Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : Evigt livDela
  1. När jag var kanske tolv-

  2. -gjorde nåt ett enormt intryck på
    grekisk-romerska museet i Alexandria.

  3. I slutet av det forna egyptiska riket
    fanns det en sorts fusionsperiod-

  4. -då det var en romersk provins.

  5. Egyptisk religion kopplades ihop
    med romersk pragmatism.

  6. Man ville begravas på sättet som vi
    har sett på museer, men det var dyrt-

  7. -så det var väldigt vanligt att man
    beställde ett hellångt stenbadkar-

  8. -som kunde användas som sarkofag. De
    behövde bara en propp och ett lock.

  9. Man målade porträtt
    som man kunde ha i sitt hem-

  10. -och sen klistra ansiktet på mumien.

  11. Det finns nåt där som jag tycker är
    underbart pragmatiskt.

  12. "Yes"...

  13. De senaste fem decennierna eller så-

  14. -har våra prylar, grejerna vi omger
    oss med, tillverkats med dödsdatum.

  15. Dels har de dålig kvalitet.

  16. Man vet att det kommer att hålla
    3, 5 eller 30 år.

  17. Tidigare skulle saker hålla
    för evigt. Men också konkret.

  18. Man bygger ibland in chip
    som tar kål på prylen efter några år.

  19. Producenterna är rädda
    att vi aldrig köper en till.

  20. Glödlampor och bläckstråleskrivare
    stänger av sig själva efter några år-

  21. -fast det inte är nåt annat fel
    på dem, för att vi ska köpa en ny.

  22. Hållbarhetsfrågorna
    har tagit större plats-

  23. -så företag planerar på ett helt
    annat sätt för deras produkter.

  24. I stället för från vaggan till graven
    ska de gå från vagga till vagga.

  25. Det är "cradle to cradle"-principen.

  26. Ur de här principerna har det vuxit
    upp nåt som kallas cirkulär ekonomi.

  27. Cirkulär ekonomi är inspirerad
    av naturens kretslopp.

  28. Man ska inte producera avfall-

  29. -utan avfall, biprodukter och
    produkten när dess livstid är slut-

  30. -ska betraktas som råvaror. De görs
    från början lätta att återvinna.

  31. Biologiskt material ska komposteras.
    Annat ska återanvändas-

  32. -materialåtervinnas
    eller energiutvinnas.

  33. Nu har jag sagt det här på svenska-

  34. -medan nästa talare
    talar om detta på engelska.

  35. Nästa talare ska hjälpa oss förstå
    "cradle to cradle"-principerna.

  36. Han bedriver forskning om "Cradle to
    cradle for innovation and quality"-

  37. -på Rotterdam School of Management
    med "cradle to cradle"-metoder.

  38. Han har utbildat personal
    hur de ska tillämpas i praktiken.

  39. Hälsa Douglas Mulhall välkommen!

  40. Innan jag inleder
    min "officiella" presentation-

  41. -vill jag alltid börja med
    nåt väldigt praktiskt och konkret-

  42. -som nog också
    blir goda nyheter för många av er.

  43. Det är också väldigt nära
    sammankopplat med ämnet.

  44. Vårt institut
    har i många, många år undersökt-

  45. -möjligheten att bekämpa-

  46. -hjärtsjukdomar och cancer
    tillsammans, om det ens är möjligt.

  47. Det skulle så klart kraftigt påverka
    människors livslängd-

  48. -och det har nyligen gjorts
    en ny upptäckt-

  49. -att det finns minst två åkommor-

  50. -som är vanliga vid många typer
    av cancer, kärlsjukdomar-

  51. -och ålderssjukdomar tillsammans.

  52. För första gången
    har forskare lyckats bekämpa dem-

  53. -i försöksdjur.

  54. Det har gjorts förr, men medlen var
    för giftiga för mänsklig behandling.

  55. De gjorde nåt mer anmärkningsvärt.

  56. De gjorde det med en ny metod som
    används i flera andra behandlingar-

  57. -som eliminerar problemet med
    att läkemedel utsöndras i naturen-

  58. -vilket beskrevs av talarna
    från stiftelsen tidigare i dag.

  59. Vi kan nu ha en konkret möjlighet-

  60. -att bekämpa vissa åkommor
    vid hjärtsjukdomar och cancer-

  61. -och eliminera problemet med
    utsöndring av läkemedel samtidigt.

  62. Det här är spännande och nära kopplat
    till ämnet som vi ska prata om-

  63. -för hjärtsjukdomar och cancer är två
    faktorer som begränsar vår livslängd.

  64. Det var dagens goda nyhet,
    som påverkar de flesta av oss här.

  65. Jag vill även presentera den andra
    personen som nämns i programmet.

  66. Det är Katja Hansen. - Katja, ställ
    dig upp så att alla känner igen dig.

  67. Katja är
    en av de mest enastående forskarna-

  68. -som på en praktisk nivå
    lyckades med att tillämpa-

  69. -nåt som förbättrar livet
    för över 100 000 personer.

  70. Hon reste nämligen
    till Kina och Brasilien-

  71. -med tekniker för vattenåtervinning,
    särskilt för avloppsvatten-

  72. -och använde dem för att återvinna
    näringsämnena för att skapa nytt liv.

  73. Efter den tillämpade forskningen-

  74. -finns det i dag i landet Haiti
    över 100 000 överlevare-

  75. -efter jordbävningen 2009
    som dödade 200 000-

  76. -som dricker säkert vatten-

  77. -och inte behöver hugga ner träd
    eftersom de lagar mat med biogas-

  78. -tack vare näringsämnesåtervinningen
    som togs fram av Katja Hansen-

  79. -i Brasilien. Hon har faktiskt...

  80. Hon utbildade brasilianarna.

  81. Hon tog med de kinesiska ingenjörerna
    till Brasilien.

  82. Vi översatte mandarin till engelska
    till portugisiska, vilket var kul...

  83. Brasilianarna tog sen med tekniken
    till Haiti före jordbävningen.

  84. Systemet överlevde jordbävningen,
    så FN:s miljöprogram tog det i bruk.

  85. Haiti har nu över tusen såna system.
    Biståndet har ofta misslyckats-

  86. -men det här blev en stor framgång.
    Det där är den goda nyheten.

  87. Nu har jag nyheter
    som nog gör många oroliga.

  88. Några av er kan ha hört det tidigare.
    Jag är inte den första som säger det.

  89. År 2000 tog Katja och jag-

  90. -några år ledigt
    från vårt normala arbete-

  91. -med vad man kan kalla
    "en positiv syn på miljön".

  92. Vi ville granska vad som händer
    med världen och mänskligheten-

  93. -och vart vi är på väg. Resultatet
    blev en bok, "Our Molecular Future".

  94. "Our Molecular Future"
    beskriver hur föreningen-

  95. -av genetik, robotteknik, nanoteknik
    och artificiell intelligens-

  96. -inte bara förvandlar vad vi gör,
    utan det förvandlar vad vi är.

  97. Vi kom fram till slutsatsen...
    Vi var inte de första som gjorde det.

  98. Många som är mer bildade och
    intelligenta än jag har insett det.

  99. Nämligen att Homo sapiens tidsålder-

  100. -snart förvandlas till nåt annat-

  101. -som kommer att ta över efter oss-

  102. -på jorden, i galaxen
    och i solsystemet-

  103. -och föra livet framåt på sätt
    som vi inte ens kan föreställa oss-

  104. -för den nya livsformen kommer att
    vara exponentiellt mer intelligent-

  105. -än vi nånsin kan föreställa oss.

  106. Vi, Homo sapiens, skapar den-

  107. -genom föreningen
    av de olika teknikerna.

  108. Det är väldigt svårt
    att ta till sig det psykologiskt-

  109. -för flera forskare hävdar
    att människans tidsålder-

  110. -inom 30 till 75 eller 100 år
    kommer att ta slut.

  111. Och nåt annat kommer att ta över.

  112. Det innebär inte att vi utplånas-

  113. -men det innebär att det som vi
    har sett de senaste 65 miljoner åren-

  114. -inom 30-100 år
    kommer att förändras dramatiskt-

  115. -på sätt som vi inte kan förutsäga.

  116. Anledningen till
    att det här inte diskuteras mer...

  117. En av våra talare ska prata om det.

  118. Vi har svårt att acceptera det.

  119. Jag pratade med stiftelsens grundare
    om den här frågan.

  120. Hon tog upp det vid middagen i går.

  121. Folk som köper kött i affären vill
    helst inte prata om eller tänka på-

  122. -att de äter djur
    som har blivit systematiskt dödade.

  123. Det finns en psykologisk tankespärr-

  124. -men jag vill be er att glömma
    verkligheten och börja tänka på det-

  125. -för vi, Homo sapiens, måste börja
    tänka på vad som kommer efter oss.

  126. Vi måste börja tänka på
    vad vår arts arv är-

  127. -och vad vi skulle vilja föra vidare-

  128. -till en annan art
    som kommer att överträffa oss.

  129. Boken som vi skrev gavs ut 2002.

  130. Den finns fortfarande i tryck,
    otroligt nog.

  131. Det blev en sorts katharsis för oss,
    för vi sa:

  132. "Om vi byts ut, vad är poängen?"
    Det var den stora frågan.

  133. Vi kom fram till att poängen är-

  134. -att människor slutar skuldbelägga
    sig själva som "dåliga för planeten"-

  135. -och att vi börjar se oss själva
    som en del av planeten-

  136. -och som en del av nåt positivt som
    kan ha - och har - positiva följder.

  137. Om det är nåt som jag vill
    att ni ska ta till er i dag-

  138. -så är det att vi har en plikt-

  139. -att glömma den här religiösa
    och psykologiska föreställningen-

  140. -att vi är dåliga för planeten och
    måste minska vår negativa påverkan.

  141. Vi kan vända på det och säga:
    Nej, vi kan vara bra för planeten.

  142. Vi kan påverka den positivt.

  143. Det handlar inte om moder natur-

  144. -för naturen är inte vår mor,
    utan vår lärare.

  145. Om vi behandlade naturen som vår
    mor skulle alla dö vid 30 års ålder.

  146. Vi har gjort bra saker för oss och
    ekologin. Vi har gjort dåliga saker-

  147. -men vi har potentialen att förvandla
    oss till en positiv påverkan.

  148. Om vi skulle vilja efterlämna
    ett arv till livsformerna efter oss-

  149. -så är det att vi hade en positiv
    påverkan på livet i universum.

  150. Det ska jag prata om, och efter de
    här tio minuterna kommer nu resten.

  151. Vårt institut startade 1987.
    Det ligger i Hamburg-

  152. -och heter Environmental Protection
    Encouragement Agency - EPEA.

  153. Det var en drift med myndigheterna-

  154. -och tanken är
    att skapa positiv påverkan.

  155. Det är föregångaren till det
    som nu kallas cirkulär ekonomi.

  156. Katja var en av dem som utbildade
    den cirkulära ekonomins tillskyndare-

  157. -som gjorde den allmänt känd.
    Flera stiftelser pratar om det.

  158. Begreppet "cirkulär ekonomi"
    har funnits sen 1950-talet-

  159. -men intresset har ökat på fem år.

  160. Vi tror att en orsak är
    att folk vill göra positiva saker.

  161. De är trötta på att vara dåliga för
    planeten. De vill göra nåt positivt.

  162. Det sker en sann förvandling
    internationellt sett-

  163. -med tänkande människor
    som vill göra det här.

  164. Vårt institut vill ändra "att vara
    mindre dålig" till "att vara bättre".

  165. Jag vill prata om den här bilden-

  166. -för den är grunden
    för den cirkulära ekonomin.

  167. Den här publicerades 1992 i en
    expertgranskad vetenskapstidskrift.

  168. Till vänster finns det biologiska
    kretsloppet, som är miljardtals år.

  169. Det är naturen. Till höger finns det
    tekniska kretsloppet, teknosfären.

  170. Det är vad människor har skapat,
    våra teknologier.

  171. Vi skapar produkter, processer
    och system som är förenliga med-

  172. -de här två kretsloppstyperna.

  173. Produkter och system i det biologiska
    kretsloppet kallas konsumtionsvaror.

  174. De är avsedda att konsumeras.
    Sån konsumtion är inte dålig.

  175. Myror och termiter konsumerar långt
    mer biomassa och andra material-

  176. -än alla människor trots all teknik.

  177. "Det här är inte bra.
    Insekterna konsumerar för mycket."

  178. "Nu lär vi dem att konsumera mindre."

  179. Nej, de har en hög produktionstakt
    av biologiska material-

  180. -som lever "för evigt", för de
    återanvänder materialens helhet.

  181. De återanvänder beståndsdelarna
    så att de kan använda dem igen-

  182. -tvärtemot miljöaktivisterna som vill
    att vi gör saker som håller längre.

  183. De bearbetar dem snabbare
    för att återanvända dem.

  184. Vi kan lära oss mycket av det.

  185. De kallas biologiska näringsämnen-

  186. -så det här är vanliga naturgrejer.

  187. Tjänsteprodukterna i teknosfären är
    tekniska näringsämnen.

  188. Vad innebär det? Det innebär
    att man kan använda giftiga grejer.

  189. Vi får höra att vi måste göra oss av
    med giftiga ämnen. Det stämmer inte.

  190. Naturen producerar några av jordens
    giftigaste saker - cyanid och värre.

  191. Tanken att vi inte ska ha giftiga
    saker i våra produkter är trams.

  192. Utan sånt skulle ingen av kamerorna
    här eller elektronikprylarna finnas-

  193. -för alla metaller, till exempel,
    i de här produkterna-

  194. -blir vid en viss exponering giftiga.

  195. Utan giftiga saker i produkter skulle
    vi inte ha ett industrisamhälle.

  196. Vi måste ompröva vad vi pratar om.

  197. Att minska vår påverkan,
    att använda saker längre...

  198. Alla mantran inom miljörörelsen-

  199. -kommer i en cirkulär ekonomi
    att hamna på skrothögen-

  200. -för de håller på att omprövas helt.

  201. Nu vill jag ge några konkreta exempel
    på produkter på dagens marknad-

  202. -som tillämpar reinkarnationen av
    materialen och kärningredienserna.

  203. Produkten skapas inte
    för att hålla längre-

  204. -men helheten i materialens
    beståndsdelar bevaras-

  205. -så att de kan användas
    i all oändlighet.

  206. Det här är
    en produkt som heter Climatex.

  207. Climatex – om jag kan hitta det –
    kallas även Designtex.

  208. Det används av en av världens största
    tillverkare av kontorsmöbler-

  209. -Steelcase,
    som använder det i möblerna.

  210. Det ovanliga med Climatex är
    att man kan lägga det i komposten.

  211. Alla material och ingredienser i det
    är alltså säkra.

  212. Anledningen
    till att jag pratar om textilier-

  213. -är att de är Axfoundations fokus.

  214. Det intressanta är att textilier som
    kallas "100 % bomull" inte är det.

  215. Det är 75-80 % bomull
    och 25-20 % fyllnadsmedel-

  216. -medel mot skrynklor, färg och annat.

  217. De sakerna gör återvinningen och
    nedbrytningen av textilier besvärlig.

  218. Inte bomullen, utan tillsatserna.

  219. Det finns över 100 basmaterial som
    används i de flesta produkter i dag.

  220. Det finns över 10 000 tillsatser och
    kemikalier. Vad ska man fokusera på?

  221. På tillsatserna.

  222. På 1990-talet fanns det
    ett schweiziskt företag, Rohner.

  223. De hade en produktionsanläggning
    vid Bodensjön i Schweiz.

  224. Myndigheterna sa:

  225. "Ni behöver
    en dyr vattenåtervinningsanläggning"-

  226. -"för avloppsvattnet från textilierna
    är inte godtagbart i Bodensjön."

  227. Företaget skulle gå i konkurs,
    så de frågade oss:

  228. "Vilken anläggning har vi råd med?"

  229. Vårt institut sa: "Bygg inget.
    Byt ut tillsatserna i materialen."

  230. Det hände nåt fantastiskt med
    produkten. Det här kallas produkt.

  231. Om man klipper bort
    en bit från materialet-

  232. -som de hade före Climatex, original-
    produkten, så är det giftigt avfall.

  233. Ett enda klipp
    gör produkten till giftigt avfall.

  234. Hur? Så definierar vi avfall numera.

  235. De måste skicka bitarna till Spanien
    där de brändes i en specialugn.

  236. De hade problem med avloppsvattnet
    och även förbränningskostnaden.

  237. Vi arbetade med Novartis,
    dåvarande Ciba-Geigy-

  238. -och testade 300 av deras kemikalier.

  239. Vi valde ut mellan 16 och 30 av dem,
    beroende på vilket tyg det gällde-

  240. -som kunde komposteras säkert
    i en trädgård.

  241. Resultatet av det blev Climatex.

  242. Climatex... Det...

  243. Materialet är så säkert att i stället
    för att bränna bitarna i Spanien-

  244. -sålde de dem till lantbrukare
    till kompost och geotextilier.

  245. Förändringen blev dramatisk. När
    myndigheterna testade fabriksvattnet-

  246. -trodde de att mätutrustningen
    var trasig. Vad berodde det på?

  247. Vattnet som kom ut ur fabriken
    var renare än vattnet som togs in.

  248. Designtex... Climatex blev Designtex,
    vilket är ett möbeltyg.

  249. Steelcase använder det i alla möbler.

  250. Det används också
    i många Airbus-plan.

  251. De av er som har den möjligheten
    kommer att sitta på Designtex.

  252. Det köptes sen av Gessner
    som säljer det här i dag.

  253. Listan med "positivt utmärkande
    kemikalier" har positiv påverkan.

  254. Den blir kompost.
    Den är bra för hyn eller lungorna.

  255. Den är inte mindre dålig,
    utan vi ökar vår positiva påverkan.

  256. Climatex är en idealisk produkt
    för det biologiska kretsloppet-

  257. -och nåt som kan få Axfoundation
    att börja fundera:

  258. "Hur gör vi det i större skala
    med positiva listor för textilier?"

  259. Då så...

  260. Det är 100 % nedbrytbart.
    Det ger rent avloppsvatten.

  261. Produktionen blir 20 % billigare.
    Cradle to Cradle-märkningen är guld.

  262. Cradle to Cradle är ett certifikat
    som fokuserar på positiv påverkan.

  263. Ni har hört vilket hemskt problem
    alla klimatförändringsgaser är.

  264. CO2 är ju hemska grejer.

  265. Strunta i att växter använder det
    som mat. Det är bara hemskt.

  266. Därför vill klimatkonferenserna bli
    av med och minska CO2-utsläppen.

  267. Har ni sett ett CO2-neutralt träd?

  268. Vet ni vad?

  269. Miljöaktivister glömde en sak om CO2.
    Det är en värdefull kemikalie.

  270. Det är ett av jordens bästa lösnings-
    medel och lämnar inget restavfall.

  271. Det används av växter.
    Det används som bränsle.

  272. Gissa vad det kan göra mer. Det
    kan användas för att färga textilier.

  273. Så här. Gissa vad som är
    den allra främsta orsaken-

  274. -till världens vattenföroreningar.

  275. Textilfärgning.
    Det här utesluter vatten.

  276. CO2 används som ett lösningsmedel-

  277. -för att färga och tvätta
    textilierna.

  278. Det uppfanns
    av ett holländskt företag, DyeCoo-

  279. -och det används från och med i år
    av Nike i alla deras tyger.

  280. Inget vatten används för att färga
    textilier. Kan ni tänka er det?

  281. Vore det inte bra att sprida det
    till hela textilmarknaden på tio år-

  282. -och lösa ett av världens största
    föroreningsproblem?

  283. Det används i ett slutet kretslopp
    så att det kan bli en tjänst.

  284. Det släpps inte ut. Vi kan ta CO2
    från atmosfären och färga textilier.

  285. De här två sakerna-

  286. -positiva listor för textilier
    och textilfärgning med CO2-

  287. -kan förändra hela textilindustrin.

  288. Det finns på marknaden i dag, så
    låt oss göra nåt positivt av det nu.

  289. Det används till madrasser,
    där vi är en tredjedel av våra liv.

  290. 25 % för dem som inte sover så
    mycket. 35 % för dem som sover mer.

  291. Madrasser är inte gjorda för sömn.

  292. De har flamskyddsmedel
    och kemikalier.

  293. När man åker till Ikea säger de:
    "Vädra först madrassen i två dygn."

  294. Upphör avgasningen efter två dygn?
    Nej, givetvis inte.

  295. Metoden för textilier
    börjar användas för madrasser.

  296. Företaget Auping har redan gjort det,
    och de finns på marknaden.

  297. Deras tjänstekoncept är att de
    dessutom återvinner madrasserna.

  298. Madrasser är bra för människor att
    sova på. De har en positiv påverkan.

  299. Det här är utmaningen. Det här är
    ett gaskromatogram av avgasningen-

  300. -från en naturfibermatta.

  301. Allt det här är väldigt läskiga
    grejer. Varför finns de där?

  302. Därför att ett får inte är avsett
    att vara en matta.

  303. Man måste tillsätta allt det här-

  304. -så att den inte ska få fläckar, så
    att den håller längre och så vidare.

  305. Tanken med naturfibermattor är trams-

  306. -för de är fulla med konstmaterial
    och saker som avger gaser.

  307. Ännu ett exempel
    på textilier som gör positiva saker.

  308. Det här är en matta... Desso är ett
    av Europas ledande mattföretag.

  309. De frågade: "Hur kan vi göra en
    positiv matta och återvinna den?"

  310. Vi svarade: "Glöm återvinningen
    av mattan. Vad är mattan till för?"

  311. Mattor är till för att boendemiljön
    inomhus ska bli mer beboelig.

  312. Där tillbringar folk 80 % av tiden.

  313. Vilket är det största problemet
    i inomhusmiljöer?

  314. Luftkvaliteten.

  315. Luftkvaliteten inomhus i Europa är
    oftast åtta gånger sämre än utomhus.

  316. Vi samarbetade med Desso för att
    skapa en matta som renar luften.

  317. Mikrofibrer fångar partikelämnena.

  318. Partikelämnena kan sen sugas upp
    med en dammsugare.

  319. Mattan är 100 % återvinningsbar.

  320. Vi gjorde så att den kan tas isär.
    Demonteringsvänlig konstruktion.

  321. De gjorde alla "gröna" saker
    likt andra-

  322. -men främst förändrade de produktens
    funktion. Det kan inte betonas nog.

  323. Man förbättrar
    produkters och systems funktion-

  324. -så att de gör positiva saker för
    människor, ekologin och samhället.

  325. Det är vad den här gör.
    Den används i en förskola-

  326. -på andra sidan halvön i Ronneby.

  327. Skolan vann nyss ett pris för att den
    är Sveriges mest hållbara förskola.

  328. Det ger en åttafaldig minskning
    av dammhalten i byggnader.

  329. Det är särskilt viktigt för barn.

  330. Det här är en icke nedbrytbar fiber
    i det tekniska kretsloppet.

  331. Den är gjord för det, så fibrerna
    kan återvinnas och återanvändas-

  332. -i samma sorts produkt.

  333. Produkten användes av företaget
    KE Fibertec i ventilationskanaler.

  334. Efter tre år måste man pressa
    mer energi genom dem-

  335. -för de fylls av damm och skräp
    som inte är bra för luftkvaliteten.

  336. Det blir dyrare och byggnader blir
    förorenade, för de kan inte rengöras.

  337. Har ni varit inne
    i en ventilationskanal efter tre år?

  338. Tyget fångar luftföroreningar
    och förbättrar luftkvaliteten.

  339. Det kan tvättas. Man kan ta loss det.

  340. Det är de där blå rören på bilden.

  341. Det kan alltså göra ett rum
    mer visuellt tilltalande-

  342. -men viktigast är
    att man kan ta loss och tvätta det.

  343. Det monteras snabbt
    och kan lätt återanvändas.

  344. Materialen är 100 % kvalitetssäkrade.

  345. En ny sorts luftspridning gör
    att det inte blåser hela tiden.

  346. Produkten är hälsosam för människor
    och har fler funktioner.

  347. Positiv påverkan. Den används i dag
    i skolor och andra byggnader.

  348. Alla som har varit på en flygplats
    har använt bagageband-

  349. -även om de flesta har kabinväskor.

  350. Blueveyor är ett system som bygger på
    en "cradle to cradle"-design-

  351. -för det ändlösa
    tekniska kretsloppet.

  352. Vi bytte ut PVC-bandet,
    textilen på banden-

  353. -mot en polyamid - polyester.

  354. Resultatet blev att vi kunde minska
    friktionen mot drivrullarna-

  355. -för polyestern
    kräver lägre spänning.

  356. Det sparar 50 % energi åt kunderna.

  357. Energiförbrukningen är
    den största kostnaden.

  358. De sparar omedelbart 50 % på det-

  359. -och de kunde minska mängden
    material som användes till det här-

  360. -med 70 %, och alla material
    går att reparera i drift-

  361. -så man behöver inte stoppa
    bagagebandet för att reparera det.

  362. Det går att reparera.
    Det går att återvinna.

  363. Det sparar 50 % energi
    och 70 % material.

  364. Positiv påverkan i hela kedjan.

  365. Det biologiska kretsloppet...

  366. Hur mycket tid har jag? Fem minuter?
    Jag är nästan klar.

  367. Det här är en produkt som alla
    kommuner i Sverige kan använda.

  368. Det heter Crystal Green.
    Fosfat kan inte ersättas.

  369. Just nu utvinner vi fosfat
    i två eller tre större länder-

  370. -däribland Marocko och Kina. Det
    utvinns med uran, som är radioaktivt.

  371. Vi sprider ut det på alla våra åkrar
    och tillsätter det i våra produkter-

  372. -och sen hamnar det ute i havet igen-

  373. -så vi förlorar allt fosfat,
    vilket inte kan ersättas.

  374. Varenda en av era celler
    behöver fosfat för att fungera.

  375. Det hamnar i avloppsvattnet.

  376. Den här produkten, Crystal Green,
    bygger på en utfällningsprocess-

  377. -men inte vilken som helst.
    Den möjliggör biologisk återvinning.

  378. Växter tar upp det effektivt. Det går
    inte med de flesta utfällda fosfater.

  379. Man får ett långsamt verkande
    gödningsmedel utan problemet-

  380. -med avrinning av näringsämnen.

  381. Man tar fosfatet ur vattnet-

  382. -och därmed minskar man kommunens
    energiförbrukning med 15 %.

  383. Man skapar ett gödningsmedel
    och återvinner fosfat.

  384. Hur många fosfattillgångar
    har Europa? Noll. Inga.

  385. Här är nyckeln till Europas fosfat.
    Utan fosfat har vi inget lantbruk.

  386. Europa får inget oberoende lantbruk
    om vi inte börjar göra sånt här.

  387. Jag pratade nyss om det här.

  388. Jag nämnde det här i början,
    så jag går inte in på detaljer.

  389. En ny teknik, målsökande antikroppar,
    låter oss minska-

  390. -mängden läkemedel som används
    med hundra till tusen gånger-

  391. -med förbättrad effektivitet.
    Den används inte ännu i boskapsdjur-

  392. -men det går i den riktningen, och vi
    vill att tekniken snabbt tas i bruk.

  393. Det finns ett femtiotal behandlingar-

  394. -som har utvecklats och godkänts,
    och man arbetar med 500 till.

  395. Det här är en läkemedelsrevolution.

  396. Man kan påverka behandlingar
    och miljön positivt på samma gång.

  397. Att definiera positiv påverkan
    innebär:

  398. Öka slutvärdet på materialen -
    beståndsdelarna och kemikalierna.

  399. Produkten måste inte användas längre.

  400. Öka värdet med flexibelt bruk, som
    den löstagbara luftkonditioneringen.

  401. Det här kallas "flex use".
    Öka produktiviteten med bättre luft.

  402. Öka energisäkerheten
    med förnybara källor.

  403. EU nämner inte det
    i definitionen av cirkulär ekonomi-

  404. -så det är inte uppenbart för vissa.
    Återanvänd vatten.

  405. Det gjorde Katja Hansen i Haiti
    för att förbättra människors välfärd.

  406. Låt oss prata om skönhet
    och göra saker vackra.

  407. Positiv påverkan är även estetisk.
    Det var exempel på positiv påverkan.

  408. Jag har ont om tid, så jag vill säga-

  409. -att Ford sparade 35 miljoner dollar
    genom att använda biologisk rening-

  410. -på fabrikstaket i Michigan,
    den gamla T-modellsfabriken.

  411. De sparade 35 miljoner dollar
    på vattenåtervinning-

  412. -när de la ett grönt tak på fabriken-

  413. -för att rena dagvattnet.
    De ville spara pengar.

  414. Tio år senare säger Ford att systemet
    överträffade förväntningarna.

  415. Till sist blir taket gödning, inte
    giftigt avfall som de flesta tak.

  416. Detsamma gäller sjukhus.

  417. Vi har nya system för
    biologiskt nedbrytbar engångsplast-

  418. -till sånt som bäcken,
    som brukar orsaka infektioner.

  419. Engångsbäcken läggs i en kvarn
    och förs vidare till en rötkammare.

  420. Näringsämnena återvinns. Man förnyar
    produkterna och får även rent vatten-

  421. -som kommer ut ur den. Hur når vi
    dit? Det här är min sista bild.

  422. Hittills har vi varit mindre dåliga.
    Minska, återvinn, var mer effektiv.

  423. Men effektiviteten
    har lett till ökad konsumtion.

  424. Ju mer effektiva vi blir,
    desto mer konsumerar vi.

  425. Det är hållbarhet. Vi vill formulera
    om och omdefiniera "hållbarhet"-

  426. -och prata om effektivitet och
    positiv påverkan. Vi vill återbruka.

  427. Vi vill återanvända saker
    med bibehållen kvalitetsgrad-

  428. -och tänka om med nyskapande
    och nya användningsområden.

  429. Det här är vägen som vi vill ta.

  430. Det finns tre "cradle to cradle"-
    principer. De är bara sunt förnuft.

  431. Förnybar energi, allt är en resurs
    för nåt annat och hylla mångfalden-

  432. -som alla har pratat om. Biologisk,
    kulturell och konceptuell mångfald.

  433. Den positiva påverkan av "cradle to
    cradle" och den cirkulära ekonomin-

  434. -bygger på de här principerna.
    Det var allt. Tack så mycket!

  435. Vi sätter oss här en liten stund.

  436. Det där var fascinerande
    och en hoppingivande avslutning-

  437. -innan vi bryter för lunch.
    Varför gör inte alla redan det här?

  438. Du sa: "Kan hela textilindustrin
    göra så här?"

  439. Alla här vill nog det,
    så vad hindrar oss?

  440. Två saker. Den första är...

  441. Det tog 15 år att utveckla systemen,
    metoderna och tillvägagångssätten-

  442. -för vi ville göra det rätt. Nu ser
    man att det sker logaritmiskt-

  443. -så det pågår.
    Vi har upptäckt två saker.

  444. Folk känner inte till det.
    De har inte hört talas om det.

  445. Därför är det viktigt
    att folk, som här, får se-

  446. -att det finns konkreta exempel
    som redan fungerar.

  447. Det andra problemet är
    aktiv passiv-aggressiv tröghet.

  448. Det finns många egenintressen som
    inte vill se sånt här bli verklighet-

  449. -för det anses hota deras affärer.

  450. Det förvärras
    av hindrande föreskrifter-

  451. -vars syfte är
    att minska vår negativa påverkan.

  452. Det beror till stor del på psykologi-

  453. -och jag tror att en talare
    ska prata om det senare.

  454. Man måste snabbt sprida budskapet-

  455. -och tillämpa det på lokal nivå.

  456. Man måste övervinna egenintressena
    och de psykologiska hindren.

  457. Man måste alltså visa lagstiftarna-

  458. -att såna här tekniker finns, så att
    föreskrifterna inte strider mot dem.

  459. Men det låter som att företagen måste
    ligga bakom en sån här förändring.

  460. Om vi bara väntar på lagstiftarna
    pratar vi om samma sak om tio år.

  461. -Om 100 år finns vi inte kvar.
    -Vi finns alltid kvar.

  462. Vi kommer att finnas kvar i nån form.

  463. Den verkliga utmaningen är
    att göra det och tillämpa det.

  464. Vi har sett att väldigt små företag
    och väldigt stora företag klarar det.

  465. Vi får höra: "Den cirkulära ekonomin
    kräver en enorm förvandling av..."

  466. Nej, man kan göra det nu. Det
    finns exempel. Vi kan göra det här.

  467. -Företag kan visa vägen.
    -Jag vill fråga om det.

  468. Ett annat projekt som Axfoundation
    driver med modemärket Filippa K...

  469. De har granskat alla sätt
    att göra produkterna mer hållbara.

  470. Projektet heter Front Runners.

  471. Man vill göra produkterna
    och produktionssystemen-

  472. -så moderna som möjligt miljömässigt-

  473. -men man har även uthyrning.
    Man behöver inte äga allt.

  474. De reparerar produkter och har börjat
    med egna second hand-butiker.

  475. Det går snabbt i den riktningen,
    och det är ju väldigt vettigt.

  476. Varför vill man ha en fin klänning
    som bara används några gånger?

  477. Tanken att kunna leasa saker vänner
    emellan... Det är en stark trend.

  478. Det är positivt, men det
    förlänger inte plaggets livslängd-

  479. -för när plagget används av fler
    slits det ut snabbare.

  480. Det är inte fel
    om vi anpassar processen till det.

  481. Att fler roar sig med samma grejer
    är toppen.

  482. Här har vi ett exempel:
    den här T-shirten.

  483. Det viktiga när Axfoundation
    granskar textilier...

  484. Granska tillsatserna och gör inte en
    negativ lista med sånt som ska bort.

  485. Det finns 10 000 kemikalier.
    Hur ska vi bli av med dem?

  486. Gör en positiv lista med 100
    kemikalier som industrin ska använda-

  487. -och säg: "Använd de här."
    Det görs med många textilier.

  488. Jag har en sista fråga på tal om det.
    En av sakerna som Filippa K gjorde-

  489. -var en antropologisk studie-

  490. -om innehållet i folks garderober.

  491. Vilka kläder bär vi oftast?

  492. Vilka följer med oss genom livet?

  493. Hur ser vi till att de kläderna
    har längst livslängd?

  494. De fick problem.

  495. Svarta baskläder är plaggen
    som folk köper om och om igen-

  496. -men svart textilfärg är troligen
    den som har störst påverkan.

  497. Man måste välja. När vi börjar
    förändra produktsystemen-

  498. -ställs vi ofta inför såna här val.
    Är det bättre att...

  499. Jag anser inte att vi måste välja.

  500. Den här svarta färgen är en av de
    första som är gjord för huden.

  501. Man behöver inte oroa sig.
    "Ska jag kasta den nu?"

  502. Nej. Poängen är att om vi skapar
    våra textilier för reinkarnation-

  503. -så kan vi vara kreativa och säga:

  504. "Den blir kompost efter tre år,
    för den har burits ofta."

  505. Vi behöver inte oroa oss för sånt,
    men vi ska inte konsumera hejdlöst.

  506. Vi kan konsumera kreativt med
    positiv påverkan. Det är nåt annat.

  507. Det blir en jättebra avslutning.
    Tack, Douglas Mulhall!

  508. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Evigt liv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Hållbar design, Konsumtion, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss