Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : De klimatsmarta konsumenternaDela
  1. Tack för att jag fick komma hit
    och presentera våra tankar.

  2. Det gläder mig
    att många av de föregående talarna-

  3. -har tagit upp problem
    som vi känner igen-

  4. -och problemet med bristande
    transparens på marknaden.

  5. Därför vill jag inleda med en fråga.
    Vad innebär det att något är grönt?

  6. Min fråga liknar frågan som Baptiste
    ställde om vad som är hållbart.

  7. Vi ser att "grönt"
    har blivit ett dåligt ord på marknaden.

  8. Ingen vet exakt vad det innebär,
    så folk tycker att det är vilseledande.

  9. Internationella
    standardiseringsorganisationen-

  10. -har förbjudit att man kallar
    något "grönt". De hade goda skäl.

  11. Vad som är grönt är inte svart eller
    vitt, som min kollega Michaela säger.

  12. Det var en av våra utgångspunkter.

  13. Vi tänkte att om man verkligen
    vill kalla en produkt grön-

  14. -vad kan vi lägga för betydelse
    i det ordet?

  15. En av de saker som vi tänkte på
    var att den ska vara grön hela vägen.

  16. Vi måste minimera all miljöpåverkan.

  17. Men det räcker inte, för vad innebär det
    att minimera miljöpåverkan?

  18. Vi tänkte att...

  19. Baptiste tog upp det här, men jag
    är glad över att vi säger samma sak.

  20. Det täcker in allt som har med
    produkten att göra: från råvaran-

  21. -till dess att produkten slängs,
    återvinns eller vad vi nu gör med den.

  22. Man tänker på hela processen
    i samband med produkten.

  23. Men räcker det? Vad tänker jag på
    i samband med produktens livscykel?

  24. Många känner till klimatförändringen,
    det är något nära förestående.

  25. Men räcker det?

  26. Är klimatförändringen det viktigaste
    att tänka på för varje produkt?

  27. I dag är vi också
    mer medvetna om vattenproblemen.

  28. Om vi talar om vatten, är det verkligen
    en relevant miljöaspekt för produkten?

  29. Många saker kan ge en miljöpåverkan,
    och det finns olika indikatorer.

  30. Det här är ingen komplett översikt.

  31. En livscykelanalys täcker in de här
    sakerna, men inte biologisk mångfald.

  32. Man får inte låsa sig vid ett synsätt.

  33. Man måste titta på
    vad som är relevant-

  34. -och definiera
    vad man ska mäta och kommunicera.

  35. Men återigen: Räcker det? Alla förstår
    de här sakerna på lite olika sätt.

  36. Det orsakar förvirring,
    vilket är ett känt problem.

  37. Vissa länder tolkar det på ett sätt.

  38. En annan marknad tolkar det på
    ett annat sätt och har andra metoder.

  39. Det kanske inte handlar om lagstiftning
    utan om den standard som används.

  40. Företag påpekade det här,
    men det räckte inte för oss.

  41. Vi ville studera hur det låg till.

  42. Är det här något som vi policyskapare
    inbillar oss, eller är det så?

  43. De siffror som vi har tillgång till-

  44. -bekräftar våra farhågor.

  45. Vi vet att miljön är en av flera
    viktiga faktorer när man fattar beslut-

  46. -men pris och kvalitet vägs alltid in.

  47. När vi väljer med tanke på miljön,
    har vi då tillförlitlig information?

  48. Kan jag göra ett miljövänligt val?
    Vill konsumenter göra det?

  49. Vi vet att i Europa är konsumenterna
    speciellt miljömedvetna.

  50. 80 % av dem köper åtminstone ibland
    "gröna" produkter.

  51. Den unga generationen
    letar aktivt efter dem.

  52. De tycker att det är det rätta att göra,
    i stort sett.

  53. Nya studier bekräftar att
    konsumenterna börjar agera.

  54. De pratar inte bara om det, utan de
    "röstar" med sina pengar på produkter.

  55. Det såg man nyligen i en undersökning
    från Boston Consulting Group.

  56. Konsumenterna har önskningar,
    men samtidigt finns det en misstro.

  57. Bara hälften tycker att det är lätt att
    jämföra hur miljövänliga produkter är-

  58. -och hälften säger att produkterna går
    att hitta, men i Sverige var det 80 %.

  59. Och många av dem litar inte på-

  60. -producentens påståenden
    om produktens miljöpåverkan.

  61. Jag vill visa ett citat
    från rapporten som jag pratade om-

  62. -om att bristen på tillit
    är ett stort hinder-

  63. -när konsumenter ska välja en grön
    produkt, men det varierar förstås.

  64. I vissa länder har konsumenterna
    en högre ambitionsnivå.

  65. Man fann också att produkter som
    står för en ansvarsfull konsumtion-

  66. -och som lever upp till påståendena, de
    produkternas försäljningssiffror ökar.

  67. När påståendena inte går att bevisa
    ser man motsatsen.

  68. Så här ser verkligheten ut nu.
    Det här formar marknaderna.

  69. För att möta problemen som vi såg
    har vi börjat vårt arbete.

  70. Vi vill att produkter
    ska konkurrera på lika villkor.

  71. Det ska finnas ett gemensamt verktyg
    för att mäta miljöpåverkan.

  72. Jag har redan förklarat
    varför det behövs.

  73. Verktyget måste vara tillförlitligt.
    Resultaten måste gå att upprepa.

  74. Om resultaten inte går att upprepa
    går de inte att lita på.

  75. De måste gå att jämföra.

  76. En konsument i en affär
    gör instinktivt jämförelser.

  77. Vi måste se till att de kan lita
    på informationen som vi ger dem.

  78. Förutom vårt arbete
    fanns det frivilliga initiativ-

  79. -som bygger på arbetet
    för en gemensam grön marknad-

  80. -och på rekommendationerna
    för hur man mäter och kommunicerar-

  81. -produkters och organisationers
    miljöpåverkan.

  82. Men vad exakt gjorde vi?

  83. Vissa saker är relativt nya, speciellt
    vad gäller att bedöma hela livscykeln.

  84. Det finns en uppsjö av metoder
    som tittar på produktens hela livscykel.

  85. Vi ville testa och se om vårt verktyg
    motsvarar ambitionerna som vi har.

  86. Vi har tre mål för pilotfasen,
    som pågår till slutet av 2016:

  87. Vi vill testa processen för att utveckla
    produkt- och sektorspecifika regler-

  88. -för produkter i olika kategorier
    och organisationer i olika sektorer.

  89. Jag kallar dem "produktspecifika"
    och "sektorspecifika".

  90. Vi vill också testa
    olika system för verifiering.

  91. Det är viktigt, för det behövs
    tillförlitlig information.

  92. Men för företagen
    kostar verifiering mycket.

  93. Man ska till exempel ha
    miljödokumentation och märkning.

  94. Hur hittar vi en balans? Vi vill kunna
    garantera att informationen är korrekt-

  95. -men samtidigt
    vill vi inte döda lovvärda initiativ.

  96. Vi vill även testa olika kommunikations-
    kanaler. Mer om det sen.

  97. I pilotfasen arbetar vi med frivilliga.

  98. Vi efterlyste frivilliga
    och fick in 120 ansökningar.

  99. Vi arbetar med 25 produktgrupper
    och två sektorer, för att vara exakt.

  100. En produktgrupp är industriprodukter.

  101. En annan är
    mat, dryck och relaterade produkter.

  102. Sektorerna är detaljhandel och koppar.

  103. De här pilotstudierna leds av-

  104. -ungefär 280 intressenter,
    som frivilligt leder det här arbetet.

  105. I många av projekten är mer än 50 %
    av den europeiska marknaden med.

  106. Det är viktigt för oss. Vi vill
    ha med representanter i processen-

  107. -och att resultaten når producenter
    och den europeiska marknaden.

  108. Vi har också deltagare
    från utomeuropeiska länder.

  109. Det är väldigt viktigt för oss.

  110. Vi vill ha ett system där vi samarbetar
    med internationella distributionskedjor-

  111. -och där vi kan få
    internationella synpunkter.

  112. Man har bett mig prata om pilot-
    studierna som är mest relevanta för er-

  113. -de som har med mode att göra.

  114. Jag hittade tre relevanta pilotstudier.
    En handlar om t-tröjor.

  115. Man tittar på t-tröjor, som man har
    på sig och tvättar en gång i veckan.

  116. Man tittar på t-tröjor för män,
    kvinnor, barn, småbarn och bebisar.

  117. Man samarbetar med några stora
    företag, som Promod och Decathlon-

  118. -men också med mindre företag.

  119. Där har vi ett bra samarbete och ett
    annat gäller skor som inte är av läder.

  120. Jag är mycket glad över att du är här,
    Baptiste-

  121. -och att Sustainable Apparel Coalition
    deltar i den här pilotstudien-

  122. -med märken som Nike, Adidas,
    Timberland och Stella McCartney.

  123. Där har man ett starkt samarbete.
    Man tittar på skor som inte är av läder:

  124. Fritidsskor, modeskor, sportskor,
    arbetsskor och vattentäta skor.

  125. Sen har vi detaljhandeln,
    en sektor som är relevant för alla.

  126. Det är huvudsakligen via detaljhandeln
    som produkter når konsumenterna.

  127. Handlarna känner också ett ansvar
    och ser över sitt produktutbud-

  128. -vad de säljer och vad de producerar.

  129. Det är en hel sektor, men de tar
    ställning till textilier som ingår.

  130. Jag vill inte
    gå in i detalj på processen...

  131. Under processen finns flera tillfällen
    då intressenter kan ge kommentarer.

  132. De flesta pilotstudier som gäller mode
    har nått den första milstolpen:

  133. Att definiera projektets omfattning-

  134. -och ta fram
    en så kallad representativ produkt.

  135. En representativ produkt är något
    som representerar-

  136. -verkligheten för produkten
    på den europeiska marknaden-

  137. -för att förstå vilka miljöaspekter
    som är relevanta för produkten.

  138. Det här första steget i analysen ger
    insikter som underlättar processen.

  139. Ett litet steg kan tyckas,
    men det är jättestort.

  140. I pilotstudierna
    gör man just nu de här analyserna.

  141. Sen skriver man "kokböcker" för hur
    produkternas miljöpåverkan kan mätas.

  142. Studier av kommunikation
    ingår också.

  143. Kommunikationen kan börja när man
    har mätt miljöavtrycket hos en produkt.

  144. Då kan man basera kommunikationen
    på de faktiska resultaten som man har.

  145. I alla pilotstudierna
    reflekterar man över-

  146. -vilka sätt att kommunicera
    som är effektivast.

  147. I pilotstudierna vill vi ha rikligt med
    material för att kunna dra slutsatser.

  148. Men vi kastar oss inte bara ut.

  149. Vi jobbar efter några nyckelprinciper.

  150. Ingen tycker nog att de här principerna
    är tagna ur luften eller överraskande.

  151. Transparens. Ja, naturligtvis.

  152. Mer detaljerad information
    ska finnas tillgänglig.

  153. Tillförlitlighet. Informationen
    ska vara vetenskapligt korrekt.

  154. All relevant information för produkten
    ska finnas med.

  155. Man ska kunna jämföra
    samma produkt över tid-

  156. -men vi vill att man ska kunna
    jämföra produkter i samma kategori.

  157. Tydlighet: enkla budskap,
    tydliga budskap, korrekta budskap-

  158. -som är riktade till mottagarna.

  159. Så vi tittar faktiskt på en massa saker.
    Men allt det här är viktiga frågor.

  160. Vi vill titta på hur informationen
    används på marknaden.

  161. Man ska inte informera
    bara för sakens skull.

  162. Att kommunicera miljöavtrycket,
    kan det göra en produkt mer attraktiv?

  163. Vi vill se om information
    gör att köpbeteendet förändras.

  164. För organisationer kanske det påverkar
    investeringar och samarbeten.

  165. Frågan är
    om det får miljömedvetenheten att öka.

  166. Konsumenter
    är ibland medvetna om en fråga-

  167. -men de vet inte
    vilken information de ska titta efter.

  168. Att det finns mer information,
    påverkar det?

  169. Förstår konsumenterna bättre
    vad de ska titta efter?

  170. En intern fråga för företagen-

  171. -är om kommunikation
    leder till miljövänligare produkter.

  172. Ditt exempel med fönstret
    var perfekt.

  173. Eftersom vi är policyskapare
    är vi ute efter-

  174. -hur man effektivt kommunicerar
    miljöaspekten hos en produkt.

