Titta

UR Samtiden - Ignobelseminarium

UR Samtiden - Ignobelseminarium

Om UR Samtiden - Ignobelseminarium

Ignobelpriset bjuder på ett brett spektra av intressanta och sällan omtalad forskning. Priset hyllar forskning som först får folk att skratta, sedan att tänka. Här föreläser tidigare vinnare om sin forskning. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Ignobelseminarium : Varför slump ska styra rekryteringDela
  1. Vår första Ig Nobel-pristagare
    har kommit hit från Italien-

  2. -för att berätta om sin forskning.

  3. Han och hans kolleger
    fick managementpriset för flera år sen-

  4. -för att de visade att organisationer
    skulle prestera bättre-

  5. -om de befordrade personer
    slumpmässigt.

  6. En applåd för Andrea Rapisarda.

  7. -Du kan stå var du vill.
    -Tack och god afton.

  8. På tio minuter
    ska jag försöka övertyga er-

  9. -att slumpmässiga strategier
    ofta fungerar mycket bra.

  10. Jag är fysiker men fick management-
    priset, och jag kommer från Sicilien.

  11. Då ska vi se. Jag ska försöka övertyga
    er med tre exempel.

  12. Det vi fick Ig Nobel-priset för var
    "Facing the Peter Principle".

  13. Det var ett samarbete med Alessandro
    Pluchino och Cesare Garofalo.

  14. Här är bilder från prisutdelningen.

  15. Vad är Peters princip?

  16. När det finns en tom position i en
    hierarki, vem ska befordras till den?

  17. Förnuftet säger att man tar den som är
    bäst på lägsta nivån och befordrar den.

  18. Men är det är riktigt antagande?

  19. Ta ett fotbollslag.

  20. Om man behöver en forward-

  21. -skulle man sätta in sin bästa målvakt?
    Givetvis inte. De har en annan uppgift.

  22. Det insåg Peter, en kanadensisk
    psykolog, på 1960-talet.

  23. Han ifrågasatte värdet i den strategin.

  24. Den gav inget bra resultat.

  25. Ofta finns ingen korrelation mellan
    olika nivåer, för man byter uppgift.

  26. Det finns en princip
    uppkallad efter honom-

  27. -som han la fram i den här boken
    från 1960-talet:

  28. Att varje person
    i en hierarkisk organisation-

  29. -klättrar tills personen
    når sin inkompetensnivå.

  30. Det var det här han kom på.

  31. Om man befordras för att man gjort
    ett bra jobb men sen byter uppgift-

  32. -är man inte lika bra som förut-

  33. -men blir kvar tills man befordras igen
    eller inte eller tills man är högst upp.

  34. Till sist innehas varje position
    av en inkompetent anställd-

  35. -och allt arbete utförs
    av de som inte befordras.

  36. Som fysiker ville vi bevisa det.

  37. Därför tog vi fram en numerisk,
    agentbaserad modell-

  38. -för en hierarki med tomma platser-

  39. -som hade blivit tomma
    när personer uppnått en viss ålder.

  40. De som var 60 år gick i pension.

  41. Nivåerna har olika kompetenser.

  42. Den högst upp har störst ansvar.

  43. Alla har en given kompetens som är
    slumpad med gaussisk fördelning.

  44. Sen kör man en simulering
    och ser vad som händer.

  45. Vi testade två hypoteser:

  46. Sunda förnuftet, alltså att man behåller
    sin kompetens, som vi brukar anta.

  47. Och Peter-hypotesen, att man inte
    behåller sin kompetens-

  48. -och varje gång man befordras-

  49. -slumpas ens kompetens om
    enligt en viss fördelning.

  50. Vi testade flera strategier:
    att befordra den som är bäst-

  51. -att befordra den som är sämst-

  52. -och att befordra slumpmässigt
    eller de bästa och sämsta växelvis.

  53. Vad händer då?

  54. Vi måste utvärdera
    organisationens effektivitet.

  55. Vi multiplicerade en nivås kompetens
    med ansvaret och normaliserade-

  56. -för att få ett numeriskt mått
    på effektiviteten.

  57. Det första vi såg var
    att om man Peters hypotes är sann-

  58. -och de bästa befordras,
    då blir det som Peter trodde:

  59. Man slutar alltid sin karriär,
    oavsett om man klättrat tre nivåer-

  60. -eller fyra, fem eller sex nivåer-

  61. -med en lägre kompetens.
    Peters princip verkar stämma.

  62. Då är inte bäst strategi
    att befordra de bästa.

  63. Man kan också befordra de sämsta.

  64. Det fungerar bättre
    om Peters hypotes är sann.

  65. Men det riktigt intressanta som vi såg
    var att för båda hypoteserna-

  66. -vann man alltid på slumpmässiga
    eller växelvisa befordringar.

  67. Effektiviteten ökar alltid.

  68. Det kan verka som en paradox,
    men så är det i flera fält.

  69. Inom fysiken, spelteorin och biologin.

  70. Det naturliga urvalet verkar
    genom slumpmässiga mutationer-

  71. -och har gjort så i miljontals år
    med stor framgång.

  72. Man ska förstås belöna de duktiga-

  73. -men man ska inte ge dem en annan
    uppgift. Det är själva budskapet.

  74. Idén plockades genast upp
    av New York Times.

  75. New Scientist skrev att det var en
    av 2009 års mest intressanta idéer-

  76. -och 2010 fick vi Ig Nobel-priset.

  77. Då blev artikeln väldigt berömd, och vi
    behövde testa att den verkligen höll-

  78. -och vi tog fram en andra modell-

  79. -och gav slumpmässiga befordringar
    till en viss andel.

  80. I samtliga fall ökar effektiviteten.

  81. Det verkar som att även lite slump
    förbättrar organisationen.

  82. Det andra exemplet är parlament.

  83. Vi ska se varför inte alla i parlamentet
    ska tillsättas genom val utan lottas in.

  84. Förr i tiden visste man att viktiga
    beslut bör fattas två gånger.

  85. Först när man är full
    och sen när man är nykter.

  86. Då är det ett bra beslut.

  87. Den atenska demokratin
    byggde inte på valda ledamöter-

  88. -utan på lottning.

  89. Så har det varit i många städer,
    som i Venedig i många år.

  90. Det finns också nutida experiment.

  91. Island har skrivit en ny författning-

  92. -med hjälp av tusen
    slumpvalda invånare.

  93. Så det kan lyckas bra i framtiden.

  94. Vi såg att effektiviteten i parlamentet-

  95. -mätt som antalet antagna motioner
    multiplicerat med social välfärd-

  96. -har en topp i förhållande till antalet
    oberoende parlamentsledamöter.

  97. Det beror också på majoritetspartiet.

  98. Toppen rör sig mot höger
    med majoritetspartiets storlek.

  99. Vi hittade också en analytisk formel
    som bevisar det.

  100. Det tredje exemplet
    är finansmarknader.

  101. Vi har en modell som visar-

  102. -att slumpmässig investering ger
    fördelar på person- och makronivå-

  103. -och kan minska risken
    för kriser och bubblor.

  104. Den här modellen
    som jag inte hinner förklara-

  105. -har uppmärksammats av experter
    som Andy Aldane på Bank of England.

  106. Han tycker att modellen är intressant.
    Det finns en artikel i New Scientist.

  107. Jag hoppas att jag har övertygat er-

  108. -att lite slumpmässighet
    ofta förbättrar livet.

  109. Här är några referenser. Det finns
    också mer material på min hemsida.

  110. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför slump ska styra rekrytering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning med Andrea Rapisarda, vinnare av Ignobelpriset i Management 2010, som har kalkylerat fram att slumpen är en effektivare metod vid rekrytering. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Matematik > Sannolikhet och statistik
Ämnesord:
Matematik, Rekrytering, Sannolikhetskalkyl, Slumpen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Ignobelseminarium

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Marc Abrahams - Vad är viktigt?

Marc Abrahams, vetenskapsredaktör och initiativtagare till Ignobelpriset, berättar om hur priset kom till och vad han anser är viktig forskning. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Varför katter skapar depression

Jaroslav Flegr, pristagare av Ignobelpriset 2014 i folkhälsa, talar om sin något udda men intressanta forskning om hur katter bidrar till depression. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Varför slump ska styra rekrytering

Föreläsning med Andrea Rapisarda, vinnare av Ignobelpriset i Management 2010, som har kalkylerat fram att slumpen är en effektivare metod vid rekrytering. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Hunden och månen

Hundar som utför sina behov, månen, jordens magnetfält, samt en nord-sydlig riktning. Hur dessa saker går ihop förklarar Sabine Begall och Pascal Malkemper, 2014 års vinnare av Ignobelpriset i biologi. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

3500 uppfinningar av Yoshiro Nakamatsu

Yoshiro Nakamatsu är uppfinnare och har fler än 3500 patent. Vid 86 års ålder har han drabbats av cancer. Han har blivit informerad att han inte har mer än ett år kvar att leva. Efter ett liv fullt av upptäckter har han nu bestämt sig för att hitta botemedlet till cancer. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Spegelvänd

Pianot

Del 4 av 8. Greger beger sig till biblioteket för att ta reda på mer om Lis mormor Karin. Amina och Greger bestämmer sig för att åka ut till stugan och se den märkliga spegeln. Lis mormor Karin jobbar hela natten på laboratoriet och upptäcker något riktigt stort.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Meka med 1, 2, 3

Kakor och kassaapparater

För att kunna flyga till Namibia i Afrika behöver Minus och Schacklin pengar. Schacklin får en idé om att öppna en affär i fabriken. Schacklin sjunger "En affär med kassaapparat". I väntan på kunder försöker de tre dela fyra kakor mellan sig. När en kund kommer för att handla mat finns det inget att köpa och inget som de vill sälja heller. Men de bjuder kunden på den fjärde kakan.

Fråga oss