Nobels greatest hits.

Tack vare elektronisk kommunikation
är vår värld en "global by".

Vi är uppkopplade som aldrig förr.

Här påverkar nobelpristagarna
våra liv som mest.

De har gett oss radions magi...

...och öppnat ett fönster mot världen.

Det är både bra och dåligt.
Det utvidgar men bedövar sinnet.

På gott och ont kom televisionen.

Och med ett musklick kommunicerar
miljontals människor med varandra.

Vi mejlar, surfar, köper och säljer-

-på ett globalt nätverk av information,
underhållning och skräp.

Den glädje och frustration
som persondatorn skänker.

Det börjar med den här apparaturen.

Andra hade upptäckt radiovågor och
omvandlat dem till elektriska signaler-

-men Guglielmo Marconi var först med
en fungerande sändare och mottagare.

Denne italienare som arbetade
i Storbritannien tilldelas fysikpriset.

1901 sänder Marconi en radiosignal
från Storbritannien till Newfoundland.

För att inte försvinna i rymden
sänds den med långvåg-

-och följer jordens krökning.

Amerikanen Lee de Forest
tar nästa steg 1906.

Han uppfinner triodröret, en förstärkare
inuti en lufttom glasbehållare.

Detta möjliggör radion. Före trioden
är mottagningen alltför svag.

Med trioden förstärks dåliga signaler.

En elektronström med insignalen
accelereras genom ett styrgaller.

I femtio år dominerar trioderna.
De finns i varenda radioapparat.

De förstärker långväga signaler,
och lyssnaren rattar in världen.

Radion är det första massmediet.
Men hur fungerar den?

Först omvandlas tal av en mikrofon
till en elektrisk signal.

Sen förstärks den och sänds med
en bärvåg producerad av en oscillator.

Här är signalen i AM,
och här är dess bärvåg.

AM, amplitudmodulering, är bra för att
sända med lång-, medium och kortvåg.

FM, frekvensmodulering, är bra för
radio på kort avstånd med hög kvalitet.

Långvåg når långt-

-men sändningar med mediumvåg
når bara några hundra kilometer.

Kortvågsradio når över halva jordklotet
genom att studsa på jonosfären.

Tysken Karl Ferdinand Braun,
televisionens fader och fysikpristagare.

Han uppfinner katodstråleröret. I ett
vakuum avfyrar en elektrod elektroner-

-mot en fluorescerande yta
och framkallar en ljuspunkt.

När Vladimir Zworykin uppfinner
den första praktiska tv-kameran-

-föds tv-mediet. I linje efter linje
bygger ljuspunkten upp bilder.

Storbritannien får
världens första tv-tjänst 1932.

Ett delvis mekaniskt system används,
och trioder finns i alla apparater.

Utvecklingen går inte att hejda.
Tv-mediet slår igenom.

1951 får USA - färg.

Så här funkar tv:

Ljus fokuseras av kamerans lins
och delas upp i rött, grönt och blått.

Tre rör registrerar färgerna
som elektriska signaler.

Ihop med ljudet blir de kodade,
kombineras och sänds med en bärvåg.

En antenn tar emot signalerna,
som avkodas och delas upp i tre.

Tre elektronkanoner
projicerar tv-bilden.

Den allra första transistorn.

1947 var triodrörets glansdagar över.
Transistorn blir en framgång.

Liksom trioder är de förstärkare
men förbrukar mindre elektricitet.

De är pålitliga, tåliga
och framför allt små.

De tre amerikanska uppfinnarna
tilldelas nobelpriset i fysik.

Från vänster: William Shockley,
John Bardeen och Walter Brattain.

Dagens transistor har tre delar:

Basen sitter mellan kollektor
och emitter.

Tre stycken av halvledaren kisel
är kopplade till en elektrisk krets-

-och elektronernas rörelse mellan de
två kiselsorterna förstärker strömmen.

1954 började transistorradior säljas.

De blir lättare och billigare,
liksom tv-apparater.

Transistorerna möjliggör snart
den bärbara tv:n.

Trioder, som låg bakom radio och tv-

-finns sammankopplade i tusental
inuti de första datorerna på 1930-talet.

Datorerna är jättelika
och väger flera ton.

De är analoga, och siffror
representeras av växlande spänning.

På 60-talet har de blivit digitala
och räknar med nollor och ettor.

Data matas in med hålkort
eller rullar av magnetband.

Transistorer ersätter trioderna-

-men dessa stora maskiner är mycket
mindre kraftfulla än en modern pc.

Amerikanen Jack Kilby får fysikpriset
för forskning som han bedrev 1958-

-men först 42 år senare.

Han uppfinner den integrerade kretsen.

Dussintals av dessa chips
kan skäras ut ur den här plattan.

På varje chip
finns elektroniska kretsar.

Eftersom de är så små får
en komplex dator plats på enda chip.

I början av 70-talet kommer
mikroprocessorn-

-och strax därefter mikrodatorn.

Tack vare chippet
får varje skrivbord en pc.

Chippet gör alla apparater mindre.
Ett exempel är en fick-tv.

Apple introducerar musen 1983.
Nu känns datoranvändandet naturligt.

Persondatorer blir mindre, billigare
och kraftfullare - och finns överallt.

Slutet av 80-talet och bärbara datorer.
Plattskärmen ersätter katodstråleröret-

-tack vare LCD-skärmar.

Den allt snabbare innovationen har gett
oss widescreen-tv, Nicam-stereo, dvd.

Det här är Charles Townes. Han fick
fysikpriset för en annan revolution:

Lasern.
Den alstrar en koncentrerad ljusstråle.

Liksom en koppartråd leder elsignaler
förmedlar laserstrålen information.

Om strålen går genom optiska fibrer
får man en "informationsmotorväg".

Knippen av fibrer
blir till en "supermotorväg"-

-som kan förmedla
mycket mer information är koppartrådar.

Slutligen,
de uppkopplade som är trådlösa.

Satellitkommunikation
är en av elektronikens triumfer.

Markstationer länkade till satelliter
som har skjutits upp med raketer.

I geostationära omloppsbanor
på tusentals kilometers höjd-

-tar satelliter emot och sänder
tillbaka signaler från jorden.

Från tv-kanal till mottagare i hemmet,
från kontinent till kontinent-

-blir världen alltmer uppkopplad.
Arthur C. Clarke sa:

"Det här
är mänsklighetens nervsystem."

Översättning: Richard Schicke
www.btistudios.com