  175. Vi vill verkligen utvidga perspektivet.

  176. Märkning är en av många saker. Det är
    inte säkert att det alltid är lösningen.

  177. Det finns mycket - från streckkoder,
    instruktionböcker och kvitton-

  178. -till kampanjer, kommunikation
    i affären, appar och så vidare.

  179. Det finns många möjligheter.

  180. Jag vill börja prata om
    hur man väljer bland alla möjligheter-

  181. -genom att citera Elke Weber,
    som också sysslar med det här.

  182. Hon sa att miljöavtryck
    kan underlätta för människor.

  183. De känner att de kan göra något
    genom att välja rätt produkt.

  184. De vill vara duktiga. De vill vara
    sådana som gör det som är bra.

  185. Men mer detaljerade siffror
    saknar inte värde.

  186. Företag har dem som beslutsunderlag.

  187. De som tar beslut
    behöver se alla siffror.

  188. Vi måste tänka på alla aspekter
    när vi pratar om kommunikation.

  189. När vi väljer en kommunikationskanal
    sätter vi samman olika principer.

  190. Först måste vi specificera
    vilken produkt det handlar om.

  191. Låt oss säga att jag ska köpa ett kök.

  192. Ett kök skulle jag aldrig impulsköpa.

  193. Jag går i affärer och kollar på nätet.
    Man läser på, som till en avhandling.

  194. Men om jag ska köpa ett klädesplagg
    tar jag troligen ett snabbt beslut.

  195. I det ena fallet
    behöver jag ha information där och då.

  196. I det andra fallet
    kan informationen vara utspridd.

  197. Konsumenten
    ska få information i rätt ögonblick.

  198. En annan viktig fråga är vilka
    miljöaspekter som är mest relevanta.

  199. Om jag pratar om en produkt-

  200. -där själva användandet av produkten
    har störst miljöpåverkan-

  201. -räcker det inte
    att klistra på en etikett.

  202. Jag måste övertyga konsumenten om-

  203. -att använda den
    på ett miljövänligt sätt.

  204. Vi måste alltid tänka på målgruppen.
    Det här är inget nytt.

  205. Vi vill att folk tänker på
    vad som kan vara effektivt.

  206. Det finns mycket information,
    expertkunskap och erfarenhet.

  207. Man kan ta avstamp i
    vad vi vet fungerar.

  208. Vid kommunikation måste man beakta-

  209. -om produkter går att jämföra
    på ett tillförlitligt sätt.

  210. Man måste tänka på kostnaden
    och hur lättanvänd den är.

  211. Ett underbart verktyg som kostar
    många miljoner är inte till någon nytta.

  212. Pilotstudierna väljer ut
    några kommunikationskanaler-

  213. -och motiverar varför de valde dem.

  214. Det här finns tillgängligt
    för alla som vill ge synpunkter.

  215. När man gör pilotstudierna
    kan man välja att göra test i affärer-

  216. -göra experiment online
    eller ha fokusgrupper. Valet är fritt.

  217. Men vi vill förstås ha variation
    för att få mer kunskap.

  218. Vi hoppas på komplementerande
    siffror. Då kan vi jämföra verkligheten-

  219. -med vad som sägs
    i intervjuer eller i fokusgrupper.

  220. Och vi vill förstås se experiment som
    bygger på beteendevetenskapliga rön.

  221. Att kommunicera med hjälp av kvittot-

  222. -är något vi brukar ta som exempel.

  223. Där kan man visa konsumenten
    om varan som de köpte är miljövänlig.

  224. De kan få feedback
    med till exempel smilisar.

  225. De kan få tips om hur de kan förbättra
    sin varukorg ur miljösynpunkt.

  226. Det finns många fler möjligheter.

  227. Vi vill få folk att tänka kreativt
    i de här banorna.

  228. Det var allt jag ville säga. Tack så
    mycket. Ni får gärna kontakta oss.

  229. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De klimatsmarta konsumenterna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Hon säger att européerna inte bara är intresserade av miljöfrågor utan att de aktivt söker efter ekologiska produkter när de handlar. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Handel, Konsumtion, Miljöfrågor, Miljövänliga produkter, Nationalekonomi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare i världen, några av dem är samer. Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi, förklarar vad begreppet betyder för dem. Inspelat på Västerbotten museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss