Titta

Struten

Struten

Om Struten

Säsong 2. Ann Söderlund fortsätter att söka svar och nya vinklar på nyfikna insändarfrågor som kommit in till Struten AB. Leo experimenterar på sitt håll. Ämnena sträcker sig från spöken och eld till mumier och bläckfiskar. Var frågan slutar vet man aldrig! Programledare: Ann Söderlund.

Till första programmet

Struten : Varför har bläckfisken 8 armar?Dela
  1. -Är du nyfiken i en strut?
    -Ingen fråga är för svår för oss.

  2. Vi undersöker
    och ger svar på allt om:

  3. Natur, kemi och fysik-

  4. -människan, djur och teknik.

  5. Galileo?

  6. Galileo?

  7. Ja, vad är det nu, då?

  8. Jag får inte igång bullmaskinen.
    Hjälp till.

  9. -Jag har grejer här att fixa.
    -Kom ner nu.

  10. Nej. Jag har inte tid nu.

  11. Du har alltid nåt att göra.

  12. Allt ska man göra själv.

  13. -Galileo.
    -Vad är det?

  14. -Brev till Struten.
    -Ett brev?

  15. Lyssna. "Hej Struten.
    Varför har bläckfiskar åtta armar?"

  16. -"Hej, hej från Siam."
    -Vilken bra fråga.

  17. Det är ju roligt.
    Varför har de det, åtta armar?

  18. Jag har fullt upp.
    Du får fixa det.

  19. -Kan du inte följa med?
    -Nej.

  20. Jag har fullt upp med en grej.

  21. En grej, en grej...

  22. Det är ju ett superbra uppdrag
    för Struten.

  23. -Okej. Då sticker jag.
    -Okej. Kom inte för sen till maten.

  24. Vilken bra fråga vi fick
    till Struten.

  25. Plötsligt känns den jätteviktig. Varför
    har bläckfiskar åtta armar?

  26. Vi människor har ju bara två.
    Men å andra sidan.

  27. Så lättare livet skulle bli
    om vi hade åtta armar.

  28. Tänk vad mycket man skulle hinna med.

  29. Tjena, Britta. Jag vispar grädde,
    blåser håret-

  30. -spelar saxofon och målar.

  31. Javisst. Jag ringer upp lite senare.
    Hej.

  32. Fast det kanske inte var
    en så bra idé ändå.

  33. Det skulle bli så rörigt.

  34. Bläckfisk. Jag måste hitta en nu
    och nån som kan massor om dem.

  35. På västkusten finns det
    bläckfiskar i havet.

  36. Då måste jag ha kommit
    till helt rätt ställe.

  37. Men hej. Anne? Välkommen.
    Var det svårt att hitta hit?

  38. Nej, jag bara dagdrömde om hur det
    skulle vara att ha åtta armar.

  39. Det vore jobbigt.
    Vi kollar på några som har det.

  40. Skynda dig. Kom hit!
    Bläckfisken är ute. Den åttaarmade.

  41. -Vem är det här?
    -Puttekock, heter han.

  42. -Titta! Visst är han snygg?
    -Jättesnygg.

  43. Ser du mellan armarna, där?
    Där inne sitter munnen.

  44. -Ja!
    -Det är papegojnäbben.

  45. -Varför har de munnen där för?
    -Armarna är ju inte armar i sig.

  46. De är ett slags utskott på huvudet.

  47. -Titta, titta.
    -Å, vad snyggt.

  48. -Stylar Putte för oss nu?
    -Jag tror det.

  49. Killbläckfiskarna är mer aktiva
    och visa upp sig mer än tjejerna.

  50. Tjejerna brukar hittar sig en håla och
    tittar fram ibland.

  51. Men han verkar gilla uppmärksamheten.

  52. -Han moonwalkar.
    -Och han blir vitare.

  53. -Jaså?
    -Han ändrar färg här.

  54. -För att vi ska tycka han är snygg?
    -Han visar vad han känner.

  55. Det är rätt intelligenta djur.

  56. Han kanske tycker det är konstigt att
    jag står här utan att ge honom mat.

  57. Eller så vill han ha kul.

  58. -Skulle han gilla en dans?
    -Det var kul.

  59. Bläckfiskar ser oss lika bra
    som vi ser dem.

  60. Trots att de är släkt med musslor
    och sånt som man tror ser dåligt.

  61. De har lika bra ögon som vi.

  62. Varför säger man "armar"
    och inte "ben"?

  63. Jag vet inte.
    Tittar man i en anatomisk bok-

  64. -så är den släkt med musslor
    och snäckor.

  65. Och de har en fot.
    Deras armar är inte som våra.

  66. De är helt skilda från oss,
    men "armar" funkar bra.

  67. -Gjorde den en puss på rutan?
    -Ja.

  68. Vad äter de för nåt?

  69. De här är finurliga och kan gå
    på botten och leta saker.

  70. De kan ta räkor och krabbor,
    men tackar inte nej till en fisk.

  71. De kan titta fram bakom en sten
    och hugga till med armen.

  72. Nu krusar den sina armar. Är det
    för att vi ska titta på honom?

  73. Ja. Han känner nog av om det luktar av
    en annan bläckfisk i vattnet.

  74. Lite grann som både hörsel och syn.

  75. Den använder ju armarna
    för att fånga.

  76. I sugkopparna finns det smaklökar.
    De kan känna av-

  77. -att det här smakar gott
    eller äckligt.

  78. När den gör så känner den även av dofter
    och sånt i vattnet.

  79. -Hur stora kan de bli?
    -Kolossbläckfisken är störst.

  80. Den kan bli 18-20 meter.

  81. Det har man sett när stora flutit
    i land.

  82. Och sugkopparna följer med storleken på
    bläckfisken.

  83. Stora har stora sugkoppar.

  84. Jaha. Du är en sån.
    Då har du så här stora sugkoppar-

  85. -i förhållande till din längd.

  86. Många av bläckfiskarna är föda
    för kaskeloter.

  87. En stor val. Tandval.

  88. Det blir nog giganternas kamp
    nere i djuphavet.

  89. Kaskeloter dyker jättedjupt,
    hittar en bläckfisk-

  90. -men den är så stor
    att den kan fäkta med armarna.

  91. Då får kaskeloten sugkoppsmärken.

  92. Tack vare dem har man då sett-

  93. -att om sugkoppsmärket
    är så här stort-

  94. -då har den kämpat
    mot en så här stor bläckfisk.

  95. Så får man reda på hur stora de är.

  96. Hallå? - Hör han mig nu?

  97. Hallå? Galileo?

  98. Hallå?

  99. Hallå? Hej, Galileo.

  100. Mitt namn är Kia. Jag är arbetskamrat
    till din vän Lakritsgren.

  101. Lakritsgren har försvunnit.
    Jag kan inte hitta honom.

  102. Inget hemskt har nog hänt, men vi har
    många experiment på labbet-

  103. -som måste genomföras.

  104. Du och Lakritsgren har ju genomfört
    många experiment tillsammans.

  105. Kan du komma hit
    till vårt laboratorium i Japan?

  106. Javisst. Jag gör det. Absolut.

  107. Tack för att du kommer hit
    och hjälper oss.

  108. Du ska få en kod,
    så att du kommer in på labbet.

  109. Skriv ner den med osynligt bläck,
    så att ingen annan kommer in.

  110. Koden är: 3, 7, 2, 3.

  111. Alltså: 3, 7, 2, 3.

  112. Vi ses snart, Galileo.

  113. -Vad är det här, då?
    -Tioarmade bläckfiskar - sepia.

  114. -Har den där lilla tio armar?
    -Tio små armar.

  115. Men den blir längre
    när den fångar nåt.

  116. Då gör den så här...

  117. -Som ett lasso?
    -Ja.

  118. Ibland fastnar de på stenen
    med sugkopparna när de ska ta räkan.

  119. De ser jätteroliga ut
    när de försöker dra bort armen.

  120. -Gör det ont?
    -Nej, men vi hade känt det.

  121. Det finns bläckfiskar som har typ tänder
    på sugkopparna.

  122. -Tänder?
    -Nja.

  123. "Tänderna" är gjorda av samma ämnen som
    våra naglar. Som klor.

  124. Så att de fastnar.
    Och så drar de in dem.

  125. Härligt. Det vill jag ha.

  126. Ta bort stenen. Jag ser dem inte.

  127. Om det går. Jag är så kort i rocken.

  128. -Blir de sura?
    -Ja.

  129. Ser du att de ändrade färg
    och blev taggiga? Nu är de sura.

  130. Ser du att den... Oj!

  131. -Den bläckar. Så sur blev han.
    -Sprutar de bläck då?

  132. Ja. Det kan de redan som små.

  133. Redan som nyfödda. Då blir de rädda om
    man kommer för nära.

  134. -Nu blev jag rädd. Du med?
    -Nej, men förvånad.

  135. -Men det var kul.
    -Bläcka.

  136. Vissa släpper ut moln som ser ut
    som en bläckfisk.

  137. De gör en "falsk bläckfisk".

  138. Det här är ett färgämne och slem.

  139. De sprutar ut det för att ta bort.

  140. Vissa kan göra så att slemmet ser ut som
    en bläckfisk.

  141. De hoppas då att den som förföljer dem
    ska ta den istället.

  142. -Då kan de byta färg under tiden.
    -Det var så mycket bläck.

  143. -Kan de bli förgiftade av det?
    -Nej, inte de här.

  144. Men det är inte bra
    med för mycket.

  145. Vissa har jättegiftigt bläck.
    Jag ska håva bort lite här.

  146. Jag vaktar dem så länge.

  147. -En lunch, tack.
    -350, tack.

  148. -Men lunchen kostar ju bara 85.
    -Men du har tre rätter och annat.

  149. Det är inte mitt fel.
    Armarna gör som de vill.

  150. -Choklad, läsk och allting.
    -Det blir 350.

  151. -Här inne har vi bläckfiskar.
    -Det här?

  152. Ja. Nu har vi ju sett de små.

  153. Sepia. De har tio armar.
    Och så den åttaarmade.

  154. Ännu en tioarmad,
    men den är mer långsmal.

  155. -Är den mer långsmal än den?
    -Nej, än den andra lilla.

  156. De här simmar hela tiden.
    De andra grävde ju ner sig.

  157. Vi pratade ju om armar.

  158. Här ser du två, fyra, sex...

  159. ...åtta armar, och två lite längre.
    Tentakler.

  160. Vad ska man med tentakler till?

  161. De långa tentaklerna de är nog
    för att fånga saker med-

  162. -hålla fast saker,
    och för att para sig.

  163. Men de kan även med sugkopparna
    känna smak och lukt och sånt.

  164. Men det beror på arten.
    Bäst är de åttaarmade.

  165. Här ser vi sugkopparna.

  166. De funkar fastän de är döda.
    Det blir som ett kardborrband.

  167. Mellan armarna ser man käken,
    munnen.

  168. -Den ser ut som en papegojnäbb.
    -De äter med den.

  169. Här har vi en käke.
    Den ser ut som en papegojnäbb.

  170. De kan knipsa ganska hårt.

  171. Men den åttaarmades käke
    är kraftigare.

  172. En som är arton meter kan knipsa av en
    vajer.

  173. -En järnvajer?
    -Precis.

  174. Är bläckfiskar verkligen smarta?

  175. Ja. De är smarta.
    Särskilt de åttaarmade bläckfiskarna.

  176. Bland de smartaste i havet.
    Smartaste bland de ryggradslösa.

  177. De kan öppna burkar och gå ut ur ett
    akvarium och äta och så in igen-

  178. -och gömma spår och sånt.

  179. -Kan de smita?
    -Ja.

  180. Akvarierna med bläckfiskar i har lås.

  181. De kan absolut lära sig saker
    och känner skillnad på folk.

  182. -Tänk om man inte kommer överens?
    -En var arg på mig.

  183. Han var osams med mig. Jag var med när
    han fångades upp ur havet.

  184. Vi lade honom i en hink.
    Han hade kommit med av misstag.

  185. Vi tog med honom. Han lade sig i botten
    på hinken. Upp med armarna.

  186. Han blev röd, fick horn i pannan.

  187. Vi har sett att de kan ändra formen på
    huden. "Dig ska jag komma ihåg."

  188. -Fick den horn?
    -Ja.

  189. Som dem där ute. De får horn
    när de blir sura. Som en djävul.

  190. Sen lade vi den i akvariet.
    Jag var borta ett tag.

  191. Sen frågade jag hur det gått.

  192. Det gick jättebra.
    Den kunde redan matas.

  193. Men när jag kom dit var det:
    "Nej, inte du!" och så gömde den sig.

  194. Sen tittade han inte åt mig mer.
    Vid guidade turer-

  195. -fick jag stå och vänta,
    annars gömde han sig.

  196. -Blev han glad igen.
    -Lugnare.

  197. Jag bytte frisyr och då kanske den inte
    kände igen mig.

  198. -Det blev en vänligare frisyr.
    -Ja.

  199. Det låter ju superkomplicerat,
    men vad är en bläckfisk?

  200. Är det en fisk, eller är det en...?

  201. Det är en mollusk. Ett blötdjur.

  202. Det här som ser ut som en snäcka,
    är ett bläckfiskskal.

  203. -Är det?
    -Ja.

  204. Det är jättefint.

  205. -Men är det en gammal bläckfisk?
    -Ja.

  206. Men inte så gammal. Den lever i dag.

  207. Det här är en pärlbåt, en nautilus.

  208. Bläckfisken bor där
    med sina 90 armar som hänger ut här.

  209. Små och söta. Ur den här.

  210. Sen kan den simma så.

  211. Men frågan var: Varför åtta armar?

  212. Nu vet jag
    att den kan ha 10-90 armar.

  213. -Varför så många armar?
    -Det är svårt att svara på.

  214. De är urgamla djur som funnits
    i 500 miljoner år på jorden.

  215. De var herre över havet.
    Och sen kom fiskarna.

  216. För att slå fiskarna kanske de
    utvecklade alla sina armar.

  217. Men varför det är just åtta, tio eller
    90, det vet jag inte.

  218. Om jag skriver siffrorna med citron-

  219. -syns det inte när det har torkat.

  220. Bara om man värmer papperet.

  221. Tre, sju, två, tre.

  222. Nu har jag lärt mig mycket. Bläckfiskar
    kan ha 90 armar.

  223. Men jag har ännu inte
    fått svar på "Varför?".

  224. Är det slumpen som bestämmer att
    spindlar har åtta och skalbaggar sex?

  225. Krabbor har ju tio armar.

  226. Nej, det är rörigt det här.
    Jag måste träffa nån som vet mer.

  227. Johan. Varför har bläckfisken
    tio armar och inte två som vi?

  228. För att förstå det måste vi resa
    tillbaka 470 miljoner år i tiden-

  229. -när de tio- och åttaarmade
    bläckfiskarna uppstod.

  230. Men då fanns det såna
    som hade olika antal armar.

  231. Och nåt gjorde så att det gick bra för
    åttaarmade bläckfiskar.

  232. De fick barn med åtta armar,
    och de med.

  233. Och så blev det allt vanligare
    med många olika arter.

  234. Samma sak med de tioarmade.

  235. Det var ett fungerande utseende.

  236. Vi människor har ju bara två armar
    och två ben. Hur kan det komma sig?

  237. Våra armar har inget alls att göra
    med bläckfiskarmar.

  238. Utan de har ett helt annat ursprung.
    370 miljoner år bakåt.

  239. Då fanns det djur
    som vi har jobbat med.

  240. De hette ichtyostega.
    De har två framben och två bakben.

  241. Där är alla andra ryggradsdjurs ursprung
    till bak- och framben.

  242. Våra armar har alltså
    en 370 miljoner år lång historia.

  243. Det finns så otroligt många fler
    ryggradslösa djur-

  244. -än ryggradsdjur.

  245. -Vad har det med saken att göra?
    -Många fler varianter har uppstått.

  246. Som om vi skulle jämföra-

  247. -hur många olika slags leksaksbilar
    det finns-

  248. -med hur många olika slags mjölkpaket
    det finns-

  249. -så finns det många färre slags
    mjölkpaket än bilar.

  250. Det finns fler
    olika slags ryggradslösa djur.

  251. Och då fler olika djur
    med olika många armar.

  252. De har fått fler chanser att ändra sig
    på.

  253. Ja, lite så.

  254. Men hos alla djur verkar det som
    om antalet armar och ben-

  255. -förändras mycket sällan.

  256. Nu räcker det.

  257. Är det jobbigare för en bläckfisk
    att öppna en burk-

  258. -för att den har så många armar?
    Sker det automatiskt?

  259. Både och.
    Till en början, precis som vi-

  260. -så kan de lära sig jättemycket.

  261. Får den en burk och ska öppna den,
    kanske den blir allt snabbare på det.

  262. På det sättet blir den bättre
    på att lära sig.

  263. På det sättet
    är det inte automatiskt.

  264. Men om jag gav dig en konstig burk-

  265. -skulle du kunna titta på den
    och sen fundera på olika sätt-

  266. -som man kan öppna burken på-

  267. -och i tankarna välja vilket sätt
    du vill göra det på.

  268. Det skulle nog en bläckfisk
    inte kunna.

  269. D.v.s. sitta och titta och komma på
    bättre lösningar genom att fundera.

  270. På det sättet skulle de kunna prova.

  271. Men det är inget automatiskt.

  272. Den är ju ändå beredd att göra om,
    om nåt funkar bättre.

  273. Tänk att bläckfiskar både kan
    öppna burkar och rymma.

  274. Och de verkar vara ruskigt smarta.

  275. Men hur kan man veta om djur verkligen
    är smarta?

  276. Det finns väl inget intelligenstest för
    dem?

  277. Men jag vet en professor
    som kan mycket om sånt här.

  278. -Hallå, Magnus.
    -Hej.

  279. -Vet du allt om hur smarta djur är?
    -Lite, i alla fall.

  280. -Men fiskar, då. Är de smarta?
    -Ja, det tycker jag.

  281. -Kolla jätteguldfisken.
    -De är fina.

  282. Jag har med mig tre djur här.

  283. En apa, en klok uggla
    och en bläckfisk.

  284. Vilket är smartast?

  285. Jag skulle nog satsa på apan.

  286. Fast det betyder inte att bläckfisken
    inte är smart.

  287. Alla djur är smarta på sitt sätt
    - på det de gör.

  288. En spindel är jättebra
    på att göra jättefina nät.

  289. Men kanske dålig på att hitta
    i en labyrint.

  290. Vad smarthet är kan variera
    för olika djur.

  291. -Det är inte samma sak jämt.
    -Varför sa du apan, då?

  292. Den är mycket nyfiken och påhittig.

  293. Den har mycket fantasi.

  294. Så fort det dyker upp nåt nytt,
    undersöker de det och lär sig nytt.

  295. Var de kan hitta mat, m.m.

  296. Och de är mycket nära släkt
    med oss människor.

  297. Det sägs att apor kan lära sig läsa.
    Är det sant?

  298. Nja. När man säger att djur
    kan lära sig läsa-

  299. -lär de sig känna igen kombinationer av
    bokstäver.

  300. Men orden har ingen mening för dem.

  301. Kan djur lära sig saker av varandra bara
    genom att titta?

  302. Det verkar de ha svårt med.

  303. De som är allra bäst på det
    är fåglar-

  304. -som papegojor och sånt som kan härma
    komplicerade ljud.

  305. De lär sig den här komplicerade sången
    av att lyssna på sin pappa.

  306. Vissa kan, men oftast
    i ett speciellt område i deras liv.

  307. Där de är bra på detta.
    På andra områden är de sämre.

  308. Intelligensen, slugheten,
    är mycket specialiserad.

  309. Vilka är de viktigaste egenskaperna för
    att djur ska klassas som smarta?

  310. Två viktiga saker.
    De måste vara nyfikna.

  311. Så att de lär sig
    om hur världen fungerar.

  312. Och så måste de ha fantasi
    och pröva nya sätt-

  313. -att öppna saker, titta ner i dem, och
    hitta nya lösningar på problem.

  314. Man måste vara både nyfiken och vara
    klurig och hitta på nya saker.

  315. Jag har hört att bläckfiskar kan öppna
    en sån här burk.

  316. Det är väl otroligt smart?

  317. Då är man nyfiken. De hittar burken.

  318. Så börjar de trixa med armarna,
    och plötsligt kommer locket av.

  319. Aha... Och sen, så...

  320. Nästa gång går det fortare.
    Och sen gör de det direkt.

  321. Och får den lilla matbiten där.

  322. Bläckfiskar är märkligt smarta.

  323. De är ju inte däggdjur och fåglar. De är
    ju släkt med musslor och sniglar.

  324. De tycker vi inte är så smarta.

  325. Men bläckfisken är en klippa
    när det gäller slughet.

  326. De kan lära sig öppna burkar, o.s.v.

  327. Djur kan lära sig,
    men kan de komma ihåg en längre tid?

  328. Det finns fåglar som gömmer nötter
    för vintern.

  329. De kan komma ihåg var de gömt
    upp till 10 000 nötter.

  330. Och det är ju mycket intelligent.

  331. Men om de sen utsätts
    för ett annat minnestest.

  332. Jag ska ge ett exempel.
    Jag lägger nöten där.

  333. Så sluter jag handen
    och väntar lite.

  334. Många fåglar har glömt bort
    var nöten ligger då-

  335. -samtidigt som de kommer ihåg
    var de själva gömt tusen nötter.

  336. Att komma ihåg saker kan vara olika för
    ett djur.

  337. Vi människor är jättebra
    på att komma ihåg enskilda saker.

  338. Vi kan komma ihåg i ett år
    att den låg i höger hand.

  339. Du måste ju gå nu, men jag måste bort
    till den där papegojan.

  340. Jag ska se om jag får ut nåt av den.

  341. Ha det så bra. Kul att träffas.
    Hej då.

  342. Hej, Polly. Hej.

  343. Vi sjöng samma. Bröllopsmarschen.
    Igen.

  344. Jag visste väl
    att papegojor var smarta.

  345. Hallå? Jag är hemma!

  346. -Hej.
    -Hej.

  347. -Är det bra?
    -Hur var det i dag?

  348. Så himla roligt.

  349. Jag träffade en bläckfisk
    som kunde dansa moonwalk.

  350. -Vad häftigt.
    -Pettikock, hette den. Puttekock?

  351. Jag köpte en bläckfisk till dig.
    Var tog den vägen?

  352. Helt otroligt att jag aldrig
    hittar nåt i den här väskan.

  353. Här är den. Galileo?
    Vart tog du vägen?

  354. Jag ska bara... Jag kommer ner sen.

  355. Okej.

  356. Jag hittade bläckfisken.

  357. Att en bläckfisk har åtta,
    tio eller nittio armar-

  358. -beror då på att det genom årtusenden
    visat sig-

  359. -att det är det bästa och smartaste
    sättet att vara bläckfisk på.

  360. Och smarta är de.

  361. Fast det beror inte på armarna,
    utan för att de är nyfikna...

  362. ...i en strut.

  363. Textning: Olga Ericsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Varför har bläckfisken 8 armar?

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför har bläckfiskar 8 armar - eller har de verkligen det? Har de armar eller ben? Varför har djur jämnt antal ben och inte udda? Och är verkligen bläckfiskar så smarta som det sägs? Ann ger sig ut på jakt efter svar.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Bläckfiskar, Blötdjur, Naturvetenskap, Ryggradslösa djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Struten

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Varför har bläckfisken 8 armar?

Avsnitt 1 av 8

Varför har bläckfiskar 8 armar - eller har de verkligen det? Har de armar eller ben? Varför har djur jämnt antal ben och inte udda? Och är verkligen bläckfiskar så smarta som det sägs? Ann ger sig ut på jakt efter svar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Vad är en mumie?

Avsnitt 2 av 8

Vad är en mumie? Ann ger sig ut på mumiejakt. Konstigt nog kommer hon också in på tomatburkar och torkad svamp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Vad är eld?

Avsnitt 3 av 8

Vad är eld? Frågan låter kanske enkel men den visar sig vara riktigt svår. Vad är det eld behöver för att brinna? Hur fungerar tändstickor, vad är de olika färgerna på lågan och vad händer när det brinner i skogen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Hur långt kan håret bli?

Avsnitt 4 av 8

Ann tar reda på mer om människans hår. Varför har vi hår? Och finns det likheter med djurens päls? Galileo är i Japan och experimenterar med statisk elektricitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Hur många ballonger behövs för att lyfta en människa?

Avsnitt 5 av 8

Lär dig vad som menas med lyftkraft. Hur mycket tyngd ballonger orkar bära verkar bero på vad som är i ballongerna. Luft? Varm luft? Någon lätt gas? Men hur lyfter och flyger då till exempel ett flygplan?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Kan man bo på en annan planet?

Avsnitt 6 av 8

Kan man bo på en annan planet? Christer Fuglesang är en av dem som vet mycket om rymden. Han är nämligen den förste svensk som har varit där!

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Hur kan skräddare gå på vatten?

Avsnitt 7 av 8

Hur kan skräddare, sådana där små insekter som hoppar på vattenytan, gå på vatten? Det kan ju inte bero på att de är så små? Ann söker svaret på frågan och hamnar i klistret, eller snarare i vaniljsåsen! Vi kollar in skillnaden mellan seg yta och seg vätska.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Finns det spöken?

Avsnitt 8 av 8

Finns det verkligen spöken? Ann börjar i omgivningen, för visst finns det en gammal spökhistoria som ruvar helt nära huset? En om ett spökljus. Vad kan ett spökljus förklaras med och varför blir vi så lätt rädda? Det är väl inte så smart att bli rädd, det är ju mest jobbigt. Men det finns visst en förklaring till det också.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Din kropp - svenska som andraspråk

Magen

Matens väg ner till magen är lång och händelserik. Matsmältningen börjar redan i munnen. Sedan vandrar maten vidare i olika stationer där den mals ner i mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i den sex meter långa tjocktarmen. Efter att kroppen har tagit upp all näring från maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Spelet om hjärnan

Migrän och smärta

Del 4 av 5. På nivå 4 får en av avatarerna ett smärtsamt migränanfall och kan inte gå vidare till hjärnstammen. Spelarna tvingas ringa jourhavande hjärnforskare som ger ett kreativt förslag på smärtlindring. Ska avatarerna hinna fram i tid? kommer de att hitta nyckeln i smärtrummet?

Fråga oss