Titta

Se hungern!

Se hungern!

Om Se hungern!

Orkar vi se hungern i världen? Nästan en miljard människor har inte tillräckligt med mat. Tre gymnasieungdomar reser till tre av världens fattigaste länder drabbade av hungersnöd. Felicia åker till Nicaragua, Linnea till Burkina Faso och Simon till Bangladesh. De möter hjälparbetare, eldsjälar, invånare mitt i sin osminkade verklighet. FN:s World Food Programme visar vad svält kan bero på och vad som görs för att förhindra detta. Men det är i mötet med en medmänniska som hungern blir verklig. Ingår i Radiohjälpens kampanj Hungerhjälpen.

Till första programmet

Se hungern! : BangladeshMaterialDela
  1. Det sägs att man blir mest berörd
    av nyheter som är geografiskt nära.

  2. Katastrofer på nära håll
    är liksom lättare att förstå.

  3. Men om 870 miljoner människor
    världen över lider av hunger-

  4. -är det något man kan blunda för?

  5. Felicia, Simon och Linnea har gjort
    ett val. De ska lämna tryggheten-

  6. -för att resa ut i världen
    och möta hungern.

  7. De är arton år
    och har lovat att inte blunda.

  8. Vid millennieskiftet enades världens
    ledare om att halvera hungern-

  9. -till 2015, formulerat
    i FN:s första millenniemål.

  10. Kort tid återstår, målet kommer inte
    att nås. Vad görs egentligen?

  11. Ni ska åka till tre länder i tre
    världsdelar för att ta reda på:

  12. Vad är hunger? Vad är det som
    orsakar det? Vad kan man göra åt det?

  13. Linnea, Felicia och Simon
    går i Globala gymnasiet i Stockholm.

  14. De ska gå bakom nyhetsbilderna-

  15. -och träffa människor
    som har erfarenhet av hunger.

  16. Felicia åker till Nicaragua.

  17. Så rökigt.

  18. Och Linnea till Burkina Faso.

  19. Det är första gången.

  20. I dag följer vi Simon
    till Bangladesh-

  21. -ett land märkt av naturkatastrofer.

  22. Han besöker Dhakas slum och 14-åriga
    Kazal, som vet vad hunger är.

  23. De har ingen mat hemma.

  24. -Hej! Simon.
    -Trevligt att träffas.

  25. -Förlåt, vad sa du?
    -Babu Noor. Trevligt att träffas.

  26. Simon har efter en 16 timmar lång
    flygresa kommit fram till Dhaka-

  27. -huvudstaden i Bangladesh.

  28. Dhaka är i dag
    världens snabbast växande stad-

  29. -med 15 miljoner invånare.

  30. Man ser byggarbeten
    överallt i hela staden.

  31. De försöker utveckla landet.
    Det kommer folk hit.

  32. Det kommer mer människor
    till staden, så den måste växa.

  33. Bangladesh har 1/3 av Sveriges yta,
    men 150 miljoner invånare.

  34. Det gör landet till det mest
    tätbefolkade i världen.

  35. Det känns inte som en annan planet,
    men att vi är långt hemifrån.

  36. Och det märks. På hur folk beter sig,
    hur det ser ut och hur det känns.

  37. Det luktar annorlunda också.
    Det märks att man inte är hemma.

  38. Hej!

  39. -Fråga hur mycket de kostar.
    -Hur mycket kostar de?

  40. -Vilken vill du ha?
    -Den här är bra.

  41. -30 taka.
    -30?

  42. Tack.

  43. Lite för mycket reverb på dem.

  44. Jag heter Simon och är arton år.
    Jag bor i Farsta med min familj.

  45. Jag tycker om att hålla på med musik.

  46. Det här är nog den mest poppiga
    grejen jag har gjort.

  47. Jag ska åka till Bangladesh.
    Det känns läskigt. Jag är skiträdd.

  48. Det som skrämmer mig mest är att jag
    inte vet vad som kommer att hända.

  49. Samtidigt vet jag
    att det är en stor möjlighet för mig-

  50. -att lära mig om globala frågor,
    som hungern.

  51. Det är nåt som påverkar många.
    Många fler än vad vi ser och tror-

  52. -tror jag i alla fall.

  53. Schejk Mujibur Rahman,
    "tigern från Bengalen"-

  54. -har blivit symbolen
    för Östpakistans frihetskamp.

  55. Bangladesh är en ung nation.

  56. Efter befrielsekriget från Pakistan
    i början av 70-talet-

  57. -utropade republiken Bangladesh
    sin självständighet i april 1971.

  58. Man ska inte leka med elden.
    Segern är vår.

  59. Åren som följde var hårda.
    Fattigdom, svält-

  60. -politiska oroligheter och
    militärkupper avlöste varandra-

  61. -fram till början av 90-talet
    då läget stabiliserades.

  62. I dag går det framåt för Bangladesh,
    men 1/3 av befolkningen-

  63. -lever fortfarande
    under fattigdomsgränsen.

  64. En av anledningarna är de
    återkommande naturkatastroferna.

  65. Bangladesh utsätts för stora risker
    på grund av klimatförändringarna.

  66. I sydväst är det cykloner,
    i norr översvämningar.

  67. Så man har flera olika problem.
    Det påverkar jordbruket.

  68. Det påverkar tillgången till mat,
    och det påverkar folks liv.

  69. Översvämningar och cykloner förstör
    livet för de fattiga på landsbygden.

  70. När matbristen blir akut hamnar de i
    den tätbefolkade slummen i städerna.

  71. -Är det här slummen?
    -Ja.

  72. -Varför flyttar de hit till slummen?
    -De har ingen annanstans att bo.

  73. Folk flyttar hit och slumområdet
    växer sig långsamt större.

  74. Men vattnet kan gå
    ända upp till husen?

  75. Om det blir en naturkatastrof
    så kan vattnet stiga så högt.

  76. -Vill du bada här?
    -Nej, inte direkt.

  77. Simons resa går vidare
    mot södra Bangladesh, till Khulna-

  78. -som ofta drabbas
    av det extrema klimatet.

  79. Området kring Khulna i söder
    är ett bördigt tätbefolkat floddelta.

  80. Landnivån ligger bara någon meter
    över havet, så det är väldigt utsatt.

  81. Risken är stor för översvämning.

  82. -Ska vi åka med en av småbåtarna?
    -Ja.

  83. Åh, fint! Vilken vacker båt.

  84. -"Jag älskar dig."
    -"Ami tomake...bhalobashi."

  85. Få platser på jorden
    är mer utsatta för naturens krafter-

  86. -än de små byarna i det låglänta
    kustområdet i södra Bangladesh.

  87. Cykloner, översvämningar, saltvatten
    som förstör den odlingsbara marken-

  88. -är några av de naturkatastrofer
    som hotar de fattiga jordbrukarna.

  89. Havet ligger inte långt härifrån.

  90. Så det här är ett utsatt område
    för cykloner och översvämningar.

  91. -Når vattnet ända hit, över vägen?
    -Ja.

  92. När det är mycket vatten
    översvämmas allt det här också.

  93. Det här området
    drabbades särskilt hårt 2009.

  94. Då var det en stor cyklon, Aila.

  95. Den gången förstördes alla hus
    och alla vägar här.

  96. Under de senaste åren har två
    cykloner, Sidr 2007 och Aila 2009-

  97. -förstört hemmen för miljontals och
    skapat brist på mat och färskvatten.

  98. Och allt pekar på att de närmaste
    decennierna blir ännu värre.

  99. Fram till förra året
    kunde man inte odla nånting här.

  100. -Eftersom allting översvämmades.
    -På fyra år?

  101. Marken hade översvämmats,
    så de måste vänta i tre, fyra år.

  102. Tills de kunde äta ordentligt.

  103. De flesta är så glada,
    inför kameran och så.

  104. Det är svårt att se hungern,
    fast man är på plats.

  105. De vill inte visa för andra
    att de är fattiga. De skäms.

  106. -Du måste hålla i honom.
    -Ja, jag håller i honom.

  107. För att hjälpa människorna att skapa
    ett liv som klarar naturkatastrofer-

  108. -stödjer World Food Programme
    flera lokala projekt.

  109. Ett av många projekt är utgrävningen
    av långa, djupa kanaler.

  110. -Vad mycket folk.
    -Ja, det är här alla jobbar.

  111. Kanalen har flera viktiga funktioner-

  112. -som att leda bort det salta
    havsvattnet vid en översvämning-

  113. -och förhindra att jordarna i området
    blir obrukbara i åratal framöver.

  114. De fungerar också som depåer
    för färskvatten-

  115. -som fiskodlingar och
    som kilometerlånga transportvägar.

  116. Det är minst 70 procent kvinnor där,
    och resten män.

  117. De här kvinnorna
    kan inte få nåt annat jobb.

  118. Ibland kan de bli husa.

  119. Det är inget fint arbete.

  120. Jag skulle inte kunna bära den
    på huvudet. Man måste ha rätt teknik.

  121. Kvinnorna här har små möjligheter
    att hitta jobb utanför hemmet.

  122. Därför riktar sig många
    av WFP:s projekt just till kvinnor.

  123. Genom arbetet och pengarna de tjänar
    stärks deras position inom familjen.

  124. Vi är med på en lektion
    i "Skill development training"-

  125. -"on fish culture."

  126. Här får de lära sig
    hur man odlar fisk.

  127. Hur man gör i ordning dammar
    så att fiskarna kan leva bra.

  128. Man ser att de får fördelar
    av den här utbildningen.

  129. Eftersom förutom en direkt utbildning
    hjälper vi dem också ekonomiskt.

  130. Simon är på väg till byn Kakrabunia
    i Bangladesh låglänta kustområde.

  131. Nu är det torrt på åkrarna,
    men om en månad börjar regnperioden-

  132. -återigen med risk för översvämning.

  133. Simon ska träffa 24-årige Topan,
    som vet vad en cyklon kan innebära.

  134. Självklart har jag märkt förändringar.
    Det här med cyklonen, t.ex.

  135. Förr var det inte så varmt
    den här årstiden.

  136. Man såg på himlen att det skulle bli
    oväder och visste vad som väntade.

  137. Nu vet man inte längre.
    Det blir jättestarka oväder.

  138. Men vi drabbades hårdast
    när Sidr och Aila kom.

  139. När det var Aila
    förstördes dammen lite.

  140. Hela området blev fullt av saltvatten
    och all fiskodling förstördes.

  141. -Hej.
    -Hej. Jag heter Topan.

  142. Topan visar räk- och fiskdammarna.

  143. De har blivit ett viktigt komplement
    till odlingen-

  144. -eftersom skördarna på senare år
    blivit mindre.

  145. Hela byn är engagerad
    i utgrävningen av en ny damm.

  146. Jag ska få känna
    hur tung en sån här korg är.

  147. Jag kommer inte att orka bära den.
    Det är för tungt för mig.

  148. Hur bär man den?

  149. -Så här?
    -Ja.

  150. Åh, den är jättetung!

  151. Sen går vi upp.

  152. Det var tungt.
    Jag skulle inte kunna jobba så här.

  153. Hur djupt är det?
    Kan man stå i vattnet?

  154. Oj! Lever den?

  155. Jag vågar inte!

  156. Jag är rädd.

  157. Han tänker... Får jag hålla i den?

  158. Herregud! Jag kommer att tappa den.

  159. Långa perioder är tillgången på mat
    begränsad för Topan och hans familj.

  160. Topan vet mycket väl
    vad hunger innebär.

  161. När jag inte har ätit och vaknar på
    morgonen känner jag mig svag och yr.

  162. Lite mat skulle göra mig piggare.

  163. Även om man vill arbeta
    så orkar man inte utan mat i magen.

  164. Vi ska få smaka kokosnöt.

  165. Topan.
    Det här är svenska "polkagrisar".

  166. Typiskt svenskt. De smakar mint.

  167. Var det gott?

  168. -Svenskt godis.
    -Jaha. Tack!

  169. -Det har varit väldigt trevligt.
    -Tack så mycket.

  170. Vi behöver inte hålla varandra i hand
    om du inte vill. Men det går bra.

  171. Jag fick en present.

  172. Det har varit jättetrevligt.
    Väldigt häftigt att se.

  173. Och hemskt på ett sätt, men alla
    har varit väldigt schysta och snälla.

  174. Nu ska vi tillbaka till Dhaka,
    till storstaden.

  175. Simon lämnar landsbygden för Dhaka-

  176. -en resa som miljontals
    fattiga människor gjort tidigare.

  177. Många kommer hit på grund av klimat-
    förändringarna, och fler är på väg.

  178. Dhaka växer i dag snabbast i världen.

  179. Om tio år väntas befolkningen
    vara uppe i 25 miljoner invånare.

  180. Men livet är sällan bättre
    i städerna.

  181. Det sociala skyddsnätet saknas här-

  182. -och utsattheten,
    fattigdomen och hungern växer.

  183. 65 procent av Dhakas befolkning
    bor i slumområden-

  184. -där barnen ofta går med tom mage
    till skolan.

  185. Simon besöker Vashantek-slummen-

  186. -där fattigdomen och undernäringen
    är utbredd.

  187. Det här är Vashantek-slummen.

  188. Vi ska gå till en skola.
    Den ligger inte långt härifrån.

  189. Det man ser i slummen är sånt man ser
    i filmer och tv-spel.

  190. Science fiction eller nåt som inte
    finns på riktigt, tror man.

  191. Men här är det små skjul
    byggda av gamla metalldelar.

  192. Och man bara...

  193. -Det här är skolan.
    -Ja.

  194. Hej.

  195. -Hur mår ni?
    -Bra!

  196. -Är det bra med er alla?
    -Ja.

  197. Hej! Jag heter Simon.

  198. -Får ni kex? Varje dag?
    -Ja.

  199. Det här är skolmatsprogrammet.
    Eleverna får kex på morgonen-

  200. -i första timmen.

  201. Det är 75 g kex
    med minst 450 kalorier.

  202. Mycket energi.

  203. -Är det här deras skolmat?
    -Ja.

  204. -Tack!
    -Varsågod.

  205. Bra kex.
    Det är bra att de har vatten.

  206. WFP har skolmatsprogram
    i flera slumområden i Dhaka-

  207. -och delar dagligen ut högenergikex
    till 83 000 skolbarn-

  208. -som annars skulle ha svårt
    att klara av dagen.

  209. Kexen blir också en anledning
    att alls gå till skolan-

  210. -när uppgiften att hitta mat för
    dagen annars står överst på listan.

  211. Den dagen då jag var utan mat,
    blev min hälsa väldigt dålig.

  212. Det kändes jobbigt med hälsan,
    och det var jobbigt med hungern också.

  213. Kazal är född i Dhakas slum, men
    familjen kom hit från landsbygden.

  214. De förlorade hemmet i en översvämning
    och tvingades flytta, utan ägodelar.

  215. I dag lever hon med sin pappa
    och bror, efter att mamman dött.

  216. -Varsågod och sitt.
    -Tack.

  217. Pappa, mamma, bror och faster.

  218. Och alla sover här inne. Hela familjen?

  219. Vilka fina smycken.
    Brukar du ha på dig dem i skolan?

  220. Kan man sätta på tv:n?

  221. Ja.

  222. Har du några kanaler
    som man kan titta på?

  223. Det är ändå inte bra med tv.
    Man får fyrkantiga ögon.

  224. Har ni nån mat? Jag bara... Inte?

  225. Ingen mat. Ingen mat nånstans.
    De har ingen mat hemma.

  226. Om vi inte har lagat mat hemma
    går jag till skolan. Där får man kex.

  227. När vi skulle vi gå härifrån
    erbjöd de oss att äta mat hos dem.

  228. Fast de inte har nånting.

  229. Det är jobbigt. Man måste vara så
    glad. De är så glada och välkomnande.

  230. Man måste le mot alla, men egentligen
    vill man bara vara ledsen.

  231. Barn som bara går omkring
    bland soporna.

  232. Det är jättesorgligt. Det känns skönt
    att kunna säga det nu på svenska-

  233. -utan att nån fattar.

  234. Bangladesh har kommit en avsevärd bit
    mot att uppfylla sina millenniemål.

  235. Antalet invånare som befann sig
    under fattigdomsgränsen 1991-

  236. -har nu nästan halverats. Bangladesh
    är på god väg att nå millenniemålet.

  237. Jag längtar hem, men ändå inte.

  238. De är ju kvar där. Flugmaskarna
    är kvar i soporna i deras diken.

  239. Barnen är kvar där och går omkring.
    Det är inte bara i tanken-

  240. -utan det känns fysiskt konstigt
    att åka tillbaka till Sverige.

  241. Att man bara ska hoppa tillbaka
    i sitt vanliga, svenska liv-

  242. -och göra allt man brukar.

  243. Men man får väl se till
    att ändra på nånting, helt enkelt.

  244. Stora insatser görs världen över
    för att minska hungern.

  245. Det går framåt på många håll.

  246. I dag finns 130 miljoner färre
    hungriga människor än för 20 år sen.

  247. Det är goda nyheter, men om
    var åttonde person lider av hunger-

  248. -kan det väl knappast vara okej,
    varken för dem eller för oss.

  249. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bangladesh

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

18-åriga Simon åker till en av världens fattigaste länder, Bangladesh. På nära håll möter han hungern, får lära sig vad som orsakar den och ser hjälparbetet som ska förhindra den. Cykloner och översvämningar drabbar ofta landet. FN:s World Food Programme hjälper till med att bygga bättre hus och kanaler som leder bort vattnet. Simon åker också till Dhakas slum, där många av människorna från landet hamnar. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse!

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering > FN
Ämnesord:
Bangladesh, Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Fattigdom, Finansväsen, Hungersnöd, Nationalekonomi, Naturkatastrofer, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Svält
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Se hungern!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSe hungern!

Burkina Faso

Avsnitt 1 av 3

18-åriga Linnea reser till ett av världens fattigaste länder, Burkina Faso. På nära håll möter hon hungern, får lära sig vad som orsakar den och ser det pågående hjälparbetet. Jämnåriga Bibiane bjuder hem Linnea och visar hur hon lever. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSe hungern!

Nicaragua

Avsnitt 2 av 3

18-åriga Felicia reser till ett av världens fattigaste länder, Nicaragua. Här lever halva befolkningen på en dollar om dagen. På nära håll möter hon hungern, får lära sig vad som orsakar den och ser det pågående hjälparbetet. Jämnåriga Mabel bjuder hem Felicia. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSe hungern!

Bangladesh

Avsnitt 3 av 3

18-åriga Simon åker till en av världens fattigaste länder, Bangladesh. Cykloner och översvämningar drabbar ofta landet. FN:s World Food Programme hjälper till med att bygga bättre hus och kanaler. Simon åker också till Dhakas slum, där många människor från landet hamnar. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Burma och drömmen om demokrati

Vilka utmaningar står Burma inför? Sara Schulman är forskare i statsvetenskap och bosatt i Burma där hon bedriver sin forskning. Hon ger en lägesbild från Burma och berättar om landets väg mot demokrati. Från kolonialstat till fria val. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Jamal JC, dag 3

Jamal pluggade stenhårt, trots att han hade ganska svårt för sig i skolan. Enligt Jamal är det helt och hållet hans mammas förtjänst, eftersom hon ställde stenhårda krav och hjälpte honom med skolarbetet. Men vad händer med de elever som inte har stöd hemifrån? Har samhället ett ansvar för dem?

Fråga oss