vi kanske får bukt med alzheimer.

  696. Då blir det längre liv.
    Då blir det ännu fler människor.

  697. Det kommer att ske, men
    de stora frågetecknen är de där två.

  698. Får vi bort fattigdomen i Afrika,
    och kvinnorna får välja...

  699. Om färre barn går i bättre skolor,
    blir det färre här.

  700. Men tänk om det blir jämställdhet
    i Asien?

  701. Vilken skräck för Anders Wijkman!

  702. Tänk om asiatiska män
    börjar stanna hemma med barnen.

  703. "Vilken jättefin man.
    Jag gifter mig, vi skaffar barn."

  704. "Let's make a baby tonight."

  705. Då blir det fler människor på jorden.
    Han har rätt.

  706. Totalbefolkningen
    är inte den stora utmaningen.

  707. Att bekämpa fattigdom och låta alla
    bestämma över sina barn är viktigt.

  708. Om befolkningen ska ner, måste man
    ta bort de svenska förmånerna.

  709. Det tycker jag är hårt. Åsa Romson sa
    att det vinner man inget val på.

  710. Hon är klok, så jag håller med.
    Det är utsiktslöst i en demokrati.

  711. Pengar, då? Hur är det med pengarna?

  712. Jag brukar visa den här grafen.
    Här ska ni se.

  713. Här har vi mängden pengar på jorden.
    Här.

  714. 1800. Inget land
    hade över 40 års medellivslängd.

  715. Jag har satt medellivslängden här.
    30, 50, 70. Här nere är pengarna.

  716. 300, 3 000, 30 000 dollar. Ingen
    hade över 40 år i medellivslängd.

  717. Nederländerna, Storbritannien, USA.
    De var rika, de handlade med slavar.

  718. Ju rikare, desto mer slavhandel.

  719. Den europeiska framgången
    är inte särskilt vacker.

  720. Martin Schibbye
    skrev om svensk slavhandel.

  721. Intressant.
    Jag rekommenderar den varmt.

  722. Vi genomförde alla lagar som krävdes,
    men misslyckades med själva handeln.

  723. Det är intressant.
    Vi tror att vi är nåt annat.

  724. Så här gick det.
    Länderna blev allt rikare-

  725. -men inte friskare förrän i slutet
    av 1800-talet med skola och tvål.

  726. Sen kom vaccin och medicin.
    Det här är första världskriget.

  727. Hoppet var spanska sjukan.

  728. Sen kom vi in mellan krigen,
    och sen här föddes jag.

  729. Här var världen väldigt uppdelad.

  730. Några länder var rika, resten
    låg här nere. Sen hände det här:

  731. Håll ett öga på Kina.
    Under Mao Zedong blev de friskare.

  732. Deng Xiaoping sa "let's go
    for the money" och körde på.

  733. Ser ni att tvådelningen
    är det som är fel?

  734. Det är den stora missuppfattningen.

  735. Där går man i skolan, där inte.
    Där vaccineras man, där inte.

  736. Det är inte så längre. Det
    är några länder som har hamnat efter.

  737. Framförallt krig.
    Några har startat tidigare.

  738. Och en stor mitt. Den stora mitten.

  739. "Emerging economies".
    Tillväxtekonomier.

  740. Medelinkomstländer,
    men med stora skillnader inom dem.

  741. Vi måste lära ut den stora mitten,
    och få en förståelse för den.

  742. Indien där nere och Kina där uppe.

  743. Kina köper ju Volvo.

  744. Vi ger fortfarande bistånd till Kina.
    Jag har infört en regel.

  745. "Giv aldrig bistånd till ett land
    som köper svenska bilfabriker."

  746. Om man kör bakåt
    kan man se var Sverige var 1948.

  747. Här började Volvo PV produceras.

  748. Ni ser att Kina är förbi.
    Helt naturligt att de köper Volvo.

  749. Nu är Sverige förbi.
    Vi gör mer avancerade saker.

  750. Jag ska visa er förändringen
    på ett annat sätt.

  751. Här blir varje land ett genomsnitt.
    Det finns skillnader inom landet.

  752. Låt mig i stället visa er
    världens inkomstfördelning. Här.

  753. Det här finns på Gapminders hemsida.
    Vi gör om hela vår mjukvara-

  754. -så att man kan ladda ner den
    på smartphone.

  755. Att ha datorer i klassrummet...

  756. Det är svårt att få det att fungera,
    sen är det inte så bra pedagogiskt.

  757. Man har en överdriven tilltro till
    datorer. Bra lärare är det som avgör.

  758. Sen...

  759. Det var inte för att smickra.
    Vi kommer att få intressanta studier-

  760. -som visar det. Lärare
    kan ha olika saker som hjälpmedel.

  761. Det kan vara bättre med telefoner.

  762. Den här finns på gapminder/tool.
    Vi har mjuklanserat den.

  763. Här är antalet människor i Kina
    och Indien. De röda är Asien.

  764. Sen är det blå Afrika.
    Grönt är Amerika och gult Europa.

  765. Inkomstfördelningen.
    En dollar, tio dollar, hundra dollar.

  766. 85 % levde i extrem fattigdom
    i världen år 1800. 85 %!

  767. Syns det 1800? Ja, det syns där uppe.

  768. 85 % levde i extrem fattigdom.
    Lika på alla kontinenter.

  769. Sen satte industriella revolutionen
    igång. Utbildningen satte igång där.

  770. Då gled de gula och gröna
    ut ur fattigdomen.

  771. Sen fick vi en värld
    som 1970 bestod av två pucklar.

  772. Där hade vi Europa och Amerika.
    Västeuropa, Österuropa.

  773. Nordamerika och Sydamerika.
    Lite Japan och Nordafrika.

  774. Där var rika, där var fattiga.
    Det fastnade i huvudet.

  775. Både vad gäller livslängd,
    familjestorlek och pengar-

  776. -var det två grupper.

  777. Vi ser om det är över för pengarna.
    Vad har hänt?

  778. Kinas utveckling
    och andra asiatiska länders.

  779. Befolkningsökningen gör bergen högre.

  780. Sen flyttar de sig mot högre
    inkomster. Efter millennieskiftet-

  781. -glider de ihop. Nu är vi här.

  782. En dromedarvärld!
    Det är inte en kamel längre.

  783. Sen finns det en stor mitt.
    Där är de rika, där är de fattiga.

  784. De flesta är i mitten.
    Det måste man förstå.

  785. Om man ska titta noggrannare
    så kan man göra sisådär.

  786. De där har bara öppen eld.
    Där får de glödlampa, cykel.

  787. Sen har de moped. Tvättmaskin, bil,
    sen flyger de på semester.

  788. Då sätter vi in dem. Jag ställer upp
    sju miljarder människor-

  789. -och vad de tjänar. När man
    skriver om det i årsinkomster...

  790. 500, 1 000, 2 000, 4 000, 8 000,
    16 000, 32 000.

  791. Det är sexdubblingar i världen.
    Vi begriper bara en dubbling av lön.

  792. Om ni halverar er lön,
    och sen halverar och halverar-

  793. -och halverar och halverar,
    då vet ni hur extrem fattigdom är.

  794. Det är havregrynsgröt utan salt
    varje dag och en strömming på söndag.

  795. Det är det svåra.
    Människor lever på alla nivåer.

  796. Världen består inte av rika och
    fattiga. Låt mig göra nåt drastiskt.

  797. Vi ser hur de sju miljarderna, från
    fattiga till rika, använder energi.

  798. Hur de påverkar klimatet.
    Grovt, med koldioxidutsläpp.

  799. Det finns annat som också påverkar.

  800. Olja, kol och gas.
    Så mycket använder jorden.

  801. Kärnkraft,
    och så biobränslen och vattenkraft.

  802. De gamla förnyelsebara.
    Och så de nya, sol och vind.

  803. Den ska ökas lite.
    Det växer snabbt, men från noll.

  804. Man blir förvirrad av den snabba
    ökningen. Potentialen är enorm.

  805. Framför allt i solkraft.

  806. Världen drivs av fossila bränslen.
    De rikaste använder hälften.

  807. Den rikaste använder hälften,
    den näst rikaste samma sak.

  808. Den tredje rikaste hälften
    av det som är kvar. Så ser det ut.

  809. Snacka inte om i-länder och u-länder.
    Det är passé.

  810. Rikaste miljarden använder
    hälften av de fossila bränslena.

  811. De rikaste tre miljarderna använder
    87 %. Hela problemet ligger där.

  812. Klimatbistånd här borta? Varför får
    inte Mocambique starta kolkraftverk?

  813. De släpper ut 0,2 ton per dag.
    De har behov av en lampa i hemmen-

  814. -för att läsa. Det går med solenergi.
    En kvarn funkar inte med solenergi.

  815. Man kan inte göra kejsarsnitt med
    det. 45 batterier för sterilisering.

  816. Det kräver hela kraften
    under kort tid.

  817. Det är svårt att gå från 0 med sol-
    energi. Det ska de fattigaste göra.

  818. "Omställningen är så dyr", sa nån.

  819. De rika kan ställa om om de vill.

  820. Man vill inte ta en liten kostnad
    jämfört med en stor vinst på sikt.

  821. Rika länder tenderar att tycka att
    globala problem ska lösas av fattiga.

  822. De ska ha färre barn och solenergi.

  823. Vi bränner fortfarande kol i Värtan.
    Eller har vi slutat i år?

  824. Fram till förra året
    brände vi i Stockholm kol.

  825. Mocambique
    får inte ha ett enda kolkraftverk.

  826. Jag förstår det inte.
    Kolleger i Afrika...

  827. Jag har vänner
    som är statschefer i Afrika.

  828. De var fattiga studenter i Uppsala.
    Nu är de statsministrar.

  829. Eller Minister of Land,
    som Anna Tibaijuka i Tanzania.

  830. De blir galna över arrogansen.
    Att de ska vara så ädla från början-

  831. -medan det ska ta ett halvt sekel
    för Europa att ställa om.

  832. De sex miljoner barn som dör,
    de dör där. Ser ni skillnaden?

  833. Fattigaste miljarden
    har hälften av alla barndödsfall.

  834. Här finns det i stort sett inga.

  835. Att bränna kol räddar livet på barn.

  836. Så ser energiutvecklingen ut
    i världen.

  837. Vi har drivit hela det
    förbättrade samhället vi har-

  838. -med hjälp av fossila bränslen. Jag
    var med på World Economic Forum 2007.

  839. Det stora mötet
    med mäktiga inom politik och ekonomi.

  840. På energiseminariet satt cheferna
    för energibolag och energiministrar.

  841. De var 50 stycken,
    25 på varsin sida av bordet.

  842. Några från Europa sa "ni orsakar
    problemen", och pekade på indierna.

  843. "Ni ökar utsläppen nu.
    Vi har åtminstone stoppat dem"-

  844. -"men ni fortsätter att öka."

  845. Indiska energiministern
    blev förbannad.

  846. Han reste sig upp och sa:

  847. "You put us in this position. You
    have been burning coal for ages."

  848. "You destroyed the climate, not we."

  849. Sen blev han Ghandi.
    "But we forgive you."

  850. "We forgive you.
    We cannot have retrospective laws"-

  851. -"and punish someone for what
    they did when they did not know."

  852. "But from this day
    we count per capita."

  853. "From this day we count per capita."

  854. Sen den här bedrägliga termen
    att Kina är ett utsläppsland.

  855. När de ligger på 1/3 av USA:s
    utsläpp. Bara för att de är så många.

  856. Som att säga att de är överviktiga
    för att befolkningen väger mer-

  857. -än den amerikanska befolkningen.

  858. De där har fem barn per kvinna.

  859. De ska komma ut ur fattigdomen
    och familjeplanera.

  860. Två barn, två barn, två barn,
    två barn, tre barn.

  861. De som ökar utsläppen
    har redan tvåbarnsfamiljer.

  862. Ju färre barn per kvinna,
    desto mer ökar de utsläppen.

  863. Då blir de rika och konsumerar mer.

  864. De som ökar utsläppen minst
    är de som har många barn.

  865. Det leder till extrem fattigdom. De
    får aldrig råd med skola för barnen.

  866. De påverkar inte klimatet. De hugger
    ner skog, åkern har kass avkastning.

  867. De saknar bevattningssystem.

  868. Gå in på Gapminders hemsida och
    se BBC-dokumentären som vi har gjort.

  869. Den heter "Don't Panic
    - How to End Poverty in 15 Years".

  870. Jag har antagligen gått över tiden,
    men ni har inte somnat än.

  871. Jag ska bara visa... Jag säger inte
    att allt blir bra i världen.

  872. Jag ska visa er otäcka data.
    Det värsta jag har sett.

  873. Antal barn som inte går i skola.

  874. Det var 100 miljoner 1995.
    Sen var det nere i 75 miljoner-

  875. -och sen 50 miljoner 2007.
    Sen har det slutat minska.

  876. Vad otäckt.

  877. Det ligger platt, det ökar nästan.
    Det är i den extrema fattigdomen.

  878. Man frågar Malala:

  879. "Varför går inte alla flickor
    i primärskola?"

  880. Hon sa att huvudskälet till varför
    flickor och pojkar, hon är kunnig-

  881. -inte går i skola är för att de måste
    jobba och skaffa mat till familjen.

  882. Men, sa hon, det finns samhällen
    med kulturella barriärer för flickor.

  883. Det stora är extrem fattigdom. Hon
    kan sin sak, men folk lyssnar inte.

  884. De använder henne som exempel
    på att flickor inte går i skola.

  885. Hon är jätteklok.
    Jag har lyssnat igenom hennes tal.

  886. Hon har rätt i allt hon säger.
    Lyssna på henne, för sjutton!

  887. 45 % av dem är pojkarna.
    Det är ingen genderfråga.

  888. Det är en genderfråga varför flickor
    inte får gå vidare och sen våldtas.

  889. Men primärskola är nåt annat. En
    otäck siffra: Antal döda i krig ökar.

  890. Den pekar upp på det här sättet.
    Det är otäckt när nåt pekar ditåt.

  891. Här är andra stora krig.
    Det såg bra ut, men nu vänder det.

  892. Det vänder av två skäl. Dels de
    kollapsade nationerna i Mellanöstern-

  893. -och sen de extremt fattiga länderna.
    Somalia, Sydsudan.

  894. Det är en annan sorts krig. Där
    ökar antalet döda. Det är oroande.

  895. Extrem fattigdom, då?
    Gränsen är 1,90 dollar per dag.

  896. Så här ser extrem fattigdom ut.
    Jag har tagit bilden.

  897. "Vårt dagliga bröd giv oss i dag."
    Norra Mocambique.

  898. En familj som äter sin gröt.
    Bönorna och tomaterna är slut.

  899. Mormor lagar maten
    medan mamma jobbar.

  900. Hon gör så rent hon kan.
    Hon sopar bort flugor.

  901. Hon har en burk med vatten.
    Barnen tvättar högerhanden.

  902. Hon gör så bra hon kan,
    men har inte råd med tvål.

  903. Barnen får diarré. Hon har inte råd
    med äggvita och vitaminer.

  904. Det är extrem fattigdom. Den här
    familjen ber inte om preventivmedel.

  905. Det är löjeväckande att pracka på dem
    preventivmedel. De behöver sina barn.

  906. Så här gör man
    för att ta folk ur extrem fattigdom.

  907. Kvinnor ska bli entreprenörer.
    Hon har startat företag.

  908. Hon kör vatten med skottkärra-

  909. -så att flickorna slipper bära.

  910. Det första är utbildning för kvinnor.

  911. Ökad produktivitet, barns överlevnad
    och sen preventivmedel.

  912. Inte en fråga så där.
    "Ge de fattiga preventivmedel."

  913. Det är gammaldags.
    Snart dör de ut som tycker så.

  914. Bort från fattigdom. Det här fotot
    har min malawiska doktorand tagit.

  915. Hon säger: "Skola var det viktiga.
    Jag ville bort från fattigdomen."

  916. "Nu kan jag läsa och räkna,
    nu kan de inte lura mig."

  917. "Min unge är frisk, tack för
    sköterskan. - Tack för biståndet."

  918. "Nu är jag frisk. Jag älskar asfalt,
    tack världsbanken."

  919. "Det är lättare att trampa nu."

  920. "Asfaltera.
    Vi fattiga älskar asfalt."

  921. "Mina rättigheter är viktiga. Min man
    tjänar ihop till ett bättre hus"-

  922. -"och kanske får vi råd med en toa
    med cement, så vi slipper flugorna"-

  923. -"och lukten när vi går på toa."

  924. "Mobilen är underbar.
    Nu vet jag när jag ska sälja."

  925. "Jag har ingen själv. Vi har en i
    byn, så att vi får reda på priset."

  926. "Lantbruksteknik är fint. Tänk
    om grödorna ger högre avkastning."

  927. Jag pratar med de bästa agronomerna
    i Östafrika. De säger:

  928. "Tänk om vi kan få använda
    modern genteknik."

  929. "Det får vi inte. De rika länderna
    är så rädda. Vi vet vad vi ska ha."

  930. Prata med afrikanska agronomer,
    och inte aktivister i Sverige.

  931. "Krediter, det gillar vi."
    Hon gillar allt.

  932. Svenskarna älskar nåt av det där.
    På banken älskar de kredit.

  933. Jobbar de med mänskliga rättigheter
    vill de ha det.

  934. Är de folkpartister vill de ha skola.
    Och så vidare.

  935. Hon vill ha alltihop.
    De potentierar varandra.

  936. Om man kan läsa så kan man handskas
    med krediter. Annars går det inte.

  937. Det är bra med offentlig skola också.

  938. Hon vill ha marknad och jobb.
    Investera här, det är bättre.

  939. Hon har en dröm:
    Gödsel, cement och en madrass.

  940. Hon har inte råd med klocka.
    Hon vill ha en madrass.

  941. Nu ska du få höra.

  942. Madrassklubbar.
    Hon vill ha cement och el.

  943. Madrassklubbar
    är femton kvinnor som går ihop.

  944. De gör upp med affärsmannen
    om att spara pengar till madrass.

  945. När de kan köpa den första,
    får alla femton. Det är en sparklubb.

  946. Varför vill de ha madrass? Det
    är mycket underbarare att älska på.

  947. Tack ska ni ha!

  948. Hans, kom.

  949. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rosling om en ny faktabaserad världsbild

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med hjälp av grafiska illustrationer och genom att ställa frågor vill Hans Rosling ifrågasätta den föråldrade världsbild som många av oss bär med sig som ett arv från den egna skoltiden. Det handlar om de historiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar som har ägt rum i världen under de senaste decennierna. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Ämnen:
Matematik > Sannolikhet och statistik, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi
Ämnesord:
Befolkningsfrågan, Befolkningsprognoser, Befolkningsstatistik, Demografi, Global analys, Nativitet, Samhällsvetenskap, Statistik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Campus Stockholm

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Populära seminarier på export

Seminariets moderator Alexandra Pascalidou berättar personligt om vad en lärare kan betyda för en ung människas framtida vägval. Grundaren av seminarierna, Saku Tuominen, fyller på med sina tankar om vilka verktyg dagens lärare kan behöva för att lyckas i sin undervisning. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

De små supersiffrorna som förändrar din plånbok

Det har aldrig funnits så mycket pengar i omlopp som idag. Samtidigt får många inte ta del av välståndet och hänger inte med i samhällsförändringarna. Journalisten och sparekonomen Claes Hemberg vill vända den här utvecklingen genom att undervisa om de små men betydelsefulla "supersiffrorna". Han menar att det går att förklara den omställning som just nu pågår genom att vi ser tillbaka på vår historia. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Om en svensk emigrantkoloni

Journalisten och författaren Ola Larsmo berättar om en grupp svenska emigranter vars öde ligger långt ifrån dem vi har lärt känna i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Istället för att hamna i det rika och moderna Amerika hamnar emigranterna på samhällets botten där de möts av fattigdom och fördomar. Med hjälp av fotografier, unika brev och artiklar lyckas Ola Larsmo lägga ett pussel som får den idag bortglömda och helt utraderade svenska emigrantkolonin Swede Hollow att återigen väckas till liv. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Rosling om en ny faktabaserad världsbild

Med hjälp av grafiska illustrationer och genom att ställa frågor vill Hans Rosling ifrågasätta den föråldrade världsbild som många av oss bär med sig som ett arv från den egna skoltiden. Det handlar om de historiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar som har ägt rum i världen under de senaste decennierna. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Livets hårda skola

Våga för att vinna

Musse har börjat i skolan men känner sig osäker och gömmer sig bakom enkla ursäkter och undanflykter. Han måste övervinna sina egna demoner och utmana sig själv innan han kan ta sig an matte ordentligt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Fyra grundpelare för matematikundervisningen

Eva Björklund utvecklar läromedel i matematik. Hon är även lärare i matematik och NO på Herrgårdsskolan i Göteborg och baserar sin undervisning på fyra grundpelare som hon menar är nödvändiga för en god matematikundervisning. Under en dag följer vi Eva för att få veta mer om dessa grundpelare och om vad det är som får henne att brinna så för matematik.

Fråga oss