Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Vilken värld ska utvecklas?Dela
  1. Tack, allihop.

  2. Jag är inspirerad av gårdagens tal,
    har fröjdats över naturen-

  3. -och rörts av musiken-

  4. -och vill nu ge er
    en annan dimension.

  5. En dimension
    som jag hoppas ska väcka-

  6. -den känsla av utmaning och vrede,
    eller snarare upprördhet-

  7. -som vi bör känna
    för vissa saker i världen i dag.

  8. Jag vill understryka att vi
    verkligen måste omarbeta världen.

  9. Det är inte bara så att det
    kan göras, det måste göras-

  10. -och det kommer att göras,
    med er alla närvarande.

  11. Låt mig börja
    med en snabb introduktion-

  12. -till problemen med globaliseringen
    vi genomgår. Vår snabba uppkoppling.

  13. Ett enda musklick flyttar
    flera miljarder dollar över världen.

  14. Vi är uppkopplade som aldrig förr,
    och samhället rör sig fortare-

  15. -när vi nu utmanar oss själva
    att tänka om.

  16. Men vi såg att myntets andra sida
    var skenande finansmarknader-

  17. -och en värld där många känner
    att det inte finns plats för dem.

  18. Där bara de mäktiga, de kvicktänkta
    och de högutbildade kan lyckas.

  19. Det är också en värld där klyftorna
    ökar i de flesta samhällena.

  20. Och en värld där de rika länderna
    lägger 16 gånger mer pengar-

  21. -på militären
    än på utvecklingsbistånd.

  22. Med samma förödande resultat
    som man kan tänka sig.

  23. Vi hörde i går om de barnsoldater-

  24. -och om de mödrar och barn som
    påverkas av dessa sakernas tillstånd-

  25. -som överallt fortgår
    med oförminskad kraft.

  26. Böcker eller bomber?
    Jag är bibliotekarie. Vad tror ni?

  27. Men Mary Robinson påminde oss
    om mänskliga rättigheter överallt-

  28. -de mänskliga rättigheter som vi har
    rätt till eftersom vi är människor.

  29. Det är inget vi får som gåva
    från en härskare eller regering-

  30. -utan något vi har rätt till, men
    som inte efterlevs i världen i dag-

  31. -trots att det råder konsensus om det
    bland alla världens nationer.

  32. Det råder till och med konsensus
    om vad man ska göra åt problemen-

  33. -framlagt i millenniemålen.

  34. Men redan vid det allra första målet,
    som rörde fattigdom och svält-

  35. -går vi åt fel håll.
    Vi började på 850 miljoner-

  36. -och i stället för att
    ha halverat det till 2015-

  37. -är det nu mer än en miljard
    människor som svälter.

  38. För att något alls ska kunna hända
    behöver vi fred.

  39. Och som vittne om detta kallar jag
    någon som ni alla känner till-

  40. -och som bör känna till
    ett och annat om krig.

  41. Mot slutet av sitt liv satt Napoléon
    Bonaparte på Sankta Helena-

  42. -där han sa följande: "Det som
    förbluffar mig mest i världen"-

  43. -"är hur lite våld kan åstadkomma."

  44. "Och i långa loppet besegras
    alltid svärdet av förståndet."

  45. Och om någon har använt svärdet
    är det Bonaparte, så han borde veta.

  46. Millenniemålen handlar om fred och
    rättvisa. Ingen trygghet utan fred-

  47. -ingen fred utan rättvisa,
    ingen rättvisa utan lika möjligheter-

  48. -och inga lika möjligheter
    utan inklusion.

  49. Världens regeringar
    har lovat mycket under åren-

  50. -men retoriska deklarationer och mål
    är inte samma sak som handling.

  51. Det fångades av min vän Zapiro,
    serietecknaren från Sydafrika-

  52. -som angående Afrikanska unionens
    deklarationer sa:

  53. "Vi har tolkar från arabiska till
    franska och engelska, men saknar en:"

  54. "Från retorik till handling."

  55. Och om vi inte kan räkna med
    internationella möten-

  56. -vad kan vi då räkna med? Oss själva.

  57. Vi måste, med Gandhis ord,
    vara den förändring vi vill se.

  58. Hans Rosling berättade i går om
    två miljarder människor utan skor-

  59. -två miljarder som lämnats i sticket.
    Det är en tragisk historia-

  60. -och ännu värre är det att i dag
    en miljard människor svälter.

  61. En miljard människor,
    nästan en sjättedel av mänskligheten.

  62. För att inte tala om dem
    som vi säger går i skolan.

  63. Undervisningens kvalitet och
    den marginalisering de utsätts för...

  64. Och de internflyktingar
    inom sina egna länder-

  65. -som har berövats sina hem och
    möjligheten att hantera framtiden.

  66. Det här är bara en påminnelse om
    att en genomsnittlig ko i EU-

  67. -får 2,2 dollar om dagen, varje dag.

  68. Men ett genomsnittligt afrikanskt
    barn får knappt en dollar.

  69. Mot den bakgrunden
    ser vi en likgiltighet-

  70. -rentav ett försök
    att begränsa det bistånd som ges-

  71. -och fokuseringen på investeringar
    återkommer.

  72. Casinomentaliteten som ledde oss
    in i krisen återkommer.

  73. Den ekonomiska katastrofen
    räckte inte. Hajarna är här igen.

  74. Och många i de fattigare länderna
    följer de här händelserna med oro.

  75. Och två miljarder människor
    saknar nödvändig sanitet-

  76. -så kan ni tänka er:

  77. En toalett i solitt guld
    för 4,8 miljoner dollar.

  78. Varför skulle nån i hela världen
    vilja lägga pengar på det?!

  79. Och hur kan de vänta sig
    att vi ska utgå ifrån-

  80. -att de är en del av det samhälle
    där miljarder människor inte får äta?

  81. Det är ett tragiskt sakernas
    tillstånd som vi måste ta itu med.

  82. Ändå ser vi överallt
    att politiken förändras.

  83. Till exempel får biobränsle
    enorma subsidier-

  84. -och nog behöver vi nya biobränslen,
    men dagens system är en katastrof.

  85. Det är fel att bränna de fattigas mat
    för att driva de rikas bilar!

  86. Vi måste fokusera på ungdomen,
    för med John Kennedys ord:

  87. "Ett lands framtid står i proportion
    till dess ungdomars utsikter."

  88. Vi måste fokusera på ungdomen,
    eftersom de finns, de växer-

  89. -och de är inte bara framtiden,
    utan även nuet.

  90. Det är de som ska utföra
    den förändring vi eftersträvar.

  91. Att lämna dem i arbetslöshet
    och elände är ingen lösning.

  92. Att låta dem söka sitt levebröd
    utan att finna det är inget svar.

  93. Att vilja begränsa det politiska kaos
    som härrör ur denna sociala dynamit-

  94. -är ingen lösning.
    Lösningen är att inse-

  95. -att denna politik förstör en hel
    generations möjligheter och drömmar.

  96. Hur många drömmar infrias aldrig?

  97. Vi behöver nå ut - men hur?
    Jo, vi började vår resa...

  98. Här är biblioteket i Alexandria,
    där vi alla ska vara om två år-

  99. -och där vi började år 2002.
    Egypten, Mexiko, Kenya, Azerbajdzjan.

  100. Vi skapar YES-nätverk, lär oss
    av YES-ledare, och i dag är vi här-

  101. -för att dra upp planer för handling.
    Vi vill omarbeta världen-

  102. -eftersom världen jag just har
    beskrivit inte är värd att behålla.

  103. Den är en förolämpning mot vår
    mänsklighet som vi ständigt talar om.

  104. Vi har fem teman. Energi är ett.
    Vi vet vad som händer.

  105. Städer är ett annat.
    Men vi måste påminnas om-

  106. -att det inte bara är städerna som vi
    ser dem, utan även städerna i syd.

  107. Med den fattigdom och det elände
    som är så många människors lott.

  108. Ett tredje tema är vatten.
    Rent vatten, förorenat vatten-

  109. -vatten som används i matproduktion.
    En enorm mängd.

  110. Vi använder 2 700 liter per person
    bara för att äta.

  111. En liter vatten
    producerar en kalori mat.

  112. Det är ineffektivt.
    Vi behöver mer grödor per droppe.

  113. Men ändå pumpar vi ut vatten
    för att upprätthålla jordbruket.

  114. Och grundvattenytan sjunker.
    Det här är i Sahel.

  115. Ni ser hur brunnen fortsätter neråt.
    På botten finns lite dyigt vatten.

  116. Sen blir det förstås ökenbildning
    och man får klimatflyktingar.

  117. Vi ska titta på problemen med land,
    och förstås på problemen för folket.

  118. För vår miljövård
    baserar sig på människor-

  119. -och dessa barn har rätt till ren
    luft, rent vatten och bördig jord.

  120. Det är därför dags för en utveckling
    som leds av ungdomen.

  121. Inom forskningen har alla genombrott
    gjorts av folk mellan 20 och 40.

  122. Och om vi ser till
    den "verkliga världen"-

  123. -var alla de som låg bakom
    informationsrevolutionen mycket unga.

  124. Så framtiden kan bli vacker. Tekniken
    knyter samman unga som aldrig förr.

  125. Och nätverken är
    en ny typ av relationer.

  126. De vidgar inte bara vår räckvidd-

  127. -utan får oss att dra oss till minnes
    Albert Camus ord:

  128. "Gå inte bakom mig,
    jag kanske inte kan leda dig."

  129. "Gå inte framför mig,
    jag kanske inte kan följa dig."

  130. "Gå bara bredvid mig
    och var min vän."

  131. Det är det som nätverk handlar om.

  132. Åter till utmaningen med ungt entre-
    prenörskap och självbestämmande.

  133. Ungdomar letar inte bara jobb,
    utan de genomgår en omvandling.

  134. Från beroende till oberoende.

  135. Från att vara marginaliserade
    till att bli fullständiga medborgare.

  136. Från utbildning till arbete.

  137. De har val att träffa, inte bara
    att hitta jobb och hålla sig friska-

  138. -utan även att bilda familj
    och utöva sitt medborgarskap.

  139. Därför behövs det strategier
    för att utöka möjligheterna-

  140. -och erbjuda en andra chans
    för de som lämnats efter.

  141. Bo och jag, och Carl och Poonam
    har ofta talat om-

  142. -att det inte är vilket jobb
    som helst, utan ett produktivt jobb-

  143. -som skapar tilltro till samhället
    och som är miljömässigt hållbart.

  144. Det måste komma nerifrån och upp,
    men också vara givande för toppen.

  145. Hur det ska ske tas snart upp
    av folk som vet mycket om det här.

  146. I de olika sittningarna
    och diskussionerna-

  147. -kommer ni att få se mycket
    av vad framtiden kan föra med sig.

  148. Låt oss skapa en kontext
    där ungdomen kan infria sitt löfte-

  149. -att ge de svältande mat,
    bota de sjuka, skydda miljön-

  150. -främja värdigheten i arbetslivet,
    och skapa rum för att uttrycka sig.

  151. Våga drömma och var djärva.

  152. Vi kan göra mycket för nästa
    generation och för världen.

  153. Vi kan tyckas små och maktlösa i dag-

  154. -och ibland tycks
    våra motståndare stora-

  155. -men från och med nu kommer vi
    att slå världen med häpnad. Tack.

  156. Nu ger jag ordet till Tällberg Forums
    grundare och ledare-

  157. -mannen som inte behöver
    nån presentation: Bo Ekman.

  158. Mycket bra.

  159. Jaha...

  160. Vad mer kan man säga?

  161. Vi kommer att göra
    vissa förändringar nu.

  162. Jag vill kalla upp dr Elinor Ostrom
    och dr Mohan Munasinghe...

  163. ...som ska hjälpa mig
    få ordning på världen.

  164. Och min vän, den geniala basisten
    Sebastian Dubé.

  165. Kom upp, är ni snälla.

  166. Sebastian är fransk-kanadensare-

  167. -men har bott i Sverige i många år.

  168. Jag tror att kärleken
    förde honom hit.

  169. Bas är faktiskt
    ett av mina favoritinstrument.

  170. Jag har varit och lyssnat
    på Ray Brown många gånger.

  171. Elinor Ostrom fick,
    som ni säkert vet-

  172. -Nobelpriset i ekonomi i fjol.

  173. En fantastisk kvinna.

  174. Och dr Mohan Munasinghe,
    som kommer från Sri Lanka...

  175. ...är också en del
    i den arbetsgrupp som skapade...

  176. Han är vice ordförande i IPCC-

  177. -som fick Nobels fredspris 2007.

  178. Världen rör sig
    från enkelhet till komplexitet.

  179. Det är den mest
    fundamentala förändringen som sker.

  180. Komplexitet är en system-term.

  181. Globala system... Naturen har alltid
    varit ett komplext, anpassligt-

  182. -självorganiserande system.

  183. Nu har finanser, ekonomi,
    demografi, samhällskultur-

  184. -blivit mer och mer komplexa,
    integrerade system.

  185. Vi är nu nästan sju miljarder.

  186. Den teknik vi förfogar över
    är ofantlig.

  187. Kombinationerna för framtiden
    är enorma... Enorma.

  188. Jag tror
    att den viktigaste förändringen...

  189. ...som måste äga rum är inom oss,
    i vårt tänkande, vår förståelse.

  190. Så jag vill hävda
    att ni är världens tillstånd.

  191. Inget mer, inget mindre.

  192. Från linearitet till flöde.

  193. Vi kan inte förutse framtiden.

  194. Den är inte linjär, inte förutsägbar.

  195. Fråga BP:s styrelse.

  196. Fråga grekerna.

  197. Fråga er själva.

  198. Framtiden inbjuder inte
    till budgetar och planer.

  199. Den inbjuder till...

  200. ...överraskningar.

  201. I en komplex värld
    går saker ofta åt helvete.

  202. En oljeläcka...

  203. ...som kanske får
    BP:s imperium att gå under.

  204. Men bra saker händer också.

  205. Två miljarder har internet, och det
    finns fem miljarder mobiltelefoner.

  206. Vi är uppkopplade.

  207. Det här är en bild av ett samhälle...

  208. ...som faktiskt är förutsägbart.
    Det är en myrstack.

  209. Och myror delar dna till åtminstone
    75 %. De är bröder och systrar.

  210. De dödar inte varandra,
    och de äter inte varandra.

  211. Så man kan förutse vad de tänker göra
    nästa dag, och nästa dag.

  212. Det är ett organiserat samhälle.
    Men det här...

  213. Det här är en komplex värld.

  214. Det är ni.

  215. I er mångfald,
    era bakgrunder och erfarenheter...

  216. ...tankar och drömmar,
    som Ismail talade om...

  217. Vad kommer att hända?
    Här är en bild av ett annat samhälle.

  218. Det här är Kibera,
    utanför - eller i - Nairobi.

  219. Två miljoner människor lever
    på en yta lika stor som Tällberg.

  220. Där har vi 250 invånare,
    här två miljoner.

  221. På ytan ser det ut som kaos,
    men det är det inte.

  222. Det är en organism,
    ett självorganiserande system...

  223. ...som hanterar livet.

  224. Det här är
    en annan bild av komplexitet.

  225. Den här bilden togs för två månader
    sen i nationalparken Yasuni.

  226. Här är den biologiska mångfalden
    störst i hela världen.

  227. Det här är högt upp i trädkronorna,
    omkring 60 meter över marken.

  228. Jag kan säga er att knäna skakade.

  229. Men där uppe, i trädkronorna,
    lever 40 % av alla arter.

  230. Det är en fantastisk värld.

  231. Och det är en bild av livet.

  232. Låt mig ställa en enkel fråga.
    Räck bara upp handen.

  233. Vilka av er kan laga en måltid
    som motsvarar era förväntningar?

  234. Mycket imponerande. Ner med
    händerna. Jag har en fråga till.

  235. Vilka av er kan uppfostra ett barn
    efter sina förväntningar?

  236. En.

  237. Lyckades dina föräldrar med dig?

  238. Är du det de hoppades på?

  239. Så bra. Några blev som deras
    föräldrar hade förväntat sig.

  240. Men att uppfostra ett barn är bland
    det mest komplexa vi kan företa oss-

  241. -i en ständigt föränderlig miljö-

  242. -där vi inte har
    någon kontroll över variablerna.

  243. Uppe i Tällberg
    hade vi Hillary Clinton med oss-

  244. -tidigt på 1990-talet.

  245. Hon berättade om en bok
    som hon arbetade på.

  246. "Det krävs en hel by
    för att fostra ett barn."

  247. Jag antar att flera av er
    har läst boken.

  248. Det här är en bild
    av byallmänningen...

  249. ...i Tällberg.

  250. Det är en plats vi äger gemensamt.
    Och det här är rådhuset-

  251. -där samhället
    fattar sina beslut gemensamt.

  252. Det är en mekanism som går långt
    tillbaka i tiden, till medeltiden.

  253. Vi har en lokal demokrati.

  254. Elinor har...ägnat hela livet-

  255. -åt att forska om mekanismerna
    bakom ekonomisk utveckling.

  256. Hon fascineras av allmänningens roll.

  257. Både den globala och den lokala
    allmänningen. Så min första fråga är:

  258. Krävs det en by
    för att fostra en ekonomi?

  259. Mitt svar är ja, men det krävs mer.

  260. Det sätt vi tänker på
    styret och allmänningen-

  261. -och mänsklighetens framtid...

  262. Många idéer är fel, eftersom vi
    tänker på en enda regering.

  263. Vi måste tänka på flera styren,
    från det lokala... Som en familj.

  264. Inom ett hushåll, inom en by,
    inom ett antal byar som har kontakt-

  265. -inom ett större samhälle.

  266. Vi har gjort oss av med den viktiga
    mångfalden av styren i världen.

  267. I mitt eget land har vi gått
    från 110 000 skoldistrikt-

  268. -vid förra sekelskiftet-

  269. -till mindre än 30 000 i dag.

  270. Och befolkningen är
    mer än dubbelt så stor nu.

  271. Tro inte alltid på de idéer
    som akademiker ibland lär ut.

  272. Ibland har de fel, och jag anser
    att vi har följt en felaktig kurs.

  273. Vad är rätt, då?

  274. Att förstå komplexitet.

  275. Återigen, om vi ska kunna förstå
    världen måste vi tänka på...

  276. ...enheter inom enheter inom enheter.

  277. Det är många steg från cellen
    ända upp till hela mänskligheten.

  278. För att gå från en effektiv by
    till att styra hela planeten-

  279. -och hålla oss inom planetens gränser
    måste vi ha flera olika skalor.

  280. Och vi har gjort oss av med dem
    genom stödprojekt-

  281. -och genom våra regeringars politik.

  282. Om man tittar på styrets struktur
    för 150-200 år sen-

  283. -var de i de flesta länder
    polycentriska, i flera nivåer-

  284. -men pang, så gjorde vi oss av
    med det. Och det funkar inte.

  285. Vi har inget effektivt styre
    utan att ha flera olika nivåer.

  286. -Vad är polycentriskt?
    -Polycentricitet är ett begrepp...

  287. ...som ska få bort idén om att ett
    styre måste vara monocentriskt.

  288. Idén om att "hierarki"...
    Om man har "marknaden"...

  289. De två saker man behöver i världen
    är "marknaden" och "hierarki".

  290. Vincent Ostrom började på 1960-talet
    jobba med polycentriska system-

  291. -i motsats till monocentriska.

  292. Att ha små, självorganiserade,
    effektiva system, stora som en by-

  293. -eller som den ekonomi
    eller ekologi som var relevant.

  294. Sen går det hela vägen upp.
    Det räcker inte med bara små enheter-

  295. -och inte heller med bara stora.
    Man behöver flera nivåer.

  296. Hur ser ditt mönstersamhälle ut?

  297. Jag har inget. Det är farligt att ha.

  298. Att ha ett mönstersamhälle?
    Nej! Tyvärr.

  299. Jag vänder mig till Mohan nu.

  300. Du driver ett centrum för hållbar
    konsumtion i Manchester.

  301. Du är också vice ordförande i IPCC.

  302. Du ägnar dig både åt entreprenörskap
    och miljöfrågor.

  303. Hur kombinerar man de båda?
    Vilka mekanismer...?

  304. Hej, allihop.
    Hälsningar från Sri Lanka.

  305. Bo, tack för inbjudan. Låt mig
    svara på din utmaning med en gång.

  306. Jag tror först... Låt mig...

  307. ...försöka...
    Jag får inget gensvar från...

  308. Ursäkta... Teknik...

  309. -Den byter inte bild.
    -Nu har du text där uppe.

  310. Jag vill börja med
    frågan du ställde till Elinor:

  311. "Krävs det en hel by
    för att fostra ett barn?"

  312. Jag vill påstå att om man ger barnet
    rätt utbildning och möjligheten-

  313. -blir det barnet som fostrar byn.

  314. Men nu fortsätter jag med mitt ämne.

  315. Vi möter flera problem. Ismail och Bo
    har talat om finanskrisen och så.

  316. Hoten är komplexa och synergistiska.

  317. Men det nedslående är
    att de möts på ett okoordinerat sätt.

  318. Det finns ingen politisk vilja,
    och därför slår försöken fel.

  319. Om vi ser till dagens kris så har vi
    nu återgått till det gamla vanliga.

  320. Teckningen visar att finanssektorn,
    med banker som betalar ut bonusar-

  321. -trampar ner de arbetslösa fattiga,
    och har inte lärt sig nåt.

  322. Om vi ser till dagens världsläge har
    jag gjort en modell med tre bubblor.

  323. En bubbla är tillgångsbubblan,
    som skiljer den ekonomiska basen-

  324. -från finansmarknaderna. När den
    spricker får vi ekonomiskt kaos.

  325. Den andra bubblan är tillväxtbubblan.

  326. Det finns falsk tillväxt,
    som döljer den växande fattigdomen.

  327. Den tredje bubblan
    rör miljömässiga externaliteter.

  328. Vi utnyttjar naturtillgångarna,
    men betalar priset först senare.

  329. Moralen är:
    utnyttja nu, betala senare.

  330. Några få drar nytta av det,
    många får betala priset sen.

  331. Hur hanterar vi detta?

  332. Fem biljoner,
    fem tusen miljarder dollar-

  333. -lades på krispaket, framför allt
    för rika banker på kort sikt.

  334. Bara 100 miljarder, 1/50 av det,
    går till våra två miljarder fattiga.

  335. Och för klimatförändringarna
    två miljarder dollar.

  336. För att inte tala om de 1,2 biljoner
    som går till militären.

  337. Så vi prioriterar inte alls rätt.
    Vi gick miste om en möjlighet-

  338. -att använda stimuleringspaketen
    till att satsa på förnybar energi.

  339. Till att skapa arbeten,
    hjälpa de fattiga, och så vidare.

  340. Vi tittar på vad vi kan göra i fråga
    om hållbar konsumtion och produktion.

  341. Det finns en färsk rapport från
    Sustainable Consumption Institute.

  342. Vi hade ett möte i London,
    där vd:ar från flera företag-

  343. -som producerade varor för ungefär
    en biljon dollar var närvarande.

  344. Tesco, Unilever och så vidare.

  345. Flera politiker,
    bland andra David Cameron, var där.

  346. De höll med om att det här är
    ett effektivt tillvägagångssätt.

  347. Om vi bygger ett kretslopp av
    hållbara konsumenter och producenter-

  348. -folk som ni,
    en liten, motiverad grupp...

  349. Vi behöver inte regeringar,
    för de har inte varit så effektiva.

  350. Företag och civilsamhälle som arbetar
    ihop. Om det kretsloppet kan spridas-

  351. -kan vi utveckla
    konsumentkulturen mot hållbarhet-

  352. -och få ett verkligt
    hållbart samhälle.

  353. Jag stannar där, Bo, och tar resten
    i svaret på din nästa fråga.

  354. Det här visar verkligen
    att vi lever i en komplex värld.

  355. Vad menas med hållbar konsumtion?
    Är det inte en motsägelse?

  356. Nej. Hållbar konsumtion...

  357. Du föregriper faktiskt
    min nästa punkt.

  358. -Men i grund och botten...
    -Förlåt. Jag tar tillbaka frågan.

  359. Vi måste göra konsumtionen
    och utvecklingen mer hållbar.

  360. Att förbättra det vi håller på med nu
    är inte direkt kärnfysik.

  361. Vi vet att om vi sparar energi-

  362. -använder förnybar energi
    och minskar avskogningen-

  363. -blir utvecklingen mer hållbar.

  364. I mer än tjugo år
    har vi ägnat oss åt att gräla om-

  365. -hur den ideala hållbara utvecklingen
    ser ut. Det är ett villospår.

  366. Det vi måste göra är att göra vårt
    nuvarande samhälle mer hållbart.

  367. Jag har ett antal bilder som visar-

  368. -precis hur vi kan göra konsumtionen
    och produktionen mer hållbar.

  369. Jag kanske inte ska gå in på det nu.

  370. Det kan räcka så. Tack så mycket.

  371. Ni har nu framför er-

  372. -hundratals hungriga entreprenörer.

  373. De vill förändra sina liv
    och andra människors liv.

  374. Sina familjers liv, sina byars liv,
    och samhället i stort.

  375. Och med tanke på
    den analys som Ismail gav oss-

  376. -och världens komplexitet
    när den utvecklas...

  377. Vi kan inte fly. Vad är ditt råd
    till entreprenörerna, Elinor?

  378. Vi behöver inte tro
    att vi nånsin ska komma fram till-

  379. -nån sorts optimal lösning
    för att hantera komplexiteten-

  380. -i stället för att försöka
    bli av med den.

  381. En stor del av politiken har handlat
    om att göra oss av med komplexitet.

  382. Men vi måste erkänna den och inse
    att ibland behöver vi ännu mer.

  383. Det finns enheter som saknas.

  384. Hur får vi jobben från...?

  385. Hur hjälper vi folk utan jobb
    och unga utan framtid-

  386. -att få jobb till utvecklingsländerna
    som innebär grön energi-

  387. -så att vi både löser problemet
    med att ge unga en framtid-

  388. -och minskar vår konsumtion
    av fossila bränslen?

  389. Så vad är ditt konkreta råd?

  390. Fortsätt. Ni har bra idéer
    som ni arbetar med.

  391. Låt ingen säga åt er
    att ni inte borde göra det.

  392. Jag har studerat många samhällen
    och högre enheter runtom i världen-

  393. -som har självorganiserat sig
    när regeringen sagt att de inte kan.

  394. De självorganiserade sig och kunde
    göra mer än centraliserade enheter.

  395. Om ni kan övertyga en lokalpolitiker-

  396. -eller en annan ledare
    att inte utgå ifrån-

  397. -att en hierarkisk struktur är rätt
    sätt att hantera en komplex värld...

  398. Ni måste uttrycka en annan åsikt.

  399. Vi måste
    tänka oss komplexa, nästlade system-

  400. -som Herbert Simon
    lärde oss för länge sen.

  401. Den läxan är central,
    och min egen forskning visar-

  402. -att det leder till hållbarhet.

  403. Tack. Jag håller med dig.

  404. Samma fråga till dig, Mohan.
    Vad är ditt råd?

  405. Jag säger samma sak som Elinor.

  406. Vi ska inte låta oss skrämmas
    av termen "komplexitet".

  407. Det är viktigt att inse problemen,
    och att de är komplexa.

  408. Men svaren kan vara enkla
    om vi analyserar det ordentligt.

  409. Jag tror att de unga människor
    som är här i dag-

  410. -och de föredömen ni utgör inspirerar
    folk till att se att saker kan göras.

  411. Jag vill bara ge er en snabb...
    Kan jag få mina bilder, tack?

  412. Jag vill bara visa er lite snabbt...

  413. Om vi tar själva produktionsakten...

  414. Det här är en värdekedjeanalys
    där vi analyserar en produkt-

  415. -från råvara till
    konsumentanvändning och återvinning.

  416. Om man tittar på en glödlampa,
    och var koldioxidutsläpp sker-

  417. -ser man att 95 % av utsläppen sker
    i hemmet, vid konsumentanvändning.

  418. Så om man vill minska utsläppen lär
    man folk att använda ljus effektivt-

  419. -så får man resultat.

  420. Vi tar apelsinjuice, en annan vanlig
    produkt. Om man ser på samma kedja-

  421. -ser man att 47 % av utsläppen
    sker under transporten.

  422. Här är det problemet med transporten
    man måste analysera och lösa.

  423. Den tredje är mjölk. Här sker
    de största utsläppen på gården.

  424. Genom intelligent analys kan man
    bryta ner ett komplext problem-

  425. -och ta itu med det nu. Man behöver
    inte vänta på en framtida lösning.

  426. -Jag vill också berätta lite om...
    -Vänta lite.

  427. För att kunna bryta ner
    ett komplext problem-

  428. -måste man först förstå
    att det är ett komplext problem.

  429. Jag tror att vi
    gravt överskattar enkelhet.

  430. Det finns ett stort hopp
    och en stor potential-

  431. -i att acceptera världens komplexitet
    och verkligen försöka förstå-

  432. -hur delar av komplexa system
    interagerar och beror av varandra.

  433. Världen är inte linjär längre.

  434. Vi löser inte problemen med fortsatt
    reduktionism och fragmentering...

  435. Med hierarkier, som du sa.

  436. Det är en ny intellektuell utmaning.

  437. Jag håller med om att vi måste
    bryta ner det i hanterbara bitar-

  438. -men delarna blir inte hanterbara
    om vi inte förstår helheten.

  439. Jag håller helt med. Det finns en
    andra del i min presentation om det.

  440. Den här delen rör konsumtion.

  441. Det handlar inte bara om
    att tillverka hållbara produkter.

  442. Man måste övertyga folk, och det har
    Elinor gjort på ett utmärkt sätt.

  443. Vi måste ge individen makt.

  444. Prispolitik är en standardteknik. Ett
    högre pris gör att man köper mindre.

  445. Men reklam och psykologi, då? Vilka
    komplexa mekanismer är inblandade?

  446. Hur får producenterna
    konsumenterna att köpa mer?

  447. Varför kan vi inte få dem
    att köpa mer hållbart?

  448. På samhällsnivå måste vi ändra
    våra värderingar. Det är komplicerat.

  449. Vanor, sociokulturella kontexter...
    Men det är inte omöjligt.

  450. Se på rökning. För tjugo år sen var
    det coolt. I dag gömmer rökarna sig.

  451. Kan vi förändra uppfattningen
    om hållbarhet över tid?

  452. Det för vissa problem med sig.

  453. Det skulle kräva ett stort ledarskap.
    Förändrade värderingar-

  454. -och en förändring av förståelsen
    för hur komplext systemet är.

  455. Det är vårt jobb,
    att stå för ett verkligt ledarskap.

  456. Jag tror att vi alla vet instinktivt-

  457. -och av erfarenhet,
    och givetvis också intellektuellt-

  458. -att våra ekologiska system
    är begränsade.

  459. Och vi här i Tällberg har funderat på
    och diskuterat det här i många år.

  460. Och här har vi en man som står
    vid randen av Victoriafallen.

  461. Han är inte i spat än,
    bara på randen.

  462. Vi visar honom så här
    för att illustrera-

  463. -att det finns gränser för hur mycket
    vi kan hämta från naturen.

  464. Det finns en begränsad mängd fisk,
    en begränsad mängd olja-

  465. -en begränsad mängd färskvatten
    att använda för konstbevattning.

  466. Johan Rockström på SEI utvecklade
    utifrån det här en ny teori-

  467. -om sammanlänkade
    planetära ekosystem.

  468. Det är en mycket kraftfull teori-

  469. -som kan inspirera oss
    att arbeta ihärdigt-

  470. -inom det manöverutrymme
    som naturen tillåter oss.

  471. Manöverutrymmet...

  472. För 2 000 år sen kunde vi försörja
    200 miljoner människor.

  473. Det var med den tidens teknik. I dag
    kan vi försörja nästan sju miljarder-

  474. -på jorden.

  475. Randvillkoren...

  476. ...tror jag påverkas
    av tre stora faktorer.

  477. En är befolkningsstorlek.

  478. Den andra är strävan
    efter välfärd för den befolkningen.

  479. Den tredje är den tekniska nivån.

  480. Det är de tre stora variablerna
    som vi har att spela med.

  481. Vi behöver även ett styre som förstår
    att problemen är systemrelaterade.

  482. Det har vi inte.
    Vi har ett hierarkiskt styre i dag.

  483. Mohan, är du hoppfull eller orolig-

  484. -över vår förmåga
    att hantera de här svårigheterna?

  485. Jag vill börja med att skicka vidare
    frågan till publiken.

  486. Jag har två enkla frågor. Ni säger
    vad ni tror, sen säger jag detsamma.

  487. Räck upp handen om ni anser-

  488. -att ni har bättre livskvalitet
    än era far- och morföräldrar.

  489. Om ni har det bättre än era far-
    och morföräldrar, räck upp handen.

  490. Väldigt många människor.
    Nu kommer nästa fråga.

  491. Hur många av er tror att era barnbarn
    får bättre livskvalitet än ni?

  492. Färre. Tja, det blir vår utmaning.

  493. Jag känner en försiktig optimism.

  494. Om vi bara gör som vanligt
    kommer vi att få stora problem.

  495. Då tittar vi på problemen på ytan,
    inte på helheten.

  496. Vi försöker ta itu med fattigdom här,
    klimatförändring där-

  497. -krig och fred...
    Men de är djupt sammankopplade.

  498. Om vi tittar ett steg djupare,
    under ytnivån, som Bo påpekade-

  499. -vad är avgörande för konsumtion?
    Hur styrs teknik och produktion?

  500. Hur kontrolleras befolkningen?

  501. Och hur utförs styret?

  502. Det är detta som driver
    problemen på ytnivå.

  503. Så om vi gräver djupare
    och förstår helheten-

  504. -kan vi ta itu med alla problem på
    ytan på samma gång, inte ett och ett.

  505. Det är en del
    av lösningen på komplexiteten:

  506. Att inte hantera problem ett och ett.

  507. Och vi har kunskapen
    för att göra den analysen.

  508. Ja, jag tror att vetenskapen...

  509. ...och förstås praktisk erfarenhet,
    för oss till det här.

  510. Jag förutser att vi om tio år
    har fått en massiv förändring-

  511. -i kursplanerna
    i skolor och universitet-

  512. -och att vi undervisas
    för den värld vi lever i-

  513. -inte den värld
    som andra skapat åt oss.

  514. -Elinor, vad tycker du?
    -Jag är av samma åsikt som er.

  515. Jag tror att vi måste fortsätta
    arbeta med problemlösande-

  516. -och lära oss få in det i kursplanen.
    Jag tar med mig mycket härifrån-

  517. -som jag tänker undervisa om i höst.
    Det är jag mycket tacksam för.

  518. Vi måste ge folk en bild av vad de
    kan göra, och hur de kan göra det-

  519. -och även inse att vi måste ha
    kunskap om hela systemet-

  520. -men inte alla detaljer i systemet.

  521. Man kan aldrig få
    den nivån av kunskap-

  522. -så en del av vetenskapen
    har varit att lära sig bryta ner det-

  523. -och titta närmare på systemen
    och hur de byggs upp.

  524. Hur många delar består kroppen av?

  525. Medicinen har behövt
    långt över hundra år-

  526. -för att gå
    från simpla universalmedel-

  527. -till att inse komplexiteten i en
    diagnos, att man måste bryta ner det.

  528. Vi samhällsvetare har inte kommit
    bort från universalmedlen än.

  529. Våra lösningar är lika dåliga som att
    ta en aspirin och gå hem och sova.

  530. Tack. Vi står alltså själva.
    Det är bara vi som kan göra jobbet.

  531. Naturen gör det inte åt oss.

  532. Träd och fiskar konsumerar inte.
    Det är vi som gör.

  533. Vi kan ändra våra värderingar
    och våra beteendemönster-

  534. -och vi kan förändra vår teknik.
    Det måste vi göra.

  535. Vi måste utnyttja
    vår uppfinningsförmåga.

  536. Vi måste byta ut den teknik
    som skapade problemet mot ny teknik.

  537. Och nästa generation
    kommer förstås ändå att säga:

  538. "Den tekniken skapade andra problem,
    så vi måste byta ut den."

  539. Teknik föder teknik.

  540. I ett oändligt flöde av utveckling-

  541. -och ett oändligt flöde av
    systemförändring och komplexitet.

  542. Men det viktigaste enligt min åsikt-

  543. -är att nu när vi så väl vet
    vilka problemen är-

  544. -måste vi tukta oss själva
    in i nya styrelsesätt-

  545. -som gör det möjligt för oss
    att leva tillsammans.

  546. Dagens konstitutioner
    gör inte jobbet.

  547. Vi har sett massiva misslyckanden
    de senaste åren.

  548. Finanskrisen, debaclet i Köpenhamn-

  549. -WTO, som inte kan få fram
    ett nytt frihandelsavtal...

  550. Millenniemålen,
    som ännu är utom räckhåll.

  551. Så låt mig ställa en sista fråga-

  552. -med ett kort svar, tack:

  553. Vilket styre behöver vi?

  554. Svälj...

  555. Vi behöver självstyre,
    så det folk här i salen måste göra-

  556. -är att komma på hur man ska få
    företag att styra sig själva-

  557. -och hur man ska få en by att styra
    sig själv, och föra det vidare uppåt.

  558. Vi måste sluta tro att demokrati
    bara handlar om att rösta!

  559. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vilken värld ska utvecklas?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Böcker eller bomber? Jag är bibliotikarie, vad tror ni?" Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar varför ett projekt som Rework the world är så angeläget. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elilnor Ostrom, som fick Nobelroiset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar utifrån sin synvinkel om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Ekonomi och konsumtion, Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Hållbar utveckling, Konsumtion, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss