Titta

UR Samtiden - Framtiden är enkel

UR Samtiden - Framtiden är enkel

Om UR Samtiden - Framtiden är enkel

Allt fler inser fördelarna med färre val och en enklare livsstil. Hur påverkas individen, företag och organisationer om allt fler anammar en minimalistisk livsstil och minskad konsumtion? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag 2015. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtiden är enkel : Vårt ökade behov av förenklingDela
  1. Jag börjar med en liten bakgrund
    till varför det här är viktigt.

  2. Många av er har redan koll på det här
    men jag vill ändå ge ett sammanhang:

  3. Varför är det relevant att prata
    om förenkling och minimalism?

  4. Det här är en bild
    av industrialiseringen.

  5. Grafen visar ett antal faktorer.

  6. Den börjar vid 1750
    och slutar vid år 2000.

  7. Det är egentligen bara en av kurvorna
    som representerar nåt positivt: BNP.

  8. Även om också det
    har börjat ifrågasättas av allt fler.

  9. De här kurvorna
    som nånstans runt 1950-

  10. -börjar sticka upp drastiskt-

  11. -är alltså koldioxid i atmosfären,
    utrotning av djurarter-

  12. -exploatering av fiskevatten,
    avskogning och såna tråkiga saker.

  13. Och när man pratar om miljöproblem
    kopplat till BNP-

  14. -så brukar
    begreppet "decoupling" dyka upp.

  15. Det finns både nationella exempel
    på "decoupling" och regionala.

  16. Jag tänkte komma in på det strax.

  17. Det är oftast i kombination
    med koldioxidutsläpp.

  18. Men först en graf som visar ett
    kortare perspektiv: Sveriges import.

  19. Statistiken är lite gammal, men jag
    vill ändå visa sambanden som finns.

  20. Det här är Sveriges import 1995-2008
    för ett antal olika varugrupper.

  21. Det är hemelektronik,
    textilier och plastprylar.

  22. Importen och därmed konsumtionen
    av varugrupperna ökar-

  23. -och det gör också våra sopmängder.

  24. Det hänger ganska tätt ihop.

  25. Vi importerar mer prylar som vi
    sen slänger i större utsträckning.

  26. Det har implikationer på flera av
    de miljöproblem som jag räknade upp.

  27. Jag tänkte dyka ner lite ytterligare
    i just koldioxidutsläppen.

  28. Även om den totala ökningen på grafen
    inte är lika drastisk som de andra-

  29. -kan man titta lite i detaljerna.
    Det här är Sveriges koldioxidutsläpp.

  30. Man kan se
    att det övre fältet smalnar av.

  31. Det är utsläpp i Sverige under
    perioden, kopplat till konsumtion.

  32. Vi minskar alltså koldioxidutsläppen
    i Sverige.

  33. Det är nåt vi borde glädjas åt,
    lyfta-

  34. -och prata mer om internationellt
    för att peppa länder som inte tror-

  35. -att man kan minska sina utsläpp
    och ha en positiv BNP-utveckling-

  36. -som har skett den här perioden
    även om inte BNP visas i grafen.

  37. Men för att få in hela bilden
    måste man även räkna med utsläpp-

  38. -som sker utomlands som följd av vår
    konsumtion. Det visar undre fältet.

  39. De utsläppen ökar under perioden,
    och de ökar så mycket-

  40. -att de äter upp minskningen
    vi har gjort på hemmaplan.

  41. Så vi behöver titta på hur vi kan
    förändra vårt konsumtionsbeteende.

  42. Då tänkte jag prata lite grann
    om förenkling-

  43. -och tecken i samhället som visar på
    att det inte bara påverkar miljön.

  44. Det visar sig även finnas stora behov
    hos människor att förenkla sina liv.

  45. Jag tänkte räkna upp några exempel
    och ta några anekdoter-

  46. -från mitt eget försök att rensa.

  47. Jag är gift och har två små barn
    som är två och fyra år.

  48. Vi har under det senaste halvåret
    flyttat två gånger-

  49. -för att fastigheten har renoverats
    av hyresvärden.

  50. Det är ju trevligt
    att få ett fräschare hem-

  51. -men det är inte så bekvämt
    att flytta med småbarn.

  52. Och...

  53. Men att flytta är ett ypperligt
    tillfälle att värdera sina prylar.

  54. Det är en nyttig och befriande
    process, vill jag rekommendera.

  55. Det blir extra viktigt
    när man flyttar för sex månader.

  56. Ska jag packa ner prylen,
    konka iväg, packa upp-

  57. -och hitta en plats åt den för att
    upprepa processen sex månader senare?

  58. Nästan allt som vi lämnade kvar
    i lägenheten - man kunde lämna lite-

  59. -skänkte vi bort sen. Varför skulle
    det ligga och ta plats i skåpen-

  60. -när vi inte hade saknat det
    under sex månader?

  61. Att börja tänka i de banorna
    är som en drog.

  62. Man hittar hela tiden nya små
    ställen, luckor och skåp att rensa.

  63. Man kan inte släppa tanken:

  64. "Jackan har hängt i tre månader.
    Den måste bort!" Man blir lite galen.

  65. Vissa saker tar inte fysiskt plats.
    De tar bara mental plats.

  66. Jag vill ta ett litet exempel
    även om det är lite absurt.

  67. De här små påsklämmorna...
    Ser ni dem?

  68. De sitter på brödförpackningar.

  69. Av nån gammal "det kan vara bra
    att ha nån gång"-mentalitet-

  70. -har de hamnat
    i en liten pryttellåda hemma.

  71. Den lådan var fullkomligt överfull,
    och min fru rensade den-

  72. -men av nån konstig anledning
    började den fyllas på igen-

  73. -vilket gjorde henne helt vansinnig.

  74. Vi har ju också klämmor för ändamålet
    som är mycket bättre.

  75. Vad jag vill säga är inte
    att klämmorna är viktigast-

  76. -men att man måste hålla koll
    på sitt sinne på nåt sätt-

  77. -och på inflödet av grejer, om man
    vill ha ett minimalistiskt synsätt.

  78. Vi gjorde en rejäl utrensning
    när vi flyttade tillbaka.

  79. Den sista påsen med grejer
    till second hand-butiken...

  80. Jag hade tappade räkning på
    hur många gånger jag hade varit där.

  81. Den sista påsen
    bestod av enbart tygpåsar.

  82. Tygpåsar som man får av affärer
    för att göra miljön en tjänst-

  83. -hade vi säkert 40 stycken av.

  84. Så vi hade kommit tillbaka till vår
    lägenhet, och det var lådor överallt.

  85. Det är jättekul för barn att hoppa
    ner i lådorna och sprida ut grejerna.

  86. Det var kul för mina barn
    men kaos härinne.

  87. Och jag hade varit iväg en sista gång
    till second hand-butiken.

  88. Helt svettig på väg upp i trappen
    tänkte jag: "Nu är det klart!"

  89. Då ser jag nåt hänga på dörrhandtaget
    - en present från vår hyresvärd.

  90. En tygpåse...

  91. Det kan vara lite otacksamt
    att ge presenter till en minimalist.

  92. Det är inte bara jag
    som gillar att rensa.

  93. Det är ett tecken i tiden.
    Man får kickar av att rensa.

  94. De är jämförbara med shoppingkickar
    men håller i sig lite längre.

  95. Bortskänkessajter och Facebookgrupper
    som skänker bort prylar svämmar över.

  96. Väntetiderna på tjänsterna som hämtar
    grejer till second hand-affärerna-

  97. -är månadslånga,
    åtminstone i Göteborg.

  98. Loppisar har blivit en folkrörelse.
    Vi träffas vid de tillfällena.

  99. Vi gläds åt den sociala situationen.
    Det blir en win-win-win-situation.

  100. Säljarna tycker
    att det är skönt att få rensa.

  101. De som köper gör fynd,
    och ofta går pengar till välgörenhet.

  102. Det är en växande folkrörelse som nog
    hittar svar på en brist i samhället-

  103. -en anonymitet
    i den rådande konsumtionen.

  104. Loppisar
    liknar torghandeln förr i tiden-

  105. -när vi träffades på torget
    och fick ett ansikte bakom sakerna.

  106. Men finns det säljare
    så finns alltid köpare.

  107. Det är inte alla
    som får mindre prylar.

  108. Ungefär 11 % av Sveriges BNP
    motsvarar värdet på alla prylar-

  109. -som annonseras ut på Blocket.

  110. Alla siffror som jag tar upp
    finns i senaste numret av Camino-

  111. -som ni får med er härifrån.

  112. Rensningstrenden understöds av
    urbaniseringen, platsbrist i städer-

  113. -och det mest extrema exemplet
    är Manhattan.

  114. Utanför Manhattan
    ser man stora lador-

  115. -där man förvarar prylar
    och betalar per kubikmeter.

  116. Det finns i Sverige med,
    men där blir det så tydligt.

  117. Det är så kul att många av de
    1,5 miljoner som bor inom Manhattan-

  118. -inte har råd att ha tillräckligt
    stora lägenheter för sina prylar.

  119. Det kanske inte är konstigt
    att minimalism är stort i USA.

  120. Ett annat tecken i tiden
    som vi tror tyder på-

  121. -människors ökade behov av förenkling
    är tjänster-

  122. -som låter oss slippa tänka
    eller gör det enklare att välja.

  123. T.ex. att prenumerera på saker
    med autogiro-

  124. -och slippa sitta
    och betala räkningar framför datorn-

  125. -när man ändå sitter där
    i timmar på jobbet.

  126. Jag tänkte fråga er hur många härinne
    som följer en tv-serie-

  127. -eller har följt en tv-serie.

  128. Ja.

  129. Det här populära tolkar jag som ett
    tecken på att vi inte orkar välja.

  130. Det är jobbigt
    att välja vad vi ska se.

  131. Med Netflix och HBO känns det
    som om man redan har bestämt det.

  132. Man lägger sig
    och tittar på nästa avsnitt.

  133. Kanalpaket där vi ska välja
    hundra kanaler och flippra omkring-

  134. -känns inte det väldigt passé?

  135. Man är beredd att betala mer
    för att slippa välja-

  136. -och här finns det en öppning
    på området hållbarhet och kvalitet.

  137. Caroline Petersson
    pratar mycket om "nudging"-

  138. -att göra miljömässigt hållbara val
    enkla. Det finns många exempel.

  139. Ett exempel är när två tyska elbolag-

  140. -sätter grön el som förvalt
    i beställningsformuläret.

  141. Det gjorde att antalet
    som valde grön el ökade markant-

  142. -trots att det var dyrare.

  143. Och ett
    av de mer extrema exemplen på...

  144. ...att vi inte orkar välja
    är premiepensionsvalet.

  145. Av de som presenteras för det valet
    är det endast 2 %-

  146. -som väljer premiepensionsfond.
    98 % låter bli att välja-

  147. -och får därmed den förvalda fonden.

  148. Av de som väljer
    är det väldigt få som väljer om.

  149. Nu kommer vi till ett favoritämne:
    delningsekonomi-

  150. -eller kollaborativ konsumtion
    eller en del av en cirkulär ekonomi.

  151. Barnet har många namn,
    men i grunden handlar det om-

  152. -att vi i allt större utstreckning
    ser ägandets problem.

  153. Det handlar om att planera,
    organisera och hitta prylarna.

  154. Vi ska frakta hem,
    organisera och förvara dem.

  155. De kanske ska lagas
    och återvinnas vid nåt tillfälle.

  156. Allt det här ansvaret över prylarna
    är betungande-

  157. -och i stället vill vi ha
    bekymmersfri tillgång till saker.

  158. Vi ser att status kopplat till ägande
    håller på att förändras.

  159. Det är inte så viktigt att äga det du
    använder. Tillgång fungerar lika bra.

  160. På förra årets hållbarhetsdag pratade
    vi om bilbranschen som en förtrupp-

  161. -inom delningsekonomin,
    och trenden har fortsatt.

  162. Privatleasing av bilar ökar.

  163. Bilpooler som är både i företags regi
    och privatpersoners regi ökar.

  164. Audi lanserade ett system
    som kallas för Audi unite-

  165. -där man via sin mobil bokar bilen
    och äger den tillsammans med andra-

  166. -och kostnaderna fördelas automatiskt
    genom det här verktyget.

  167. Och varför tar vi upp bilindustrin?
    Jo, de är lite av en förtrupp-

  168. -till vad vi kan se för övriga
    områden inom delningsinnovationer.

  169. Vi tror att andra branscher kommer
    - då kan man snegla på bilindustrin.

  170. Det ser vi redan nu med uthyrning av
    allt från skidställ till kundvagnar.

  171. Det finns uppskattningar och siffror
    för delningsekonomins potential.

  172. Organisationen
    Peer-to-peer Foundation-

  173. -menar att delningsekonomin redan
    i dag motsvarar 1/6 av USA:s BNP.

  174. En lite mer moderat uppskattning
    är från PricewaterhouseCoopers.

  175. De uppskattar intäkterna
    från delningsekonomins företag...

  176. ...till 15 miljarder i dag.

  177. De förväntas växa
    till 335 miljarder dollar år 2025.

  178. Att dela på prylar handlar
    inte bara om ökad livskvalitet.

  179. Det är även, tror vi,
    centralt för hur utvecklingsländerna-

  180. -ska kunna ta del av den materiella
    standard som vi ser för given.

  181. Men det finns även utmaningar.
    De kanske vi kommer att prata om-

  182. -på ett seminarium i Almedalen, så om
    ni är där får ni gärna ta del av det.

  183. En central del i delningsekonomin
    är mobilen.

  184. Den har möjliggjort
    mycket av delandet.

  185. Den kommer att hjälpa oss i
    allt större utsträckning i framtiden.

  186. När konceptet "internet of things"
    på allvar börjar utvecklas-

  187. -kommer prylar att kunna kommunicera
    och potentiellt hjälpa oss-

  188. -att dela med oss av prylar
    som vi inte använder.

  189. De kan hjälpa oss att spara energi
    när vi inte använder grejer-

  190. -och se till att vi använder matvaror
    i tid, för att kylskåpet säger till.

  191. Men tekniken är inte bara ett tecken
    på att vi förenklar våra liv.

  192. Mobilen kan förenkla våra liv
    och tar stor plats i våra liv-

  193. -men det handlar även om att ta makt
    över tekniken i stället för tvärt om.

  194. Det enda i min uppsättning som
    får påminna mig om nåt är kalendern-

  195. -för den avlastar närminnet. Annars
    är pushnotiser djävulens påfund.

  196. Distraktion är koncentrationens
    antagonist, brukar jag säga.

  197. Det gäller
    att ha koll på teknikanvändandet.

  198. Det är en hel vetenskap
    inom den digitala affärsvärlden-

  199. -att göra oss alltmer beroende
    av tjänsterna.

  200. Den genomsnittliga,
    svenska smartphone-användaren-

  201. -tittar på sin telefon
    150 gånger per dag.

  202. Det leder också till mottrender.
    Det kommer appar och tjänster-

  203. -som lär känna oss,
    våra behov och begränsningar-

  204. -och hjälper oss
    att hantera det här beroendet.

  205. Det sista tecknet i tiden
    på vårt ökande behov av förenkling-

  206. -är livspusseltjänsterna.
    Så grupperar vi dem.

  207. I dag använder sig 1,5 miljon
    svenskar av hushållstjänster.

  208. RUT och ROT har legat till grund
    för den utvecklingen, bland annat.

  209. Men det har hänt nåt med
    hur vi värderar personliga tjänster-

  210. -för även personliga tjänster som
    inte omfattas av avdragen har ökat.

  211. Med personliga tjänster menar jag
    när man direkt betalar för nåns tid-

  212. -att tiden och det man betalar
    i stor utsträckning går till lönen.

  213. Massage, spa och yoga
    har växt med 41 % på fem år.

  214. Antalet anställda i de sektorerna har
    fördubblats. Det är ett trendbrott.

  215. Tidigare har personliga tjänster
    varit drabbade av "tjänstedilemmat".

  216. Tjänster av den typen
    är svåra att effektivisera.

  217. Därför blir de dyrare
    i förhållande till annat i samhället.

  218. De är ofta klimatsmart konsumtion
    räknat till spenderad krona.

  219. Det pågår innovation inom området-

  220. -där tjänster är en inkluderad del
    av vad man betalar för en vara.

  221. Det mest naturliga exemplet
    är att handla mat på nätet.

  222. Jag tänkte fråga er:
    Hur många har handlat mat på nätet?

  223. Då menar jag även matkassar
    som man får hem.

  224. Väldigt trendriktiga människor här.

  225. I Sverige var det 2010 9 % som uppgav
    att de hade handlat mat på nätet.

  226. 2013 var det 17 %,
    men det ökar stadigt hela tiden.

  227. Hemma använder vi inte matkassar
    utan det här där man väljer varor-

  228. -via appen
    och så kommer grejerna hem.

  229. Det är suveränt att slippa
    springa omkring i stora köplador-

  230. -där folk springer hetsigt
    med sina kundvagnar.

  231. En annan profil är zombiegången
    när man försöker hitta nånting.

  232. Man slipper gå 1 km till kyldisken
    för att man har glömt smöret.

  233. Det är en mindre motionsrunda.

  234. I stället får man hem sakerna
    hela vägen till dörren.

  235. Att handla mat på nätet är...

  236. ...ett energieffektivt sätt
    att handla mat.

  237. De kör hem maten kollektivt
    på en logistiskt optimerad rutt-

  238. -vilket leder till betydligt
    mindre utsläpp än om du åker själv.

  239. Det verkar också ha bra effekter
    på matsvinnet. Dels har aktörerna-

  240. -inga butiker där de behöver
    ha fräscha varor i hyllorna.

  241. Dels går du själv inte och kastar ner
    chipspåsar och annat onödigt-

  242. -på grund av lågt blodsocker när du
    handlar. Du ser vad du har hemma.

  243. Textning: Moa Eneroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vårt ökade behov av förenkling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingemar Tigerberg, redaktör på Camino, reflekterar över tendenser som tyder på att allt fler är trötta på att ständigt göra val. Att rensa är ett tecken i tiden, menar han. Loppmarknader har blivit en folkrörelse, och vi handlar fler färdiga matkassar på nätet. Förenkling är på frammarsch och tjänster som erbjuder oss att slippa tänka ökar. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Hållbar utveckling, Kognitiv psykologi, Konsumtion, Nationalekonomi, Psykologi, Val (psykologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtiden är enkel

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Vårt ökade behov av förenkling

Ingemar Tigerberg, redaktör på Camino, reflekterar över tendenser som tyder på att allt fler är trötta på att ständigt göra val. Att rensa är ett tecken i tiden, menar han. Loppmarknader har blivit en folkrörelse, och vi handlar fler färdiga matkassar på nätet. Förenkling är på frammarsch och tjänster som erbjuder oss att slippa tänka ökar. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mindre ger mer

Den amerikanske bloggaren och minimalistgurun Joshua Becker berättar om sin resa från traditionell medelklassamerikan, med ett liv fyllt av prylar, till att inse att han mår så mycket bättre av färre materiella ägodelar. Här berättar han om vilka vinster som uppstår om vi äger mindre trots att vi under hela livet pumpas med information om hur lyckliga vi blir av konsumtion. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Design som förenklar våra liv

Paneldiskussion om vilka företag som tjänar respektive förlorar på ändrade konsumtionsvanor. Medverkande: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen, Martin Willers, People People, Brita Hahne, Smpl, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Förenkla för att förtydliga

Vad händer om vi erbjuds för många val? Mycket tyder på att vi då väljer att inte välja. Omvärldsanalytikern Diana Uppman berättar om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden är enkel

Mår människan bättre av färre val?

Ett samtal om hållbarhet och svårigheten att välja på grund av det stora utbud som finns. Medverkande: Diana Uppman, omvärldsanalytiker, Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, Niklas Laninge, psykologstudent och entreprenör, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss