Titta

Vägen till Nobelpriset

Vägen till Nobelpriset

Om Vägen till Nobelpriset

Lär känna åtta Nobelpristagare på ett nytt sätt. Vi besöker Japan, USA, Danmark och Frankrike och Norge och möter de pristagare som fortfarande är aktiva. Vi djupdyker i arkiv och research och hittar helt unikt och aldrig publicerat material. Hur har deras väg fram till Nobelpriset sett ut och vilka hinder har de mött? Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Till första programmet

Vägen till Nobelpriset : Svante ArrheniusMaterialDela
  1. I skolan ansågs han lat-

  2. -och på sitt universitet
    blev han motarbetad och utskrattad.

  3. Han blev tvungen att lämna Sverige-

  4. -för att få arbeta med sina nya idéer
    inom fysik och kemi.

  5. Men han skulle få sin revansch.

  6. 1903 får han motta ett nobelpris
    som den förste svensken någonsin.

  7. Det här är berättelsen
    om Svante Arrhenius.

  8. Katedralskolan i Uppsala.

  9. Det pågår en kemilektion
    om syror och baser-

  10. -om hur ämnen kan få nya egenskaper
    när de blandas med varandra.

  11. I dag tillhör detta
    grundkunskaperna i kemi-

  12. -men det kanske inte hade varit så
    utan Svante Arrhenius upptäckter.

  13. Och det var i just den här skolan som
    Svante Arrhenius gick för 150 år sen.

  14. Svante Arrhenius har skrivit
    i sin självbiografi-

  15. -om Katedralskolan
    och den långa vägen till nobelpriset.

  16. "Vid höstterminens början 1867
    prövade jag in på Katedralskolan."

  17. "Jag klarade inträdesproven galant."

  18. "Matematik var mitt huvudämne."

  19. "Det var addition
    som var min styrka."

  20. "Siffrorna stod för min inre syn
    uppskrivna som på en griffeltavla"-

  21. -"och additionen var som en lek."

  22. Hans betyg är över medel-

  23. -men lärarna klagar över
    att han är lat i vissa ämnen.

  24. På Katedralskolan väcks
    Svantes intresse för fysik och kemi.

  25. Det kommer att göra honom till
    en världsberömd vetenskapsman.

  26. Vid slutet av 1800-talet,
    då Svante växer upp-

  27. -står världen inför
    många stora förändringar.

  28. De tekniska och naturvetenskapliga
    framstegen är många.

  29. Tåget och telegrafen
    har gjort resor snabbare-

  30. -för både människor och nyheter.

  31. Elektriciteten ger nya
    förutsättningar för hela samhället.

  32. Just elektricitet
    ska fascinera Svante-

  33. -och leda fram till
    hans banbrytande idéer-

  34. -i gränslandet mellan kemi och fysik.

  35. På det här fotot är Svante tonåring.

  36. Han har börjat sina studier
    på det anrika Uppsala universitet.

  37. "Jag började mina studier
    som student i Uppsala hösten 1876."

  38. "Jag gick då
    på det kemiska laboratoriet."

  39. Här studerar han matematik,
    fysik och kemi.

  40. Hans anteckningsböcker
    finns bevarade.

  41. Han tar sin grundexamen på rekordtid
    - bara tre terminer.

  42. "Därmed hade jag brutit det gamla
    rekordet, som var fyra terminer."

  43. "Jag tyckte att jag hade gjort
    mina studier praktiskt och bra."

  44. "Jag framhöll för min far
    hur mycket jag sparat honom"-

  45. -"och antydde att en lämplig belöning
    vore en resa till Paris"-

  46. -"för att besöka den pågående
    konst- och industriutställningen."

  47. Svante får åka till Paris.

  48. Här får han se Bells telefon
    och Edisons elektriska lampor.

  49. Resan gör stort intryck på honom.

  50. Han återvänder med nya idéer.

  51. Han vill studera
    saker som förenar fysik och kemi.

  52. Men det gillas inte av lärarna,
    särskilt inte av kemiprofessor Cleve.

  53. De inser inte att studenten
    redan står inför upptäckter-

  54. -som i grunden
    ska förändra den moderna kemin.

  55. I Uppsala stängs dörrarna
    för fysikstudier för Svante.

  56. "Jag hade ingen möjlighet att arbeta
    med fysik i min gamla hemstad."

  57. "Elektricitetsläran
    var särskilt viktig för mig."

  58. "Jag reste ner till Stockholm
    hösten 1881."

  59. På Stockholms högskola
    tas han emot med öppna armar.

  60. Högskolan är liten och inte lika
    prestigefull som Uppsala universitet.

  61. Här får Svante ägna sig åt
    det han vill:

  62. Kemi, fysik och elektricitet.

  63. Här börjar han sina undersökningar
    inför doktorsavhandlingen-

  64. -som så småningom
    kommer att leda till hans nobelpris.

  65. På Stockholms universitet-

  66. -bär fysik- och kemilaboratoriet
    i dag Svante Arrhenius namn.

  67. Här arbetar man vidare i hans anda,
    i gränslandet mellan kemi och fysik.

  68. Niklas Hedin
    är professor i miljöteknik.

  69. I dag vet vi mycket mer än man gjorde
    på Svante Arrhenius tid-

  70. -till exempel att allt omkring oss,
    som datorer, människor och luft-

  71. -är uppbyggt av atomer. Det finns
    ett hundratal olika slags atomer-

  72. -som kol, syre eller väte.
    Dessa kallas grundämnen.

  73. De kan sen kombineras på olika sätt,
    så att de blir till nya ämnen.

  74. Till exempel blir två väteatomer
    och en syreatom till vatten.

  75. Detta kallas en kemisk förening.

  76. Svante ville veta vad som händer
    när man blandar två föreningar-

  77. -som vatten och salt.

  78. Hur förändras
    deras sammansättning och egenskaper?

  79. För att förstå det
    tog han hjälp av elektricitet-

  80. -som han såg i Paris.

  81. Han kopplade samman elektricitet,
    som tillhör fysikens område-

  82. -med sitt intresse för kemiska
    föreningar, som tillhör kemin.

  83. Helt rent vatten, H20, är en
    kemisk förening som inte leder ström.

  84. Detsamma gäller salt, natriumklorid,
    som består av två slags atomer:

  85. Natrium och klor.

  86. Alltså två kemiska föreningar
    som inte leder elektricitet.

  87. Men när man blandar dem
    händer nåt märkligt.

  88. Plötsligt leder blandningen ström.
    Hur kan det bli så?

  89. När Arrhenius började
    sina undersökningar-

  90. -trodde man
    att elektriciteten förändrade ämnena.

  91. Men Arrhenius tror att nåt händer
    med själva strukturen i ämnet-

  92. -när saltet löses upp i vatten.

  93. Atomer består av
    en positivt laddad atomkärna-

  94. -och runtom den rör sig
    negativt laddade elektroner.

  95. Vissa atomer, som natrium,
    gör sig gärna av med en elektron-

  96. -och då blir atomen positivt laddad.

  97. Andra atomer, som klor,
    plockar gärna upp en extra elektron-

  98. -och blir då negativt laddade.

  99. Laddade atomer kallas för joner-

  100. -och var för sig,
    som fria joner, kan de leda ström.

  101. Men negativa och positiva joner
    parar gärna ihop sig i kristaller-

  102. -som till exempel saltkristaller,
    och då leder saltet ingen ström.

  103. Men när man löser upp salt-
    kristallerna i vatten, då händer nåt.

  104. Jonerna släpper taget om varandra
    och blir fria joner.

  105. Nu kan de leda ström igen.

  106. Även om Arrhenius inte visste
    exakt hur atomerna såg ut-

  107. -lyckades han förstå principerna
    bakom kemiska föreningar.

  108. Hur ämnens sammansättning kunde
    förändras och få nya egenskaper.

  109. Svante Arrhenius har betytt
    mycket för den moderna kemin.

  110. Han kombinerade kemi och fysik
    på ett fantastiskt bra sätt.

  111. Han använde experimentell
    och teoretisk vetenskap-

  112. -på ett samverkande sätt.

  113. Svante skriver om upptäckterna
    i sin avhandling-

  114. -som ligger färdig 1884.

  115. På Stockholms högskola
    är man nöjd med arbetet.

  116. Men på Uppsala universitet,
    där avhandlingen ska läggas fram-

  117. -är man inte imponerad av de nya
    idéerna som blandar kemi och fysik.

  118. "Jag berättade för professor Cleve
    att jag gjort en ny kemisk teori."

  119. "Hänförd redogjorde jag
    för grunddragen."

  120. "Han avbröt mig
    och utbrast med starkt hån:"

  121. "'Det var en storartad teori!'
    Och så gapskrattade han."

  122. "Det var åsnesparken."

  123. När avhandlingen läggs fram
    får han så dåliga betyg-

  124. -att vägen till vidare forskning
    stängs i Sverige.

  125. Men han vet att teorierna är viktiga
    och kommer att vinna i längden.

  126. Han skickar sin avhandling
    till betydande professorer utomlands.

  127. Professor Wilhelm Ostwald i Riga
    blir särskilt imponerad.

  128. Svante lämnar Uppsala och Sverige.

  129. "Det fanns ingen plats för mig
    i min hemstad."

  130. "Jag begav mig ut på
    min stora vetenskapliga vandring."

  131. "Jag mottogs med välvilja överallt
    i den vetenskapliga världen."

  132. Sen reser Svante vidare
    till Berlin och Graz i Österrike.

  133. Här ser vi honom i professor
    Boltzmanns laboratorium i Graz.

  134. "Här stod det vetenskapliga
    livet i blomstring."

  135. "Jag lärde känna
    framstående kollegor"-

  136. -"som jag sen räknade till
    mina bästa vänner."

  137. År 1891 är han tillbaka i Sverige.

  138. Han har gjort sig en karriär
    som internationell forskare-

  139. -men i Uppsala
    är han fortfarande inte välkommen.

  140. På Stockholms högskola får han
    en tjänst som professor i fysik.

  141. Här möter han Sofia Rudbeck.

  142. Hon är hans forskningsassistent.

  143. Vid den här tiden arbetar inte många
    kvinnor i vetenskapliga laboratorier-

  144. -eller forskar.

  145. "Bland mina bästa elever
    fanns en Sofia Rudbeck."

  146. "Jag antog att hon skulle bli
    en god arbetskamrat"-

  147. -"och anhöll om hennes hand
    den 12 maj 1894."

  148. De gifter sig
    och får en son som heter Olof-

  149. -men innan sonen föds
    har Sofia redan lämnat Svante.

  150. Det blir skilsmässa och skandal.

  151. I laboratoriet i Stockholm
    arbetar Svante vidare.

  152. Hans nyfikenhet leder honom ständigt
    till nya upptäckter.

  153. Han undersöker hur ljudsignaler
    kan ta sig fram i vatten.

  154. Hur kosmisk strålning fungerar.

  155. Vulkanutbrott.

  156. Han undersöker gifter och serum
    för att se hur man kan rädda liv.

  157. Efter ett par år blir han kär igen-

  158. -den här gången i sin väns syster,
    Maja Johansson.

  159. De gifter sig och får tre barn.

  160. Trots motståndet från Uppsala-

  161. -kan ingen längre blunda för vilken
    framstående forskare Arrhenius är.

  162. Den 10 december 1903
    kläs Stockholm i festskrud-

  163. -inför den tredje nobelfesten.

  164. Det är nu Svante Arrhenius
    får motta nobelpriset i kemi.

  165. I nobelceremonin presenteras han
    av sin gamle kemiprofessor Cleve-

  166. -som tidigare skrattat ut
    hans teorier.

  167. Svante Arrhenius
    har äntligen fått sin revansch.

  168. Det han får priset för är den
    elektrolytiska dissociationsteorin.

  169. Med hjälp av Arrhenius teorier
    kunde man nu förstå och förutse-

  170. -hur olika ämnen reagerar
    och får nya egenskaper.

  171. Teorier som i grunden är
    mycket nutida forskning.

  172. Resultaten kan användas
    för att förstå-

  173. -hur medicin tas upp av kroppen eller
    hur ämnen bryts ner och förändras-

  174. -i vår miljö.

  175. Svante Arrhenius får bygga ett eget
    nobelinstitut, i fysikalisk kemi.

  176. Ett världsledande laboratorium som
    byggs på Frescati utanför Stockholm.

  177. Huset står kvar än i dag.

  178. Invändigt är det enda som finns kvar
    det imponerande biblioteket.

  179. Vägg i vägg med laboratoriet
    byggs hans nya bostad-

  180. -där Maria och de tre barnen
    kommer att bo med honom.

  181. Maria sköter mottagningarna för
    alla internationella vetenskapsmän-

  182. -som besöker laboratoriet.

  183. I dag har Stockholms studentkår
    tagit över huset.

  184. I den gamla professorsbostaden
    ligger en restaurang.

  185. Det finns inga rörliga bilder
    på Svante Arrhenius.

  186. Det trodde man i alla fall tills det
    hittades en filmrulle på en vind.

  187. Det här är bilder
    som aldrig har visats tidigare.

  188. Bilder inifrån Arrhenius laboratorium
    från början av 1900-talet.

  189. Arrhenius drivs hela livet
    av en nyfikenhet.

  190. De här dokumenten är hans uträkningar
    över växthuseffekten.

  191. Människans påverkan på atmosfären har
    aldrig förut nämnts vetenskapligt.

  192. Svante är den förste
    som hittar bevis för det.

  193. Även växthuseffekten handlar om-

  194. -hur föreningar påverkar varandra
    och klimatet.

  195. Han har betytt mycket
    för sin beskrivning-

  196. -av hur joner löses upp
    i vattenlösningar.

  197. Men han har också betytt mycket
    för modern miljöforskning-

  198. -där hans beskrivningar
    av växthuseffekten-

  199. -har gett ett stort genomslag
    även i vår tid.

  200. Arrhenius var en av de största
    inom naturvetenskapen i Sverige-

  201. -i en tid då framtidstron var stor.

  202. "Understundom hör man sägas
    att vi lever i den bästa av världar."

  203. "Därom är svårt
    att avge en välgrundad mening."

  204. "Däremot har naturvetare
    skäl att påstå"-

  205. -"att vi lever i den bästa av tider."

  206. Och än i dag lärs hans teorier ut-

  207. -både om kemiska föreningar
    och växthuseffekten-

  208. -och inspirerar kanske
    framtida nobelpristagare.

  209. Inte dåligt av en pojke som får
    ordet "lat" inskrivet i betyget-

  210. -när han är tio år.

  211. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Ämnen:
Fysik > Fysikens historia, Kemi
Ämnesord:
Arrhenius, Svante, 1859-1927, Biografi, Forskare, Fysik, Fysiker, Kemi, Kemister, Naturvetenskap, Nobelpris, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Nobelpriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Gertrude Elion

Avsnitt 4 av 8

Gertrude Elion fick Nobelpriset i medicin 1988 för att ha utvecklat läkemedel mot bland annat leukemi, herpes och malaria. Hennes upptäckter har också bidragit till att förenkla organtransplantationer. Gertrude Elion är ovanlig som Nobelpristagare eftersom hon inte hade någon högre akademisk utbildning och hela sitt liv arbetade på ett läkemedelsföretag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Tryck

Hur känns det att ligga på en spikmatta, och varför kan det göra ont i öronen när man dyker? Amina Ouahid och Alicia Levin antar olika utmaningar för att uppleva nya saker och få svar på frågor om fysik. Här får du se när Amina testar att ligga på en spikmatta och när Alicia provar på dykning. Grafik-Filippa förklarar varför det gör ont i öronen när man dyker men inte när man ligger på en spikmatta.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNobels höjdare

Kvantsprång

Det tog många år innan kvantmekaniken blev accepterad. Den handlar om hur mikroskopiska system som molekyler, atomer och elemantarpartiklar fungerar. Nobelpristagarna Max Planck, Albert Einstein, Niels Bohr, Erwin Schrödinger och Carl Heisenberg har gjort upptäckter inom kvantmekanik.

Fråga oss