Titta

UR Samtiden - En värld i förändring

UR Samtiden - En värld i förändring

Om UR Samtiden - En värld i förändring

Föreläsningar och samtal från seminariedagen Stories from a world of change. Här står klimatet och den personliga berättelsen i centrum och vi får höra historier från världens alla hörn. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Till första programmet

UR Samtiden - En värld i förändring : Kommer jorden räcka till?Dela
  1. God morgon. Ni ska nu få lyssna på
    Kalle, Louise, Toby och mig.

  2. Vi ska ta med er till fyra världsdelar.

  3. Berättelserna visar att globala system
    hänger ihop med lokala problem-

  4. -och att just dessa komplexa samband
    är utmärkande för dagens utmaningar.

  5. Vi beskriver världen som den är,
    inte nödvändigtvis som den borde vara.

  6. Vi kommer att nämna lösningar,
    som kan komma från oväntade håll.

  7. Våra berättelser är relevanta
    för länder på alla utvecklingsnivåer.

  8. I fattiga länder, tillväxtländer
    och rika länder som Sverige.

  9. Och det är i Sverige vi är i dag,
    i detta fina sällskap-

  10. -och med detta bord
    av slumpvis utvalda föremål.

  11. Jag får välja först, så jag tar den här.

  12. Vi är ju här för att fira Stockholm
    Environment Institutes 25-årsjubileum.

  13. Jag kommer från Skottland, och där
    firar man sånt med ett glas fin whisky.

  14. Och det här är mycket fin whisky.

  15. Den är exakt lika gammal
    som Stockholm Environment Institute.

  16. Den destillerades i februari 1988-

  17. -då bläcket torkade på dokumenten
    som låg till grund för vårt institut.

  18. Jag ska inte komma med krystade
    liknelser mellan SEI och fin whisky.

  19. Jag ska inte nämna att båda är gjorda
    av enkla råvaror av hög kvalitet-

  20. -eller jämföra deras mognad, karaktär
    eller deras ansedda globala varumärke.

  21. Jag skulle absolut inte säga
    att det som gör dem båda så bra-

  22. -är att deras skapare var kloka nog
    att lämna dem i fred några år-

  23. -för att låta dem utveckla sin egenart.

  24. Men varför pratar jag då om whisky?

  25. Det här är SEI. Vi borde prata om
    allvarliga globala miljöproblem.

  26. Det här är Jeneba.
    Hon är barnsköterska och kock-

  27. -hos en familj i den rika delen
    av Dakar, Senegals huvudstad.

  28. Hon är ganska typisk för Senegals
    och hela Afrikas växande medelklass.

  29. Hon jobbar långa dagar,
    och åker sedan med tre olika bussar-

  30. -till hemmet hon delar med sin syster,
    syskonbarn och moster.

  31. Hon är trött när hon kommer hem,
    och orkar inte koka durra eller hirs.

  32. Därför äter hon ris varje dag.

  33. Ris är lätt att lagra
    och går fort att koka.

  34. Det utgör en tredjedel
    av det dagliga kaloriintaget-

  35. -för en genomsnittlig
    invånare i Senegal.

  36. Jeneba äter importerat ris. Aromatiskt
    vitt ris från Thailand och Vietnam.

  37. Importerat ris håller högre kvalitet,
    men samma pris-

  38. -som den lilla mängd lokalproducerat
    ris som finns på marknaden i Dakar.

  39. Nästan alla i Dakar
    äter importerat ris varje dag.

  40. Nu undrar jag: Hur stor del av er
    månadsinkomst lägger ni på mat?

  41. Ni kanske har svårt att svara på det.

  42. Genomsnittssvensken lägger runt tolv
    procent av sin månadsinkomst på mat.

  43. I USA är siffran under sju procent.

  44. Jeneba vet exakt hur mycket hon
    lägger på mat - över trettio procent.

  45. Hon vet också precis vad riset kostar.
    Små förändringar kan betyda mycket.

  46. Därför hade händelserna år 2008 och
    2009 stor inverkan på Jenebas familj.

  47. Nu zoomar vi ut från Senegal
    och flyger till Indien.

  48. Året är 2008,
    och risskörden väntas bli dålig.

  49. Regeringen måste göra nåt. Rispriset
    har stor politisk betydelse i Indien.

  50. Så de förbjuder risexport.

  51. I kombination med andra faktorer leder
    detta till en global kedjereaktion.

  52. Rispriserna går upp, medelinkomst-
    länder panikköper dyrt ris.

  53. En mängd handelsåtgärder
    vidtas på olika håll.

  54. Resultatet blir
    en världsomspännande ris-kris.

  55. Vi zoomar in på Senegal igen.
    Ett låginkomstland beroende av import.

  56. Regeringen kunde inte göra mycket för
    att skydda konsumenterna från krisen.

  57. På marknaden där Jeneba handlar
    var priset 120 procent högre än vanligt.

  58. Vad gör en familj som lägger
    en tredjedel av sin inkomst på mat-

  59. -när deras basmat
    plötsligt blir mer än dubbelt så dyr?

  60. Jeneba gick ut på gatan i protest.
    Det blev till och med upplopp i Dakar.

  61. Allt på grund av en händelsekedja som
    hade sin början på andra sidan jorden.

  62. Klimatförändringar hotar risodlingen
    i viktiga exportländer, främst i Asien.

  63. Och om den globala handeln
    fortsätter som i dag-

  64. -är det sannolikt
    att återkommande intensiv torka-

  65. -leder till fler globala priskriser
    av den typ som vi såg 2008 och 2009.

  66. Det är en indirekt följd
    av klimatförändringarna.

  67. Människor och regeringar hotas av
    klimatförändringar på andra platser.

  68. Men få regeringar planerar aktivt att
    anpassa sig till de indirekta följderna.

  69. Ofta saknas det i de beslutsfattande
    ramverken tillräcklig expertis-

  70. -för att beakta komplexa
    gränsöverskridande risker.

  71. Hur ska länder som Senegal
    förbereda sig-

  72. -för klimatförändringarnas
    indirekta följder?

  73. De som tillverkar single malt-whisky-

  74. -är också sårbara
    för klimatförändringarnas följder.

  75. På Bruichladdichs nya flaskor står det-

  76. -att whiskyn görs av
    hundra procent skotskt korn.

  77. Men de skotska kornskördarna
    har ofta varit magra de senaste åren.

  78. Whiskytillverkarna var dock
    beredda på det.

  79. De har vid behov köpt in maltkorn
    från länder utanför Skottland.

  80. Däribland Sverige, faktiskt.

  81. Bruichladdich och de flesta
    andra destillerier i Skottland-

  82. -ägs numera
    av multinationella livsmedelsföretag.

  83. Deras distributionskedjor
    är gränsöverskridande-

  84. -och de investerar stort
    i utvecklings- och tillväxtländer.

  85. De är beroende av vatten
    och jordbruksprodukter-

  86. -och därmed känsliga för
    klimatförändringar nu och i framtiden.

  87. För dem är klimatrisker
    reella affärsrisker.

  88. Så de använder sin kunskap-

  89. -för att analysera och förstå
    komplexa gränsöverskridande risker.

  90. Vi tror att politiker kan lära sig
    att hantera detta-

  91. -genom att ta lärdom av de
    multinationella företagens erfarenheter.

  92. Företagen kommer också
    att spela en viktig roll-

  93. -i att avgöra hur klimatriskerna sprids,
    genom handel och på andra sätt.

  94. Det är viktigt att veta hur företagen
    tänker bemöta riskerna-

  95. -och hur deras agerande kan påverka
    folk i utsatta länder som Senegal.

  96. Därför inleder vi samarbete
    med globala livsmedelsföretag.

  97. För att få kunskap om hur de handskas
    med risker i komplexa system.

  98. Vi hoppas att vi om 25 år återigen
    kan avnjuta ett glas Bruichladdich-

  99. -på SEI:s 50-årsjubileum.

  100. Det kommer vi att kunna göra, med
    tanke på företagens resurser och makt.

  101. Vi hoppas att länder som Senegal
    då har använt de bästa metoderna-

  102. -för att analysera risker-

  103. -och utveckla strategier för att hantera
    risker i sina egna distributionskedjor.

  104. Vi hoppas att folk som Jeneba inte
    har behövt demonstrera på gatan igen.

  105. Min vän och kollega Toby Gardner ska
    presentera fler av föremålen på bordet.

  106. Toby ska ta med oss till Latinamerika-

  107. -dit han kom efter Jenebas
    protester på gatan i Senegal-

  108. -för att studera lokala konsekvenser
    av globala komplexa system-

  109. -nånstans djupt inne i Amazonas.

  110. Jättebra.

  111. Tack, Magnus.

  112. Jag vill fortsätta på samma tema-

  113. -om de samband som förenar folk
    i helt olika delar av världen-

  114. -och hur dessa
    kan påverka miljoner människors liv-

  115. -och vår alltmer sårbara planets öde.

  116. Jag vill ta med er till Brasilien,
    till den urgamla staden Santarém.

  117. Inbäddad i Amazonas hjärta-

  118. -där floden Tapajós kristallklara vatten
    möter Amazonflodens stränder-

  119. -ligger den nutida staden Santarém.

  120. Santarém är hemvist för en av de
    äldsta förcolumbianska civilisationerna.

  121. Sen den spanske upptäcktsresanden
    Francisco de Orellana kom hit år 1452-

  122. -har regionen förändrats dramatiskt.

  123. Men det bleknar i jämförelse med det
    som hänt de två senaste årtiondena-

  124. -sen det moderna jordbrukets intåg.

  125. Santarém är i dag en plats
    där skarpa kontraster råder.

  126. Å ena sidan finns det
    många småbrukare-

  127. -som odlar kassava och andra grödor
    för sitt uppehälle-

  128. -med hjälp av såna här hackor,
    precis som tidigare generationer.

  129. Deras grannar kanske är sojaodlare-

  130. -som nyligen har kommit
    från Uruguay eller Argentina-

  131. -och inte har mycket mer gemensamt
    med kassavaodlaren än språket.

  132. Men sojaodlaren
    kör och styr sin traktor-

  133. -med hjälp av en toppmodern gps-

  134. -och använder moderna gödnings-
    och bekämpningsmedel på sina åkrar.

  135. Till denna miljö kom jag
    den 9 januari 2009-

  136. -för att ta itu med ett högtflygande
    projekt med mina brasilianska kolleger.

  137. Vi ville samla ihop en grupp forskare
    och jobba på alla tänkbara sätt-

  138. -med lokala jordbrukare,
    beslutsfattare och organisationer-

  139. -för att få en bild av den miljömässiga
    och sociala påverkan-

  140. -på en trakt som på några år hade blivit
    en ökänd expansionsfront för jordbruk.

  141. Det är svårt att förstå
    innebörden av det.

  142. Mekaniseringen nådde Santarém först
    år 1999, ett årtionde innan jag kom dit.

  143. Då odlades soja på ett område
    mindre än en fotbollsplan.

  144. I dag är ytan större än alla fotbolls-
    planer i all världens högsta divisioner.

  145. År 2003 hände nåt som på ett drastiskt
    sätt påverkade regionens öde.

  146. Man byggde nämligen en ny hamn-

  147. -för att kunna exportera soja och annat
    till Nordamerika, Kina och Europa.

  148. Detta ledde till en av de största miljö-
    kampanjerna i Brasiliens historia.

  149. Det ledde till ett inköpsstopp för soja
    från områden som nyligen skövlats-

  150. -och födde också
    en hel massa fientlighet och misstro-

  151. -bland de lokala jordbrukarna-

  152. -gentemot alla som kom till trakten
    i avsikt att jobba med miljöfrågor.

  153. Just vid den tidpunkten
    när vi försökte göra precis det.

  154. Tyvärr var jag slående lik en lång,
    blond holländsk kampanjarbetare-

  155. -som några år tidigare
    hade kommit till trakten-

  156. -för att säga till de brasilianska soja-
    odlarna, i deras eget land, att åka hem.

  157. Följaktligen var jag illa ute.

  158. Det krävdes ändlösa, mörka kvällar
    i lador, med bistra bönder.

  159. Min tålmodiga kollega Joyce från
    Brasiliens jordbruksforskningsinstitut-

  160. -försökte övertyga dem om att
    alla gringos inte innebar trubbel.

  161. Och när jag spelade pool med
    traktens rikaste boskapsuppfödare-

  162. -lät jag honom vinna över mig
    på ett övertygande sätt.

  163. Det är svårt att föreställa sig
    hur mycket Santarém har förändrats-

  164. -men ännu svårare att föreställa sig
    konsekvenserna för invånarna.

  165. Skräckhistorier om mänskligt lidande
    på platser där jordbruket expanderar-

  166. -får folk att tro att den här
    utvecklingen inte är önskvärd.

  167. Att det är nästan omöjligt
    för de mest utsatta att hänga med-

  168. -när den tekniska utvecklingen
    går så fort.

  169. Småjordbrukare blir utkonkurrerade när
    priser på soja och andra varor stiger.

  170. Landpriserna går upp, och de tvingas
    flytta till storstädernas utkanter.

  171. Men efter att jag hade bott några år
    i Santarém och andra delar av landet-

  172. -och pratat med fattiga och rika
    jordbrukare, fick jag en annan bild.

  173. När jag i april i år åkte tillbaka
    för att dela med mig av våra resultat-

  174. -åkte vi som vanligt för att hälsa på
    en småjordbrukare, herr Iosvaldyr-

  175. -som längre har stött vårt projekt.
    Han odlar kassava i liten skala.

  176. Han är jordbrukare,
    men han är också ordförande-

  177. -i organisationen
    med det härliga namnet-

  178. -"Föreningen för
    små, mikro- och mini-jordbrukare"-

  179. -"i samhället vid kilometerskylt nummer
    115 vid Santárem-Cuiabámotorvägen".

  180. De har till och med en förkortning.

  181. När han inte odlar kassava
    ordnar han en oändlig massa...

  182. ...en oändlig massa lokala projekt.
    Och det var under ett sånt projekt...

  183. Det här samhället ligger som ni ser
    bokstavligt talat vid vägs ände.

  184. Här tar den asfalterade vägen slut,
    och man hamnar i regnskogen.

  185. Under ett sånt projekt
    träffade vi honom.

  186. Han bad sina grannar
    lyssna på en jordbrukskonsulent-

  187. -som skulle berätta om fördelarna med
    att odla en större mångfald av växter.

  188. Det var trevligt, men inte förvånande.

  189. Däremot var det förvånande... Ni ser
    killen i mitten som håller en hacka...

  190. Det är en sojaodlare, herr Mário.
    Han kommer från södra Brasilien-

  191. -där kulturen och utvecklingsnivån
    påminner mer om Europa.

  192. Det som borde ha varit en normal syn,
    två grannar som samarbetar-

  193. -var faktiskt ett tecken
    på nåt ovanligt.

  194. Ett tecken på att dessa två män,
    trots sina olikheter, inte levde-

  195. -i helt olika, oförenliga världar.

  196. Deras djupa vänskap grundar sig
    i ett utbyte av teknik och kunskap.

  197. Exempelvis har Iosvaldyr hyrt Mários
    traktor för att ta frukt till marknaden-

  198. -så att han kan bekosta
    sin dotters skolgång.

  199. Samtidigt fick Mário kunskap om den
    mångfald av frukter och grönsaker-

  200. -som trakten är berömd för.
    Relationen gynnar båda parter.

  201. Jag lärde mig mycket i Santarém.

  202. Jag lärde mig att världen
    inte alltid är som vi tror att den är.

  203. Tyvärr är den inte alltid som vi önskar,
    men inte heller som vi fruktar.

  204. Utvecklingsalternativ behöver inte vara
    bra eller dåliga, svarta eller vita.

  205. Amazonas framtid ligger varken i små-
    brukarnas eller sojaodlarnas händer.

  206. Det gäller att se vad alla kan bidra med
    och hur mångfalden kan tillvaratas-

  207. -för att gynna en hållbar utveckling.

  208. Nu ska vi röra oss österut,
    till Etiopien.

  209. Louise ska prata mer om hur vi kan
    studera miljö- och utvecklingsproblem-

  210. -nysta upp komplexiteten, och därmed
    skapa en mer hållbar framtid.

  211. Tack.

  212. Tack, Toby.

  213. Vi ska inte bara färdas över Atlanten,
    vi ska också göra en tidsresa.

  214. År 1984, när jag var tio år-

  215. -visades hemska bilder på tv
    från hungersnöden i Etiopien.

  216. Jag har burit historien med mig, och
    fortsatt ställa samma frågor som då:

  217. Hur kunde det hända, och hur
    förhindrar vi att det händer igen?

  218. Nu, ungefär 30 år senare, arbetar jag
    i Etiopien, med att underlätta dialog-

  219. -mellan dem som jobbar med mat,
    energi, vatten och miljöfrågor.

  220. Som tack har jag fått den här
    traditionella etiopiska klänningen.

  221. Ni som sitter längst fram kan se att
    jag inte ännu har köpt etiopiska skor.

  222. Det ska jag göra
    nästa gång jag åker dit.

  223. Nu...

  224. En gång när jag var ute och...

  225. Få se om jag kan få tekniken att funka.

  226. Såja.

  227. Under en studieresa i högländerna,
    i Amhara-regionen-

  228. -fotograferade jag den här flickan.
    Hon är kanske tio år.

  229. Hon är på väg för att hämta vatten-

  230. -och ni som har bra syn kanske ser
    att hon bär ett litet syskon på ryggen.

  231. Hur kommer hennes liv att se ut
    om 30 år-

  232. -när hon är lika gammal som jag är nu?

  233. Etiopien siktar på att vara
    ett medelinkomstland år 2025.

  234. Det är bara tio år till dess,
    så det är en ambitiös plan.

  235. Och när man kommer till Etiopien
    känner man att det bubblar av aktivitet.

  236. De bygger vägar, hus
    och en massa infrastruktur.

  237. Dammar för konstbevattning
    och vattenkraft.

  238. Befolkningen växer också snabbt.

  239. Så på det hela taget ser det lovande ut
    för den unga bondflickan.

  240. Men det är de små detaljerna
    som gör det.

  241. Med olika samarbetspartners och
    intressenter har vi tittat på resurser-

  242. -som bidrar till utvecklingen.
    Först: vatten.

  243. Vatten krävs
    för att förvandla hela jordbrukssektorn-

  244. -från självhushållsodling
    till ett moderniserat jordbruk.

  245. Vatten behövs för konstbevattning,
    förstås.

  246. Det behövs också när energisystemet
    ska bli mer elektricitetsbaserat.

  247. Och vatten behövs för att upprätthålla
    ekosystemtjänster i sjöar och floder.

  248. När vi började sammanställa
    behovet av vatten-

  249. -för energi, jordbruk och ekosystem-

  250. -såg vi att behovet under vissa perioder
    dessvärre är större än tillgången.

  251. Vi började också titta
    på människors behov av biomassa.

  252. Vad behöver vi det till?
    För att äta, förstås.

  253. Men det är bara en bråkdel
    av den biomassa vi behöver.

  254. En stor del utgörs av foder för boskap.
    Det finns mycket boskap i Etiopien.

  255. Men biomassa
    används också som bränsle.

  256. I de flesta länder i Afrika
    söder om Sahara-

  257. -baseras energisektorn på biomassa
    till över 80 procent.

  258. Över 80 procent.
    Det blir en hel del biomassa, det.

  259. Det är vad vi kallar biobränsle.

  260. I Etiopien handlar det om
    trä, löv, kvistar, grenar-

  261. -torkad kodynga, skörderester...
    Allt som kan brännas, helt enkelt.

  262. Det får vi höra mer om senare.

  263. Vi började alltså studera
    behovet av biomassa-

  264. -i relation till utbudet av biomassa.

  265. Alltså ökningen av biomassa
    som sker varje år i alla ekosystem.

  266. Till vår förvåning kom vi fram till-

  267. -att behovet av biomassa i dag
    är ungefär lika stort-

  268. -som tillgången på biomassa.

  269. Det är ju inte hållbart. Etiopien börjar
    uppenbarligen nå ett biomassetak.

  270. Hur löser vi då dessa problem
    som handlar om bristande resurser?

  271. Jag sitter inte inne med lösningen-

  272. -och det gör nog ingen annan
    i det här rummet heller.

  273. Kanske är det den här unga flickan-

  274. -och hennes
    snart 120 miljoner landsmän-

  275. -som ska försöka forma
    goda utvecklingsmål-

  276. -där alla olika prioriteringar beaktas-

  277. -men där man också implementerar
    nya tekniker och nya förhållningssätt-

  278. -så att hungersnöden 1984 kan
    förvisas till historieböckerna för gott-

  279. -utan att nånsin komma tillbaka igen.

  280. Efter min berättelse från Etiopien
    ska vi nu fortsätta vidare österut.

  281. Kalle ska berätta en historia från Kina-

  282. -som redan har blivit
    ett medelinkomstland.

  283. -Det här är hans berättelse.
    -Tack.

  284. Tack, Louise.

  285. När Global Carbon Project tillkännagav
    siffrorna för 2013 års koldioxidutsläpp-

  286. -var den mest betydelsefulla
    förändringen att Kina hade gått om EU-

  287. -vad gäller koldioxidutsläpp per capita.

  288. Så när genomsnittskinesen släpper ut
    mer koldioxid än genomsnittseuropén-

  289. -förändrar det vår bild av vem som
    bär ansvar för klimatförändringarna.

  290. Det är en betydande förändring.

  291. Men det lägger också fokus på frågan-

  292. -om i hur hög grad vi kan kräva
    att utvecklingsländer tar ansvar-

  293. -för utsläpp som i själva verket äger
    rum nån annanstans, genom handel.

  294. De här diskussionerna om ansvar
    är mycket laddade och känsliga.

  295. Om man läser några olika tidningar
    ser man att åsikterna går isär.

  296. I The Times, en ansedd brittisk tidning,
    skriver man-

  297. -att Kinas rikedomsjakt innebär slutet
    för våra drömmar om låga utsläpp.

  298. I andra änden av spektrumet hittar vi
    en annan brittisk tidning, Guardian.

  299. Få se om jag hittar artikeln...

  300. "Rika länder outsourcar sina
    koldioxidutsläpp till tillväxtländerna."

  301. Så vem har rätt?
    Och vem bär ansvaret?

  302. Vi ska titta på några fakta.

  303. Vi börjar med påståendet i The Times.

  304. Det är ett hårt uttalande,
    men de facto ganska relevant.

  305. Här ser vi Kinas koldioxidutsläpp
    sen 1990.

  306. Ni ser hur de har ökat
    explosionsartat sen millennieskiftet.

  307. Under det här årtusendet
    står Kina för över två tredjedelar-

  308. -av den totala ökningen
    av koldioxidutsläpp.

  309. Men det är bara en spegling
    av den ekonomiska tillväxten.

  310. Exponentiell ekonomisk tillväxt har lett
    till koldioxidutsläpp och andra problem.

  311. Det intressanta med den här bilden,
    förutom den ohållbara tillväxten-

  312. -är den här linjen.
    Nåt hände runt 2002.

  313. Kina gick med i WTO,
    Världshandelsorganisationen.

  314. Nu till den andra artikeln,
    den i The Guardian.

  315. Enligt den är det konsumtion i rika
    länder som orsakar utsläpp i fattiga.

  316. Utsläpp längs distributionskedjorna har
    ökat snabbt under de senaste 15 åren.

  317. Kolintensiv produktion
    sker främst i Kina.

  318. Och konsumenterna finns
    främst i USA och Europa.

  319. Det här är fakta.

  320. Men de säger inget om de djupare
    mekanismer som bidrar till förändring-

  321. -och hur det ser ut
    längs distributionskedjorna.

  322. Jag ska ta er till en plats
    som har spelat en central roll-

  323. -i att förändra förhållandet mellan
    global produktion och konsumtion.

  324. Det är i den tyngsta produktionen-

  325. -som den mest dramatiska
    förändringen skett.

  326. Välkomna till Tangshan
    i provinsen Hebei i Kina.

  327. I Tangshan produceras mer stål
    än i hela USA.

  328. Här är Chang Youling och hennes man
    framför sin före detta fruktträdgård.

  329. År 2010...

  330. ...blev päronen här helt svarta av sot,
    och smakade hemskt.

  331. År 2011 kom det ingen frukt på träden.

  332. I fjol konfiskerades trädgården
    av lokala myndigheter-

  333. -för att göra plats
    för mer tung industri.

  334. Chang Youling har förlorat hoppet.

  335. Inget kan växa. Ungdomar har inget
    annat val än att jobba i industrin.

  336. Hennes dotter
    jobbar långa dagar på ett stålverk.

  337. Själv passar hon sitt fyraåriga barnbarn
    som ännu aldrig har sett blå himmel.

  338. Tangshan befinner sig i en betydande...
    Oj, ursäkta.

  339. Tangshan befinner sig i
    en betydande, global övergångsperiod-

  340. -som har pågått sen millennieskiftet.

  341. Det här är ganska okänt för de flesta.

  342. Kina är nu världens främsta producent
    av tunga industrivaror som stål.

  343. Världens stålproduktion har,
    mellan 2000 och 2012, dubblerats-

  344. -från 800 miljoner ton
    till 1 600 miljoner.

  345. Men om man tar bort Kina
    har produktionen varit jämn.

  346. All ökning har alltså ägt rum i Kina.

  347. År 2003, strax efter inträdet i WTO,
    var Kina världens största importör-

  348. -men bara fyra år senare var landet
    världens största exportör av stål.

  349. En region i Kina utmärker sig speciellt,
    det är Hebei-provinsen-

  350. -där Chang Youlings fruktträd
    slutade bära frukt.

  351. I Hebei-provinsen produceras i dag
    en åttondel av världens stål.

  352. Så hur kan detta ha hänt?

  353. Vad är det som driver denna
    otroliga ökning av global kapacitet?

  354. Handlar det om de rika ländernas
    omättliga begär och konsumtion?

  355. Eller finns det andra faktorer?

  356. Jag vill påstå att det som händer i Kina
    påminner mer om det stora språnget.

  357. Mao Zedongs
    galna försök på 1950-talet-

  358. -att gå om USA och Europa
    vad gäller stålproduktion.

  359. Skillnaden är att Kina har lyckats den
    här gången. De är världsledande nu.

  360. Men likheterna är många:
    Miljökaoset det har fört med sig-

  361. -och det faktum att det mest
    handlar om politik och investeringar-

  362. -och väldigt lite om marknadens behov.

  363. Sen Kina gick med i WTO-

  364. -har stora subventioner gått
    till deras tunga tillverkningsindustri.

  365. Det har drivit på den enorma ökningen.

  366. Om vi tittar på vad som hände mellan
    2000 och 2007, efter inträdet i WTO-

  367. -ser vi att produktionen tredubblades,
    och exporten tiodubblades.

  368. Subventionerna ökade trettiofalt.

  369. Kina hade varit en stor producent utan
    subventioner också, men inte så här.

  370. Enkel ekonomi visar
    vad detta har lett till.

  371. Givetvis leder kraftiga subventioner
    till överproduktion och överkapacitet.

  372. År 2013 räknade man ut att
    överkapaciteten i global stålproduktion-

  373. -låg runt 300 miljoner ton, cirka en
    femtedel av den totala produktionen.

  374. Av dessa ton var 200 miljoner i Kina.

  375. Kinas järn- och stålorganisation
    säger själva att det har gått överstyr.

  376. De tror att överkapaciteten i landet
    nu ligger på 300 miljoner ton.

  377. Det är 40 procent av Kinas stål-
    produktion. Fem gånger deras export.

  378. Så vart leder detta?

  379. Det här är förstås
    en typ av utveckling som har...

  380. Å ena sidan har den fått världen
    att översvämmats av billigt stål-

  381. -och oss alla att konsumera för mycket.
    Det har också blivit miljökaos i Kina.

  382. Dessutom har det globala klimatet
    utsatts för onödiga påfrestningar.

  383. Så det här är vad som låg bakom-

  384. -när Kinas premiärminister Li Keqiang
    förklarade "krig mot förorening".

  385. Det handlar om mycket mer
    än lokala miljöproblem.

  386. I grund och botten
    gäller det Kinas ekonomi.

  387. Hur handskas med överkapacitet
    inom viktiga sektorer-

  388. -i vilka Kina har investerat
    de senaste femton åren?

  389. Om man tittar på vinstmarginalerna
    i dessa sektorer...

  390. Stålindustrin har varit på tillbakagång
    ända sen 2003.

  391. Kinesiska ståltillverkare redovisar nu
    röda siffror, och förlusterna hopar sig.

  392. Detsamma gäller andra sektorer som
    använder mycket stål, såsom båtbygge.

  393. Så det är så här det ser ut.

  394. Politiken i Kina är i dag
    i hög grad sådan-

  395. -att den försöker förena ekonomisk
    sparsamhet med klimattänk.

  396. Frågan är om man kommer att lyckas.

  397. Vart leder oss dessa berättelser?

  398. De är ganska olikartade, men jag tror
    att det finns en gemensam tråd:

  399. Konsumtion och produktionsmetoder
    förenar människor och geografier.

  400. Det förenar själva konsumtionen,
    vare sig den motiveras av habegär-

  401. -eller av en önskan att skaffa
    energisnåla apparater...

  402. Konsumtionen hänger ihop med-

  403. -effekterna av produktion,
    arbetstillfällen och föroreningar.

  404. En betydande del av ökningen av
    påfrestningar på miljön och klimatet-

  405. -har ägt rum längs med
    de globala distributionskedjorna.

  406. Förändringarna i konsumtions-
    och produktionsmönstren-

  407. -ritar om kartan så att nationsgränser
    suddas ut och nya mönster bildas.

  408. Det är det som är globalisering.

  409. När förhållandet mellan tillgång och
    efterfrågan alltmer spränger gränser-

  410. -blir frågan om vem som är ansvarig
    allt mer svårbesvarad.

  411. I en alltmer sammanlänkad värld-

  412. -kommer de överraskande sambanden
    och beroendeförhållandena-

  413. -att bli allt viktigare för oss
    att förstå och förhålla oss till.

  414. Tack.

  415. Översättning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommer jorden räcka till?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimatforskare berättar om hur klimatförändringar och förändringar i konsumtionsmönster direkt eller indirekt kan påverka vardagen på andra platser på jorden. Vi får höra historier från fyra olika delar av världen som alla visar på vilken globaliserad värld vi lever i. Medverkande: Magnus Benzie, Toby Gardner, Louise Karlberg, Karl Hallding. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion, Miljö
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Klimatförändringar, Konsumtion, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - En värld i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Hur vi ser framtiden

Chefen för SEI i Stockholm, Johan Kuylenstierna, berättar om lokal aktivism och globala miljövisioner. Han konstaterar bland annat att vi aldrig kan förutse framtiden, men att vi kan planera för den. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kungens syn på klimatet

Kung Carl XVI Gustaf håller tal om att vi måste hitta smarta sätt att lösa klimatförändringarna på jorden. Han lyfter fram att gemensamma ansträngningar mellan olika forskningsområden har lett fram till att ozonhålet är på väg att minska. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kommer jorden räcka till?

Klimatforskare berättar om hur klimatförändringar och förändringar i konsumtionsmönster direkt eller indirekt kan påverka vardagen på andra platser på jorden. Vi får höra historier från fyra olika delar av världen som alla visar på vilken globaliserad värld vi lever i. Medverkande: Magnus Benzie, Toby Gardner, Louise Karlberg, Karl Hallding. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Inget bröd utan rök

Klimatforskare berättar om utmaningar med att världen över förändra seder och traditionella hushållsarbeten så att de blir mer miljövänliga. Vi får höra berättelser om seder från fyra olika platser på jorden och hur de påverkar mijön. Medverkande: Åse Johannessen, Fiona Lambe, Caroline Ochieng och Kevin Hicks. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Klimatinsikter om framtiden

Föreläsning och samtal med Susan Owens, professor i miljöpolicy vid Universitety of Cambridge, och Veerabhadran Ramanathan, forskare inom atmosfärvetenskap vid University of California. De diskuterar ojämlikhet i världen kopplat till framtid och klimat. Inom samma ämne följer panelsamtal med Kim Andersson, Jenny Roe, Annette Huber-Lee och Peter Repinski. Samtliga forskare vid SEI. Moderator: Åsa Persson. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss