Titta

UR Samtiden - Framtiden är enkel

UR Samtiden - Framtiden är enkel

Om UR Samtiden - Framtiden är enkel

Allt fler inser fördelarna med färre val och en enklare livsstil. Hur påverkas individen, företag och organisationer om allt fler anammar en minimalistisk livsstil och minskad konsumtion? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag 2015. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtiden är enkel : Design som förenklar våra livDela
  1. Hur ska företagen förhålla sig
    till en värld där...

  2. ...det faktiskt är så
    att vi kommer att konsumera mindre?

  3. Hur ska företagen
    förhålla sig till det?

  4. Vi skrev för nån vecka sen om en
    artikel som Karl-Johan Persson-

  5. -skrev på The Guardian som sa:

  6. "En enklare livsstil
    leder till social katastrof."

  7. Det la vi ut på Facebook
    och fick väldigt mycket kommentarer.

  8. Många företag ser det som ett hot
    medan andra ser det som en möjlighet.

  9. Jag har med mig tre experter-

  10. -eftersom jag själv inte driver ett
    stort företag som säljer produkter.

  11. Då har vi tagit med några såna,
    bland andra Charlotta Szczepanowski.

  12. Du får sitta kvar en liten stund.

  13. Hon är hållbarhetschef på Riksbyggen.

  14. Vi har Martin Willers,
    grundare av företaget People People-

  15. -ett designföretag som fokuserar
    på minimalistisk design.

  16. Och vi har Brita Hahne.

  17. Hon jobbar med att hjälpa människor
    få ordning i sina liv och företag.

  18. Först så ska jag bara
    visa er några bilder.

  19. Bilder på företag som har anammat
    minimalism och enkelhet-

  20. -så ni får en bild av vad det kan
    handla om för produkter och tjänster.

  21. Det här är ett företag
    som vi har skrivit om i Camino.

  22. De har intresserat oss. De heter Life
    Edited och är i England och New York.

  23. Deras affärsidé består
    av en konceptlägenhet-

  24. -som de har utformat.
    Den ser ut ungefär så här.

  25. Du kan göra om den
    till en tvårummare.

  26. Du kan fälla upp ett bord ur golvet
    så det blir en jättestor matsal.

  27. Du kan till och med förvara din cykel
    käckt och snyggt i ett fack.

  28. Hela lägenheten är uppbyggd av
    nedfällbara lösningar av olika slag.

  29. Det är nåt man ser ibland
    på Facebook.

  30. Det kommer klipp på människor som har
    gjort om lägenheter kreativt.

  31. Det här företagets idé
    är att sälja det här konceptet.

  32. Det kostar ganska mycket,
    men idén är väldigt intressant.

  33. Här i Stockholm finns Sleepbox.
    Det är ett internationellt företag.

  34. Det är som små boxar man kan sova i.
    De finns ofta på flygplatser.

  35. Det är en slags minimalistiskt
    hotellrum.

  36. Du delar toalett i korridoren.

  37. Det kostar väl 500 kronor,
    så det är inte superbilligt.

  38. Men det är ändå ett sätt att få in
    många hotellrum på en liten yta.

  39. AF Bostäder i Lund
    har nyligen släppt Bokompakt.

  40. Det är ett antal studentlägenheter
    som är väldigt små.

  41. De är smart designade i miljövänligt
    material. Det är bara trä.

  42. Det är en massa flexibla lösningar.
    De har tänkt på allt man behöver ha.

  43. Det riktar sig till studenter
    som flyttar hemifrån hit.

  44. Man har inte så många ägodelar,
    så man behöver inte mycket.

  45. Istället har man desto mer gemensamt
    utrymme och odlingslotter-

  46. -på grundplan så att säga.

  47. Vi har också större företag
    som ser att minimalism och enkelhet-

  48. -är något vi kan
    spara pengar på att göra.

  49. Reducera antalet förpackningar.

  50. Reducera produkten
    till vad den behöver vara.

  51. Det här är IKEA som jobbar
    på det sättet med vissa produkter.

  52. Vissa företag gör bara produkter
    som kan göras om till något annat.

  53. Det är en stol som kan bli en stege.

  54. Det kan bli till en hylla
    och en massa olika saker.

  55. Det här företaget heter Plus Function
    och håller på med såna produkter.

  56. Ett annat företag
    heter ECLink System.

  57. De tyckte att resväskor
    är nåt man inte använder ofta.

  58. Det beror på hur mycket man reser,
    men den kan stå och damma.

  59. Då kanske man kan göra den kompakt
    så den tar minimalt med plats.

  60. Här har vi en hemma-arbetande pappa.

  61. Allt fler företag börjar med att man
    kan jobba hemma nån dag i veckan.

  62. Telia är ett företag som underlättar
    för människor att jobba hemifrån.

  63. Det finns ju fler möjligheter att ha
    Skype- eller telefonkonferenser-

  64. -och inte behöva ses.

  65. Så kan man vara hemma
    och passa sina barn.

  66. Fast det kanske inte är det man
    ska göra när man jobbar hemifrån.

  67. Det är en intressant sak som vi ser:
    Tekniken hjälper oss på olika sätt.

  68. Mer och mer produkter kommer upp om
    man söker "apps for simple living".

  69. Då får man upp mängder av appar
    som försöker hjälpa oss.

  70. Det kan ju bli ett problem
    att navigera bland alla appar.

  71. Vilken förenklar mitt liv?

  72. Den här fastnade jag för, för den
    verkade intressant. "Sell simple."

  73. Den finns i USA. Man fotar produkten
    man vill sälja second hand.

  74. Sen lägger appen upp det åt dig-

  75. -på alla olika...
    Craigslist, som motsvarar Blocket.

  76. Tradera,
    din köp- och säljsida på Facebook.

  77. Alla sidor du vill
    att den ska finnas på.

  78. Då slipper du lägga upp det
    på alla ställena.

  79. Det kommer den typen av tjänster.

  80. Vi ser även den här typen
    av magasin dyka upp.

  81. Informationskällor som hjälper oss
    att förhålla oss till enklare liv.

  82. Less Magazine är fokuserad på mode
    och en minimalistisk modestil.

  83. Real Simple och olika tidningar
    försöker hjälpa dig att leva enklare.

  84. Jag ska visa en liten film.

  85. Ni kanske har sett den
    på sociala medier.

  86. Den visar hur ett kontor
    skulle kunna se ut jämfört med förr.

  87. Jag hoppas att tekniken fungerar här.

  88. Jag måste...

  89. Det var väldigt svårt.

  90. Ljudet är...

  91. Jaha, det är en kabel i här...
    Det kommer inget ljud.

  92. Ljudet behövs i alla fall inte.
    Det är bara lite musik.

  93. Vi kan ju se här. Alla produkter
    vi förr hade på skrivbordet-

  94. -kan idag reduceras till olika typer
    av ikoner på vår dator.

  95. Vi behöver i princip inte ha
    någonting på våra skrivbord.

  96. Men ändå så är våra skrivbord
    oftast ganska belamrade-

  97. -tycker jag mig se
    när jag besöker andras kontor.

  98. Fast tekniken och möjligheten
    att ha väldigt lite grejer finns-

  99. -så har vi inte det alltid ändå.

  100. Men så skulle det kunna se ut.

  101. Det här var inte...

  102. Carro.

  103. Jaha, där måste jag...

  104. Så. Då så...

  105. Då ska jag bjuda upp Charlotta
    från Riksbyggen till panelen.

  106. -Välkommen.
    -Tack.

  107. -Ni har med ett projekt på bilden.
    -Det stämmer.

  108. Och jobbar...
    Nej, nu kom jag åt nån knapp.

  109. Och jobbar mycket med minimalism
    och enkelhet i några projekt.

  110. -Kan du berätta om dem?
    -Vi har ett forskningsprojekt...

  111. ...som vi kallar
    "positive footprint housing".

  112. Det är ett forskningsprojekt
    där vi jobbar med allt om hållbarhet.

  113. Vi jobbar med Chalmers, Göteborgs
    universitet och Handelshögskolan.

  114. Det unika är att vi försöker knyta
    det till en bostadsrättsförening-

  115. -som vi ska bygga. Den heter Viva.
    Det är den ni ser där uppe.

  116. Vi forskar på social hållbarhet
    för en bostadsrättsförening-

  117. -när vi är framme i det hållbara
    samhället alla vill ha.

  118. Vi har en riktning.

  119. En av sakerna vi måste göra
    är att skapa gemensamma nyttor.

  120. Här kommer mycket av det
    med delade saker in.

  121. Och vi måste vara med och bidra
    till det hållbara samhället.

  122. Ska vi bidra
    till det hållbara samhället-

  123. -måste fler kunna köpa våra
    lägenheter, för de är rätt dyra.

  124. Då måste vi bygga mindre.

  125. Vi tittar på andra upplåtelseformer
    och hur vi kan bygga mindre.

  126. I projektet har vi ungefär 50 %
    lägenheter som är 44 kvadratmeter.

  127. De är yteffektiva.
    Två ska kunna bo där.

  128. Vi har lägenheter
    ner till 22 kvadratmeter-

  129. -vilket är väldigt lite
    för nyproduktion.

  130. Vi försöker verkligen.
    För att lyckas måste vi tänka nytt.

  131. Hur mycket ska vara privata ytor?
    Hur mycket ska vara gemensamma ytor?

  132. I projektet
    har vi massor av delade ytor.

  133. Vi har gästlägenhet.

  134. En gemensamhetslokal som är som ett
    vardagsrum när man behöver det.

  135. Vi tittar på att ha ett café och
    en cykelhubb för allt med din cykel.

  136. Vi ska ha ett orangeri och växthus.
    Vi har en arbetsplats med skrivare.

  137. Vi försöker verkligen
    skapa de andra ytorna.

  138. Det är ett projekt där vi försöker
    tänka nytt med delade ytor.

  139. Vad stöter ni på för problem?

  140. Tillgänglighetskraven
    är ett jättestort problem.

  141. Jag kan inte de reglerna helt, men
    när jag pratar med projektledarna-

  142. -så är tillgänglighetskraven
    ett stort problem.

  143. Vi som jobbar med social hållbarhet
    ser att tillgänglighet är viktigt.

  144. Så det är ett litet problem
    och inte så lätt att lösa.

  145. Ett annat problem är energiprestanda.
    Vi vill minska den per kvadratmeter.

  146. Det kanske bor två personer
    i en lägenhet-

  147. -och de duschar ju och använder varmt
    vatten. Då höjs energiprestandan.

  148. Då kanske vi inte klarar miljö-
    klassningskraven. Det är ett problem.

  149. Men också vad människor tänker
    och tycker om de här frågorna.

  150. Man tycker att man är trångbodd.
    Jag bor på 80 kvadrat.

  151. Vi är fyra personer. Folk säger: "Har
    ni inte råd med en större lägenhet?"

  152. Vi känner oss inte trångbodda,
    men uppenbarligen tycker många det.

  153. Det finns ju någon form av,
    i samhället...

  154. ...att det är trångbott
    om man inte har så stort.

  155. Jag tänker också på
    den fina bilden av rummet-

  156. -där det inte fanns någon enda sak.

  157. Tidningarna som vi tittar i
    ser ut så. Det finns inga grejer.

  158. Samtidigt pumpas vi med köphysteri
    och konsumtionshysteri.

  159. Hur de värdena ska mötas
    känns för mig obegripligt.

  160. Man ska leva upp till att inte ha
    prylar. De ska gömmas undan.

  161. Sen ska man ändå köpa prylar.

  162. Det är hinder för att det här
    ska gå framåt, tror jag.

  163. Är det lätt att sälja den här typen
    av lägenheter till människor?

  164. Med mycket gemensamhetsytor och så...

  165. Nja, alltså, människor idag...
    Det sker en urbanisering.

  166. Det sker en otrolig hets
    av priserna på lägenheter.

  167. Människor vill köpa mindre lägenheter
    för att man behöver göra det.

  168. Samtidigt ser vi att gemensamma ytor
    inte är så lätt att sälja.

  169. Man köper ju sin lägenhet
    på kvadratmeter.

  170. Då räknas inte
    de gemensamma ytorna med.

  171. Här vet vi inte
    hur vi ska förhålla oss.

  172. Det vet vi ju själva, att man frågar
    om priset per kvadratmeter.

  173. Sen att det finns extra saker
    som hör till är inget man tänker på.

  174. Det är lite problem.

  175. Hur marknadsför vi för att tydliggöra
    att man får något annat?

  176. Du sa att en doktorand tittar på
    olika familjekonstellationer-

  177. -och hur man kan bygga för det.
    Har ni hittat nåt? Vad studerar hon?

  178. Ja, hon tittar... Vi tycker att vi
    har byggt likadant väldigt länge.

  179. Samtidigt ändras
    familjekonstellationerna mycket.

  180. Idag har vi många singelhushåll.

  181. Vi har folk som bor...
    Ena veckan är det två vuxna.

  182. Nästa vecka är det kanske två vuxna
    och fyra barn.

  183. Det ändrar sig i samhället. Nya
    svenskar har kanske större familjer.

  184. Det har vi inte riktigt axlat.
    Hon tittar på lösningar för det.

  185. Det handlar mycket om-

  186. -att man kanske kan stänga av ett rum
    där barnet bor-

  187. -så att man kan bo i en lägenhet
    fast man har delat på sig.

  188. Eller att sälja modullägenheter,
    det har vi också tittat på.

  189. Kan du köpa så många moduler
    som du vill ha för att klara dig?

  190. Sen kan du sälja olika moduler.
    Det är ett nytt tankesätt.

  191. Det ligger långt fram. Det knölar vi
    inte in i det här projektet.

  192. Vi hade ritningarna klara för det,
    men vi får inte till det.

  193. Det blev mera traditionella ytor
    i projektet.

  194. I nästa forskningsprojekt
    får vi testa det.

  195. Det låter spännande.
    Är ni ensamma med det här?

  196. Eller är det en utveckling som sker
    bland företag över hela världen?

  197. Jag skulle säga
    att vi inte är ensamma.

  198. Det är nåt som håller på att hända.
    Jag är jättepositiv till det här.

  199. Det är inte bara jag
    som babblar internt.

  200. Jag har pratat länge om det här
    internt, men inte kommit framåt.

  201. Men nu händer det. Jag får jätte-
    mycket frågor internt om det här.

  202. Jag har gjort presentationer för
    länge sen, och folk vill se dem nu.

  203. Det håller, det jag tog fram då.

  204. Den presenterar jag ofta nu
    och berättar om det här.

  205. Vi har projekt i Göteborg och Malmö.

  206. De börjar prata om det
    i Upplands Väsby.

  207. Internt händer det.

  208. HSB är på, så det tror jag.

  209. Då ska jag säga att vi på Riksbyggen
    producerar bostadsrätter.

  210. Sen förvaltar vi föreningarna, vi har
    den långa färden som HSB också har.

  211. Det är unikt för oss.

  212. NCC, JM och de bygger. Sen lämnar de
    över till bostadsrättsföreningarna.

  213. Vi finns med, så vi har möjligheter
    att skapa lösningar för systemen.

  214. Det är problemet. Vi fokuserar på vad
    vi ska dela, inte hur vi ska dela.

  215. Det är "hur-et" vi måste få till.

  216. Ägandet förlorar, tror jag, i status.
    Det är min uppfattning.

  217. Men hur får vi till det? Jag vill
    ha min tvättmaskin i lägenheten-

  218. -fast den kostar 50 000 per m2.

  219. En tvättmaskin känns ologiskt
    när det finns tvättmaskin bredvid.

  220. Men jag vill inte vara inklämd
    en speciell timme för tvätten.

  221. Då måste vi lösa. Det är inte
    att jag vill ha en egen tvättmaskin-

  222. -det är bara att jag vill
    slänga i tvätt när jag behöver det.

  223. Det är "hur" som är fokus,
    inte "vad". Det tror jag.

  224. Tack så mycket. Vi ska bjuda upp
    Brita Hahne som sitter där.

  225. Organisationskonsult kanske
    man kan kalla dig. Gör du det?

  226. Ja, det kan man nog säga.
    Jag tror det.

  227. Hör ni mig?

  228. Organisatör eller kaoskonsult
    brukar jag kalla mig.

  229. -Ditt företag har ett smart namn.
    -Ja. "Smpl."

  230. Det är utan vokaler
    för att förenkla ännu mer.

  231. -S-M-P-L.
    -Precis.

  232. -Du är relativt nystartad.
    -Jag har funnits i drygt 2,5 år.

  233. Hur har intresset varit? Ökar det?

  234. Det har ökat drastiskt de senaste
    sex månaderna, vad jag kan se.

  235. För ett nystartat företag är det
    svårt att nå ut i allt brus.

  236. Det tar väl nåt år att synas.

  237. Är det privatpersoner eller företag
    du jobbar mest med?

  238. Det är mest företag, faktiskt.

  239. Det är personer på företag
    som tar min hjälp.

  240. Speciellt chefer som inser att de är
    i kaos, men även barnfamiljer.

  241. Man undrar direkt vad som är det
    vanligaste problemet.

  242. Varför hör man av sig?
    Vad är sista droppen?

  243. De har ofta haft kaos eller oordning
    en längre tid.

  244. Man har inte hunnit ta tag i det
    för att man är stressad.

  245. Någonting blir droppen
    som gör att bägaren rinner över.

  246. Ofta så ser jag, om vi tar företag
    som exempel, det här med e-post.

  247. Det är ett otroligt stressmoment.

  248. I vissa fall när jag har besökt
    chefer har de 10 000 olästa mejl.

  249. Hur hjälper du dem? Vad säger du?
    "Släng dem?"

  250. Precis, släng dem. För det första,
    gör dig av med alla nyhetsbrev.

  251. Det är reklam idag.

  252. "Nej, men jag behöver allting." Nej.

  253. Gör dig av med alla nyhetsbrev.
    Se till att få en hållbar inkorg.

  254. Jag brukar säga: "När du kommer hem
    tar du ur din post ur brevlådan."

  255. "Du går in med posten och läser den.
    Brukar du lägga tillbaka den?"

  256. "Nej" säger de.

  257. Varje gång du har läst ett mejl,
    agera.

  258. Delegera, ta bort det,
    eller gör någonting med det.

  259. Ja, precis.

  260. Vad känner företagen när de
    har lyckats bearbeta mejlen?

  261. Eller, känner du igen nåt om frihet?
    Nej, det var du som tog upp det.

  262. Ja, jag tog upp det.

  263. De brukar säga att det är
    som ett mörkt moln som försvinner.

  264. Man får tid och energi att fokusera
    på det man behöver göra-

  265. -bli bättre på,
    eller söka det nya jobbet.

  266. Så det är mer energi, tid och fokus.

  267. Ja, ni ska få prata mer. Vi ska bjuda
    upp vår sista gäst för panelen.

  268. Martin Willers från People People.

  269. Han har med sig sin fantastiska
    Transparent Speaker-

  270. -som också finns här uppe på tavlan.

  271. -Hej.
    -Hej. Du får berätta vad det är.

  272. Det är ett av Sveriges första
    crowdfundade hårdvaruföretag.

  273. Crowd funding är att lägga upp
    en video på internet och säga:

  274. "Det här är dyrt att göra,
    det kostar en miljon i vårt fall"-

  275. -"att få ur skrivbordet
    till att göra det på riktigt."

  276. Vi sa: "Om ni ger oss 120 000 dollar
    får ni en högtalare."

  277. Det vill säga,
    ni ger 500 dollar eller nåt.

  278. Vi la upp den,
    så fick vi in lite över en miljon.

  279. Sen har vi startat ett företag
    som gör högtalare-

  280. -vid sidan av vårt andra företag
    som hjälper folk att designa saker.

  281. På vilket sätt kan man säga
    att den är minimalistisk?

  282. Grundidén till den här produkten var
    att många försökte lösa scenariot-

  283. -att par flyttar ihop och det åker ut
    en massa hemmabios och sladdar.

  284. Varför det? Teknologin adderar inte
    värde i vardagsrummet.

  285. Vi försökte förenkla idén.

  286. Hur liten kan man göra en högtalare
    för en fest?

  287. Det där är exakt svaret på det.

  288. Det behövs en så stor bas och tio
    liter luft för att folk ska dansa.

  289. Den är så liten
    som man kan göra en sån högtalare.

  290. Det är en minimerande idé. Hur kan
    den addera värde i vardagsrummet?

  291. En hållbar produkt
    som man vill ha hela livet göms inte.

  292. Den ser ut precis som den är.

  293. Vi försökte koka ner vad som ser fint
    ut i högtalare.

  294. Vi tyckte elementen
    var fina och ikoniska.

  295. Vi sparade dem. Den är genomskinlig
    så den blandas in i hemmiljön.

  296. Den ser mer ut som ett arkitektur-
    objekt som passar i modern inredning.

  297. Det var idéerna, och den skulle gå
    att laga så den inte går sönder.

  298. Hur gör man om den går sönder?

  299. Den går att skruva isär helt själv
    och vi kan skicka ut alla delarna.

  300. Det finns ritningar om man vill byta
    glaset mot trä eller Hammarbyfärger.

  301. Men ja, det är grund...

  302. En av produkterna jag såg, jag vet
    inte om det bara är en konceptidé-

  303. -den är från er. Den har funnits
    ett tag, det är de här skorna.

  304. Ni hade som idé
    att det ingick lagningar i dem.

  305. Det är på konceptstadiet.
    I designstudion har vi ett labb.

  306. Det är inspirerat av Google. Ingen-
    jörerna får tid för egna projekt

  307. Vi har gjort den idén själva.

  308. Vi måste ha en insikt
    som baseras på människors behov.

  309. Alla hade behovet. Våra vinterskor
    håller en vinter fast vi lagar dem.

  310. De är faktiskt inte tillräckligt bra.
    Vi var intresserade av det.

  311. Så kom en rapport om garveri-
    industrin som är dålig för miljön.

  312. Man använder krom
    för att få lädret mjukt.

  313. Om alla skulle lägga 200 kronor mer
    per sko-

  314. -skulle man kunna göra bättre sömmar
    och skorna skulle hålla i flera år.

  315. Om alla tog bättre hand om dem
    skulle de hålla längre.

  316. Hur löser man det? Bilar köps
    med service för att hålla längre.

  317. Varför inte ha tre stämplar i sulan?

  318. Det ingår fem servicetillfällen
    i skon.

  319. Skoförsäljarna får mer affärer, för
    man kommer tillbaka till samma kedja.

  320. Man är beredd att lägga mer på skon
    för att få de dyrare sömmarna-

  321. -för att klara salt snöblask
    som vi går omkring i i storstaden.

  322. Det var ett labbprojekt.
    Vi gjorde det helt gratis.

  323. Vi skrev på vår blogg, det spreds
    och vi har fått dörrknackningar.

  324. Just den idén verkar inte hända
    än så länge.

  325. Vi får se om nån i publiken
    jobbar på ett skoföretag.

  326. Ni har varit ganska uppmärksammade
    i världen.

  327. Hur är intresset
    för den här typen av design?

  328. Väldigt stort, vi lever i en
    information overload-situation.

  329. Vi översköljs av komplexitet
    som dessutom växer allt snabbare.

  330. Tekniken fortsätter ju
    att accelerera. Hur hanterar vi det?

  331. Vi pratade mycket om systemåldern när
    vi startade företaget för fem år sen.

  332. Vi försökte komma ut med budskapet
    om design och kreativitet.

  333. Det var svårt
    när man pekade på systemet.

  334. Men designers är bättre på att visa
    saker än att prata om teori.

  335. Istället för "know-how"
    pratade vi om "show-how".

  336. Då föddes idén
    om att blogga alla labbprojekt.

  337. Då kommer det ut
    och blir nåt konkret-

  338. -som man förhoppningsvis gillar
    fast man skiter i hållbarhet.

  339. Men om man läser några paragrafer
    finns det ett steg mot hållbarhet.

  340. Det är vår taktik, som är framgångs-
    rik, för att komma ut med budskapet.

  341. Du som är designer
    har kanske näsa för trender.

  342. Tror du att minimalism
    är nästa trend inom hållbarhet?

  343. Jag tror... Ja och nej.
    Jag nämnde ordet "systemålder".

  344. Vi har ett arv av funktionalism
    och återhållsamhet som vi bygger på.

  345. Så lite design som möjligt för att
    hjälpa människan göra något-

  346. -är den bästa designen,
    så vi försöker hela tiden förenkla.

  347. Jag tror att vi som designers inte
    ser oss som den strama arkitekten-

  348. -som ska göra den här supervita
    cykeln med orörda vita däck.

  349. Vi ser oss som humanister som måste
    förstå människan i all komplexitet.

  350. Vi ser oss som systemvetare som
    förstår var vi kan vara kreativa.

  351. Vi kan inte lösa allt.

  352. "Systemvetare" är en komplex hatt
    att ha på sig.

  353. Vi är humanister,
    och människor är komplexa.

  354. Jag brukar visa en bild
    på ett pepparkar och ett saltkar.

  355. Hur många tycker att fem hål
    är peppar? Några, kom igen.

  356. Peppar, är det fem hål?
    Ja, upp med handen.

  357. Lite tveksamt. Några. Högre, jag kan
    inte räkna. Jag behöver statistik.

  358. Internationellt är det 50/50. Hälften
    tycker salt, hälften tycker peppar.

  359. Det finns ingen objektiv sanning.

  360. Det brukar folk bli upprörda över,
    för de tycker att de har rätt.

  361. Det är mycket att förstå
    och kunna förenkla det problemet.

  362. Varför drar vi dörren åt fel håll?
    Där har vi mycket att jobba med.

  363. Jag hakar i lite,
    för det är lite så jag jobbar också.

  364. Jag försöker få människor till en
    enklare vardag, och alla är olika.

  365. Utmaningen för mig är att göra
    på ett sätt som alla kan ta till sig.

  366. Att göra det enkelt.
    Jag har det här med enkla uppgifter.

  367. Ett steg är ett steg i rätt riktning.
    Ta inte tag i allt på en gång.

  368. Det är en svårighet,
    för alla är olika, som du säger.

  369. Vi öppnar upp för alla.

  370. Vilka företag har inte att vinna på
    att vi går mot en enkel framtid?

  371. Ni behöver inte nämna namn, men
    vilken typ av företag får svårt?

  372. Jag tror att slit och släng-företagen
    kommer att få problem.

  373. Man måste ändra affärsmodell.
    Produktföretag måste tänka till.

  374. Man tjänar ju ingenting på...

  375. Jag brukar säga att i Riksbyggen
    så kan vi sälja "ingenting"-

  376. -genom att sälja tjänster
    där man delar på saker.

  377. Det är inte många företag
    som har den möjligheten.

  378. Man måste tänka lite extra.
    Vi är redan där.

  379. Vi skulle kunna sälja att de ska köpa
    mindre saker och tjäna på det.

  380. De företag som har slit och släng som
    affärsidé är väl lite farligt ute.

  381. Vad kan de göra då?

  382. På Electrolux tittade vi hur man kan
    sälja tvättar, inte tvättmaskiner.

  383. Då var inte det moget.

  384. Det är åt det hållet vi måste gå,
    att sälja tjänster, inte produkter.

  385. Det flög inte alls då, men jag tror
    det är en helt annan mognad idag.

  386. Fokusera på "hur", inte på "vad",
    utan på "hur".

  387. Då kommer vi att lyckas med det.

  388. Med tjänsteföretag och alla
    arbetsprocesser som finns bakom...

  389. Man behöver tänka där som företag.

  390. Många företag som jag har varit på
    har komplexa arbetsprocesser.

  391. Det finns otrolig potential för att
    förenkla och spara pengar.

  392. McKinsey gjorde en undersökning 2012.

  393. Den visar på
    att nio arbetsveckor per år-

  394. -letar vi efter intern information
    för att kunna göra vårt jobb.

  395. Nio veckor är otroligt mycket pengar.

  396. Tiden är snart ute, så vi ska kolla
    om det finns några frågor.

  397. Vi har en fråga på Twitter.
    Hur ser statistiken ut?

  398. Köps det fler eller färre prylar?
    Vet man det, eller?

  399. -Vill nån svara?
    -Jag kan inte svara på det.

  400. Jag tror att det är allmänt känt
    att vi köper mer prylar.

  401. BNP går upp och många produkter
    köps kopplat till det.

  402. Jag har ingen statistik,
    men nåt som är hoppfullt-

  403. -är när jag frågor folk om de blir
    gladare när de köper eller slänger.

  404. Nästan alla blir gladare när de
    sorterar grejer och kastar saker-

  405. -eller återvinner dem.
    Det känns hoppfullt.

  406. 80 % av det vi äger
    använder vi inte i hemmet.

  407. Men jag vet inte om konsumtionen
    har gått upp.

  408. -Det kanske Ingmar kan svara på?
    -Ja, det kan jag väl göra.

  409. Vi köper fler prylar.

  410. Den trenden har ökat konstant
    under den senaste tiden.

  411. Det är inte en trend som är på väg
    att brytas om man ser på statistiken.

  412. Finns det nån kort fråga?
    Vi har nån minut.

  413. Får jag svara kort
    på konsumtionsfrågan?

  414. En skrämmande siffra vi tittar på
    är aircondition.

  415. Hela den kinesiska medelklassen vill
    ha det lite mindre svettigt hemma.

  416. 2020 kommer troligtvis 20 %-

  417. -av den globala energikonsumtionen
    att gå till att kyla varma människor.

  418. Det är ett område för design. Ska vi
    ha AC som ineffektivt kyler hela hem?

  419. Eller ska vi industridesigner
    samarbeta med andra på scenen-

  420. -för att komma på hur vi ska
    organisera kyla och värme hemma?

  421. Man måste tänka innovativt
    för att tackla de här problemen.

  422. Om man är teknikoptimist ser man att
    solenergi fortsätter att utvecklas.

  423. Hela världen kan vara solenergi 2020.

  424. Man får aldrig bli den som bara ser
    att Titanic är på väg mot ett isberg.

  425. Man får bygga livbåtar
    och tänka att det kommer att gå.

  426. Har vi nåt jättekort inlägg till?
    Är det nån som har nån fråga?

  427. Jag får säga något under tiden då.

  428. Det med förpackningar stör mig
    enormt. De ökar hela tiden.

  429. Jag blir rasande när jag köper saker
    och det är stora förpackningar.

  430. Om man kunde göra något åt det...
    Det är väl för att sälja.

  431. Jag köpte hörlurar i en sån här
    förpackning. Hela telefonen ryms där.

  432. Det där är något vi borde kunna
    göra någonting åt, faktiskt.

  433. Text: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Design som förenklar våra liv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska företagen förhålla sig till minskad konsumtion? Här diskuteras företag som har anammat en minimalistisk hållning för att fungera hållbart och effektivt, och även exempel på vilka som förlorar på ändrade konsumtionsvanor. Medverkande: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen, Martin Willers, People People, Brita Hahne, Smpl, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Hållbar utveckling, Kognitiv psykologi, Konsumtion, Nationalekonomi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtiden är enkel

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Vårt ökade behov av förenkling

Ingemar Tigerberg, redaktör på Camino, reflekterar över tendenser som tyder på att allt fler är trötta på att ständigt göra val. Att rensa är ett tecken i tiden, menar han. Loppmarknader har blivit en folkrörelse, och vi handlar fler färdiga matkassar på nätet. Förenkling är på frammarsch och tjänster som erbjuder oss att slippa tänka ökar. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mindre ger mer

Den amerikanske bloggaren och minimalistgurun Joshua Becker berättar om sin resa från traditionell medelklassamerikan, med ett liv fyllt av prylar, till att inse att han mår så mycket bättre av färre materiella ägodelar. Här berättar han om vilka vinster som uppstår om vi äger mindre trots att vi under hela livet pumpas med information om hur lyckliga vi blir av konsumtion. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Design som förenklar våra liv

Paneldiskussion om vilka företag som tjänar respektive förlorar på ändrade konsumtionsvanor. Medverkande: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen, Martin Willers, People People, Brita Hahne, Smpl, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Förenkla för att förtydliga

Vad händer om vi erbjuds för många val? Mycket tyder på att vi då väljer att inte välja. Omvärldsanalytikern Diana Uppman berättar om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mår människan bättre av färre val?

Ett samtal om hållbarhet och svårigheten att välja på grund av det stora utbud som finns. Medverkande: Diana Uppman, omvärldsanalytiker, Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, Niklas Laninge, psykologstudent och entreprenör, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Suverän mat

Anneli Jonsson är medgrundare till Slow food Sápmi, en del av den globala rörelsen slow food. Ur samisk synvinkel är det viktigt att arbeta efter deviserna god, rätt och rättvis - att producera efter vad naturen kan ge. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss