Titta

UR Samtiden - Hett om mat

UR Samtiden - Hett om mat

Om UR Samtiden - Hett om mat

En konferens om aktuella frågor kring mat. Det handlar om förpackningar, hormonstörande ämnen och andra farliga tillsatser. Hur ligger det till med förtroendet för livsmedelsbranschen efter den senaste tidens köttskanadaler och hur skiljer sig våra värderingar kring mat generationer emellan? Inspelat i april 2013. Modrator: Louise Ungerth. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hett om mat : Släng inte matenDela
  1. Sara Begner, chef för KF:s provkök
    och matinspiratör.

  2. Och en ren lycka att arbeta med kring
    det här med att inte slänga mat.

  3. Vad vill du ge oss för tips?

  4. Det som jag tycker är så viktigt
    är att jag tror att jättemånga-

  5. -är lite småskraja för... Man vågar inte
    vara kreativ hemma i köket.

  6. Man fastnar i gamla rutiner, man vet
    inte vad man ska göra med resterna.

  7. Man har dåligt samvete
    för att man slänger grejer.

  8. Det här med att glasburkar är bra
    konserver... Sånt här har vi hemma.

  9. -Vad är det?
    -En halv burk mangochutney.

  10. Några oliver i en burk,
    några matskedar kapris.

  11. -Känner ni igen er?
    -De trycks in där med sillburkar...

  12. ...och soltorkade tomater och annat som
    bara står och ger dåligt samvete.

  13. Nu ska jag slå ett slag
    för grönsaker i säsong.

  14. Vi ska ju inte importera
    en massa besprutade grejer.

  15. Främst det vi äter mycket av så här års.
    Nu är det dålig säsong här.

  16. Men försök äta vintergrönsaker och vänta
    med paprikorna till sommaren.

  17. Ta lite kål och morötter
    och såna grejer.

  18. Jag har tagit med lite bilder
    för att inspirera lite med dem.

  19. Nu ska jag trycka på F5.
    Kom det upp nu? Nej. F5.

  20. -F5. Kolla!
    -Där kom de.

  21. Ägg är underskattat. Med ägg
    kan man trolla fram vad som helst.

  22. Billigt, håller länge. Utgångsdatumet
    gäller rumstemperatur, så äggen...

  23. -...håller en månad till i kylen.
    -Minst. Nästan tre månader.

  24. Om man ska hem till middag hos Louise
    får man lukta lite på maten.

  25. Ägg är en bra grund. Och pannkaka
    har fått lite dåligt rykte.

  26. Det är sylten, glassen
    och grädden som är dåligt.

  27. En bra kompott på det man har i
    fruktskålen. Äpplen med kardemumma-

  28. -kanske lite päron och ingefära,
    lite frysta bär med lite råsocker-

  29. -så är pannkakor en utmärkt middag.
    Lite soppa, så blir jag också glad.

  30. Soppa
    kan man också göra på nästan allt.

  31. Nästa lilla bild. Baka! Hur många
    har inte fullt av nötter hemma?

  32. Pumpakärnor, solroskärnor,
    nån gammal rågmjöl-

  33. -lite vetemjöl. Och vetegroddar
    har man haft i nånting.

  34. Det bara ligger där
    och odlar goda mjölbaggar.

  35. Det vill man gärna göra av med och
    få lite rundgång i sitt torrförråd.

  36. Restaurangerna slänger inte
    lika mycket som hushållen.

  37. De är måna om sin ekonomi, och
    de låter inget stå och bli gammalt.

  38. Det har man inte råd med.
    Det är samma sak med våra skafferier.

  39. Det ska snurra runt där inne. Gör lite
    sköna muffins med olika frön.

  40. Det blir en mysig lördagsfrukost.

  41. Hur många köper dyra powerbars?
    Är ni rätt målgrupp för det?

  42. Nej. Men många runt mig köper
    såna där 30-kronorsgrejer.

  43. Ta ur torrförrådet, blanda med ägg- vita
    och gör egna att ha i väskan.

  44. Då blir man inte sugen på en Snickers på
    vägen hem. Så blir man supersund.

  45. Och så återvinner man sitt skafferi.

  46. Det här slänger väldigt många. Hur många
    står där när ni ska koka pasta-

  47. -och så slänger ni i lite extra?
    "Det räcker nog inte."

  48. Man tar en liten extra släng,
    och så får man kokt pasta kvar.

  49. Vad kan man göra med kokt pasta?

  50. Man kanske har en halv fetaost.

  51. Lite bacon som inte skulle räcka annars.
    Blanda med fryst broccoli...

  52. Det är väl en favorit för dig?
    - Fryst broccoli, bacon, fetaost.

  53. In i ugnen. Ganska lite kött
    i förhållande till mängd mat.

  54. Att man inte har 150 gram kött
    per person-

  55. -utan kanske 30 gram. Då blir det bra
    smak utan att miljön får storstryk.

  56. Jag vill bara nämna
    den här fantastiska siffran.

  57. När vi slänger mat så slänger vi
    faktiskt också vatten.

  58. När vi slänger en avokado,
    som händer allt för ofta...

  59. De är stenhårda och måste mogna-

  60. -och plötsligt är de alldeles för mogna
    och bara en sörja av nåt slag.

  61. För att odla den här avokadon,
    och Johanna var inne på det tidigare-

  62. -så har det åtgått
    ungefär 200 liter vatten.

  63. Och det vattnet hade kunnat behövas-

  64. -om avokadon kommer från Palestina, där
    det är väldigt ont om vatten.

  65. -Så vi slänger faktiskt vatten.
    -För de som behöver vattnet mest.

  66. -För de som behöver vattnet mest.
    -Och avokado är ju en "issue".

  67. Alla vill ju
    att avokadon ska vara lagom mjuk-

  68. -så då klämmer man på den,
    och det har även andra gjort.

  69. Då tror man att den är mjuk,
    men den är bara brun.

  70. Då blir man sur - kostar tolv spänn
    styck. Ta bort kärnan, dela på den-

  71. -och stoppa den i frysen. Ta bort
    skalet. Sen har man den i smoothisar.

  72. Jag gillar krämiga smoothisar,
    men inte banan.

  73. Med avokado
    blir det krämigt utan banansmak.

  74. Man kan lura i barnen bra fettsyror och
    blir av med den där avokadon.

  75. Ja, ni hör.

  76. En annan underskattad grej
    är bra mackor.

  77. Danskarna kan det här.
    Mycket pålägg, lite bröd.

  78. Till middag kan man äta mackor. Kanske
    inte en ost- och skinkfralla-

  79. -utan bra, grovt bröd
    med en massa mat på.

  80. Barnen kan äta resterna de gillar -
    en korvbit, ett stekt ägg-

  81. -kanske en laxbit, lite fetaost.
    Gör en massa kombinerade mackor.

  82. Alla behöver inte äta samma sak. Då kan
    man ha på det man gillar själv-

  83. -och så räddar man kylskåpet
    från gamla grejer.

  84. Mackor är populärt hemma hos oss. Man
    slipper koka potatis i 20 minuter.

  85. Va?

  86. Omelett är en annan grej. Vad kan
    man ha i en omelett? Vad som helst.

  87. Lyssna nu, för här har du lärt mig sånt
    som jag inte visste om.

  88. Jag älskar också omelett,
    men jag hade inte begripit det du...

  89. Stoppar i dem?
    Jag stoppar ned allt i omeletter.

  90. Till exempel såna här tacosåsburkar som
    står-

  91. -med så här lite kvar.
    I med den i omeletten.

  92. I med allt. Fyra kaprisar, fem oliver
    och fem soltorkade tomater-

  93. -i samma omelett, och då är det
    medelhavsomelett på menyn. Jättebra.

  94. Den går... Den gör ni hemma nu, va?

  95. Apropå tacosås så har jag också barn i
    tacoåldern - åtta och tio år.

  96. Då gör man fel
    om man gör en egen salsa.

  97. Man måste köpa färdig sås.
    Häromdagen hade jag tänkt-

  98. -att det var jag och två barn
    till middag, men det blev fem barn.

  99. Jag hade två fläskkotletter,
    ett paket bacon, en burk tacosås-

  100. -och en burk crème fraîche,
    och så drog jag ihop en pastasås.

  101. Barnen åt som aldrig förr.
    Jag sa till min granne-

  102. -att jag var tvungen att rädda det hela.
    Hon hade aldrig kunna blanda-

  103. -tacosås, crème fraîche, bacon
    och fläskkotlett. Klart man kan.

  104. Hon hade köpt pizza till allihopa.

  105. Vi slänger så mycket
    för att vi inte tänker ett steg till.

  106. Vi står där med vår plan,
    och så blir vi alldeles bakbundna.

  107. Vi har ett recept eller en idé som vi
    har svårt att få bort ur huvudet.

  108. Att öppna upp sin kreativitet
    är det bästa sättet att rädda maten.

  109. Pannkakor igen. Matsäckspannkakorna.

  110. Fyll pannkakor
    med skinka, keso och ost.

  111. Jag gillar pannkakor
    med annat än sylt i.

  112. Och så gillar jag mixerstaven.
    Om broccolin, sparrisen, paprikan-

  113. -eller morötterna är lite småtråkiga-

  114. -kan man koka upp det, ha i lite
    hönsbuljong och lite vin och grädde-

  115. -och så tar man mixerstaven
    och får en god soppa.

  116. Även broccolin som är lite gul högst upp
    och den där knöliga paprikan.

  117. Det finns inte ett spår efter
    att mixerstaven har varit i soppan.

  118. Så är det.
    En macka med valnötter, ädelost-

  119. -och grillade paprikor på burk.
    Det blir alltid några såna över.

  120. Perfekt att göra
    extra goda mackor med.

  121. Lax är en väldigt enkel... Det är
    så lätt att laga lax, eller hur?

  122. Alla tycker att det är lätt.
    Man lägger på det man gillar.

  123. Nu finns det en färdig sås. Till
    och med barn kan göra lax själva.

  124. Så enkelt är det. Köp Cantadou, fetaost,
    pepparrotsost-

  125. -pesto eller nåt och ha på laxen.

  126. Och runt den tömmer du
    det du har i grönsakslådan.

  127. Lite olivolja och flingsalt på det.
    Snyggt blir det också.

  128. Nyttigt, snyggt, billigt och rester.

  129. Rester ska aldrig kännas som rester.

  130. Det heter inte rester hemma,
    utan lördagsbuffé.

  131. Den...

  132. Ingen gillar att göra lördagslunch.

  133. Åter till smoothien.
    Ställ inte bort era mixerstavar-

  134. -när ni är klara med den.
    Låt det bli en daglig vana-

  135. -att göra smoothisar.
    Man lurar i ungarna frukt och grönt-

  136. -man blir själv nyttigare och man
    använder överbliven frukt och grönt.

  137. Man kan mixa ner vad som helst.

  138. När min fruktkorg
    börjar se lite stött ut-

  139. -så tar man sig an den,
    för man vill inte slänga grejerna.

  140. Man vill inte slänga bananer
    som nån odlat på andra sidan jorden.

  141. Skala det och gör en snygglåda
    i frysen om ni har plats.

  142. Inte små plastpåsar med knut på-

  143. -utan lådor där ni lägger ner
    de här skalade frukterna.

  144. Bananer i den, avokado i den,
    några frysta bärpåsar kanske.

  145. Lite mango kanske.
    Skala, frys och ha i smoothie.

  146. Få ungarna att göra det själva.
    Jag älskar smoothisar.

  147. Det är perfekt att ha som matsäck,
    ta med till jobbet, dricka i bilen.

  148. Jag vet
    den enklaste smoothisen av alla.

  149. När ni ska ha ut fruktyoghurten
    ur de här hopplösa förpackningarna-

  150. -där det är kvar femton procent,
    för den fastnar liksom.

  151. Då häller man i mjölk och skakar om-

  152. -och häller i en glas.
    Det är som en smoothie.

  153. Kan man inte ha i Proviva?
    Eller juice?

  154. Eller mixa ner lite annat. Ett bra sätt
    att ta till vara på yoghurten-

  155. -som annars går till återvinningen, och
    dessutom få sig en god slurk.

  156. Jättetack för den.

  157. Det här var mest en snygg bild.

  158. Man behöver inte bara ha banan
    på yoghurten på morgonen.

  159. I med lite rostade frön, kanel,
    kardemumma, frukter från frysen.

  160. Gör yoghurten lite roligare.

  161. Varför samma frukost samma dag?
    Vi äter ju aldrig samma middag.

  162. Utgå från samma bas - turkisk yoghurt,
    vaniljyoghurt eller annat-

  163. -och variera er. Var mer i säsong
    och gör lite härligare frukostar.

  164. Så blir det lite roligare att vakna.

  165. Här är en favorit hemma hos mig.
    Köttbullesoppa.

  166. Frysta köttbullar
    har väl alla barnfamiljer i frysen?

  167. -Även jag.
    -Även nästan pensionärer.

  168. Man kan köpa köttbullar
    som det verkligen är kött i-

  169. -även om man får betala lite extra.

  170. Man kan lura i barnen vilka grönsaker
    som helst. I med en buljongtärning-

  171. -och i med köttbullar,
    så är det köttbullssoppa.

  172. Då äter även min tioåring det.
    Alla tioåringar kanske inte gör det.

  173. Här är en av mina favoritfiskrätter.

  174. Ta ett paket valfri, billig fisk
    från frysen-

  175. -lägg den i en form och ha på
    grädde, kapris, tomater, lök.

  176. In i ugnen, färdigt på 20 minuter.
    Då blir man av med kaprisen också.

  177. En annan favorit är lasagne.
    I min värld-

  178. -finns inte den klassiska lasagnen. Jag
    orkar inte koka bechamel-

  179. -bottenreda, riva parmesan,
    göra köttfärssås med morötter...

  180. Det ska bacon i och det ska
    kokas ihop och det ska varvas.

  181. Det är ju ett tvåtimmarsprojekt.
    I dag finns färdiga pastaplattor.

  182. Den populäraste lasagnen hemma
    hos oss är pastaplattorna...

  183. Nu svär jag i kyrkan -
    Keldas tomatsoppa och så köttfärs.

  184. Varva dem.
    Stek köttfärsen med lök och vitlök.

  185. Varva soppa, färs och pastaplattor. På
    med ost och in i ugnen.

  186. -Hur länge?
    -20 minuter. Totalt 30 minuter.

  187. Och då är det diskat också,
    eftersom man har saker i ugnen.

  188. Köket är rent. Ugnsmat är fantastisk.

  189. Då kan man plocka undan allting,
    och när maten är klar så är det rent.

  190. Den här är jättegod.
    Det är med keso, purjolök-

  191. -och rökt lax. Och keso.
    Nu får jag inte säga så mycket mer.

  192. Strunta i bechamel,
    använd crème fraîche eller keso.

  193. Koka inte bechamel - det är
    för jobbigt att diska kastrullen sen.

  194. En stor applåd!

  195. I dag förfars 30-40 % av all mat
    som produceras i världen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Släng inte maten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idag förfars mellan 30 och 40 procent av all mat som produceras i världen. Här får du tips av matinspiratören Sara Begner om hur du kan spara på råvarorna genom att låta fantasin och kreativiteten flöda. Inspelat i april 2013. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion, Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Konsumtion, Matavfall, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hett om mat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Kaxiga kockar och oroliga konsumenter

Följ med på en historisk resa om mat med kocken och forskaren Håkan Jönsson. Vi lever idag i den gastronomiska revolutionens tid. Men samtidigt känner vi som konsumenter oss ofta osäkra på vad vi stoppar i oss. Antalet larmrapporter om otillåtna tillsatser ökar i takt med den globala handeln, berättar Håkan Jönsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Alla dessa förpackningar

Vi får läsa att det finns för mycket förpackningar och att skräpberget växer, inte minst i informationen från myndigheter, berättar Annika Olsson, professor i förpackningslogistik. Men problemet är egentligen dåliga förpackningar som gör att vi spiller ut innehållet och tvingas slänga både maten och förpackningen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Framtidens förpackningar

Ingen frågar konsumenterna hur en förpackning ska vara utformad. I stället är det ratonella krav på mindre utrymme och bättre exponering som får styra, menar Jon Haag, vd på ett design- och varumärkesstrategiföretag. Framtidens förpackning måste bli mer självklar där det inte krävs en instruktionsbok för att komma åt innehållet, menar han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Närodlat, härodlat och därodlat

Nära och ekologiskt tycker vi hänger ihop, men så behöver det inte alls vara, säger Johanna Björklund, ekologisk lantbrukare och forskare vid Örebro universitet. Att närproducerat skulle vara mer klimatvänligt och mer hälsosamt är det också många som felaktigt tror.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

På grillen - Magnus Dafgård

Skandalerna har avlöst varandra för livsmedelsproducenten Dafgårds. Det har handlat om tillsatser i maten och nu senast om spår av hästkött i de färdiga rätter som deklarerats innehålla rent nötkött. Vice vd Magnus Dafgård diskuterar med moderatorn Louise Ungerth vad som ligger bakom anklagelserna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Hormonstörande ämnen och folkhälsan

Forskarna Monica och Lars Lind har funnit ett samband mellan hormonstörande gifter och fetma. Om vi exponeras för dessa gifter under fosterstadiet är risken stor att vi utvecklar fetma. De giftiga ämnena finns bland annat i de plastförpackningar vi omger oss med och förvarar maten i. Besprutad frukt är också en riskfaktor

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

På grillen - Fredrik Paulún

Ett möte med författaren och näringsexperten Fredrik Paulún. Vi får reda på vad begreppet GI står för, och vad författaren tycker att vi bör äta. Varför måste det kosta så mycket att äta rätt? Louise Ungerth, moderator, frågar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Myter om maten

En ny rapport sticker hål på flera seglivade påståenden om vår mat. Rapportförfattaren Minna Hellman berättar om några av de vanligaste missförstånden. Många har till exempel svårt att tro att tomatketchup innehåller fler nyttiga antioxidanter än färska tomater.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Släng inte maten

Idag förfars mellan 30 och 40 procent av all mat som produceras i världen. Här får du tips av matinspiratören Sara Begner om hur du kan spara på råvarorna genom att låta fantasin och kreativiteten flöda. Inspelat i april 2013. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

I sockrets fotspår

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut bland världens ursprungsbefolkningar under 1900-talet. Hos flera av dessa grupper fanns inte exempelvis fetma eller diabetes. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss