Titta

UR Samtiden - Campus Stockholm

UR Samtiden - Campus Stockholm

Om UR Samtiden - Campus Stockholm

Campus Stockholm är ett evenemang speciellt riktat till lärare med syftet att informera om de förändringar som just nu sker i omvärlden. Kända föredragshållare medverkar och serverar verktyg som sedan kan ligga till grund för vidare diskussion med eleverna i klassrummet. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Till första programmet

UR Samtiden - Campus Stockholm : De små supersiffrorna som förändrar din plånbokDela
  1. Vi ska träffa
    en journalist och sparekonom-

  2. -som ni säkert har stött på.

  3. Vissa har man sett så mycket
    att man tror att man känner dem.

  4. Honom har ni kanske sett och hört
    i tv, radio, podd och Twitter-

  5. -och bloggar och föreläsningar...

  6. Nu ska han tala om
    de små supersiffrorna-

  7. -som kommer att förändra vår vardag,
    vår plånbok och våra liv.

  8. Det är tydligen bara en av fyra vuxna
    som har upptäckt dem-

  9. -och jag tror inte
    att jag är en av dem.

  10. Dagens unga kommer att lära sig de
    här små supersiffrorna, hävdar han-

  11. -och det är tur.

  12. Om nån vet hur det står till och gör
    oss optimistiska inför framtiden-

  13. -så är det just han. Mina damer
    och herrar - Claes Hemberg!

  14. Visst har ni sett honom? Bra.

  15. -Hej, kompisar. hur mår ni?
    -Bra.

  16. En av mina förebilder heter Peter.

  17. Han kom hit från USA för att lära sig
    svenska och blev min svensklärare.

  18. Jag har lärt mig svenska på engelska.
    Det gick jättebra.

  19. I dag ska jag inte tala om de
    miljoners miljarder vi hör om i tv.

  20. Det är så stora siffror
    att vi inte vet hur de ser ut-

  21. -och vi kan absolut inte använda dem.
    Det gör de i Bryssel och New York.

  22. Jag ska tala om de små supersiffrorna
    som finns här men som vi inte ser.

  23. Jag vill visa att de faktiskt går att
    använda och är riktigt bra grejer.

  24. De är jättesmå, men de får stor
    effekt eftersom ni ska leva länge.

  25. Känns det bra?

  26. Vi börjar med historien.

  27. Vi byggde skepp,
    skickade dem runt jorden-

  28. -hämtade porslin
    och tjänade massor med pengar.

  29. Det är den korta versionen
    av världsekonomi.

  30. Jag ska inte göra det komplicerat,
    men vi börjar för 10 000 år sen.

  31. Det var då det började,
    och siffran heter "1".

  32. När man lever i ett samhälle, oavsett
    om man gjorde det på Jesu tid-

  33. -så växte världens ekonomi.

  34. Världen förändras
    med en hundradel varje år.

  35. Jag säger det inte i procent,
    men en hundradel är en procent.

  36. Så lite förändrades världen
    i jordbrukssamhället.

  37. Det växte och vi sådde och skördade.

  38. Efter 25 år dog vi
    och barnen tog vid.

  39. De som hade många barn var rika.
    De hade fler armar och fler ben.

  40. Därför födde vi många barn,
    fyra-fem var.

  41. Tyvärr var det många som dog,
    men så funkade ekonomin förr i tiden.

  42. En hundradel - är det mycket
    eller lite? Ganska lite?

  43. Om ni på drottning Kristinas tid
    hade en höna under bordet...

  44. Hundra år senare
    lever inte Kristina längre.

  45. Hur många hönor har vi under bordet,
    om vi har en procents tillväxt?

  46. Kan nån peka upp ett finger eller två
    som visar hur många hönor vi har?

  47. Chansa. Det är en som säger två.
    Bra, det är två hönor under bordet.

  48. Tyvärr levde vi inte mer än 25 år,
    så vi hann aldrig se den andra hönan.

  49. Så såg det ut i många år - från
    10 000 före Kristus till 1700-talet.

  50. Då upptäckte vi att om vi byggde
    maskiner som jobbade åt oss...

  51. Strunta i barnarbetet, vi gör
    en maskin. Då händer det grejer.

  52. Plötsligt sticker vår förändring,
    vår tillväxt-

  53. -upp 4-5-6 och till och med 7 %
    i början på 70-talet.

  54. Då växte vår ekonomi sju procent.

  55. Hur mycket är det?
    Tillkalla mattelärarna.

  56. Om vi har en höna i början
    på 1900-talet...eller telefoner?

  57. Hur många hönor hade vi 1999?

  58. Om vi hade haft sju procents tillväxt
    hela tiden, fast vi inte hade det.

  59. Sju procents tillväxt i hundra år.

  60. Är det 100 hönor?

  61. Är det 200 hönor? Är det 500 hönor?

  62. Det är 868 hönor under bordet efter
    100 år av sju procents tillväxt.

  63. Perioden fram till 1800-talets början
    var misär...

  64. ...jämfört med de sista 100 åren.

  65. Inte nog med att våra föräldrar säger
    att vi ska köpa hus och en bil till.

  66. De har bara levt i den här
    drömperioden. De är som tonåringar.

  67. Det blir bättre i morgon. Slit och
    släng kom när det här kulminerade.

  68. 968 hönor... Det är många hönor.

  69. Vad hände då? Med maskinerna
    kunde vi tillverka båtar.

  70. Vi hade båt- tyg-, bil-
    och mobilfabriker...

  71. ...som gick för högtryck i många år.

  72. Men den här idén nådde vägs ände.

  73. Man kan inte ha mer än tre kylskåp
    och sju telefoner.

  74. Man måste utveckla världen vidare.

  75. På 50-60-talet hände det saker.

  76. Företag och politiker ville titta på
    världen på ett annat sätt.

  77. Om man inte fokuserar på högre lön,
    vad fokuserar man på då? Motsatsen?

  78. Är det några hemkunskapslärare här?
    Man talade om kostnaderna.

  79. I stället för att titta på de gyllene
    mynten tittade man på hålen.

  80. Utrymmet mellan lön och kostnader
    skapar friheten i våra liv.

  81. Har man höga kostnader och lite lön
    är man snart sms-låneberoende.

  82. Förhoppningsvis kan man skapa
    ett utrymme där emellan.

  83. Det har vi talat om de sista 50 åren.
    Hur ska vi få mer lönsamhet-

  84. -utan att köpa fler kylskåp?

  85. Det här med att återanvända
    är ett annat sätt att se på pengar.

  86. Kan vi inte växa snabbare
    så får vi bromsa lite försiktigare.

  87. Där är vi i dag. Vilka har tagit hand
    om våra industrier? De åkte österut.

  88. Vi har sålt ut våra fabriker.

  89. Alingsås var ett tygmecka på sin tid.
    Nu är det bara Lindex som finns kvar.

  90. Mobiltelefoner tillverkar vi inte
    längre. Så är det.

  91. Vi fokuserar på att göra det till ett
    lågt pris. Då får nån annan göra det.

  92. Tillväxten gick också ner i stackars
    Sverige och är nu nere på under 1 %.

  93. Det beror på hur man mäter.
    Nu är vi tillbaka på medeltiden.

  94. Eller som när Jesus gick på gatorna.

  95. Men vi har mer kunskap, och vi
    förstår hur vi kan påverka samhället.

  96. Andra länder växer så det knakar.
    Kina, Indien, Indonesien...

  97. De är på 6-7 %. De har börjat använda
    maskiner som vi gjorde runt 1850.

  98. Och porslinskrukorna som vi tog hit
    för 500 år sen? Var är de nu?

  99. De har åkt privatjet tillbaka.

  100. Vi har en fabrik som heter Asien
    och huvudkontoret heter västvärlden-

  101. -där fokus
    är att hålla ordning på pengarna.

  102. Det finns mycket pengar även i Asien-

  103. -men vi jobbar mer med tjänster,
    service och utbildning.

  104. Det är där vår framtid ligger.

  105. Vi har inte så många hönor längre.

  106. Hur ska vi ta frågan vidare?
    Jag frågar ett proffs. Var är hon?

  107. Där. Nu kom proffset.

  108. Världens bästa golfspelare i 15 års
    tid är svenska Annika Sörenstam.

  109. Hon är van att titta på hål,
    inte i ekonomin men i gräsmattan.

  110. Hon vann 72 världscupmatcher.
    Det motsvarar 20 000 slag.

  111. Jag kan inte spela, men jag har läst
    på. Hennes slag var bäst i världen.

  112. Hon prickade hål.
    Om hon skjuter en tusendel fel...

  113. En promille, för den som gillar sånt.
    Hur mycket missar hon målet då?

  114. Hon missar hålet med två meter.

  115. Det är alldeles för mycket.
    Man får inte missa med en tusendel.

  116. Sammanlagt under sin karriär
    hade hon hamnat en mil fel.

  117. Det vinner man ingen världscup på.

  118. Hur ser det ut
    i svenskarnas plånböcker?

  119. Håll i er, för nu blir det läskigt.

  120. Snittsvensken missar sin ekonomi
    med en hundradel.

  121. Det rör sig om 22 meter.
    Vi är långt ute i skogen.

  122. Då ser det ut så här. Vi siktar
    på Malmö men hamnar i Linköping.

  123. Under ett liv gör vi det här
    misstaget varje dag och varje år.

  124. Vid 45-50 års ålder
    har man hamnat i Linköping.

  125. Ni kanske ville åka skidor i Mora
    men vaknade i Göteborg.

  126. Det är också 50 mil fel.
    Det här kostar mycket pengar.

  127. Vilka är de här små siffrorna
    som man antyder att de finns?

  128. Vi tittar inte på antalet matburkar
    eller veckopengen till barnen.

  129. Det här är pengar vi kan förändra.

  130. Vi kan styra dem utan att det kostar
    oss något. Det är bara pengar in.

  131. Hålen finns i fula, hemska kostnader.

  132. Fyra hål har svenska folket.

  133. Har ni några tips?

  134. Ett som vi hör om i debatten
    handlar om våra kostnader för att bo.

  135. Jag talar inte om elpriset eller
    golvmattan eller vattenkostnaderna-

  136. -utan om boräntan.

  137. Svensken har två miljoner i boränta.
    Räknar man en halv procent fel...

  138. Det rör sig
    om 8 000-9 000 per år fel.

  139. Hur mycket blir det över 50 år?

  140. Ungefär 800 000 till 1 000 000 kronor
    för att vi inte prutar på bolånet.

  141. Vi prutar till Hem och skola.

  142. Vi prutar på allt,
    men inte på våra största pengar.

  143. Har ni koll på den halva procenten-

  144. -så har ni en miljon extra när ni
    blir pensionärer. Det är mycket.

  145. En liten siffra får enorm effekt på
    lång sikt, precis som för Sörenstam.

  146. Missar man lite grann
    får det hemska konsekvenser på sikt.

  147. Är det läskigt? Hur många har prutat?

  148. Ja, det är bra.
    Snittet är 34-36 procent.

  149. Ni låg i ovankant. Det är bra.
    Gå till grannen och inspirera henne.

  150. Nästa stora peng
    ger vi också bort i onödan.

  151. Fonder. Vi sparar pengar men missar
    en procent i avgifter varje år.

  152. Det ger runt en halv miljon.

  153. 0,2-0,3 % - mer ska vi inte betala.

  154. Vi ger bort pengar vi tjänat ihop.

  155. Konton, 0,7, är en halv miljon.
    Sparskatt, 1 %, ger vi bort i onödan.

  156. Totalt ger snittsvensken bort två
    miljoner kronor under sitt liv.

  157. Ni kan se presentationen på tv,
    så ni behöver inte fotografera.

  158. De här siffrorna behöver ni lära er.

  159. 0,5, 0,7, 1 % två gånger...
    Det handlar om de här små siffrorna.

  160. Det handlar inte om att spara på mat
    eller utlandsresor. Det här kostar.

  161. Hur mycket tjänar vi under ett liv?

  162. Åtta miljoner får man ut i snitt.
    Två av dem försvinner i onödan.

  163. En fjärdedel av ert livs kostnader
    kan ni enkelt ha mycket roligare för.

  164. Ni behöver inte oroa er för pensionen
    - ni har massor med pengar.

  165. Bara ni hittar de små supersiffrorna
    och inte ger bort pengarna.

  166. Hem och kika, och stort lycka till.

  167. Visst har man tjänat en slant nu?

  168. Som lärare - vad ska man ta med sig?

  169. Man måste hjälpa ungdomar.
    Vad är siffrorna egentligen?

  170. Hjälp dem att räkna om det.
    Min dotter undrade om 500 var mycket.

  171. "Tänker du på godis så är det sex
    kilo. I en lägenhet är det 1 dm2."

  172. -Inte ens en tegelsten?
    -Nej. Siffrorna måste väga nånting.

  173. Det ska vara skrämmande och roligt.

  174. Tusen tack för detta.
    Ha det så bra. Tack så hemskt mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De små supersiffrorna som förändrar din plånbok

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det har aldrig funnits så mycket pengar i omlopp som idag. Samtidigt får många inte ta del av välståndet och hänger inte med i samhällsförändringarna. Journalisten och sparekonomen Claes Hemberg vill vända den här utvecklingen genom att undervisa om de små men betydelsefulla "supersiffrorna". Han menar att det går att förklara den omställning som just nu pågår genom att vi ser tillbaka på vår historia. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Historia, Nationalekonomi, Privatekonomi, Världsekonomi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Campus Stockholm

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Populära seminarier på export

Seminariets moderator Alexandra Pascalidou berättar personligt om vad en lärare kan betyda för en ung människas framtida vägval. Grundaren av seminarierna, Saku Tuominen, fyller på med sina tankar om vilka verktyg dagens lärare kan behöva för att lyckas i sin undervisning. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

De små supersiffrorna som förändrar din plånbok

Det har aldrig funnits så mycket pengar i omlopp som idag. Samtidigt får många inte ta del av välståndet och hänger inte med i samhällsförändringarna. Journalisten och sparekonomen Claes Hemberg vill vända den här utvecklingen genom att undervisa om de små men betydelsefulla "supersiffrorna". Han menar att det går att förklara den omställning som just nu pågår genom att vi ser tillbaka på vår historia. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Om en svensk emigrantkoloni

Journalisten och författaren Ola Larsmo berättar om en grupp svenska emigranter vars öde ligger långt ifrån dem vi har lärt känna i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Istället för att hamna i det rika och moderna Amerika hamnar emigranterna på samhällets botten där de möts av fattigdom och fördomar. Med hjälp av fotografier, unika brev och artiklar lyckas Ola Larsmo lägga ett pussel som får den idag bortglömda och helt utraderade svenska emigrantkolonin Swede Hollow att återigen väckas till liv. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Rosling om en ny faktabaserad världsbild

Med hjälp av grafiska illustrationer och genom att ställa frågor vill Hans Rosling ifrågasätta den föråldrade världsbild som många av oss bär med sig som ett arv från den egna skoltiden. Det handlar om de historiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar som har ägt rum i världen under de senaste decennierna. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Undernärd blir fet

Francesco Branca, ansvarig för nutrition och hälsa på Världshälsoorganisationen, talar om fetmaepidemin som nästan överskuggar de 800 miljoner människorna som svälter. Det är mer sannolikt att ett undernärt barn blir överviktig som vuxen, berättar han. Branca tar även upp fem områden som regeringar konkret kan angripa för att minska klimatutsläppen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bäst klädd

Näthandel

Hur gör man om man vill köpa eller sälja kläder på nätet? Sagal Hussein Omar lär oss hur man lägger upp en profil. Peter Gustavsson, jurist på Konsumentverket, talar om vad man ska vara uppmärksam på när man handlar via nätet.

Fråga oss