Titta

UR Samtiden - Framtiden är enkel

UR Samtiden - Framtiden är enkel

Om UR Samtiden - Framtiden är enkel

Allt fler inser fördelarna med färre val och en enklare livsstil. Hur påverkas individen, företag och organisationer om allt fler anammar en minimalistisk livsstil och minskad konsumtion? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag 2015. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtiden är enkel : Förenkla för att förtydligaDela
  1. Jag tänker prata om en inte alls
    så enkel resa mot enkelheten-

  2. -och ta historien om BVD och vår
    ganska mödosamma väg mot enkelheten.

  3. Jag tänker ta min historias början
    från nitton år tillbaka-

  4. -då BVD grundades som en grafisk
    formgivningsbyrå inom förpackningar-

  5. -för att formge förpackningar,
    butiker och i köpcentra-

  6. -men också
    formge grafiska identiteter.

  7. De två kvinnliga grundarnas filosofi
    var "Simplify to clarify"-

  8. -att skala bort det som inte var
    nödvändigt och lyfta det kärnfulla.

  9. Därutöver och runt det kärnfulla
    skapade man ett mellanrum.

  10. Det är i formen och förpackningens
    värld som jag kommer att börja.

  11. Måleriförpackningen uppe till vänster
    är kanske det som har symboliserat-

  12. -den här filosofin för just BVD,
    som just i det fallet-

  13. -en målerifärg, handlar om
    att lyfta målarnas färgspråk-

  14. -och låta tomrummet runt omkring
    tala det språket.

  15. Men nånstans på vägen, kring
    2005-2006, började det skava lite-

  16. -i att allt vi gör handlar om
    att det ska säljas.

  17. Formgivningen handlar om
    att skapa nåt som blir valt.

  18. Vi började känna lite grann
    att på den vägen-

  19. -ville vi hitta mer hållbarhet
    i det vi formgav.

  20. Vi började samarbeta mer med sociala
    entreprenörer som Charitea och Lycka-

  21. -två tyska exempel
    på sociala entreprenörer.

  22. De försöker skapa en egen
    ekonomisk bubbla som handlar om-

  23. -att lyfta sociala aspekter,
    att ge till sociala verksamheter-

  24. -men att fortfarande vara engagerad
    i att det är ekologiska produkter-

  25. -och att bibehålla
    ekonomisk hållbarhet.

  26. Men ni ser ju en 7-Eleven. Vi jobbar
    även med stora kommersiella företag.

  27. Det är där jag tänker börja prata
    om vår resa framåt i enkelheten-

  28. -och 7-Eleven får symbolisera
    den här resan mot de större frågorna.

  29. När vi har formgivit t.ex. 7-Eleven
    försöker vi ju påverka materialval.

  30. 7-Eleven handlar om att sälja
    snabb mat till de som springer förbi.

  31. De ska grabba maten,
    och sen slänger de förpackningarna.

  32. Det är där, att inte bara stanna
    vid grafisk form och material-

  33. -som vi försökte springa vidare.
    Vi sprang även förbi:

  34. Vad händer med sopberget som skapas
    av all mat vi tar "on the go"?

  35. Här är svårigheten som designbyrå
    att försöka påverka kunder-

  36. -men även omgivningen, för det är
    inte bara företag man ska påverka.

  37. Vi har dels företag - går det att
    göra en mugg som går att trycka ihop?

  38. Det blir mindre sopor, och den ska
    så klart ingå i en cirkulär ekonomi.

  39. Nästa steg är: Vad gör staden
    för den här hållbara livsstilen?

  40. Hur hjälper de oss att sortera när vi
    ändå väljer att köpa mat på vägen?

  41. Än svårare blir det när man
    börjar prata om att återanvända.

  42. Det här är ett sätt att återanvända
    som vi kanske inte tänkte på direkt-

  43. -d.v.s. att EU-migranter och andra
    använder muggen till att tigga i.

  44. Vad händer utifrån den aspekten?

  45. Det här försöker vi också påverka,
    och i 7-Eleven-fallet-

  46. -försöker vi påverka att all mat
    som går ut om en dag eller samma dag-

  47. -kan vi ge den till EU-migranter
    eller hemlösa av olika slag?

  48. Här ligger ganska mycket misslyckande
    i att försöka gå förbi byråkratin-

  49. -som ska ge tillåtelse men även
    företag som ska organisera det-

  50. -bland flera företagare
    som vill vara med.

  51. Det här har hamrat på oss
    ganska länge.

  52. Vi har väldigt många val, och man får
    lite skavsår som formgivningsbyrå-

  53. -när man förstår att vi bidrar
    till att försöka skapa förpackningar-

  54. -som i detta överflöd blir val.
    Då börjar vi fundera över alla val.

  55. Vad är det som gör att vi blir valda?

  56. Hur skapar vi attraktionen
    att väljas?

  57. Om vi gör en reflektion kring val
    så gör vi i dag allt fler val.

  58. Jag tror att vi har en exponentiell
    kurva över fler val i dag.

  59. Vi har också en tro att fler val
    ger oss allt bättre produkter-

  60. -för då börjar produkterna konkurrera
    och då blir de bättre.

  61. Och att ju fler val vi har
    desto större frihet har vi-

  62. -och desto lyckligare blir vi.

  63. Personligen hittar jag aldrig
    några jeans.

  64. Jag har ett par
    som jag har ärvt av min man.

  65. Jag har letat jeans i 15 års tid,
    eller sen det fanns Levi's 501.

  66. Går man in i en jeansaffär, vilket
    jag gör, för jag vill ha jeans...

  67. Det är ett plagg man kan klättra i,
    vandra i, ha på jobbet och fest.

  68. Det är ett bra enkelhetsplagg.
    I affären frågar alltid nån expedit:

  69. "Kan jag hjälpa till?" Och jag
    vill alltid ha hjälp. Då frågar de:

  70. "Vilket märke?" Och jag kan inget
    om jeansmärken, så jag famlar.

  71. "Vilken tvättning?"
    Jag kan inget om tvättningar.

  72. Jag blev chockad över hur många det
    finns. Sen ska man välja färg.

  73. När jag äntligen har valt tvättning,
    färg, och några märken-

  74. -ska jag välja form: hög midja,
    låg midja, bootcut, tajta, raka.

  75. Nånstans på den vägen är jag borta.
    Det slutar med att jag inte väljer.

  76. Då sprang jag över Sheena Iyengar.
    Har ni hört talas om marmeladtestet?

  77. Några stycken - bra!

  78. Hon finns på Columbia University
    och skrev "The Art of Choosing".

  79. Hon gjorde ett test
    i "grocery stores" i USA-

  80. -där hon serverade marmelad
    till de som kom in i butiken.

  81. Under några dagar serverade hon
    6 marmelader och andra dagar 24.

  82. Hon registrerade
    hur många som gick in i butiken-

  83. -och hur många som gick fram
    till marmeladen. Då är frågan:

  84. Hur många här tror att det gick fram
    fler vid 6 marmelader än 24?

  85. Räck upp en hand nu.

  86. Underbart. Vid sex marmelader,
    och av 100 personer som gick in-

  87. -för att slippa procent, stannade 40
    personer vid 6 marmelader-

  88. -och 60 personer vid 24 marmelader.

  89. Det är där vi börjar vår konsumtion.
    Ju fler produkter som finns-

  90. -desto mer lockas vi fram, att kunna
    välja, i vår lycka att välja.

  91. Då kan man fråga,
    som Sheena Iyengar gjorde:

  92. "Hur många handlade marmelader
    vid de här borden?"

  93. Av de 40 som gick fram till de sex
    marmeladerna handlade 12 personer.

  94. Av de 60 personer som gick fram till
    24 marmelader handlade 2 personer.

  95. Så vad händer när vi försöker välja?

  96. Vi väljer inte
    när vi har för många val.

  97. Ibland måste vi välja,
    som med pensionsfonder.

  98. Då bara väljer vi.
    Vi har ingen aning om vad vi väljer.

  99. Det gör att kvaliteten på våra val
    försämras med fler val.

  100. Vi blir inte noggranna
    i hur vi väljer.

  101. Inte nog med det - vi blir
    mer missnöjda när vi väl har valt.

  102. Även om valet var bra för oss
    går vi med en skavande missnöjdhet.

  103. Det beror på att fler val,
    som Barry Schwartz säger här-

  104. -gör oss inte friare.
    Fler val paralyserar oss.

  105. Det gör oss stillastående,
    och mindre lyckliga-

  106. -för vi går hela tiden och funderar:
    "Kunde vi ha gjort ett bättre val?"

  107. Har vi bara sex produkter
    kan vi göra grundlig research.

  108. Med några hundra produkter
    ger vi upp. Vi blir paralyserade.

  109. Och vi känner oss alltid lite lurade.

  110. På vår resa i det här
    funderar vi mycket.

  111. Vi har ju arbetat med "att bli vald".

  112. Vi har arbetat med
    att öka konsumtionen för våra kunder.

  113. Hur kan vi använda den här kunskapen
    till nåt mer?

  114. Använda kunskapen att enkelt
    bli vald, enkelt navigera sig fram-

  115. -till en produkt och välja den
    till nåt helt annat?

  116. Vi har experimenterat i några år.

  117. Ett sånt experiment
    är att förenkla i trafikbruset.

  118. Bor ni i Stockholm så vet ni säkert
    att man inte cyklar säkert här.

  119. Det är svårt att hitta i Stockholm.
    De flesta som cyklar här-

  120. -är hitflyttade eller turister.
    Vissa är stockholmare som hittar.

  121. Men många av oss är hitflyttade
    eller turister som inte hittar.

  122. Dels finns en frustration i att inte
    hittar cykelvägar, och dels i-

  123. -att det går väldigt snabbt
    i vissa led och långsamt i andra.

  124. Då funderar vi:
    Utifrån hur vi navigerar i butiken-

  125. -och hur vi systematiserar grafisk
    form i t.ex. förpackningar-

  126. -hur kan vi använda det i cykelbanor?
    Kan man tänka sig en blå linje-

  127. -en grön, gul och en röd linje
    som är de stora cykelstråken?

  128. Kan man tänka sig att färga dem
    tydligare så att man hittar dem?

  129. Där finns en ökad säkerhet, och där
    ser också bilar och gångtrafikanter-

  130. -tydligt var cykelbanan är.
    Men vi funderar också:

  131. Kan man cykla snabbt och långsamt
    på samma cykelbana?

  132. Kan vi ha en snabb cykelväg med
    två pilar och som är kraftigt gul?

  133. Jag cyklar på damsnurra
    - alltid farligt-

  134. -så jag skulle ta den öppna vägen.

  135. Det här är ett sätt att ta grafisk
    form och tillämpa det på nåt nytt.

  136. Vi har även funderat
    över försäkringar.

  137. Vi har träffat bolag och undrat hur
    vi kan förenkla försäkringsbranschen-

  138. -där många känner en ganska
    stor ångest i hur man kan välja.

  139. I det här fallet kom vi inte så långt
    mer än att vi insåg-

  140. -att många barn i Sverige
    inte är försäkrade.

  141. I storstäder är väldigt många det men
    inte i mellanstora och mindre städer.

  142. Hur kan vi öka
    att barn är försäkrade?

  143. Vi gjorde ett förslag till Ikea och
    Ikano där man gick ihop och skapade-

  144. -en barnförsäkring
    som är enkel att förstå och välja.

  145. Man kan bara välja en produkt.
    Och den är enkelt skriven.

  146. Så återigen att förenkla för
    att tydliggöra vad det handlar om-

  147. -och hitta en ekonomi för många
    som inte har råd att försäkra sig.

  148. Den här heter "Omifall".

  149. Nåt vi jobbar allt mer med
    är alla planer som finns på företag.

  150. Det har vi ägnat
    ganska mycket tid åt.

  151. Här är jag en sommardag på kontoret
    med en kunds alla planer.

  152. Man har hållbarhets-, kommunikations-
    och verksamhetsplaner-

  153. -olika policydokument, styrdokument,
    kärnvärden, affärsidéer-

  154. -och så har vi kundanalyser o.s.v.
    som ska stödja en plan framåt.

  155. Det blir bara för mycket, och det gör
    att vi inte ser syftet med vårt jobb.

  156. Oftast när man träffar företag
    och frågar "Varför gör ni det här?"-

  157. -så kan man tio av tio gånger inte
    förklara varför man gör det man gör.

  158. Det finns ett brus i vägen av
    hur man ska bete sig, göra och vara.

  159. Precis som inom grafisk form
    är det ett överflöd av information-

  160. -så vi plockar all info som finns
    i företagen och försöker sätta den-

  161. -kanske inte på en arm, men kan
    en affärsplan vara på en enda sida?

  162. Ja, det kan den.

  163. Vi har fått allt fler organisationer
    att sätta affärsplanen på en sida.

  164. Det handlar om
    att reducera allt det onödiga-

  165. -och lyfta
    det väsentliga och viktiga.

  166. Det är en resa som vi har gjort,
    och man måste leva som man lär-

  167. -så det är även en personlig resa.

  168. Jag har nämnt flera minimalister
    och vill nämna en till: Zen habit-

  169. -som jag stötte på för sju år sen.
    Det är Leo Babauta.

  170. Han jobbar mycket med
    hur man förenklar sin tillvaro.

  171. Min resa har handlat mycket
    om att ta bort saker ur vardagen:

  172. Ta bort ord och prylar.
    Det var enkelt att ta bort prylar.

  173. Det var svårare att ta bort nåt
    ur garderoben. Har ni svårt med det-

  174. -så går ni in på Courtney Carves
    och gör 333-projektet-

  175. -att använda 33 plagg på 3 månader.

  176. Det inkluderar smycken, skärp,
    skor, kläder, allting.

  177. 33 plagg i 3 månader
    - det är en jättespännande övning.

  178. Den reducerar garderoben brutalt.
    Sen kan ni bo betydligt mindre.

  179. Man ger utrymme
    till det som betyder nåt:

  180. Närhet till medarbetare,
    organisationer och de kära.

  181. Insikter på vägen är:
    Bli barn på nytt.

  182. Ställ frågor.
    "Varför?" är en fantastisk fråga.

  183. Reducera kan provocera,
    men det är faktiskt en bra start.

  184. Skala bort och bygg upp sen.
    Förstärk sen det viktiga.

  185. Det viktigaste, från grafiska formen,
    är att skapa mellanrum.

  186. Låt det finnas mellanrum, inte bara
    i tiden utan även i tingen och orden.

  187. Prata så andra förstår - en ganska
    viktig bit. Möjliggör tankerum.

  188. Förstärk dig själv,
    din organisation och ditt företag.

  189. Gör det genom att panga ballongerna
    som står i vägen varje dag.

  190. Med det vill jag säga: Välkommen
    till "Simplify to clarify". Tack!

  191. Textning: Moa Eneroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förenkla för att förtydliga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi gör fler och fler val och tror att det ger oss bättre produkter. Omvärldsanalytikern Diana Uppman har forskat kring motsatsen - varför färre val leder till ökad försäljning och förbättrad hållbarhet. Vad händer om vi erbjuds för många val? Mycket tyder på att vi då väljer att inte välja, att vi blir paralyserade av för många val. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Psykologi, Val (psykologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtiden är enkel

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Vårt ökade behov av förenkling

Ingemar Tigerberg, redaktör på Camino, reflekterar över tendenser som tyder på att allt fler är trötta på att ständigt göra val. Att rensa är ett tecken i tiden, menar han. Loppmarknader har blivit en folkrörelse, och vi handlar fler färdiga matkassar på nätet. Förenkling är på frammarsch och tjänster som erbjuder oss att slippa tänka ökar. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mindre ger mer

Den amerikanske bloggaren och minimalistgurun Joshua Becker berättar om sin resa från traditionell medelklassamerikan, med ett liv fyllt av prylar, till att inse att han mår så mycket bättre av färre materiella ägodelar. Här berättar han om vilka vinster som uppstår om vi äger mindre trots att vi under hela livet pumpas med information om hur lyckliga vi blir av konsumtion. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Design som förenklar våra liv

Paneldiskussion om vilka företag som tjänar respektive förlorar på ändrade konsumtionsvanor. Medverkande: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen, Martin Willers, People People, Brita Hahne, Smpl, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Förenkla för att förtydliga

Vad händer om vi erbjuds för många val? Mycket tyder på att vi då väljer att inte välja. Omvärldsanalytikern Diana Uppman berättar om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mår människan bättre av färre val?

Ett samtal om hållbarhet och svårigheten att välja på grund av det stora utbud som finns. Medverkande: Diana Uppman, omvärldsanalytiker, Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, Niklas Laninge, psykologstudent och entreprenör, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss