Titta

UR Samtiden - Framtiden är enkel

UR Samtiden - Framtiden är enkel

Om UR Samtiden - Framtiden är enkel

Allt fler inser fördelarna med färre val och en enklare livsstil. Hur påverkas individen, företag och organisationer om allt fler anammar en minimalistisk livsstil och minskad konsumtion? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag 2015. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtiden är enkel : Mår människan bättre av färre val?Dela
  1. Jag har en spännande panel.
    Diana har ni träffat.

  2. Jag har bett er ta med nåt som
    symboliserar enkelhet i vardagen.

  3. Och jag presenterar er med det.

  4. Diana, du har redan presenterats,
    så vi börjar med Niklas.

  5. Hej, hej. Hej, gästerna.
    Jag heter Niklas Laninge.

  6. Jag är psykologientreprenör
    och har läst psykologprogrammet.

  7. Jag tog med mig min dator,
    eftersom jag fick lite panik.

  8. Men jag gör ju allt på den.
    Den är med varje dag.

  9. Jag har haft den i fyra år,
    och den har fått klistermärken.

  10. Vilket gör
    att den har högre affektionsvärde.

  11. Den symboliserar hållbarhet för mig.

  12. -Varför fick du panik?
    -Jag tänkte att det måste vara smart.

  13. Apropå jeans, jag har köpt
    samma typ av jeans i fem år.

  14. Om jag skulle ta med mig den högen
    skulle det bli estetiskt.

  15. Sen valde jag den enkla vägen.

  16. -Jenny?
    -Jenny Jägerfeld heter jag.

  17. Jag är psykolog och författare.
    Jag tog med mig en cykelhjälm.

  18. Det är en kombination av
    att komma fram och träning.

  19. Jag har strukit över "Bell" och
    skrivit "Hell". Det blir rockigare.

  20. Eftersom jag hade problem med
    att ha cykelhjälm under många år.

  21. Det är kombinationen av
    att slippa jobba så mycket-

  22. -och inte ha bil, och så vidare.

  23. Diana?

  24. Du gav mig
    förra veckans största ångest.

  25. Ända fram till i morse gick jag och
    funderade på vad som var smart nog.

  26. Jag tänkte hela tiden på min telefon.

  27. Men jag kände att jag började hamna
    i fällan jag försöker undvika.

  28. Att välja ut en sak som ska lyfta mig
    i ett socialt sammanhang-

  29. -och berätta nånting om mig.
    Jag valde att ta med mig själv.

  30. Det tycker jag var fint.

  31. Paradoxalt nog
    så gav jag er valångest.

  32. Det var ju en bra start
    på diskussionen.

  33. Diana har ju berättat om hur svårt
    hon har att välja jeans.

  34. Du tog upp det lite. Men känner
    ni igen er, Jenny och Niklas?

  35. Har ni också svårt att välja på grund
    av det stora utbudet av prylar?

  36. Det beror på vad det är.

  37. Är det nåt konkret som finns framför
    en i mataffären är det inte så svårt.

  38. För då har jag mina regler. Jag vill
    välja miljövänligt och rättvisemärkt.

  39. Men om det är pensionsfonder
    eller barnförsäkringar-

  40. -där det som blir min fördel kommer
    väldigt långt framåt i tiden-

  41. -är det svårare. Det är mer abstrakt.
    "Vad innebär det om jag väljer det?"

  42. Som en "simple minded person" tänker
    jag: "Den ser bra ut, den tar jag."

  43. -Niklas?
    -Jag känner inte heller igen mig.

  44. Innan jag började
    på psykologprogrammet var jag mer så.

  45. Men sen kom jag i kontakt med den
    forskningen som du refererade till.

  46. Jag har mycket tumregler,
    nästan för allting.

  47. Jag älskar att skaffa mig tumregler,
    så jag har tumregler om fonder också.

  48. -Och jeans, verkar det som.
    -Ja, där finns bara en.

  49. Jag gillar att lära mig nya saker
    och systematisera dem-

  50. -för att göra det enklare att välja,
    typ med fonder. Det pratar vi om sen.

  51. Vad händer när man har tumregler?

  52. Väljer vi ekologiska produkter skapar
    vi en ekonomi av bara ekologiskt.

  53. Då blir det ett överflöd av det. Till
    exempel när jag väljer havremjölk.

  54. Nu finns det en uppsjö av havremjölk.
    Tidigare var det lätt.

  55. Jag tycker att jag gör ett stringent
    val genom att köpa havremjölk.

  56. Man har en tendens
    att bli regelstyrd.

  57. Man lever lite för slaviskt
    efter sina tumregler.

  58. Vilket, ironiskt nog, kan ge ångest
    om man inte kan leva efter reglerna.

  59. Blir man för oflexibel
    kanske man mår lite dåligt ibland.

  60. Jag tänker tvärtom. Tumregler gör
    att det blir mindre att välja mellan.

  61. Ja, men man tänker att man behöver
    nya jeans till en fest.

  62. De man har känns inte så bra.

  63. Man tänkte ju alltid ha samma jeans
    och får brottas med sin egen hjärna-

  64. -om att tumreglerna
    kanske inte var så bra.

  65. En av de skönaste tiderna
    jag har haft när det gäller val-

  66. -var när jag var extremt fattig.
    Jag fick en skattesmäll förra året.

  67. Jag hade inte förutsett den.

  68. Det var 120 000 kronor. Plus att
    jag blev sjuk och inte kunde jobba.

  69. Jag hade inga pengar och två barn.
    Jag köpte det jag absolut behövde.

  70. På sätt och vis var det skönt.
    Jag sparade mycket tid.

  71. Jag funderade inte på resor,
    eller så.

  72. Det var ingenting.
    Jag fick koncentrera mig på mat.

  73. Det var väldigt... Det är klart
    att jag inte vill ha det så.

  74. Men det var tidsbesparande.
    Jag läste fler böcker, till exempel.

  75. Intressant. Nån skrev ett liknande
    inlägg på vår Facebook-sida.

  76. Apropå ofrivillig minimalism.

  77. Det är ju så många lever ändå.

  78. Du jobbar ju som terapeut. Och när
    jag intervjuade dig för Camino-

  79. -så berättade du att det är vanligt
    att folk har valångest.

  80. Kan du ge några exempel på
    hur du märker av det-

  81. -och vilken typ av val
    man har ångest över?

  82. Det är sällan folk har valångest
    som huvudsak.

  83. Det är ofta en förlust de vill
    bearbeta, depression, ångest-

  84. -eller nåt svårt som har hänt.
    Och stress, förstås.

  85. Men när man benar ut sakerna
    som leder till att man känner stress-

  86. -och försöker reda ut vad det är
    som gör att man mår dåligt-

  87. -så kan en bit av stressen
    handla om valångest.

  88. Det är ju en sak
    att välja tandkräm eller dressing.

  89. Men det är en annan sak att välja
    skola för sina barn eller sjukvård.

  90. Om man har valt fel blir ångesten
    större, om det var dålig sjukvård.

  91. Då blir ångesten inför valet mycket
    större. Ansvaret läggs på individen.

  92. Man fattar beslut som man inte
    är kompetent nog att ta.

  93. Är det ofta, under en terapisession,
    man pratar om konsumtion-

  94. -och att man borde minska konsumtion
    för att få mer tid?

  95. Det kan hända. Det finns folk som
    shoppar för att minska ångest.

  96. Då får man försöka reda ut
    när det är man börjar shoppa.

  97. Är det när man är stressad
    eller har ångest?

  98. Eller när du känner dig missnöjd
    med dig själv?

  99. Det händer absolut. Det är inte
    topp-tre-listan man söker terapi för.

  100. Men det kommer in i
    det vardagliga livets ångestkällor.

  101. Det har pratats om olika strategier
    för att minska valångest.

  102. Joshua Becker nämnde ju
    Mark Zuckerberg, Steve Jobs-

  103. -och Obama, som har samma kläder
    varje dag för att slippa välja.

  104. Och vi har SVT:s omtalade serie,
    "Gift vid första ögonkastet"-

  105. -där man låter nån annan
    välja partner.

  106. Är det bra strategier att ta till?

  107. Just i SVT... Jag vet inte.
    En av tre är väl fortfarande ihop?

  108. Det är väl ganska bra? Annars
    är det ju 50-50 att man skiljer sig.

  109. Kanske, alltså.
    Jenny var ju inne på det.

  110. När nån annan väljer, och valet inte
    är bra, klandrar man inte sig själv.

  111. Då klandrar man SVT.
    Och det kanske är bra.

  112. Ja. Så där. Nån som vill fylla i?

  113. Och att ha samma kläder varje dag?

  114. -Du praktiserar det.
    -Det här har jag fem dagar i veckan.

  115. -Men jag tvättar ibland.
    -Då är det väl okej.

  116. Jag har de här skorna
    nio månader om året.

  117. Man kan se det som att man har en
    burk med 100 % energi på morgonen.

  118. Då ska man ställa sig frågan
    var man ska lägga energin på.

  119. Jag upplevde att jag stod på morgonen
    och lade energi på klädval.

  120. Vilket känns som ett märkligt fokus
    innan man börjar dagen.

  121. Jag tömde säkert 30 % av burken, som
    skulle användas till andra beslut.

  122. Att göra det här 333-projektet
    var otroligt lärorikt.

  123. Det handlar om att slippa välja.

  124. För det finns bara 33 plagg att välja
    mellan. Det är inte så svårt.

  125. Det handlar inte om att alla
    ska gå runt i svarta t-shirtar.

  126. Man väljer var
    man vill lägga sin energi.

  127. Det är inte fel
    att lägga energi på kläder.

  128. Men då kanske man inte ska "obsessa"
    över den bästa semestern-

  129. -eller den nyttigaste lunchen.

  130. Det är vad det handlar om.
    Kläder är ju bara ett exempel.

  131. -Vi kan väl tänka längre än så?
    -Har ni egna strategier?

  132. När man jobbar med terapiklienter-

  133. -som har existentiell ångest
    eller inte vet hur de ska välja...

  134. "Ska jag skilja mig?
    Ska jag sluta på mitt jobb?"

  135. Man talar om värderad riktning, som
    "acceptance and commitment therapy".

  136. Det är en sorts terapi där man inte
    har ett livsmål, utan en riktning.

  137. "Jag vill gå åt det här hållet."

  138. Om man vill leva hälsosamt
    kanske man väljer att träna mycket-

  139. -eller köpa vissa sorters...
    "low fat"-yoghurt, eller nåt sånt.

  140. Man kanske vill leva miljövänligt
    eller värdera relationer och kultur.

  141. Då behöver man inte välja varje gång.

  142. Vi har varit inne på det. Då kan
    man lättare hitta fram till det-

  143. -och hitta en kärnpunkt i livet.
    Det handlar om meningen med livet.

  144. "Vilket håll vill jag gå åt?" Så att
    man inte slösar tid på klädval.

  145. Men det är väl skönt
    att få känna sig bekväm.

  146. I Pakistan var jag tvungen att ha på
    mig sjal, och det kändes obekvämt.

  147. Det är viktigt att känna sig bekväm,
    men kanske inte det viktigaste.

  148. Det var en klok reflektion. Vi pratar
    ju om att reducera antalet prylar.

  149. Men egentligen handlar grundfrågan om
    vad vi kan bidra och hjälpa till med.

  150. Det är det viktiga.

  151. -Hon borde få en applåd.
    -En applåd till Jenny.

  152. Vad snällt.

  153. Det är härligt med bra stämning
    i panelen och inte så här...

  154. Har samhället ett ansvar att begränsa
    den här extrema valfriheten?

  155. Har det gått för långt? Behöver vi
    hjälp från politiker och annat håll?

  156. Jag tror att den begränsar sig själv.
    Och vi är på väg dit.

  157. Den begränsar sig själv.

  158. -Genom att vi får nog?
    -Ja.

  159. -Håller ni med?
    -Att den begränsar sig själv?

  160. Jag tror att det kan bli så.
    Jag vill inte att en politiker säger-

  161. -vad jag får och inte får ha.

  162. Sen kan man ju göra
    hållbarhetsbegränsningar.

  163. Jag tänker
    att det har gått för långt.

  164. Med tanke på sjukvård så kan inte jag
    bedöma vad som är bäst för mig.

  165. När man ser på utskrivningar
    av recept och mediciner-

  166. -har ju penicillinutskrivning ökat
    fast det inte hjälper.

  167. För att "kunderna" kräver det för
    att det känns bättre psykologiskt.

  168. I stället för att få höra
    att det läker av sig själv.

  169. Det bidrar ju till att de
    resistenta bakterierna blir sämre.

  170. Där har ju valfriheten
    gått för långt.

  171. Om jag väljer en privat skola
    väljer jag ju bort en kommunal skola.

  172. Då minskas möjligheterna för den
    skolan. Man väljer ju bort nåt.

  173. -Har samhället ett ansvar där?
    -Ja, det tycker jag.

  174. Men jag vet inte hur det skulle
    se ut. Det vet Niklas, nämligen.

  175. Det svarar Niklas på.
    Han har en lista i punktform.

  176. Fem steg!

  177. Nej, jag har inga stegisar med mig.

  178. Men du sätter fingret på det.

  179. Vissa arenor kanske inte är gjorda
    för överdriven valfrihet.

  180. Vissa saker är supersvåra
    att ta hänsyn till.

  181. Jag jobbade på reklambyrå förut.
    Jag vet hur man jobbar där.

  182. Man tilltalar inte den rationella
    sidan, man går på snabba budskap.

  183. Vi gjorde reklam för många
    av de skolorna du pratar om.

  184. Man lyfter upp saker
    som får folk att göra ett visst val.

  185. Det baseras inte alltid
    på forskningsrön, ekonomi-

  186. -lärartäthet och betyg.

  187. Man gillar ju att få en Ipad.

  188. Hade man fått en Ipad på psykologi-
    programmet hade jag sökt dit.

  189. Även om det inte var bäst.

  190. Vad vill jag säga med det? Jo,
    de borde begränsa i vissa sfärer.

  191. Jag tror inte
    att vi är kapabla att göra bra val.

  192. När jag intervjuade dig sa du att du
    kände dig ambivalent inför valfrihet.

  193. Ja. Jag älskar att vara i USA,
    där alla vurmar för valfriheten.

  194. Men det är ett tveeggat svärd. Jag är
    smart och umgås med smarta personer.

  195. Men jag känner många
    som sparar i dåliga fonder-

  196. -fattar fel beslut om medicinering,
    och så vidare.

  197. Om inte ens vår "super brain trust"
    klarar det... Vi är väldigt smarta.

  198. Hur ska då ni kunna göra det?

  199. -"Vi fattar ju, men de andra..."
    -Jag polariserar det här.

  200. -Jag är den goda och du den onde.
    -Vi pratade ju om det här.

  201. Det finns ju idéer om det goda valet.
    Jag tycker att jag är jättefin-

  202. -om jag köper ekologiska champinjoner
    där och rättvisemärkt dressing där-

  203. -och makaronerna är tillverkade
    för hand i ett mikro...nånting.

  204. I nån liten by utanför Karlshamn.

  205. Då tänker jag: "Vilken fin,
    ekologisk måltid jag har lagat."

  206. Men det kanske är mindre ekologiskt
    än att gå till Burger King.

  207. Det kanske är så förädlat
    att det tar mindre energi.

  208. Det finns idéer, som har att göra med
    klass, om vad som är rätt val.

  209. Vad som är det fina valet.

  210. Storstadsmänniskor
    lever ju mycket sämre.

  211. Fast man tror att man lever mer
    ekologiskt och hållbart.

  212. Om man tänker att vi är samhället,
    och inte politik-

  213. -känns det som om man har ett ansvar
    att visa på ett bredare spelrum-

  214. -vilka val man får göra.

  215. Och ni pratar ju om att ni har
    samma kläder och skor jämt.

  216. -Inte jämt.
    -Nej, men väldigt ofta.

  217. På så sätt kan man ta ansvar.

  218. Man behöver inte maximera sin
    matlagning eller fokusera på kläder-

  219. -för att vara en skön, framgångsrik
    person, om det är det man vill vara.

  220. "Take it away."

  221. Det här med valen... Det känns
    obekvämt att "samhället" ska välja.

  222. Och att det blir det bra valet.

  223. Jag måste gå tillbaka till
    när jag gick i skolan i Gävle.

  224. Jag gick på Stigslundsskolan, som var
    en förortsskola och problemskola.

  225. Där gick det inte att välja, vi var
    tvungna att gå i en problemskola.

  226. Det var det som fanns i närområdet.
    Och skolan var svår att förbättra.

  227. Det fanns en annan skola,
    i ett mer välbemedlat område-

  228. -som alltid hade bäst betygsresultat
    och var bäst på de centrala proven.

  229. Det blev en orättvisa,
    och samhället valde åt oss.

  230. Ambivalensen är stor. Jag vet inte
    om det finns nåt rätt och fel.

  231. Vi kanske inte måste hitta rätt och
    fel. Det är väl i mitten nånstans-

  232. -det är intressant
    att vara och diskutera.

  233. Det blir en orättvisa i valet. Vissa
    kan göra mer välinformerade val.

  234. Såna som har kunskap om var den bästa
    sjukvården och skolorna finns.

  235. Och så finns det andra som inte gör
    de valen och blir tilldelade nåt.

  236. Det finns ett problem i valfriheten.

  237. Det är som en pseudovalfrihet.

  238. "Alla kan bli läkare eller
    astronauter." Eller inte astronauter.

  239. "Alla har de här möjligheterna."
    Men det är ju inte så.

  240. Vissa val är pseudoval
    och inte riktigt existerande val.

  241. Men det är två ytterligheter,
    att nån ska bestämma allt åt oss-

  242. -och det andra är att vi ska göra
    kloka val. Finns inget där emellan?

  243. Om vi kopplar det till hållbarhet,
    skulle vi göra mer medvetna val-

  244. -om vi hade mindre att förhålla oss
    till? Mindre val och konsumtion?

  245. Skulle vi bli bättre på att tänka
    på omvärlden och engagera oss?

  246. -Om vi hade färre val generellt?
    -Ja.

  247. -Eller menar du färre alternativ?
    -Färre val, generellt, i livet.

  248. Man skulle ju vilja svara ja. Fast
    jag har Hacke Hackspett i bakhuvudet.

  249. Jag har gift in mig i en familj som
    växte upp i ett kommunistiskt Polen.

  250. Där gjorde andra valen. Alla val
    gjordes av en kommunistisk stat.

  251. Och de valen var brutala
    många gånger.

  252. Det fanns en stark förföljelse av den
    här familjen, och de blev utslängda.

  253. Det är den här ambivalensen... Man
    vill ju ändå ha ett fritt samhälle.

  254. I det fria samhället kommer nya
    saker att ta ställning till.

  255. Och produkter, som kan vara dåliga
    eller bra, försvinner i det flödet.

  256. Jag blir jätteambivalent och tror
    inte att det finns rätt och fel.

  257. -Men kontrasterna blir stora.
    -Det handlar om att förtydliga valen.

  258. I min ICA-butik finns "ekologiska
    bananer" och "besprutade bananer".

  259. Jag älskar det exemplet.
    De paketerar valen lite snyggare.

  260. Därav det här temat:
    en enklare vardag.

  261. Det kanske är där det ligger
    i vissa sfärer.

  262. Sen kan man fortfarande
    fundera på vård och skola.

  263. När det gäller produkter handlar det
    inte om färre val, utan tydligare.

  264. Vilket som är det hållbara valet
    eller det coola valet.

  265. -Vem har det ansvaret? - Ja?
    -Färre val vore bra.

  266. Jag vill inte bara ha valet Trabant
    och bara kunna köpa en sån bil.

  267. Jag kanske vill ha fem. Jag vet inte
    vad den gyllene siffran är.

  268. Men jag vill inte behöva välja på
    tre hundra salladsdressingar.

  269. Det är bara onödigt. Det är inte så
    att det har förfinat dressingen.

  270. Att de konkurrerar på toppen. Det är
    ingen enhörning som kissar i munnen-

  271. -när man äter salladsdressingen.

  272. Och det är inte bra för affärerna.

  273. Vi köper ju mindre om vi exponeras
    för alla de här valen.

  274. Blir det inte risk för att...
    Om vi har fem-sex dressingar-

  275. -blir det inte då en risk för att det
    blir storföretagen som säljer dem?

  276. Så som det var för tjugo år sen.

  277. Är det inte det som händer?

  278. Jag gillar att sköna killar i skägg
    gör öl på Södermalm.

  279. Men historiskt sett så konsoliderades
    väl alla marknader?

  280. Heineken köper ju ändå upp
    alla mikrobryggerier.

  281. -Nu är jag cynisk, men så ser det ut.
    -Men småmejerierna blomstrar.

  282. Arla kommer att suga upp en efter en.

  283. Ville du säga nåt, Jenny?
    Det känns som om du klurar på nåt.

  284. Niklas, du var inne på nåt
    som vi pratade om här förra året.

  285. Nämligen "nudging".
    Det var ett tydligt exempel.

  286. Där vi med hjälp av kunskap
    om hur människan fungerar-

  287. -försöker förpacka informationen
    så att vi väljer på ett visst sätt.

  288. Det är en typ av valarkitektur,
    där vi medvetet styr människor.

  289. Det har hänt mycket på området
    sen dess.

  290. Ett nudging-nätverk har startats.

  291. Och Naturvårdsverket
    kom med en rapport om nudging.

  292. Vissa är kritiska och ser det som ett
    billigt alternativ till hårda medel.

  293. Vad tycker ni? Är det här vägen till
    att få oss att välja mer hållbart?

  294. Lång utläggning. - Diana?

  295. Nudging är jättesvårt. Egentligen har
    vi på BVD sysslat med det länge.

  296. Fast inom konsumtionen
    ska det leda till att man blir vald.

  297. Det vi har formgett
    ska köpas i nån form.

  298. Man ska styra den som kommer in
    i butiken och ska konsumera-

  299. -så att den konsumerar lite mer
    och känner mer behov än innan.

  300. Det är därifrån
    som nudging har tagits upp.

  301. Det handlar om att styra ett beteende
    som ligger undermedvetet.

  302. Det är bra att det finns
    en etisk diskussion.

  303. Det är bra om syftet är bra.
    Hur vi nu kan definiera det.

  304. Vem bestämmer att det är
    ett bra syfte? Men det är ju bra-

  305. -om man röker lite längre bort
    på en flygplats, till exempel.

  306. Eller att vi lägger mindre mat på
    en mindre tallrik. Det är harmlöst.

  307. Fast jag blir lite skakis
    över nudging-trenden.

  308. Den blommar starkt.

  309. -Vad gör dig skakis?
    -Vem bestämmer vad som ska styras?

  310. Här är jag ärlig.
    Konsumtion är en ärlig sak.

  311. När vi går in i en butik gör vi det
    för att konsumera.

  312. Vi går in för att konsumera. Men när
    vi ska styras på offentliga platser-

  313. -som förhoppningsvis nån klok person
    säger ska leda till nudging-

  314. -eller det styrda beteendet,
    knuffen i rätt riktning-

  315. -måste det verkligen vara i rätt
    riktning. Är det rätt riktning?

  316. -Med det sagt är det bra.
    -Känner ni samma oro?

  317. Det är bra, men räcker det med
    nudging? Det behövs andra saker.

  318. Lagar
    eller internationella organisationer.

  319. När man pratar om nudging
    är det så individbaserat.

  320. Om man tänker på konsumtion av papper
    är det företag som står för 90 %.

  321. Ska jag nudgas
    att inte använda papper?

  322. Om företagen använder 90 % av allt
    papper och jag sparar tre papper-

  323. -kan man känna lite... Det är
    ju jättebra att börja tänka så.

  324. Men lägg ansvaret på rätt ställe.

  325. Du föreslog som strategi-

  326. -att vi skulle erbjuda korttidsterapi
    till människor.

  327. Företagsledare
    kan göra stora förändringar.

  328. Då borde man coacha dem
    i hur de ska profilera sig.

  329. Absolut. Den enskilda människan
    måste också tänka rätt.

  330. Förlåt. Niklas?

  331. När man tittar på en studie om
    nudging-insatser är det som du säger-

  332. -att de inte är jätteeffektiva.

  333. När man ska få folk
    att agera grönare. Några gör det.

  334. Men författarna till den amerikanska
    studien konstaterade-

  335. -att regleringar alltid är tusen
    gånger bättre än en liten elmätare.

  336. -Vilken studie refererar du till?
    -Jag önskar jag kunde namnen.

  337. Finns på min hemsida.
    Jag kan länka sen.

  338. Det är viktigt att ha med sig.

  339. Det är ett flerfrontskrig, där
    nudging har fokus på konsumenten.

  340. Men det finns stora insatser
    som måste göras-

  341. -om världen ska gå i mål
    och inte gå under.

  342. Inte bara ha roliga,
    visuella feedbacks här och där.

  343. Niklas, du är ju digital entreprenör
    och driver Daily Bits Of.

  344. Det är en typ av nudging, hur man får
    folk att ta till sig information-

  345. -och inspirera dem till förändring.

  346. En av kurserna
    som finns på Daily Bits-

  347. -är ju "Vegan i 30 dagar".

  348. Berätta om möjligheterna du ser
    med digital teknik-

  349. -för att hjälpa oss välja att,
    till exempel, bli vegan.

  350. Kul att du tog upp det. Vad oväntat.

  351. -Var det oväntat?
    -Nej.

  352. Jag tjatade till mig det.

  353. Jag tänker att om man gör rätt
    kan det bli effektivt.

  354. Om man gör rätt med digitala verktyg.

  355. Jag har gjort appar i flera år,
    för folk i terapi, bland annat.

  356. För att de ska må bättre.
    Men det funkade inte.

  357. Personerna kände sig dåliga när de
    inte fattade hur appen funkade.

  358. Jag har varit på ena sidan.

  359. Det var det som ledde fram till idén
    där man bara får korta mejl dagligen.

  360. Resten lämnas till användaren. Det
    är inga appar eller nerladdningar.

  361. Det är 2 500 personer som
    förhoppningsvis har lagat nåt recept.

  362. Det är ett nyhetsbrev
    som kommer varje dag.

  363. Vi har fått lära oss i dag
    att vi ska sluta prenumerera på sånt.

  364. Jag har skickat en miljon mejl
    det här året.

  365. Via det här. Jag har inte skrivit
    dem manuellt. Men många får dem.

  366. Jag tycker inte heller om nyhetsbrev.
    Det är en diffus grej som kommer.

  367. Vad ska man göra? Och vi känner oss
    dåliga för att vi inte vet det.

  368. Det är riktade kurser
    under en begränsad tid-

  369. -som man lätt kan sluta med
    och utan krav på prestation.

  370. Det handlar om att få folk att bli
    nyfikna på vegansk matlagning-

  371. -under en kort period av sina liv.

  372. Finns det nåt annat som hjälper
    människor att göra hållbara val?

  373. Hade du inte lagt till "hållbara"
    så hade jag sagt Codeacademy.

  374. Alla som vill lära sig programmera
    kan använda det.

  375. Det är en app där man får göra en
    programmeringskod varje dag. Roligt.

  376. Den är ett bra exempel på att få folk
    intresserade av ett komplicerat ämne.

  377. Det är superläskigt.
    Men man gör lite varje dag.

  378. På hållbarhetsfronten
    är jag lite osäker.

  379. Hade vi inga bra exempel
    i förra passet?

  380. På appar?
    Jo, Johanna tog upp nåt exempel.

  381. Prata med Johanna.
    - Var är du, Johanna?

  382. Ni två missade förmiddagen,
    med Joshua Becker-

  383. -som pratade om minimalismtrenden.

  384. Där är han
    en av de som går i bräschen.

  385. Vad ser ni för potential i trenden
    att folk väljer att rensa bort-

  386. -och leva minimalistiskt?

  387. Det blir mer tid för det som spelar
    roll om man rensar bort det oviktiga-

  388. -mentalt och grejer.

  389. Det finns ingen poäng att rensa ut
    kläder och slänga dem. Varför då?

  390. Jag har ju redan köpt dem.
    Jag kan ju ge bort dem.

  391. Man kan ju byta kläder med varandra.
    Det är onödigt att ha skrot hemma.

  392. För att se vad som är viktigt
    kan man behöva rensa.

  393. Då ska man fundera på
    vad som är viktigt i mitt liv.

  394. "Vad ska jag låta mig styras av?"

  395. I mitt fall är relationen till mina
    barn viktig. Inte så häpnadsväckande.

  396. Då försöker jag ordna
    så att jag får träffa dem mycket.

  397. Jag har rensat bort bil
    och dyra semestrar.

  398. Jag har valt att jobba kreativt för
    att jag tycker att det är roligt.

  399. Jag hade kunnat satsa på en karriär
    som organisationskonsult-

  400. -och tjänat 80 000-90 000 kronor
    i månaden.

  401. Men jag valde att bli författare
    och tjäna jättelite pengar.

  402. Man ska hitta vad
    som är viktigt i livet.

  403. Men skiten man funderar löjligt
    mycket över kan man rensa bort.

  404. Kan det få ett brett genomslag
    hos gemene man?

  405. Du gav ett exempel på
    individuell prestationsångest.

  406. Det är där Joshua Becker startar.

  407. För att hitta fram till det viktiga
    i livet rensade han bort prylar.

  408. Varje gång man köper en pryl
    måste den vårdas.

  409. Den måste tas hand om, placeras,
    dammas och förflyttas.

  410. Varje pryl som kommer in i ens hem
    tar tid från en.

  411. Vilket man sällan tänker på
    när man köper den.

  412. Och är inte prylarna viktiga,
    utan barnen, familjen-

  413. -vänner, att resa eller skriva böcker
    ska man inte fokusera på prylarna.

  414. På så sätt-

  415. -tror jag att Joshua Becker,
    Leo Babauta-

  416. -och de här amerikanska förebilderna
    är en stark trend.

  417. Och man börjar med
    att reducera prylar.

  418. Men reduktionen är inte viktig, utan
    förhållandet till vad som är viktigt.

  419. Och om det är att reducera prylar
    är det positivt.

  420. Vad gör de med alla sina pengar?

  421. Eller tjänar Joshua jättelite pengar?

  422. Han fick den frågan, och han svarade
    att man konsumerar andra saker.

  423. Han trodde mycket på tjänster
    och upplevelser.

  424. Han finns kvar.
    Passa på att fråga mer om det.

  425. Det känns som en rimlig utveckling.

  426. I stället för att folk
    bara ska ha feta sparkonton.

  427. En sak som folk borde köpa är terapi.
    Jag talar ju i egen sak.

  428. Men om man vill må bättre
    och leva ett bättre liv-

  429. -ska man inte se det
    som så komplicerat.

  430. "Nu är det lite tufft, men jag
    tar tio gånger korttidsterapi"-

  431. -"kring det här temat."
    Det kan man använda sina pengar till.

  432. Det tror jag ger bättre välbefinnande
    än att köpa en tröja.

  433. Det kan också vara härligt.

  434. Det känns som om människor
    instinktivt vet det.

  435. Om man får frågan vad som är viktigt
    svarar de flesta "tid med familjen".

  436. Men vi behöver hjälp med
    att våga bryta oss loss.

  437. Ett tankeexperiment är just att tänka
    att en närstående blir sjuk i cancer.

  438. Det händer ju, tyvärr.
    Det sitter jag också med.

  439. Då blir det tydligt vad som är
    viktigt. Det är jobbigt att tänka på.

  440. Men när man gör det
    försvinner all skit.

  441. "Det här är viktigt. Det är viktigt
    att ägna sig åt det här."

  442. "Att lägga tid
    på de här människorna."

  443. Det tycker jag kan hjälpa till,
    även om det låter lite morbitt.

  444. Man har hört det så många gånger, att
    folk tänker till när de förlorar nån.

  445. Det har vi alla hört,
    och ändå förändrar vi oss inte.

  446. Man borde hitta ytor.

  447. Tänk på relationer.
    Man vill ha tid med de omkring sig.

  448. Hitta ytor där det inte
    finns konsumtionsbudskap.

  449. Som föräldraledig letade jag efter
    fik där man kunde dra in barnvagnen-

  450. -som man ens fick gå in på.

  451. Ibland är det en överkorsad barnvagn
    och en döskalle bredvid.

  452. Då fick man gå till
    de stora gallerierna.

  453. Där är det affärer överallt. Man vill
    ha ställen där sånt inte finns.

  454. Det är ett exempel på där samhället
    har ett ansvar att skapa ytor-

  455. -som inte bara
    är tilltänkt för konsumtion.

  456. Niklas, när jag intervjuade dig
    pratade vi om-

  457. -om vi som individer kommer
    att bryta oss loss. Då sa du:

  458. "Vi kommer att bli bättre på
    att definiera vad som är viktigt."

  459. -Du uttryckte dig optimistiskt.
    -Jenny kanske tjuvlyssnade.

  460. Vill du utveckla det? Tror du att vi
    kommer att lära oss att hantera det?

  461. Det måste vi göra.

  462. Om man bara ger efter åt andra hållet
    blir det så mycket SMS-lån-

  463. -prylar, ångest och saker att göra.

  464. Och så kommer man
    att fatta att man inte mår bra.

  465. Men jag håller med Jenny.
    Man kan behöva professionell hjälp.

  466. Det finns
    många olika strukturcoacher-

  467. -stressa mindre på arbetsplatsen och
    ta bort notiser. De tjänsterna finns.

  468. Terapi är ju det för privatlivet.
    Det är en fantastisk tjänst.

  469. Bli psykolog, för det är där
    vi kommer att lägga pengarna.

  470. Nej, då dumpas våra löner.
    Bli inte psykologer.

  471. Man kan göra det mer tillgängligt.

  472. Våga gå dit
    med fler typer av problem.

  473. Det är ju roligt. Man kan få hjälp
    med alla möjliga saker.

  474. Diana, vi pratade om det
    vi var inne på i förmiddags-

  475. -om trenden utgör ett hot
    mot företag.

  476. Och ni pratar om det
    inom ert företag.

  477. "Skulle vi klara oss om vi jobbade
    mindre än fyra timmar om dagen?"

  478. Oj. Mindre än fyra timmar.

  479. Vi jobbar sju timmar om dagen,
    lite mindre än andra.

  480. Jag är kanske naiv och tror ändå-

  481. -att saker ibland sker av sig själv.

  482. Börjar vi omvärdera livet, prylarna-

  483. -och hur mycket pengar
    man ska samla på sig-

  484. -tror jag att livet blir klokare
    och mer effektivt-

  485. -av att gå ner i tid.

  486. Men jag har svårt att se hur ett
    företag ska gå ihop med fyra timmar-

  487. -det är halvtid.

  488. Då skulle inte vi klara oss. Då
    skulle vi inte kunna betala lönerna.

  489. Behöver man de lönerna?

  490. Fråga mina medarbetare.
    Ingen vill gå ner i lön.

  491. -Nej, det är klart.
    -Men man kan välja att jobba mindre.

  492. Men som företagsledare kan jag inte
    kräva att de ska jobba halvtid-

  493. -och få halvtidslöner.

  494. Men det beslutet kan man ta själv.
    Det handlar om att tillåta det.

  495. Men poängen i dialogen-

  496. -är att skapa mellanrum
    i sitt arbete.

  497. Mellanrum kan vara ett tomrum
    eller att göra fria projekt.

  498. Den typen av mellanrum tror jag gör
    en klokare i projekten vi jobbar med.

  499. Då kan vi göra klokare lösningar
    och tänka på vad som är viktigt.

  500. I stället för att fylla
    alla boxar varje dag-

  501. -som vi gör lite mer tanklöst.

  502. Vi har en kvart kvar,
    så vi tar lite frågor.

  503. -Finns det nåt på Twitter?
    -Det finns två spännande frågor.

  504. Den ena är: "Är valfrihet och
    hållbarhet egentligen en klassfråga?"

  505. Den andra: "Har panelen tips på
    hur man värjer sig"-

  506. -"mot alla köpuppmaningar vi får?"

  507. Den första frågan var du inne på,
    om klassperspektivet.

  508. -Är det nån som vill utveckla mer?
    -Jag vill bara säga ja.

  509. Ett rungande "ja" från panelen.

  510. -Och den andra frågan?
    -Hur man värjer sig.

  511. Hur man värjer sig
    mot alla köpbudskap.

  512. Jag sysslar ju med det.

  513. Hur man värjer sig var det
    Joshua Beckers föredrag handlade om.

  514. Värja sig är ju att bestämma sig för
    vad som är viktigt.

  515. När man bestämmer sig för vad
    som är viktigt väljer man bort nåt.

  516. Precis som när nån är sjuk i ens
    omgivning blir det väldigt tydligt.

  517. Har man inte tydliggjort det... Det
    är inte enkelt att veta vad man vill.

  518. Det bör man gå i terapi för
    eller i ett zen-buddhistiskt kloster.

  519. Men har man hittat det som är viktigt
    väljer man på ett bättre sätt.

  520. Hon, "riksbyggis", som var här...
    Bo trångt.

  521. Det är superbra att bo trångt
    och vara stolt över det.

  522. Man är ascool om man bor fyra pers på
    80 kvadrat. Och det är rätt luftigt.

  523. Vi bor tre på 53 kvadrat.
    Fast jag vill bo större.

  524. Nej.

  525. Du tog upp nåt intressant tidigare.

  526. De här paradoxerna.
    Vad leder enkelheten till?

  527. Det är ju inte självklart
    att allt blir bra.

  528. Det har att göra med vad som
    förväntas av oss. Vill du utveckla?

  529. Det är spännande
    att tala i paradoxer.

  530. Och en paradox är marmeladtestet.

  531. När vi har för många val väljer vi
    inte. Finns det nåt mer hållbart?

  532. På nåt vis blir det en paradox i sig.

  533. Samtidigt som jag ser att när vi ändå
    måste välja en dressing, eller nåt-

  534. -så bara tar vi en dressing
    eller den vi alltid tar.

  535. Vilket inte är ett medvetet val,
    enligt den riktning man vill leva.

  536. Då blir det svårare.

  537. Nu kommer ni alltid att tänka på
    enhörningar när ni hör "dressing".

  538. Jag tänkte... Nej.

  539. Grunddilemmat är kärnan.

  540. Vad är det vi står för? Vad vill
    vi göra? Men det är väldigt svårt.

  541. Hur håller man sig ifrån det?

  542. Man kanske ska hålla sig ifrån
    vissa vänner.

  543. Jag firade midsommar
    tillsammans med några vänner.

  544. Och alla hade jätterika vänner och
    skulle åka på fantastiska semestrar.

  545. Alla hade bil, båt, sommarstuga-

  546. -jättevackra, småblommiga
    sommarklänningar från små designers-

  547. -och öl från mikrobryggerier.

  548. Och jag kände en otrevlig känsla.

  549. Jag kände avund, helt enkelt.
    Jag ville ha det.

  550. Jag brukar inte känna så. Jag tycker
    att jag har valt ganska rätt.

  551. Men det blev jättejobbigt
    på midsommarfesten.

  552. För jag kunde inte värja mig
    mot "så här ska det vara".

  553. Jag bor i en liten tvåa
    med mina barn, utanför tullarna.

  554. "Jag borde ju också tjäna..."

  555. Häng med rätt människor, som har
    de värderingar du också gillar.

  556. Eller välj rätt människor
    att jämföra dig med.

  557. Jag känner verkligen igen mig.

  558. Jag ville börja jobba som
    organisationskonsult och köpa bil-

  559. -båtluffa i Grekland med alla barn,
    och vad det var.

  560. Det är lite cyniskt att se det så.
    De är också människor.

  561. Jag tycker om dem,
    därför firade jag med dem.

  562. Men för mig blev det...

  563. Man ska vara medveten om
    att inte jämföra sig.

  564. "Jag har valt så här,
    för det är viktigt för mig."

  565. Jag har ju valt bort att tjäna
    mycket pengar för det som är viktigt.

  566. Jag känner igen mig så himla mycket.
    Men det man ska komma ihåg...

  567. Man kanske känner sig dålig,
    att man inte har nåt att komma med.

  568. Man kanske inte får så mycket
    följdfrågor. "Hur är livet i tvåan?"

  569. Kom ihåg att det är svårt för folk
    att relatera till minimalister.

  570. Inte för att de tycker att man är
    sämre för att man bor på 55 kvadrat.

  571. Men det är svårt
    att veta vad man ska fråga.

  572. Vi skulle åka tåg till Köpenhamn
    och bo i min ex-mans syrras lägenhet.

  573. Till skillnad från att åka
    till Seychellerna i tre veckor.

  574. Jag tror inte att de tycker
    att den avskalade semestern är sämre.

  575. Man gör det i sitt eget huvud. Jag
    vet inte vad jag vill ge för tips.

  576. Det kanske lät jättekonstigt.

  577. Man ska jämföra sig med rätt personer
    och minnas varför man valde så här.

  578. Du nämnde att det kan bli samma
    problem om normen vore minimalism.

  579. Då speglar man sig ändå i andra.

  580. När man gör saker till en livsstil
    som handlar om att blir accepterad-

  581. -är man inte ärlig mot sig själv-

  582. -och det man genuint
    vill få ut av livet.

  583. Jag tycker att det kan vara positivt
    och man kan inspirera andra.

  584. Men man har klistrat på livsstilen
    som en social markör.

  585. Det finns en liten fara i
    om alla skulle bli minimalister.

  586. Det kanske blir en bättre värld,
    men det ska inte bli en statusmarkör.

  587. Bli minimalister för att ni känner
    att det är en möjlig väg.

  588. Där man kan rensa
    i blurret omkring sig.

  589. Finns det några livefrågor?
    Det är flera som viftar.

  590. Gå du runt med mikrofonen, Ingemar?

  591. Upp med händerna.
    Här har vi lite frågor.

  592. Hej. Jag heter Maj-Lis Ivarsson och
    lever ett annat liv än vad ni gör.

  593. Jag finns på landsbygden
    och driver ett företag där.

  594. Jag skulle vilja lyfta frågan
    om social resiliens-

  595. -som ett hållbarhetsbegrepp.

  596. Vilket innebär
    att vi måste se alla människor-

  597. -inte bara de som bor i innerstan
    eller runt Stockholm-

  598. -med de problem som jag uppfattar
    som väldigt lokala.

  599. Det ni pratar om
    är väldigt lokala problem.

  600. Vi har en värld runtomkring oss-

  601. -som har helt andra problem,
    fattigdoms- och rättviseproblem-

  602. -som jag tycker försvinner
    i den här diskussionen.

  603. Vi får inte en hållbar värld
    om vi inte lyfter rättvisefrågorna.

  604. Vi måste också se grannen-

  605. -tiggaren, de outbildade
    som inte nånting förstår-

  606. -som resurser.

  607. Mycket klok kommentar, tycker jag.

  608. Jag tror, lite naivt kanske-

  609. -att reducera det som är otydligt
    i ens omgivning-

  610. -som tar en in på vägar...
    Till exempel att samla på saker-

  611. -eller tro att mejlen är viktigast
    av allt tar bort ansikten.

  612. Det vi har pratat om här
    kan lyfta insikten-

  613. -att det är viktigare att tänka på
    andra i sin omvärld, inte tvärtom.

  614. Och jag kommer från landet.

  615. Jag var på Gran Canaria förra veckan.

  616. Ska vi ta nån mer?

  617. Hej. Jag heter Katharina Brunat
    och driver A Win Win World-

  618. -som också är initiativtagare
    till Nudging Sweden-nätverket.

  619. Jag har en reflektion och en fråga.

  620. Min reflektion är
    att jag vill stämma in.

  621. Givetvis är nudging
    bara ett komplement.

  622. Jag vet inte om nån har den ultimata
    lösningen på en hållbar framtid.

  623. Vi fokuserar på det som komplement.

  624. Många olika lösningar kan bli en
    paketlösning som leder oss framåt.

  625. Vi pratade om att vi inte vill
    att nån begränsar våra val.

  626. Jag håller med. Jag vill också
    ha valfrihet och en fri värld.

  627. Det är det som attraherar mig
    till nudging.

  628. Man tar inte bort nåt val,
    man arrangerar valarkitekturen-

  629. -så att det blir lätt att göra rätt
    och slippa undra över dressingen.

  630. Det blir enkelt
    att välja det som är mest hållbart.

  631. Min fråga är till alla, men särskilt
    till Caroline, som är nudgingexpert-

  632. -och en av de
    som har lyft begreppet i Sverige.

  633. Nudging och minimalism, går de hand
    i hand eller tar de ut varandra?

  634. Stöttar de varandra
    eller går de isär?

  635. -Ta den, du.
    -Jag måste tänka på den.

  636. Jag är inte så snabbtänkt just nu.

  637. Jag är så inne i modererandet nu.
    "Oj, får jag en fråga?"

  638. Är det nån annan som har ett svar?
    Jag kan tänka under tiden.

  639. Vi kan kallprata om det.

  640. Jag delar ambivalensen kring nudging.

  641. Jag tror att vi måste ta till
    alla medel vi kan.

  642. Där ser jag
    att nudging kan vara ett sätt.

  643. Och där kan det gå hand i hand.
    Man kan använda det på olika sätt.

  644. Man kan använda det för att nudga
    människor att tänka minimalistiskt.

  645. Så tänker jag spontant. Jag utvecklar
    det vid ett senare tillfälle.

  646. Tackar. Anna Elofsson,
    Consat Sustainable Energy System.

  647. Jag vill komplettera
    till frågan om klass.

  648. Det finns en intressant studie,
    av David Andersson på Chalmers-

  649. -som visar privata koldioxidutsläpp
    kontra välmående.

  650. De som släpper ut minst
    är de som mår sämst.

  651. Men det beror på att de inte har råd
    med bil och åker inte på semester.

  652. Men i de andra grupperna
    ser man inte att välmåendet ökar.

  653. Så det är definitivt en klassfråga.

  654. Man släpper ut lite
    om man inte har pengar.

  655. Men välmåendet
    ökar inte för de andra.

  656. Vi ser att vi kan må bra
    fast vi konsumerar mindre resurser.

  657. Läs David Anderssons
    licentiatavhandling.

  658. Vi hinner med en fråga till,
    om det finns en sån.

  659. Är det nån som viftar? En kort.

  660. Jag har varit med på resan
    ni pratar om.

  661. Jag sa upp mig. Jag var ansvarig
    för arbetsmiljön på en stor koncern.

  662. Jag ville starta eget. En del vänner
    tyckte att jag var dum i huvudet.

  663. "Hur kan du lämna ett så bra jobb?"

  664. Och man behöver välja bort
    även vänner i en sån situation.

  665. Som svar på din fråga. Jag kommer
    från Degerfors, en liten ort.

  666. Man får upp ögonen när man
    jobbar med nåt man brinner för.

  667. Jag befann mig i en kokong,
    jag såg inte omvärlden.

  668. Men efter att jag sa upp mig
    såg jag omvärlden på ett annat sätt.

  669. I dag hjälper jag människor
    att göra enklare val.

  670. "Go for it."

  671. Får jag säga en sak lite snabbt?
    Ämnet engagerar även på Twitter.

  672. Just nu ligger vi överst på listan
    över vad som är mest omtalat här.

  673. Det kanske inte händer så mycket
    vid den här tiden.

  674. -Då vill jag tacka er.
    -Får jag kommentera det sista?

  675. Om jag tänker på mig själv
    så saknar jag de där förebilderna.

  676. Steve Jobs är ju jobbig
    att ha som förebild.

  677. Jag saknar förebilderna
    som är kvar i företagen-

  678. -och kämpar för att förtydliga och
    är kvar och kämpar för hållbarheten.

  679. De som kämpar för en bra värld.

  680. Jag vill hitta dem också.
    Där är trenden svår.

  681. För de amerikanska guruerna
    har lämnat sina jobb.

  682. Då känner man sig skyldig för att
    man jobbar i ett stort företag.

  683. I min värld är det viktigt att kunna
    påverka företag i en viss riktning.

  684. Det är det som inspirerar.

  685. Men jag vill ha jättemånga av dig,
    som också är ute och missionerar.

  686. Textning: Marie Karlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mår människan bättre av färre val?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om hållbarhet och svårigheten att välja på grund av det stora utbud som finns. Skulle vi göra mer medvetna val om det fanns färre att förhålla oss till? Ska det vara upp till individen att göra alla val eller ska vissa val överlåtas till samhället? Medverkande: Diana Uppman, omvärldsanalytiker, Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, Niklas Laninge, psykologstudent och entreprenör, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Psykologi, Val (psykologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtiden är enkel

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Vårt ökade behov av förenkling

Ingemar Tigerberg, redaktör på Camino, reflekterar över tendenser som tyder på att allt fler är trötta på att ständigt göra val. Att rensa är ett tecken i tiden, menar han. Loppmarknader har blivit en folkrörelse, och vi handlar fler färdiga matkassar på nätet. Förenkling är på frammarsch och tjänster som erbjuder oss att slippa tänka ökar. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mindre ger mer

Den amerikanske bloggaren och minimalistgurun Joshua Becker berättar om sin resa från traditionell medelklassamerikan, med ett liv fyllt av prylar, till att inse att han mår så mycket bättre av färre materiella ägodelar. Här berättar han om vilka vinster som uppstår om vi äger mindre trots att vi under hela livet pumpas med information om hur lyckliga vi blir av konsumtion. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Design som förenklar våra liv

Paneldiskussion om vilka företag som tjänar respektive förlorar på ändrade konsumtionsvanor. Medverkande: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen, Martin Willers, People People, Brita Hahne, Smpl, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Förenkla för att förtydliga

Vad händer om vi erbjuds för många val? Mycket tyder på att vi då väljer att inte välja. Omvärldsanalytikern Diana Uppman berättar om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mår människan bättre av färre val?

Ett samtal om hållbarhet och svårigheten att välja på grund av det stora utbud som finns. Medverkande: Diana Uppman, omvärldsanalytiker, Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, Niklas Laninge, psykologstudent och entreprenör, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss